Intervjuernas resultat

Undersökningen innehåller 10 stycken intervjuer, där intervjuerna bygger på cirka 25 stycken frågor. Resultaten kommer presenteras i löpande text där de olika informanternas svar kommer jämföras mot varandra.

5.2.1 Tema EASO riktlinjer

Intervjuerna startade med en fråga där informanterna fick uppge hur bekanta dem är med EASO:s riktlinjer. Det var tydliga svar på detta där majoriteten av informanterna uppgav att de var smått bekanta med riktlinjerna. Däremot skulle de inte kunna ange vad EASO

innehåller. Sedan var det tre informanter som inte hade hört talas om EASO innan intervjuernas start. Kunskapen gällande EASO var lägre än förväntat därav fick samtliga informanter lite grundläggande information gällande riktlinjerna, för att sedan kunna besvara de övriga frågorna om de åtta punkterna.

5.2.2 Boende

Den första punkten i EASO behandlar boendet för asylsökande, där samtliga informanter uppgav liknande svar. Boendepunkten syftar mycket till anläggningsboenden medan 9 av 10 informanter jobbar i län där Migrationsverket arbetar med lägenhetsboenden. Boendepunkten i EASO berör främst anläggningsboende med sina riktlinjer, vilket även de flesta informanter påpekade. Samtliga informanter poängterade tydligt att lägenheternas standarder ska vara bobara med humana standarder och att kontroller genomförs med jämna mellanrum för att säkerställa standardens nivå. Informant 3 är den enda av informanterna som arbetar på ett utslussningsboende där processen för sökande som fått avslag sker. Informant 3 säger följande om boendestandarden “Vi erbjuder singelrum i vandrarhemsstandard, så

gemensamma utrymmen som matsal och toaletter, och eget rum som de själva får dispensera”.

Samtliga informanter nämnde även att boenden placeras ut efter speciella behov,

funktionsnedsättningar, eller HBTQI som alla nämnde lite extra. De förklarade att de arbetar mycket med att försöka säkerställa individens trygghet, och att HBTQI personer ofta placeras i särskilda områden eller boenden. En informant nämnde att de på Migrationsverket arbetar med att normalisera och upplysa om HBTQI-frågor.

Om det är individer som inte respekterar dessa olikheter och trakasserar människor inom utsatta grupper, får de flytta till ett annat boende i första hand. Informant 10 belyser ett upplevt problem med att säkerställa tryggheten för individer. Informanten säger följande

“Migrationsverket har ett haltande trygghetsarbete” och upplever att det inte finns några

specifika helhetslösningar. Utan problematiken följer med personen oavsett försök till lösning och de upplever inte att det finns en plan för hur det ska hanteras på Migrationsverket.

Informant 1 lyfter HBTQI-personers säkerhet som ett upplevt exempel “När det gäller

HBTQI så skulle jag säga att det är ganska mycket vi själva, för vi upplever att det egentligen inte fanns någon plan för hur de skulle hantera det på Migrationsverket, så vi löste det själva “. När det handlar om boenden för familjer, tryckte samtliga informanter på att de arbetar för

att hålla ihop familjerna i största möjliga mån. Vid anläggningsboenden är det begränsat med rum och utrymmen, vilket leder till att hela familjer eventuellt inte kan få plats i ett och samma rum. Lösningen på detta är att de får olika rum på samma boenden och dela upp sig efter egen önskan.

Enligt EASO ska de sökande ha rätt till nyttjande av kommunikationsvägar. EASO nämner specifikt telefon och internet i sina riktlinjer. Större delen av informanterna nämnde det och berättar om hur Migrationsverket inte arbetar direkt utifrån det. Det är upp till de sökande själva att förse sig med telefoner och skaffa sig tillgång till internet. Det var enbart informant 3 som arbetar på utslussningsboendet, som berättar om hur det finns tillgång till en allmän telefon som de får använda med restriktioner och även gemensamma datorer. Informant 1 berättar om den nationella lösningen ska motsvara innebörden av tillgång till telefon och internet “Tillgång till wifi och tillgång till telefon, det finns inte alls. De har inget wifi, de har

inte tillgång till en gratis telefon “.

5.2.3 Mat

Andra punkten i EASO behandlar mat. De samtliga informanterna arbetade i län med lägenhetsboenden, vilket innebär att de sökande får sköta sin egen mathållning med hjälp av deras dagersättning. Dagersättningen enligt informant 6 ligger på 71 kronor för den sökande som bor själv, och 61 kronor för de sökande som bor tillsammans med andra vuxna

asylsökande. Dessa summor är kontrollerade och är korrekta enligt Migrationsverkets egen hemsida. Informant 3 som arbetar på utslussningsboendet berättade att det hos dem är en cateringfirma som serverar maten i en gemensam matsal för de sökande.

Det finns två olika alternativ samt att vid speciella behov som allergier serveras det speciell mat till de som behöver det.

5.2.4 Kläder och andra sorters artiklar och dagersättning

Tredje punkten berör kläder och andra sorters artiklar, vilket dagersättningen som är punkt fyra i riktlinjerna handlar om. Dagsersättning utöver mat ligger på 24 kronor för sökande som bor ensamma och 19 kronor för de som delar boende/lägenhet med andra sökande. Samtliga informanter berättade att vid behov, oftast vanligt när det kommer till barnfamiljer är att söka särskilt bidrag. De förklarar att det kan täcka inköp av kläder, exempelvis vid växande barn, nödvändiga klädesplagg såsom vinteroverall eller om det behövs medicin med mera. Två informanter tryckte på att dagersättningen har legat på samma summa sedan år 1994.

Informant 7 ansåg att utifrån samhällets prishöjningar sedan år 1994, är dagsersättningen för låg.

5.2.5 Hälso- och sjukvård

Samtliga av informanterna berättar att de sökande får genomgå en hälsoundersökning i samband med att de identifieras vid mottagandet. Utöver det har inga anläggningsboenden, lägenhetsboenden eller utslussningsboenden läkare eller övrig vårdpersonal på plats. Det som gäller berättar dem är att de sökande får besöka vårdcentralen eller akuten och i vissa län finns det en asylmottagning, beroende på fallet. Antalet kilometer till dessa mottagningar varierade. Det som gällde var att antingen ta sig dit med buss eller annat färdmedel. Eller att vid besök hos sjukvården vid upprepade tillfällen, kan sökande få intyg av läkare för att få sjuktransport av Migrationsverket eller högkostnadsskydd för resorna. I övriga fall ska sjuktransporter eller annan typ av transport bekostats av deras egen dagsersättning.

5.2.6 Information och rådgivning

De som arbetar i län med lägenhetsboenden var tydliga med att berätta att den första informationen gällde den sökandes rättigheter och skyldigheter. Den information våra informanter gav de asylsökande var när det skulle flytta in i lägenheterna och det gällde hur hushållet skulle fungerar, ett slags informationspaket, samt att det brukade ringa cirka en vecka efter inflyttning för att se om det uppkommit några frågor. Många av informanterna var sparsamma om vad de själva ansåg om informationen och rådgivningens utsträckning.

I intervjun med informant 3 som arbetar på ett utslussningsboende, framkom det att

personalen från Migrationsverket har sina kontor i byggnaden och finns tillgängliga på plats. De arbetar mycket med att gå runt på plats och prata med de boende. Har en boende en fråga om sitt ärende kan den boka tid för samtal i informationsdisken som finns i byggnaden och få tid några timmar senare, när de anställda från Migrationsverket har hunnit läsa på om det specifika fallet. Till skillnad från vad en annan informant uppgav som arbetar i ett län där de sökande främst bor i lägenhet. Informanten uppgav att de sökande som kommer till deras län har i 99% av fallen skaffat sig en egen telefon och därav sker rådgivningen och informationen via telefonsamtal. I samtalet får de information om sin handläggare, praktisk information om sitt boende med mera.

5.2.7 Personalutbildning

Åttonde och sista punkten i EASO:s riktlinjer är personalutbildning. Inom denna punkt uppgav informanter väldigt olika svar och informant 3 uppgav följande “egentligen finns det

inga som helst formella krav på någonting egentligen”. Informant 3 fortsätter även berätta att

nyanställda kan komma och direkt få börja handlägga ärenden. Informant 8 var inne på liknande spår och menade på att Migrationsverket inte har tydliga riktlinjer om vad

personalen ska utbildas inom. Utbildningar finns att ta del av, det är upp till de anställda att ta ansvar om vilka utbildningar de känner att de behöver. De övriga informanterna uppgav sina olika lösningar och uppfattningar om personalutbildningen. De alla nämnde att det finns flertalet utbildningar och lösningar. De nämner också att Migrationsverket ska ha ett intranät där det ska finnas en form av handbok att kunna ta hjälp av vid olika händelser eller ärenden. Alla tio informanter berättar att de upplever erfarenhet som den bästa utbildningen. Informant 9 berättar hur de har på deras kontor rollspel och ”casetraining” och att det är en stor del av utbildningen för att detta ska leda till mer erfarenhet.