Intervjuförfarande

4.3.1 Utformning av intervjuguide

För att besvara studiens frågeställning valdes en semi-strukturerad intervjuform. Det innebär att vi har valt att styra ämnesvalet för frågorna, samtidigt som respondenten fritt får ge uttryck för sina åsikter (Dalen, 2008, s. 34). Behovet av att inte helt lämna frågorna öppna grundades mycket av intervjumetodsvalet som bestod av telefonintervjuer. Frågorna har utformats för att täcka de teoretiska områden vi ämnar undersöka. Därefter har frågorna utformats för att vara relevanta utefter det teoretiska ramverk som studiens teoriavsnitt utgör. Frågorna har haft en inom metodikfältet omnämnt som ostrukturerad karaktär (Trost, 2010, s. 40) där respondenten inte haft några fasta svarsalternativ. Valet av intervjustruktur motiveras av att den semi-strukturerade intervjuformen erbjuder respondenten att ge utförliga svar på frågorna utan att avvika från ämnet (Bryman & Bell, 2005, s. 361). Med det semi-strukturerade intervjuupplägget som grund har sedan, vid uppfattat behov från vår sida, kompletterande frågor ställts. Det har utförts ifall vi haft fog att anta att respondenten

39

inte förstått frågan eller på annat vis misslyckats med att besvara frågan. Intervjuguiden har varit standardiserad (Trost, 2010, s. 39) vilket innebär att frågorna har varit detsamma för samtliga respondenter, men att specifika följdfrågor ställts vid behov. Intervjumallen har eftersträvat att inte styra respondentens svar efter något syfte. Det inkluderar att undvika ledande frågor (Ejvegård, 2003, s. 61), begränsa frågor med enkom två utfall (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 214) samt att balansera mängden frågor på ett lämpligt vis (Trost, 2010, s. 71). Utifrån detta utformades intervjumallen (se appendix II) efter dessa riktlinjer, vilket i sin tur bygger på det ämnesområden vi valt att inkludera i studiens teoridel (se tabell 1). Frågorna är utformade för att ge respondenten möjlighet att utveckla sina tankar, känslor och upplevelser. Frågornas uppbyggnad eftersträvar att uppfatta konsumentens subjektiva åsikter i ämnet, där inget svar eller åsikt är fel eller konstigt. Frågornas karaktär bygger på studiens hermeneutiska upplägg (se avsnitt 2.3) där förståelse (Johansson, 2003, s. 96) för respondenten känslor är frågornas primära syfte.

Intervjuerna inleddes med att studiens syfte presenteras för respondenterna, samt att informera om att deras svar och identitet behandlas anonymt. Detta med anledning till att få respondenten att känna sig avslappnad och bekväm (Ejvegård, 2003, s. 50f). Vidare börjar intervjun med några inledande frågor för att insamla bakgrundsinformation. Sedan övergår intervjun till att ställa frågor som baseras på de fem områden vi valt att undersöka: kostnader, bekvämlighet, nöje, risk samt

självskapande. Intervjun avslutades med att respondenten fritt fick föreslå

förbättringsmöjligheter. Även denna fråga kan i ett senare led återknytas till något av de fem undersökta områdena, eftersom respondenten exempelvis kan utge ett svar med klar förankring i bekvämlighet, som huvudsaklig förbättringsåtgärd.

4.3.2 Genomförande av testintervjun

Innan den första intervjun genomfördes två testintervjuer som förberedelse. Att genomföra testintervjuer är ett måste i sammanhanget och medför att intervjuguidens validitet testas, samt att vi som intervjuare får värdefull träning (Dalen, 2015, s. 40). Genom att utföra en testintervju kunde vi bilda en uppfattning huruvida frågorna höll rimlig kvalité, var ledande samt om respondenten förstod frågorna. De två testintervjuerna genomfördes och brister i intervjuguiden, samt i vårt eget förfarande, uppdagades vilket sedan korrigerades inför de övriga intervjuerna. Enligt forskningssed skall inte försöksintervjuer enligt Trost (2010, s. 144f) användas i studier vilket vi såldes följde. Att genomföra en intervju är ett hantverk som är vanskligare än vad många tror och det finns många intervjufäller som enligt Ejvegård (2003, s. 50ff) bör undvikas. Bland de vanligaste misstagen återfinns exempelvis att tala snabbt och/eller otydligt, ge ett dåligt första intryck samt att av misstag avbryta respondenten.

Vid kvalitativa studier bör alltid intervjuerna spelas in med ett tekniskt hjälpmedel (Dalen, 2015, s. 37). Detta utfördes med hjälp av applikationen Type-A-Call som finns tillgängligt via Appstore för 95 kronor. Valet att nyttja denna applikation grundades i att den möjliggör att spela in intervjun utan att nyttja telefonens högtalarfunktion. Till följd av detta kunde vi använda hörlurar under intervjun vilket är bekvämt samt underlättar möjligheten att föra anteckningar samt säkerställer en god ljudkvalitet för båda parter. Testintervjuerna utfördes även de med telefonintervju för att sedan lyssnas igenom och analysera förbättringsåtgärder. Valet att använda intervjuutrustningen även under testintervjuerna grundades i att skapa en förståelse för utrustningens funktionalitet och bekanta oss med denna. Under testintervjuerna uppdagades att några av frågorna

40

upplevdes som ledande, samt att vårt eget agerande inrymde förbättringsmöjligheter. Framförallt märkte vi svårigheten att veta när respondenten var klar med sitt svar och när denne letade efter ord, något vi bar med oss vid de övriga intervjuerna.

Testintervjuerna utfördes enligt ett bekvämlighetsurval där två bekanta till oss tillfrågades och vi således visste att vi skulle få frågorna besvarade (Bryman, 2011, s. 204). Dessa uppfyllde kriterierna, eftersom de nyttjade den färdiga matkassen, samt medförde att vi efter avslutad intervju även kunde diskutera med dem vad de ansåg om frågorna. Generellt var de nöjda med frågorna, men efterlyste en förenkling av intervjumallens språk, då somliga facktermer återfanns i frågorna, vilket kunde vara en källa till missförstånd enligt dem. Vi ansåg detta vara en konstruktiv kritik och vi valde att följa deras rekommendationer. Testintervjuerna pågick i ungefär 20 minuter vardera och genomfördes under påskhelgen veckan innan intervjuerna vecka 16.

4.3.3 Genomförande av intervjuer

Under den initiala kontakten vid utlämningsplatsen av matpåsarna godtog respondenterna att vid ett senare skede bli uppringd under vecka 16. De respondenter som var villiga att delta fick då specificera under vilka tider de var disponibla för uppringning (se appendix I). Att be respondenterna att själva ange en lämplig tid för intervjuförfarandet grundades dels på viljan att effektivisera processen genom att inte försöka nå de tillfrågade under tider de ej var disponibla. Dessutom var detta en åtgärd för att undvika att kontakta respondenten under tider som ej uppskattades, vilket kan vara förargelseväckande.

Inför intervjuerna och i samband med den första kontakten genomfördes en rad åtgärder för att tydliggöra för respondenterna om intervjuernas syfte, samt säkerställa studiens fristående ställning. Detta förklarades muntligt vid första kontakten samt att varje respondent fick med sig en skriftlig påminnelse (se appendix I). Påminnelsen bestod av en kort beskrivning om vilka vi som uppsatsförfattare är, studiens syfte samt om vilken vecka telefonkontakten skule ske. Det första mötet såg vi som väldigt betydelsefullt för studiens utfall, vilket medförde att vi noggrant förberedde oss. Det inkluderar att ha lämplig klädsel (Trost, 2010, s. 77), tydlig information om studiens syfte och garanterad sekretess för respondenterna (Dalen, 2015, s. 24f). Vidare hyste vi förhoppningen att tiden mellan första kontakten och intervjun skulle medföra att respondenterna, medvetet eller undermedvetet, reflekterat över sin konsumtion av den färdiga matkassen och således själva förberett sig. Avslutningsvis finns intervjuerna samt deras längd illustrerade i tabell 2 nedan samt den kodning vi gett dem.

Tabell 3: Tidsåtgång intervjuer

Intervjuperson A B C D E F G H

Tidsåtgång 15 min 19 min 18 min 22 min 16 min 22 min 16 min 15 min

Intervjuperson I J K L M N O

Tidsåtgång 21 min 18 min 16 min 20 min 15 min 22 min 25 min

Samtliga 15 intervjuer har skett genom telefonintervju under framförallt vecka 16. Att använda telefonintervju som metod är fördelaktigt ur kostnadssynpunkt samt tidsåtgång (Bryman & Bell, 2011, s. 494). I denna studie var framförallt tidsaspekten viktig, eftersom det hade fodrats väldigt mycket energi att stämma träff med femton unika respondenter under tider som passade dem och på en överenskommen plats. Utöver det saknar vi tillgång till bil, vilket i kombination med tidsaspekten medförde att