Intervjumaterialet analyserat utifrån Supers teori om livsförlopp och livsrum

Delar av polisstudenternas livsförlopp finns med i intervjumaterialet då de berättat Teorin består av tre sammanhängande delar: livsförloppet, livsrummet och självuppfattning. Resultatet redovisas i den nämnda ordningen.

6.2.1 Livsförlopp

Intervjupersonerna berättar om sin bakgrund och sina tankar om framtiden. Den situation som intervjupersonerna befann sig i när de beslutade att söka till polishögskolan är unik men samtidigt påverkad av både upplevelser de haft tidigare och deras tankar om framtiden. Samtliga av intervjupersonerna befinner sig åldersmässigt i etableringsfasen. I intervjuerna har vi frågat om intervjupersonernas bakgrund och då fått svar angående uppväxtfasen samt utforskningsfasen. Det är faser som har format intervjupersonerna till de personer de är idag. Samtidigt som de intervjuade åldersmässigt befinner sig i etableringsfasen har eller genomgår de också en ny utforskningsfas då de påbörjat en ny yrkeskarriär.

Anton är uppvuxen på en bondgård lite utanför ett mindre samhälle, tillsammans med mamma, pappa och syskon. Hans största intressen under uppväxten var sport, fotboll innebandy och dragkamp. Anton kan inte minnas att han hade något speciellt drömyrke som liten.

”Lastbilschaufför var det första man ville bli”

Han kan inte minnas att han hade några större tankar runt yrkesval eller att man pratade om det i hemmet. På gymnasiet läste Anton samhällsvetenskaplig linje. Ett val som han anser att han gjorde för att kompisarna valde det och för att hålla alla dörrar öppna som han kallar det. Han beskriver gymnasiet som en transportsträcka.

”Jag visste inte vad jag ville bli när jag började gymnasiet. Jag visste inte vad jag ville bli när jag slutade heller..”

Efter gymnasiet påbörjade han värnplikten där fick han nya bekantskaper som vidgade hans tankebild gällande yrken och utbildningar. Eter att ha arbetat på samma arbetsplats som sin far och de flesta andra på orten valde Anton att söka en högskoleutbildning som

han hört talas om under värnpliktstiden. Han har även studerat utomlands ett år. Efter studietiden har han arbetat på två arbetsplatser där han på båda ställen utvecklats inom yrket genom att få mer ansvar. Han berättar att han trivdes bra på sin senaste arbetsplats och att han tyckte det var ett roligt arbete.

”Det är konstigt att man inte jobbar kvar där, när man tänker efter”

Han funderade vid valtillfället kring framtiden, om han gjort sitt definitiva val gällande yrke. Han pratade med sina kompisar, surfade runt på nätet och tanken att söka polisutbildningen kom upp.

Bodil är uppvuxen på en bondgård utanför en mellanstor stad tillsammans med sina föräldrar och två yngre syskon. Ett stort intresse under uppväxten var djur och hon spelade också handboll. Hon säger sig haft diffusa tankar om framtiden hade inga drömyrken direkt utan såg sig själv jobba med rapporter eller något slags akademiskt. På gymnasiet gick hon samhällsvetenskaplig linje. Intresset av samhällsvetenskap var stort. ”Jag var väldigt, väldigt intresserad av samhällsvetenskap och så som yngre då” Hon var utbytesstudent utomlands ett år efter gymnasiestudierna. Sedan har hon varit fokuserad på att studera för att bli något som hon kallar det ”stressad över att man måste bli någonting ungefär. Bodil har läst ett år på ett program hon valde avsluta och har efter det en magisterexamen inom ett annat område med samhällsvetenskaplig inriktning. Det var svårt att få arbete inom utbildningsområdet och har efter avslutade studier arbetat inom kriminalvården och då hon bildat familj anser hon det svårt att flytta på sig. Bodil kom på tanken att arbeta som polis då hon arbetade inom kriminalvården.

”polisyrket verkade väldigt bra för att det är så brett”

Carina är uppvuxen i en liten by tillsammans med sina föräldrar och två syskon hon tyckte skolan var väldigt rolig, spelade fotboll, handboll och idrottade mycket. Angående drömyrke säger hon att hon i princip ville bli allt

”jag vet att jag ville bli i princip allt, jag ändrade nog vecka till vecka”

Hon gick samhäll och kultur som gymnasieprogram och har arbetat inom vård, som utesäljare och inom kundtjänst

Hon berättar att det var en kompis som började prata om polisutbildningen och fått henne intresserad av att söka vidare information.

Daniel växte upp i en mellanstor stad med båda sina föräldrar och två äldre syskon. Han upplever sin uppväxt som lugn och trygg. Intressen under uppväxten var idrott som

fotboll och ridning. Drömyrket som barn var stridspilot. Daniel gick

samhällsvetenskaplig linje.

”orsaken till att jag gick samhäll det var väl för att jag egentligen inte visste vad jag ville bli”

Han gjorde värnplikten som militärpolis och hundförare och har därefter behållit hundintresset. Han nämner att många värnpliktskompisar fick jobb som väktare och att han såg det som ett naturligt steg.

”Så där halkade man väl egentligen in på ett bananskal”

Har sedan som väktare de senaste 12 åren. Daniel säger att han kom till en punkt i sitt dåvarande yrke där han kände att han gjort allt inom yrket. Han började undersöka olika möjliga arbeten där han kunde arbeta med sitt stora intresse, hundar. Han berättar att han har flera kompisar som är poliser och det blev det yrke han främst intresserade sig för.

Super anser att uppväxtfasen som inträffar mellan 4-13 års ålder, innebär att barnet får en uppfattning om sin framtid och karriär Endast en av intervjupersonerna, Daniel minns att han hade tydliga tankar om ett drömyrke i barndomen . De övriga intervjupersonerna nämner att framtidstankarna varit oklara, diffusa och varierande, men minns ändå tankar kring yrke och framtid.

I utforskningsfasen som är mellan 14-24 års ålder ska individen vidareutveckla sina tankar kring yrkesval. Beroende på individens upplevelser och erfarenheter så vidareutvecklas drömmar och uppfattningar om vilka möjliga jag som kan skapas genom ett utbildnings eller yrkesval. I den här fasen förekommer uppgifter som är relativt förutsägbara, i intervjupersonernas fall gymnasieval och värnplikt. Alla intervjuade gjorde sitt gymnasieval i slutet av grundskolan. Samtliga valde samhällsvetenskapligt program, ett val som alla utom Bodil verkar gjort för att de ville

ha alla vägar öppna inför framtiden. Utifrån Supers teori kan det tolkas som att de vid valtillfället inte utvecklat någon tydlig jagbild som kan förknippas med ett särskilt utbildnings eller yrkesval och istället valt ett brett studieförberedande program. Bodil anger däremot sitt samhällsintresse som bakgrund till valet, ett intresse som verkar ha bidragit till hennes fortsatta val av utbildning. För båda männen har värnplikten bidragit till nya erfarenheter som varit betydelsefulla i deras kommande kärriärutveckling. Dessa erfarenheter bidrog till att Anton började studera på högskola och för Daniel innebar de nya erfarenheterna en väg in ett specifikt yrke.

I etableringsfasen finner man sin plats i ett yrke, och anpassar sig till de rådande förhållandena på en arbetsplats. Carina har efter gymnasiet arbetat inom flera olika yrkesområden, vilket enligt Super kan tyda på att hon ännu inte nått etableringsfasen. De övriga intervjupersonerna har befunnit sig i etableringsfasen då de har befunnit sig i samma yrke under en längre tid.

Ny utvecklingsfas innebär att man börjar tänka på nya utbildnings- eller yrkesvägar. Utifrån teorin tolkar vi det som att Carina som ej kommit till etableringsfasen tidigare, gör sitt val till att söka polisutbildningen i sin utvecklingsfas. De andra intervjupersonerna har gått in i en ny utvecklingsfas, då de börjat söka information om polisyrket och sedan valt att söka till polisutbildningen.

6.2.2 Livsrum

En människas livsrum innehåller de viktigaste roller personen innehar. Det innefattar också de utmaningar människan möter och individens egna värden och mål. En människa har unika förutsättningar och det finns också särskilda händelser eller situationer som skapar samband . Anton berättar om sitt karriärförlopp och hur han verkar tycka det är viktigt att komma vidare i karriären . Han säger att han gärna ville flytta utomlands men eftersom han har ett förhållande här hemma har det bromsat honom.

Bodil är gift och har ett barn, när hon skulle söka utbildningen fick hon stort stöd i sin man. Hon säger också att anledningen till att hon sökte utbildningen vara att den fanns på distans, då hennes barn var litet och hennes make just fått ett nytt arbete på hemorten. Hon säger att hon sedan ungdomsåren haft ett stort samhällsintresse.

Carina berättar att hennes sambo varit ett starkt stöd ” han stöttar mig jättemycket”

Han tycker det är roligt att hon skall bli polis. ” Det är jättehäftigt att hans tjej ska bli polis”

Daniels stora intresse är hundar som han vid upprepade tillfällen kommer tillbaks till under intervjun.

Utifrån Supers teori tolkar vi det som att varje intervjuperson påverkats av olika roller i livsrummet då de gjorde valet att studera till polis. Utifrån det befintliga intervjumaterialet har vi valt att belysa de roller vi kan se. Vi tolkar att yrkesrollen och samborollen har påverkat Anton vid valtillfället. Anton pratar mycket om vikten av omväxling i yrket och vill göra karriär. I Bodils fall tycker vi oss se att hennes roll som förälder och hustru varit med och påverkat liksom hennes roll som samhällsmedborgare eftersom hon betonar sitt samhällintresse som stort i intervjun. En roll som tycks ha påverkat. Carina ser vi rollen som sambo då hon upplever att pojkvännen stöttat henne samtidigt vill hon hjälpa människor och ha ett arbete med omväxling vilket visar att samhällsrollen och yrkesrollen är viktiga för henne. Eftersom hundintresset är så pass stort hos Daniel har vi tolkat att fritidsrollen och yrkesrollen går hand i hand då det inte finns yrkestankar utan hundintresset inkluderat.

6.2.3 Självbild

Gottfredson bygger sin teori om utveckling av självet på Supers teori. Vi hänvisar därför till avsnittet om yrkesmässig självbild ovan. Vi har valt att koncentrera oss på det innehåll och utbyte ett karriärval innebär enligt Super, för att därefter se på hur intervjupersonerna gjort för att bemöta de krav som ställs på de sökande till polisutbildningen.

Anton ser variationen i polisyrket som en stor fördel. Han berättar att polisyrket är ett så pass annorlunda yrke att det lockat honom.

”Man kommer till jobbet och man har inte en aning om hur dan kommer se ut…”

Anton tror att variationen som man får i polisyrket är svår att få någon annanstans. När han pratat med poliser om hur de tycker att yrket är, har de sagt att polisyrket är det bästa jobb man kan ha. Sådana uttalanden har gjort Anton nyfiken på yrket, då han inte tycker sig kunnat säga så om sina tidigare yrken. Han berättar vidare att när han funderat kring sin framtida yrkeskarriär, ställt sig frågan om han har kul på jobbet. Han kom då fram till att det kändes lite som ett ekorrhjul då de flesta dagar hade inbokade möten och såg likadana ut. När det gäller tankar kring sitt framtida yrke säger Anton att han ser möjligheten att byta arbetsuppgifter inom polisorganisationen som smidigt. Han ser också möjligheten till utlandstjänstgöring som något positivt.

Bodil tycker polisyrket verkar ha intressanta arbetsuppgifter och ett trevligt arbetsklimat. En annan fördel som Bodil ser med polisyrket är bredden som innebär att man kan byta inriktning inom yrket

”Det passar mig som tröttnar”

I framtiden kan hon se sig själv som utredare inom polismyndigheten. Hon förklarar att det som driver henne att välja polisyrket är möjligheten att hjälpa och jobba med utsatta människor. När Bodil valde utbildning var även framtidsutsikterna för yrket som anses ha en säker arbetsmarknad en stor anledning och att utbildningen inte är alltför lång. ”I och med att jag läst så pass mycket innan då. Med tanke på studielån och allt sånt.” Carina nämner att den sociala biten i polisyrket är en viktig del då hon i yrket kommer att få träffa människor hon kan hjälpa. Hon vill inte ha ett arbete med arbetstid mellan sju och fyra och anser sig inte vara en rutinmänniska utan tycker om omväxling. Carina ser också en spänning i yrket.

”När jag kommer till jobbet en dag så vet jag aldrig vad som kommer att hända”

Samtidig ser hon fördelen med en säker arbetsmarknad och arbete inom hemregionen utan att dras med en stor studieskuld.

Daniels intresse av polisyrket har sitt ursprung ifrån värnpliktstiden då han var militärpolis. Daniel tycker att polisen verkar ha ett toppenjobb. Han vill gärna arbeta med människor, men inte arbeta på kontor, utan vara ute. Daniels stora intresse av hundar gör att vill arbeta som hundförare inom polisen och den möjligheten var en stor drivkraft för honom då han sökte polisutbildningen.

”jobba med hund helt enkelt”

Utifrån Supers tankar om innehåll och utbyte av ett yrkesval, tolkar vi det som om de intervjuades egna bild av polisyrket innehåller så pass stort utbyte att de anser det lönsamt att utbilda sig till det. Vi tolkar intervjumaterialet som att variationen i polisyrket ger intervjupersonerna ett så förmodat stort utbyte att alla nämner det som en orsak till sitt yrkesval. Även anställningstryggheten, möjligheten till karriärutveckling och bredden av arbetsuppgifter inom polisorganisationen tolkar vi ha högt värde ur polisstudenternas synvinkel. Att hjälpa och att jobba med människor tolkar vi också vara ett lockande innehåll i yrket. Carina och Bodils uttalande om att slippa höga studieskulder tolkar vi som att de ser ett värde i utbildningens relativt korta längd. I Daniels falltolkar vi också hans stora hundintresse som ett stort utbyte i polisyrket då han tror sig kunna arbeta som hundförare i framtiden.

De krav som ställs när man söker in till polishögskolan ställs också i förhållande till de uppfattningar de sökande har om sin egen förmåga att kunna matcha intagningskraven från polisutbildningen

Anton ansåg sig inte behöva göra några förändringar eller komplettera och kunde inte se att han behövde förbereda sig för de olika intagningstesterna. ”Det har inte vart några konstigheter och det andra kunde man ju inte förbereda sig på liksom”. Däremot visste han att det var många sökande till de få platser som fanns och sade sig inte ha trott på att bli antagen på grund av det.

Bodil ansåg sig matcha de krav som ställdes, men eftersom hon nyligen fött barn behövde hon springa lite innan för att få upp konditionen . Hon anser att hon sökte lite på vinst och förlust eftersom hon visste att det var så många sökande på distansplatserna.

Carina gjorde högskoleprovet för att komma in och för att komplettera betygen, om hon inte skulle komma in, sökte hon en psykologikurs.

Daniel kompletterade med ett betyg på komvux för att matcha kraven som ställs. Han berättar att han inte har behövt göra några övriga förändringar.

”Kände inte att jag behövde ändra något eller så där”

Han ser antagningen till polishögskolan som något av ett lotteri då många behöriga konkurrerar om platserna

”Det blir nästan ett lotteri om vilka som...”

Utifrån Supers teoriavsnitt om hur krav påverkar människor i deras karriärval har vi tolkat intervjupersonernas berättelser. Vi tolkar intervjumaterialet på det sättet att intervjupersonerna ansett kraven vara överkomliga och möjliga att uppfylla. De tvivel som funnits har berott på att antalet studieplatser är så få i förhållande till antalet sökande.

7. Diskussion

7.1 Om resultatet

I resultatdelen försöker vi analysera och tolka intervjumaterialet med hjälp av Super och Gottfredsons karriärteorier. Eftersom de intervjuade polisstudenterna är olika personer med olika personlighet och befinner sig på olika tidpunkter i livet blir också intervjumaterialet olika till bredd och djup. Det innebär att vi fått analysera efter det material vi haft tillgång till. Vissa delar kan vara ofullständiga och vi hävdar inte att våra analyser inte är de korrekta utan skall ses som en tolkning utifrån det materialet vi haft tillgång till. En del områden valde vi att inte beröra djupare i intervjuerna exempelvis genus och klassfrågan som vi också lämnade utanför analysen. Vi kan i efterhand se att intervjumallen och intervjumetoden kunde gjorts på ett annorlunda sätt. Om vi ställt följdfrågor och försökt få fram djupare information kring flera av frågorna hade också intervjumaterialet haft mer att ge vid analystillfället. Ett annat alternativ till intervjumall hade varit att ställa frågor utifrån de utvalda teorierna vilket hade underlättat vid analystillfället. Ytterligare ett alternativ hade varit att inte gå så djupt in i teorierna och istället använda flera karriärteorier och plocka mer fritt i berättelserna.

7.2 Syfte

Syftet var att se på vägar till polisyrket genom intervjuer och att analysera dessa intervjuer genom utvalda karriärteorier. I resultatdelen visar vi olika vägar till polisyrket genom att mönster i berättelserna träder fram med hjälp av teorierna likaså blir olikheter och likheter i intervjupersonernas berättelser tydligare. Vi hade en föreställning om att de flesta poliser haft polisyrket som något av en barndomsdröm men i intervjupersonernas berättelser framhöll ingen av de intervjuade att de haft polis som ett drömyrke i yngre år. De har valt polisyrket efter att ha övervägt flera alternativ och genom att samla information kring yrket i vuxen ålder. Det som framhävs i berättelserna som lockat mest med polisyrket är variationen och spänningen i yrket. Ingen ville ha ett arbete som såg lika ut varje dag. De intervjuade personerna tycktes befinna sig i en fas i livet då de rotat sig i regionen och att utbildningen finns där är avgörande vid valtillfället för flera av polisstudenterna. Avgörande vid val av polisyrket tycks också

möjligheterna för karriär inom polisorganisationen vara. Här märks en skillnad mellan de som har en tidigare högskoleutbildning och de som inte hade det. De med tidigare längre utbildning bakom sig nämner möjligheterna till karriär inom polisorganisationen som lockande. En av intervjupersonerna har ett så starkt intresse av hundar att yrken som inte innefattar intresset är helt bortsorterat. Det är tydligt att olika roller i människans liv påverkar vid yrkesval. Ett mönster som blir tydligt i intervjumaterialet är att intervjupersonernas bilder av dem själva stämmer väl överrens med bilden de har av en bra polis. De framhäver gärna egenskaper som de själva innehar och belyser dem som viktiga i polisyrket. När vi analyserade berättelserena utifrån karriärteorierna blev de här mönstren tydliga. Båda teorierna är lika varandra till vissa delar och exempelvis deras teori om självbild överlappar varandra. Men vi ser också att teorierna kompletterar varandra så att bilden av de intervjuade blir tydligare.

7.3 Yrkesrelevans

När vi reflekterat kring vår kommande roll i samband med intresse för polisyrket har våra diskussioner innefattat de krav som ställs på de som söker utbildningen och den hårda konkurrens det är till platserna på polisutbildningen. Enligt den artikel i Svenska Dagbladet (Svenska Dagbladet 1) som vi refererar till i avsnittet kunskapsbakgrund tas ämnet upp. Den talar om hur många tänker kring att öka sin konkurrenskraft och om hur det är lätt att göra misstaget att i viljan att öka sin konkurrenskraft gör insatser som inte ger de fördelar de tänkt sig. Man kanske söker utbildningar och erfarenheter som har kopplingar till uniformsyrken och att en vanlig missuppfattning är att polisen söker personer med en tuff och hård personlighet. Det sägs i artikeln att det naturligtvis kan vara bra att ha både mjuka och hårda egenskaper vilket våra intervjupersoner också