Karriärvägar till polisutbildningen

Malmö högskola

Studie- och

yrkesvägledarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Karriärvägar till polisutbildningen

Careerways to the police academy

Jeannette Strand

Maria Arnesson

Jeannette Lindahl

Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Slutseminarium 2010-01-21

Examinator: Anders Lovén

Sammanfattning

I vår kommande yrkesroll kommer vi att möta människor som var och en har en unik livsberättelse. Vi har i vår studie fått ta del av fyra personers beskrivningar av just deras unika vägar in i polisutbildningen. De här berättelserna utgör stommen i vår studie. Vi har intervjuat fyra studenter vid polisutbildningen för att sedan analysera deras berättelser och söka svar på frågor som är aktuella i vägledningsperspektiv. Vad gjorde att de valde just polisutbildningen? Vad har de för bakgrund? Vad har de för självbild? Uppsatsen vill sätta fokus på olika vägar till polisyrket. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod och sedan analyserat polisstudenternas berättelser utifrån två utvalda karriärteorier. Donald E Supers teori om livsförlopp, livsrum och självbild och S Gottfredsons teori om avgränsningar, kompromisser och skapandet av självet. Karriärteorier är viktiga redskap i arbetet med studie och yrkesvägledning, de hjälper oss förstå människors livsberättelser och kunna sätta dem in ett sammanhang som har betydelse för deras framtida karriärutveckling.

Resultatet visar att för de här personerna har vägarna till polisyrket inte varit spikrak. Det är ingen av intervjupersonerna som haft polis som ett drömyrke sedan barnsben, utan det är något som utvecklats i vuxen ålder. Vägen till polisyrket skiljer sig åt och även hur intresset väckts. Viljan att pröva något nytt, kompisar som tipsat och uppmuntrat samt tidigare arbete som varit i nära kontakt med polisyrket. Vi har sett att den variation yrket erbjuder är en viktig faktor för samtliga i valsituationen. De talar alla om att det är ett flexibelt arbete, det händer ständigt nya saker, den ena dagen är inte den andra lik.

Vi har även sett att den bild studenterna har av en bra polis återkommer när de berättar om deras självbild.

Förord

Vi vill rikta ett stort varmt tack till våra familjer, både stora som små, som haft tålamod med oss under vårt examensarbete. Utan Er stöttning hade vi inte rott det här projektet i land.

Vi vill även tacka de polisstudenter som ställt upp och medverkat i våra intervjuer samt rektor vid den polisutbildning vi varit i kontakt med. Era insatser gjorde vårt examensarbete möjligt.

Sist men inte minst vill vi tacka vår handledare Jan-Anders Andersson. Tack för att du stöttat och trott på oss genom hela arbetets gång.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 6

2. Syfte och frågeställning ... 7

3. Kunskapsbakgrund ... 8 3.1 Begreppsförklaring ... 8 3.2 Polisutbildningen ... 9 4. Teori ... 12 4.1 Gottfredsons teori ... 12 4.1.1Kognitiv utveckling ... 12 4.1.2 Utveckling av självet ... 13 4.1.3 Avgränsning ... 13 4.1.4 Kompromiss ... 14

4.2 Supers teori om livsförlopp, livsrum och självbild ... 15

4.2.1Livsförlopp ... 15 4.2.2 Livsrum ... 16 4.2.3 Självbild ... 17 5. Metod ... 18 5.1 Val av metod ... 18 5.2 Urval ... 18 5.3 Genomförande ... 19

5.4 Etiska förhållningssätt till intervjudeltagarna ... 20

6. Resultat och analys ... 22

6.1 Analys utifrån Gottfredssons teori kring avgränsningar, komprommisser och skapandet av självet. ... 22

6.1.1 Zon av acceptabla alternativ ... 23

6.1.2 Kognitiv tillväxt ... 24

6.1.3 Utveckling av självet ... 27

6.1.4 Avgränsningar ... 29

6.1.5 Kompromisser ... 30

6.2.1 Livsförlopp ... 32 6.2.2 Livsrum ... 35 6.2.3 Självbild ... 36 7. Diskussion ... 40 7.1 Om resultatet ... 40 7.2 Syfte ... 40 7.3 Yrkesrelevans ... 41 7.4 Avslutning ... 42 8. Källförteckning ... 44 Bilaga 1 ... 45

1. Inledning

Varje människas livslinje är unik. Det är en av anledningarna till att det är så spännande att arbeta med vägledning. Att få ta del av en människas livsberättelse, det är ett förtroende som är stort att få och som vi vill bemöta med respekt i vår framtida yrkesroll.

Vad är det som gör att vi väljer en viss yrkesväg? Varför det ena framför det andra? Vad är det som påverkar oss? Är det yttre omständigheter eller en inre drivkraft? Är det en dröm som är så stark att den visar oss en självklar väg till att uppnå drömmens mål, eller är det ett tillfälligheternas spel som blir det avgörande i våra karriärval? Frågor som väckt vårt intresse för att få en djupare insikt om vad som drivit våra intervjupersoner till att göra det just det val de gjort.

I vårt arbete har vi valt att göra intervjuer med studenter vid polisutbildningen. Att vi valde just polisyrket beror på att vi under våra praktikperioder upplevt att det är många som är intresserade av just polisyrket, vilket stämmer överens med den statistik vi presenterar i avsnittet som berör kunskapsbakgrund. Sedan vi lyssnat till deras berättelser har vi sökt kopplingar mellan berättelserna och de utvalda karriärteorierna. För att kunna arbeta professionellt krävs att vi har kunskap om karriärteorier, då det är en del av den teoretiska bakgrund vår profession vilar på.

2. Syfte och frågeställning

Syftet med vårt arbete är att ta del av och analysera berättelser om polisstudenters vägar in i polisutbildningen. Vi analyserar berättelserna med hjälp av två karriärteorier, Supers teori om livsförlopp, livsrum och självbild samt Gottfredssons teori om avgränsningar, kompromisser och skapandet av självet vilka båda beskrivs i teoriavsnittet. Vi har inte undersökt yrkesrollen polis eller socialisationen in i den samma, utan fokuserat på tiden innan identifieringen med polisrollen är klar. Däremot är yrkesrollen i sig intressant, då polisyrket kan ses som representant för ett yrke som är framträdande i vårt samhälle. De flesta har troligtvis en bild inom sig vad yrket i sig innebär.

Vi har valt fyra frågeställningar

 Hur ser deras olika bakgrunder ut och hur har de tänkt och handlat för att komma fram till där de befinner sig på sin livslinje per idag?

 Hur ser deras bild av polisyrket ut och hur stämmer den överens med deras självbild?

 Har deras berättelser likheter eller i vad ligger skillnaderna?  Vad har påverkat deras beslut att söka till polisutbildningen?

3. Kunskapsbakgrund

I vårt framtida yrke som studie- och yrkesvägledare kommer vi att arbeta med människor som befinner sig på olika platser i sin karriärutveckling, och vi kommer att möta lika många karriärvägar som vi möter människor. Vårt examensarbete undersöker dock vägar till ett specifikt val, nämligen det att utbilda sig till polis. Nedan vill vi dels ge läsaren en definition av vad vi i arbetet åsyftar när vi talar om begreppet karriär i olika sammanhang och dels ge en faktabakgrund kring hur polisutbildningen ser ut idag, samt en liten inblick i hur den förslagsvis kommer att se ut i framtiden.

3.1 Begreppsförklaring

Begreppet karriär används ofta i samband med att beskriva människors arbetsliv och blir då synonymt med en persons utveckling i arbetslivet. Inom vägledningsarbetet däremot kommer karriärbegreppet att innefatta individernas hela livslinje med allt vad den innebär, det rent yrkesmässiga, men även perioder i livet då man exempelvis är föräldraledig, arbetslös eller i utbildning (Höjdal & Poulsen 2007, s. 13-14).

Det finns två typer av teoritraditioner som används i vägledningssammanhang. Karriärteorier och vägledningsteorier. Karriärteorierna vill förklara vad som kan ligga till grund för en människas studie och yrkesval både i ett kortare och ett längre perspektiv. Det innebär att det kan röra sig om flera karriärval under en människas yrkesverksamma period av livet (Lovén 2000, s. 46). Karriärteorierna försöker förklara sambandet mellan individuella faktorer och miljöns påverkan och de handlingar som individen gör exempelvis vid valsituationer (Höjdal & Poulsen 2007, s. 14-15). Det har länge funnits en diskussion mellan olika företrädare för psykologisk och sociologisk teoribildning och det har inte gjorts många försök att kombinera dem. Genom tiderna har den psykologiska teoriansatsen varit den mest framträdande, dock har den sociologiska inriktningen tagit större plats på senare år. En del nyare teorier försöker sammanföra de två olika perspektiven. Ett exempel på en sådan är Gottfredsons teori. (Lovén 2000, s. 51)

Vägledningsteorier däremot, tittar på valsituationerna och själva mötet mellan vägledare och vägledningssökande. Man kan dock säga att de förklaringar som karriärteorierna ger

kan komma att påverka utvecklingen av olika vägledningsteorier och sättet att arbeta med dessa i vägledningsmodeller (Lovén 2000, s. 45-46).

”Enligt min mening är det emellertid svårt att dra en direkt klar gräns mellan karriär- och vägledningsteorier”(Lovén 2000, s. 46).

3.2 Polisutbildningen

Antagningen till polisutbildningen skiljer sig från många andra eftergymnasiala utbildningar. Det ställs speciella krav på de sökande och man söker in via olika antagningsprov. Polisutbildningen ger inte några högskolepoäng och antagningen sker inte via VHS (Verket för Högskoleservice). Därmed hamnar inte polisutbildningen i den officiella statistiken över de mest sökta utbildningsplatserna i landet, trots att det är stor konkurrens till varje plats på utbildningen.(Svenska Dagbladet 1)

Tabell 1. Antal sökande och antagna till polisutbildningen totalt i Sverige åren 2006 – 2009

(Polisen 1)

År Antal sökande Antal antagna Andel kvinnor

(procent) Andel med invandrar-bakgrund (procent) 2010 Jan.

7160 Inte klart än Inte klart än Inte klart än

2009 Aug.

6909 Inte klart än Inte klart än Inte klart än

2009 Jan. 7219 351 50 20 2008 Aug. 7336 877 32 17 2008 Jan. 7632 830 42 16 2007 Aug. 6367 830 27 16 2007 Jan. 5982 480 39 21 2006 Aug. 6252 528 41 14 2006 Jan. 6290 528 40 17

Polisutbildningen bedrivs idag vid tre olika skolor, Polishögskolan i Solna, Polisutbildningen vid Universiteten i Umeå och Växjö. Det finns sedan år 2002 även möjlighet att studera till polis vid olika distansorter i landet. Ansökan görs via polisens hemsida. Vilka polismyndigheter som tillsammans med Polishögskolan anordnar distansutbildningen varierar från år till år beroende på hur behovet av att nyrekrytera poliser vid respektive polismyndighet är vid det aktuella året.(Polishögskolan 1)

Utbildningen sträcker sig över fyra terminer av heltidsstudier, vilket resulterar i en polisexamen. Därefter görs en avlönad aspirantutbildning i en termin förlagd på en lokal polismyndighet. (Polishögskolan 2)

Antagningen till polisutbildningen sker i flera steg, och en sammanfattning av de formella krav som måste uppfyllas för att kunna söka är:

Svenskt medborgarskap, 20 år fyllda under antagningsåret, körkort för bil (B-behörighet), Simkunnig, god synskärpa och normalt färgseende och fullgod hörsel, normal fysisk förmåga – den sökande får inte lida av kroniska sjukdomar eller ha sådana belastnings eller förslitningsskador som kan komma att försvåra möjligheterna att fullgöra polisyrket. Grundläggande behörighet för högskolestudier med särskild behörighet i Svenska B, Historia A, Samhällskunskap A, högskoleprovet eller poäng från högskola/universitet. Lämplig som polis (personliga egenskaper och laglydig) (Polisen 2)

Regeringen tillsatte år 2006 en utredning med länspolismästaren Anders Danielsson som särskild utredare, angående förändringar i polisutbildningen. Som skäl till utredningen anges bland annat polisyrket redan idag men ännu tydligare i framtiden kommer behöva vila på en vetenskaplig grund, samt att man genom en högskoleutbildning ska söka att i större utsträckning spegla samhällets mångfald i fråga om kön och etnicitet. Man säger även den snabba förändringstakt som samhället har antas fortsätta, vilket ställer större krav på polisen att snabbt kunna förändra kompetens, verksamhet samt organisation. Utredningen har föreslagit att utbildningen ska bli en treårig högskoleutbildning där den likställs mer med andra högskoleutbildningar. Man föreslår bland annat att vissa av dagens formella krav ska tas bort, såsom exempelvis svenskt medborgarskap, fysiska tester, intervjuer och samtal för bedömning av lämplighet och att lämpligheten fortlöpande bedöms under utbildningens gång. Det

föreslås även att aspirantutbildningen ersätts med två praktikperioder inom ramen för utbildningen, så kallad VFU, Verksamhetsförlagd utbildning (SOU 2008:39).

4. Teori

4.1 Gottfredsons teori

Linda S. Gottfredsons teori vill förklara unga människors tankar kring karriärval, genom att se på hur de speglar sig i samhällets olikheter (Höjdal & Poulsen 2007, s. 127). Hon menar att yrkesvalet är ett resultat av fyra utvecklingsprocesser som tillsammans leder fram till en zon av acceptabla karriäralternativ. De fyra processerna är kognitiv utveckling, utveckling av självet, avgränsningar och kompromisser (Höjdal & Poulsen 2007, s. 130).

4.1.1Kognitiv utveckling

Gottfredson menar att karriärvalet är en utvecklingsorienterad process som påbörjas redan i barndomen. Både unga och vuxna behöver grunden till den kognitiva tillväxten, för genom sin självuppfattning kunna hantera matchningsförsök och karriärval mot de alternativ som de ställs inför. Hon menar att den kognitiva tillväxten är den process som har störst betydelse för förmågan att kunna hantera karriärrelaterade valsituationer. Barn behöver därför kunna skapa en förståelse om sig själva och miljön omkring dem. Gottfredson menar att det kan vara stora variationer i barns färdigheter att skapa denna förståelse, men barnet vidareutvecklar bägge delarna med åldern. Det har sin bakgrund i att små barn tänker intuitivt för att senare lära sig tänka mer konkret. I ungdomsåren utvecklas förmågan att tänka mer abstrakt. För att kunna skapa en förståelse om sig själv och sin kringmiljö behöver individen lära sig att komma ihåg fakta, förstå likheter och skillnader, värdera och analysera information. Individen behöver kunna bedöma vilket val som är bättre än det andra samt utveckla en plan för att nå sitt mål (Höjdal & Poulsen 2007, s. 128-133). Den här utvecklingen har stor betydelse när individen står inför ett karriärval. Människan bygger upp bilder under sin levnadsbana gällande yrkesval som man anser vara passande för en själv, och vad man tror sig kunna. För att kunna vidga sina perspektiv och se andra karriärval krävs att någon utomstående föreslår eller visar möjliga karriäralternativ (Brown & Brooks 1996, s. 190-191)

4.1.2 Utveckling av självet

Gottfredsons andra processdel i teorin förklarar hur människans självbild och bilder av olika yrken utvecklas parallellt. Då processen börjar redan i förskoleåldern får den ett stort inflytande på karriärens utveckling senare i livet. Hon menar att graden av överensstämmelse mellan valet och självuppfattningen avgör hur nöjd personen i fråga blir med sitt karriärval. (Höjdal & Poulsen 2007, s. 128-129). Individen matchar då sin självbild med sin egen bild av yrket.

Gottfredson menar även att vi blir dem vi är genom att ta del av den världen vi har runt omkring oss. Därigenom är vi med och utformar våra egna liv och kan även påverka vilken form det skall ta. Då den sociala miljön runt oss kan förändras anser teorin att människor är under en utvecklingsprocess livet igenom (Höjdal & Poulsen 2007, s. 135). På så sätt kan självuppfattningen utgöra individens syn på sig själv. Det innebär enligt teorin att karriärvalet skall uppfattas som individens försök att placera sig själv i ett större socialt sammanhang (Höjdal & Poulsen 2007, s. 128). Självuppfattningen hos en individ kan med andra ord omvandlas eller avgränsas i ett försök till önskad identitet. Individen har en önskan om att kunna skapa social identitet genom sitt yrkesval (Höjdal & Poulsen 2007, s. 129). Individen kan därigenom även forma/skapa sin självbild genom att välja ett specifikt yrke.

4.1.3 Avgränsning

Avgränsningar pågår i en process, där unga människor gradvis utesluter tankar kring yrken som anses som oacceptabla, det ingås kompromisser där de börjar frångå de mest föredragna alternativen till fördel för mindre passande, men mer tillgänglig. (Höjdal & Poulsen 2007, s. 127)

Summan av möjliga alternativ utgörs av de avgränsningar individen gjort utifrån egna upplevelser och handlingar samt den feedback individen fått från sin omgivning (Höjdal & Poulsen 2007, s. 130). Gottfredson menar att på samma sätt som människan utvecklar sin självbild genom den kognitiva tillväxten konstrueras bilder och föreställningar av yrken, så kallade yrkesmässiga stereotyper. Individen skapar sina bilder av olika yrken utifrån deras föreställningar om vilka människor som arbetar i dem, vilket slags liv de lever och huruvida ett speciellt yrke passar till en viss typ av människor. Gottfredson anser att tre faktorer påverkar hur vi avgränsar. Kön - hur könsframställande yrket är,

klass -betydelsen av sociala normer, samt intressen - att få sina personliga behov och intressen uppfyllda (Höjdal & Poulsen 2007, s. 138) När individen har avgränsat utifrån sina värderingar kring kön, klass och intressen har vidden av yrken avgränsats till en sektor av acceptabla möjligheter. En matchningsprocess som innebär att individen slutligen söker ett jobb där självuppfattningen och uppfattningen av det önskade yrket stämmer överens. De yrken som inte stämmer med individens självbild, avgränsas från de tänkbara yrken som individen sett som möjliga (Höjdal & Poulsen 2007, s. 136-139). Även egna erfarenheter och omgivningens respons rörande yrkesvalet påverkar avgränsningen. Gottfredson menar att yrkesvalet är en process där individen gör bortsorteringar av oönskade alternativ snarare än egentliga tillval (Höjdal & Poulsen 2007, s. 130-131). Teorin förklarar att yrkets tillgänglighet påverkar i valsituationen för individen. De tänkbara investeringarna visar hur mycket individen är beredd att satsa för att nå sina mål. Individens önskeyrken kan därför anses vara ett resultat av värderingar och förväntningar de har, utifrån de avgränsningar de gjort (Höjdal & Poulsen 2007, s. 139).

4.1.4 Kompromiss

En kompromiss är en avvägning av önskade alternativ mot möjliga alternativ. Kompromisser bildas när individen möter hinder under vägen till sitt mål. Gottfredson menar att individen gör kompromisser utifrån sina förväntningar och föreställningar om framtiden och vilka hinder som kan tänkas uppstå i samband med dessa. Orsaker som kan leda till att individen måste kompromissa är individens anpassning till realiteter exempelvis begränsade arbets- och utbildningsmöjligheter eller hänsynen till sina familjeförhållanden. (Höjdal & Poulsen 2007, s. 144).

I kompromissprocessen strävar individen efter att göra ett så bra val som möjligt, vilket inte behöver betyda att det blir det bästa. Det kan i slutänden leda till att individen avviker från sitt mest önskade alternativ och väljer ett alternativ som känns tillräckligt bra. Finns det inget tillräckligt bra alternativ kan det innebära att individen undviker att välja. Individen kan då fortsätta att söka nya alternativ som är acceptabla eller fortsätter skjuta upp valet(Brown & Brooks 1996, s. 201). Gottfredson menar att den information man söker om ett yrke när det är dags att fatta ett karriärval ofta tenderar att sökas inom den egna sfären av människor som är betydelsefulla för individen. Man söker ofta

information om yrken man själv anser passar en. Informationen söks oftast då det är nödvändigt, exempelvis inför ett gymnasieval eller vid karriärbyten av olika slag (Brown & Brooks 1996, s. 197-198) Det kan medföra att man inte får en riktig bild av yrket, utan att den stereotypa bild man har sedan innan förstärks, med risk att den inte blir korrekt. Detta kan påverka individens kompromisser. För att kunna nå fram till det bästa möjliga valet som tillmötesgår individens värderingar och intressen, ställs därför stora krav i informationssökningen(Höjdal & Poulsen 2007, s. 146-148) Genom att ta reda på så mycket information som möjligt om de olika valalternativen kan individen lättare ta ställning i sitt kompromissande.

4.2 Supers teori om livsförlopp, livsrum och självbild

Donald E Super var en amerikansk psykolog, han har lämnat ett av de viktigaste bidragen inom karriärteoretisk forskning och hans teori ses som en klassiker. Teorin har försökt samla in och integrera existerande forskning inom olika vetenskapliga områden till en teori om yrkesval. Supers teori bidrog till att förnya karriärteorierna då han satte i teorierna i en social kontext. Individers karriär kan ses som ett helt livsförlopp. Under livet ställs människan inför utmaningar och uppgifter som hon försök lösa på bästa sätt. I stället för att se till vilket yrke som passar till vilken individ, försöker Super se vilket yrke som passar in i människans liv. Valet av karriär är inte något som är avskilt från människans övriga liv. Karriärval är en process som ständigt återvänder i människans liv eftersom hon förändrar sig och utvecklas. Teorin består av tre begrepp, individens livsförlopp, livsrum och självuppfattning (Höjdal & Poulsen 2007, s. 39-40).

4.2.1 Livsförlopp

Livsförloppet är sammanhanget i människans liv. Helheten utgör ramen för att se på enskilda händelser. Det är tiden bakåt och framåt som bidrar till tolkning och skapande av mening och mål i livet. Livsförloppet beskriver olika faser i individens liv och hur de sammanfaller med olika utmaningar som livet för med sig, en del förutsägbara, andra oförutsägbara. Super använder i sin modell fem olika faser i livet, uppväxt (4-13 år), utforskning (14-24 år), etablissemang(24-44), upprätthållande(45-65år) och nedgång

(över 65år). När det gäller förändringsprocesser försökte Super anpassa sin teori till det moderna föränderliga arbetslivet där människan byter arbetsuppgifter och arbetsplatser flera gånger under livsförloppet. Han anser att man då recirkulerar och hamnar i en ny utforskningsfas och en ny etableringsfas, som inte behöver vara åldersbunden (Höjdal Poulsen 2007, s. 52)

4.2.2 Livsrum

Människan lever sitt liv samtidigt som hon skapar ramarna för det, exempelvis genom en karriär. Livsrummet är själva platsen för skådespelet livet som delvis består av de viktigaste roller en person innehar. Livsrummet innehåller också de olika utmaningar människan möter samt individens egna meningar och mål i livet. Tillsammans ger alla delar en mening med livet. Yrket är alltså en av alla roller människan har och alla roller påverkar varandra. Karriär kan förklaras som en blandning av de olika roller en människa har under sin livstid. Beroende på var i livet människan befinner sig, har hon olika roller och olika antal roller som betyder något. De nio vanligaste rollerna enligt Super är barn, ungdom eller student, fritidsmänniska, samhällsmedborgare, arbetare, hemarbetande, partner, förälder, pensionär. De här rollerna anser Super att de flesta människor går igenom någon gång i livet. Även andra roller förekommer. Det kan bland annat vara syskon, beundrare, älskare. I Livsrummet ser Super till den unika arena som varje människas liv utspelar sig på. Dessa unika livsrum har inflytande på levnadsstrukturen och på utvecklingen (Super 1980, s. 283-284).

De olika rollerna har olika platser som Super kallar arenor, där de har olika stor betydelse. De främsta arenorna är hemmet, samhället, skolan och arbetsplatsen. Det innebär att exempelvis föräldrarollen främst utspelar sig i hemmet, men den kan även tas med till andra arenor, exempelvis arbetsplatsen. En roll innefattar också de förväntningar som finns på personen, någon som arbetar förväntas arbeta med sina arbetsuppgifter på sin arbetsplats och en förälder förväntas ha föräldrarollen. En karriär medför ofta byte av yrke och arbetsuppgifter och då ändras också yrkesrollen.(Super 1980, s. 287-288)

Om de olika roller som spelas under samma tid i livet är för olika varandra uppstår en rollkonflikt. Det är mer tillfredställande att ha roller som liknar varandra. Det vill säga att exempelvis arbeta med något som också upptar intresset på fritiden. Ju mer en

persons intressen och förmågor tillfredsställs genom aktiviteter, ju mer tillfredställd och framgångsfull blir den personen. Alla roller påverkar varandra och framgång i någon roll påverkar de andra liksom problem i en roll påverkar de andra rollerna (Super 1980, s. 287-288) Rollerna tar upp olika stor tid vid olika tidpunkter i livet beroende på vilken tid som finns för den. Beroende på var i livet individen befinner sig involverar de sig också olika mycket känslomässigt i de olika rollerna (Super 1980, s. 282-298 )

4.2.3 Självbild

Självbilden skapas genom att människan värderar exempelvis sin karriär subjektivt och kompletterar den med den objektiva bilden . Den subjektiva bilden är den yrkesmässiga självuppfattningen och den helt personliga meningen om vad man kan. Vid yrkesval är den subjektiva bilden det centrala. Den objektiva bilden kallas för yrkesidentitet och är en persons ”mig” så som personens framställs genom andras värderingar eller syn på personen (Höjdal & Poulsen 2007, s. 58).

När en människa ska välja studier eller yrken ser de också till det förmodade innehållet och utbytet, det kan vara intressen, värderingar eller färdigheter. Även de uppfattningar personen har gällande de krav som finns i yrket eller utbildningen påverkar valet. Enligt Super är det inte den objektiva bilden av yrket som är av störst betydelse utan det är individens uppfattning om hur väl den passar i ett jobb som påverkar valet och inte omvänt. Det är upp till individen vilket värde den lägger i sitt yrkesval. Ett yrke kan objektivt se ut att passa hur bra som helst, men det är personens egna värderingar på yrket som bestämmer. Ett av Supers mest avgörande bidrag till utveckling av moderna karriärteorier är just det subjektiva perspektiven, för att förstå människors karriärval och självuppfattningens betydelse (Höjdal & Poulsen 2007, s. 59).

5. Metod

”Kvalitativ forskning bygger på den grundförutsättningen att människor skapar eller konstruerar sin sociala verklighet och ger mening åt sina erfarenheter. Detta innebär att det inte finns en ”sann” verklighet eller universella lagar” (Dalen 2007, s 111).

5.1 Val av metod

Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod som ger oss levande berättelser med studenternas egna ord. Vi har använt oss av en semistrukturerad intervjumall, vilket innebär att vi kan ställa följdfrågor samt kasta om i ordningen och ge så stort utrymme som möjligt till våra intervjupersoner att på ett fritt sätt berätta om sina vägar till polisyrket. Samtidigt vill vi ha viss struktur i intervjumallen för att vara säkra på att vi får svar på våra frågeställningar, samt att den innehåller de olika teman som vi valt att beröra i vårt arbete (Dalen 2007, s. 31). Ytterligare en anledning att vi valde semistrukturerad intervjumall är målet att genom flexibilitet få en hög relevans och validitet i vårt material (Larsen 2009, s. 80).

”Den kvalitativa intervjun är speciellt väl lämpad för att ge insikt om informantens egna erfarenheter, tankar och känslor”(Dalen 2007, s. 9).

Den kvalitativa forskningsintervjun försöker förstå världen från intervjupersonens synpunkt, formulera meningen i människors upplevelser, ta fram deras livsvärld, innan man ger sig på vetenskapliga förklaringar (Kvale 2002:15, ur Dalen 2007, s 11)

Vi har även reflekterat över de nackdelar som en kvalitativ metod kan ge. Exempelvis intervjueffekten, som innebär att det finns en risk att intervjupersonerna kan ge de svar som de tror förväntas av dem (Larsen 2007, s. 27).

5.2 Urval

För att få en bild av hur vägarna till polisyrket kan se ut har vi intervjuat fyra polisstudenter. Vår första tanke var att intervjua poliser som är verksamma i yrket. Vid närmare eftertanke beslöt vi oss för att i stället intervjua polisstudenter. Valet grundar sig i att vi såg en risk i att poliser som redan är verksamma i yrket kan ha svårare att se

tillbaka på sina vägar och val mot polisyrket då det gått längre tid. De personer som deltagit i intervjuerna behöver inte vara representativa för alla polisstudenter, vilket vi är medvetna om i vår analys av berättelserna (Larsen 2009, s. 78).

Då genomförandet och bearbetningen av intervjuerna och materialet kan vara mycket tidskrävande var det viktigt att antalet intervjupersoner inte var för många. Vi har även tagit hänsyn till att intervjumaterialet skulle vara lagom omfattande för att kunna användas som underlag i våra tolkningar och analyser (Dalen 2007, s. 54). För att få kontakt med polisstudenter valde vi att använda oss av urval enligt självselektion.

”I detta fall bestämmer de blivande informanterna själva om de vill vara med i undersökningen. I vissa fall kan det gå till så att personer själva anmäler att de vill vara med. Man kan till exempel ställa frågan i en grupp man träffar om det finns någon som är intresserad.” (Larsen 2009, s 77)

Vi kontaktade rektorn på en polisutbildning vars elever är distansstuderande. Hon hjälpte oss att vidarebefordra en intervjuförfrågan till alla elever på utbildningen. Eleverna blev i brevet ombedda att själv kontakta oss via mail eller per telefon om de var intresserade av att delta. Då anmälningsantalet var för litet efter första utskicket, skickade vi med hjälp av rektorn ytterligare en förfrågan.

Vi intervjuade två kvinnor och två män, vilka vi i resultat och analysdelen givit fingerade namn. Vi kallar där intervjupersonerna Anton, Bodil, Carina och Daniel.

5.3 Genomförande

Vi formulerade vår intervjumall utifrån utvalda karriärteorier, där vi hade som avsikt att täcka in områden som teorierna berör. Vi delade upp intervjumallen i följande fyra teman: Bakgrund, Vägar och val, Tankar och bilder kring polisyrket samt Självbild. Utifrån dessa teman utformade vi frågor som vi ansåg var relevanta för att kunna göra en analys utifrån karriärteorier.

Innan vi intervjuade polisstudenterna gjorde vi en provintervju. Dels för att testa vår intervjumall om den var tillräckligt omfattande, men även för att vi skulle testa oss själva i rollen som intervjuare (Dalen 2007, s. 36). Provintervjun gjordes på en person som arbetar som polis. Intervjumallen behöll vi därefter i det närmaste intakt, vi ändrade endast följden på några av frågorna, eftersom vi upptäckte att det flöt bättre på i

egna kontakter. Intervjupersonerna har getts tillfälle att vara med och bestämma tid och plats för intervjutillfällena.

”Det kan också vara klokt att flera personer gör intervjuerna. Det är ofta så att ju fler som arbetar med samma sak desto högre validitet uppnås” (Larsen 2009, s. 80-81)

Vi har valt att vara två intervjuare åt gången av flera anledningar. Dels för att det inte ska kännas obekvämt för intervjupersonen och för att vi tror att det kan vara svårt att skapa det förtroende och den relation som man eftersträvar i en intervjusituation. Dels för att åstadkomma hög validitet i undersökningen. Vi har turats om att delta i intervjuerna och den som inte varit med har lyssnat på intervjun i efterhand.

Intervjuerna har gjorts med hjälp av ljudinspelning. Dels för att kunna transkribera efteråt i stället för att anteckna under tiden, dels för att få med intervjupersonens egna ord. Vi har transkriberat intervjuerna och därefter analyserat berättelserna med hjälp av begreppen i de utvalda karriärteorierna som beskrivs i teoriavsnittet (Dalen 2007, s. 33).

5.4 Etiska förhållningssätt till intervjudeltagarna

Vi har klargjort för intervjupersonerna om de etiska förutsättningar som vi behandlar vårt intervjumaterial under. Vi har under vårt arbete med uppsatsen, dess intervjuer samt intervjumaterial utgått från lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor och från Forskningsetiska principer för humaniora och samhällsvetenskap (Dalen 2007, s. 20).

Krav på samtycke

Då det är av stor vikt för intervjudeltagarna att redan från början få insikt om vad undersökningen handlar om, förklarade vi vårt syfte med intervjuerna redan i det mail som skickades ut till alla studenter på polisskolan. Det var viktigt för oss att intervjupersonerna hade möjlighet att påverka var intervjun skulle ske och utifrån en tid som passade dem (Dalen 2007, s. 21).

Krav på att bli informerad

Innan intervjuerna påbörjades berättade vi ytterligare en gång vilka vi är, vilken högskola vi studerar på, vilken utbildning vi läser och om vårt syfte med intervjun. Då vi behövde spela in intervjun på band frågade vi innan om det godkändes. Under

intervjuerna närvarade endast två av intervjuarna, så vi informerade om att ytterligare en person var inblandad i uppsatsen och att även denne kommer att ta del av inspelningsbandet och intervjumaterialet. Vi informerade även att intervjumaterialet endast kommer att användas till vår uppsats och inte i något annat syfte. Vi klargjorde även att de när som helst under intervjun kunde avbryta sin medverkan (Dalen 2007, s. 22).

Krav på konfidentialitet

De blev försäkrade om att inga obehöriga kommer att kunna ta del av inspelningsbanden. Vi intygade att allt intervjumaterial kommer att presenteras och behandlas på ett sätt som bevarar deras anonymitet och att det inte kommer framgå i uppsatsen vilken polisskola som intervjupersonerna studerar vid (Dalen 2007, s. 23). I vår redovisning benämner vi polisstudenterna som intervjupersoner och i resultatet är intervjupersonernas namn fingerade av hänsyn till de intervjuade.

6. Resultat och analys

I följade kapitel har vi utifrån de teorier vi tidigare presenterat i teoriavsnittet, sökt kopplingar mellan de berättelser vi fått ta del av och karriärteorierna. Vi använder oss av de indelningar som teorierna använder sig av och följer teoriernas begreppsordning. Vi börjar begreppsavsnitten med att redovisa ett resultat av de sammanställningar vi gjort utav intervjumaterialet, person för person. Därefter följer våra tolkningar och analyser, även de, person för person.

6.1 Analys utifrån Gottfredssons teori kring avgränsningar,

komprommisser och skapandet av självet.

I intervjuerna med polisstudenter berördes frågor som fick dem att berätta om sina bakgrunder, yrkestankar och vägen till polisutbildningen, samt även bilden de har av sig själva. För att en individ ska kunna hantera valsituationer behöver den skapa en förståelse om sig själv och världen omkring, menar Gottfredson. Intervjupersonernas berättelser visar hur förståelsen av dem själva och omvärlden har utvecklats från det att de var barn till vuxen ålder. Denna utveckling menar Gottfredsson genomgår fyra valprocesser.

Första processen beskriver kognitiv tillväxt, där individen utvecklar sitt tankesätt och lär sig värdera fakta. Vi har utifrån det befintliga intervjumaterialet beskrivit intervjupersonernas tankar kring yrken, från barndomsåren och framåt.

Andra processen ser till utvecklingen av självet, då teorin menar att vi utvecklar självbild parallellt med bilder av yrken. Vi har valt att se på de intervjuades bild av polisyrket, från barndom till vuxen ålder samt deras självbild i förhållande till yrket och uppfattningen om sig själva i den framtida polisrollen.

Tredje processen beskriver avgränsningar individer gör kring kön, klass och intresse för att komma fram till acceptabla yrkesalternativ. Med utgångspunkt från det intervjumaterial vi har tillgång till, har vi valt att presentera den tredje processen utifrån de avgränsningar som rör intresse och klass.

Den fjärde processen tar upp kompromisser, där individen erkänner och anpassar sig till de begränsningar som de anser fanns då de skulle göra sitt yrkesval.

6.1.1 Zon av acceptabla alternativ

Det framstår som om Anton haft många acceptabla alternativ i sin zon vid tiden då han sökte till polisutbildningen. Ett alternativ var att arbeta kvar på den dåvarande arbetsplatsen.

”Samtidigt gick det jättebra på jobbet och sådär så det blev nästan lite jobbigt då” Anton nämner flera andra alternativ som funnits med

”Kanske skulle flytta till Stockholm och söka nåt jobb där”

”Jag var till och med i London på en intervju innan det här då, som jag lämnade sen då”

Bodil nämner två alternativ hon hade i sin zon av acceptabla alternativ, antingen polis eller fortsätta med den egna verksamheten hon precis startat upp.

”Det hade jag ju helt klart fortsatt med annars om det inte hade blivit polisen då”.

I Carinas zon för acceptabla alternativ fanns vid valtillfället polis och ambulanssjuksköterska.

”Hade jag inte kommit in på polisutbildningen om jag hade sökt två tre gånger så hade jag nog kanske sökt mig att bli ambulanssjuksköterska eller något annat istället, men nu föll lotten på det här”

Vi kan utifrån intervjumaterialet tolka det som om Carina kan ha haft fler acceptabla alternativ.

De alternativ som var godtagbara för Daniel vid den här tidpunkten var förutom polis, tull eller arbete inom kriminalvården. Alla acceptabla alternativ innebar för Daniel att arbeta med hund i tjänsten. För honom fanns det inga andra acceptabla yrken än de yrken där han skulle få arbeta med sitt hundintresse.

6.1.2 Kognitiv tillväxt

Det första yrke Anton minns att han tänkte på var lastbilschaufför. ”Lastbilschaufför var det första man ville bli vet jag”

Annars minns Anton inga direkta yrkestankar som barn.

”Annars kan jag inte minnas att man funderade så mycket på det liksom vad man ville bli när man blir stor”

Innan Anton gjorde värnplikten umgicks han mest med kompisar från samma ort ”Vi hade samma intressen liksom, fotboll och jobba på xx sen när vi var färdiga, det var väl tanken”

Anton berättar att det fanns ett företag på uppväxtorten där många arbetar som kommer från orten. Antons pappa jobbade också på företaget.

”Där alla jobbar som kommer från xx, inklusive jag själv gjorde det ett tag”

Anton gjorde sin värnplikt efter gymnasiet och började sedan arbeta på företaget. Anton säger att han då började fundera kring sin yrkesframtid.

”Är det det här som jag vill göra resten av livet liksom”

Han började då tänka bakåt, på dem han hade gjort värnplikten med och vad de hade för planer.

”Vad dom hade för planer, jag vet dom pratade om att de sökt universitet och högskola och dom skulle gå på olika utbildningar och så och det hade jag ju inte riktigt tänkt på innan”

Anton sökte in på flera utbildningar bland annat en han hört talas om under sin värnpliktstid. Efter studierna och flera år av arbetslivserfarenhet har Anton sedan fortsatt att reflektera mycket kring sin karriärutveckling, vilket medförde att han sökte information om polishögskolan och om andra alternativ för att bedöma vilka valmöjligheter som fanns.

Utifrån Gottfredsons teori om kognitiv utveckling tolkar vi Antons första yrkestankar som ett intuitivt tankesätt då lastbilschaufför är ett yrke som kan synliggöras av vuxna

för det lilla barnet. Vi tolkar Antons tankar om en framtid på det lokala företaget som ett konkret tankesätt, eftersom Anton har uppfattningen att alla på orten arbetar där. Då det var enda självklara alternativet för honom på uppväxtorten. När Anton sedan fick arbetet på företaget började han tänka på andra alternativ. Vid den här tidpunkten hade han fått intryck från andra människor, utanför sin tidigare umgängeskrets. Vi tolkar det som om han vid den här tidpunkten börjar utveckla sitt abstrakta tänkande som leder till att han söker sig nya karriärval.

Bodil berättar att hon som barn hade ett stort djurintresse och att det fanns en bondgård i hennes direkta omgivning.

”Jag har hållit på mycket med djur i och med att det var mycket djur runt omkring mig där jag bodde”

Hennes pappa jobbade på skattemyndigheten och hennes mamma var lärare. Hon konstaterade under intervjun att båda hennes föräldrar har akademikerbakgrund.

”Mina föräldrar har väl lite akademikerbakgrund då…”

Under uppväxten har Bodil alltid tänkt att även hon skall bli tjänste man eller ha ett akademiskt yrke. Bodil berättar att hon gick samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet eftersom hon hade ett stort samhällsintresse. Hon säger att hon hela tiden strävat efter att studera och ”bli något”. Bodil påbörjade en utbildning hon valde avsluta efter ett år och har sedan en magisterexamen inom ett samhällsvetenskapligt område. De senaste åren har Bodil arbetat inom kriminalvården då hon fick en vidareanställning efter ett sommarjobb. Hon har haft lite olika tankar kring sin yrkeskarriär innan hon valde polisyrket.

När Bodil var barn skapade hon ett intresse för djur som vi tolkar som ett intuitivt tankesätt då djur fanns i hennes direkta närhet. När hon blev lite äldre och började fundera runt yrken såg hon sig själv inom något akademiskt yrke. Utifrån Gottfredsons teori tolkar vi hennes yrkestankar som utryck för ett konkret tankesätt då hennes föräldrar hade akademiska yrken vilket innebar att det fanns i hennes sociala miljö och att hon kan på så sätt kunde se sig själv i liknande yrken som dem. Vi kan även utifrån teorin tolka det som att Bodil successivt genom åren ända fram till vuxen ålder har

hon kommit dit hon är idag, genom att värdera olika alternativ och information kring sin framtida karriär.

Carina berättar att hennes tankar kring yrken när hon var liten var väldigt varierande, hon har tänk igenom alla yrken som finns. Hon minns att hon ändrade drömyrkesval som yngre mycket ofta.

”Jag har gått igenom varenda karriärval man någonsin kan göra, ena dan så ville jag bli läkare och sen nästa ville jag bli veterinär och konstnär och lärare”

Efter gymnasiet har Carina arbetat på olika arbetsplatser som vårdbiträde, säljare och kundtjänstmedarbetare. Hon förklarar att hon tänkt igenom det mesta innan hon valde polisyrket. Carina sökte information på polisens hemsida och har inför valet till polisutbildningen kunnat analysera informationen och väga för och nackdelar, vilket lett fram till hennes beslut att utbilda sig till polis.

Utifrån Gottfredsons teori kan vi i Carinas fall inte tolka det tidiga intuitiva tänkandet utifrån befintligt intervjumaterial. Då hon i yngre år satte sig in i olika yrkesroller som hon kom i kontakt med tolkar vi de tankarna som ett konkret tankesätt. Genom åren har hennes tankesätt fortsatt att utveckla sig då hon provat olika yrken, värderat dem och sökt ny information om andra tänkbara yrken för att slutligen ta valet att söka polisutbildningen.

Daniel berättar att hans drömyrke från mellanstadieålder och upp till att han började gymnasiet var stridspilot.

”Det fanns väl ett flygintresse i och för sig också så där som man tyckte var lite fascinerande alltså just att man tyckte det var lite häftigt, det var lite coolt”

När Daniel senare gjorde värnplikten var det som militärpolis och hundförare. Han har sedan dess sett hundintresset som en stor del av sitt liv. När Daniel senare skulle ut i arbetslivet var det många av hans kamrater från värnpliktstiden som fick jobb som väktare så han säger att det blev ett naturligt steg för honom också. Under åren som han arbetat som väktare har intresset för polisyrket ökat och han har genom väktaryrket fått insyn i polisens vardag. Daniel anser att han genom insynen och erfarenheten fått en tydlig bild av yrket och tillsammans med information han sökt på internet har han gjort en plan för att nå målet att bli polis.

Vi har svårt att avgöra om Daniels tankesätt kring stridspilot var intuitivt men eftersom han berättar att yrkestankarna kom först i mellanstadieåldern och höll i sig upp till gymnasieåldern tolkar vi det som att han använde sig av ett konkret tankesätt. Vi tolkar att Daniel senare har utvecklat ett abstrakt tänkande när han väljer att bli väktare, då han vägt in olika aspekter i valet som hundintresset och arbetsuppgifter. Vi tolkar utifrån Gottfredsons teori att han vidareutvecklat det abstrakta tankesättet genom åren då han genom sina arbetslivserfarenheter fått insyn i polisyrket. Han har på så sätt kunnat göra ett väl underbyggt val.

6.1.3 Utveckling av självet

Antons bild av polisen när han var liten innefattar en stor respekt för dem. Han minns

att en polis kom till skolan för att ha trafiksäkerhetsdagar.

”Mellanstadiet där nån gång, då kom en snäll polis som var till åren liksom och visade att man skulle ha reflex”

Anton ser sig själv som en samlad person som är anpassningsbar utifrån vilken situation han befinner sig i och har lätt att känna in hur en person fungerar. Han kan vara väldigt allvarsam, noggrann och seriös när det behövs. Anton anser att bra polis skall vara en tålmodig person som tycker om att jobba med människor och inte ser dem som en belastning. En polis skall också vara noggrann och ge ett bra bemötande. Att vara duktig på att läsa människor anser han vara viktigt då han ser yrket som ett serviceyrke.

När Bodil var yngre hade hon en ganska diffus bild av vad polisyrket innebar. Hon minns att hon kopplade ihop polisyrket med brottsbekämpning. Bodil berättar att hon i yngre ålder aldrig kommit i kontakt med polisen. Bodil ser sig som en ganska lugn och tålmodig person som inte drar förhastade slutsatser. Hon är analytisk och gillar att vända och vrida på problem som man ställas inför.

”Jag är nog ganska lugn tror jag som person”

Bodil tycker att en bra polis skall vara lugn men handfast. Auktoritär men empatisk och sympatisk. En bra polis skall lätt kunna sätta sig in i den andre personens situation och möta sina medmänniskor på deras nivå.

Carina har som barn inte haft någon speciell bild av polisyrket. Hon minns att hon som barn alltid sett upp till polisyrket.

”Lite rädd var man väl för polisen också, det var en väldig respekt för polisen…”

Hon kan inte minnas att hon haft någon bild av sig själv i polisyrket tidigare år. När Carina ser sig själv i polisrollen vill hon vara någon som hjälper människor.

”Vara någon som kan hjälpa människor när de behöver det liksom”

Carina ser sig som en lugn, bestämd och lojal person. Hon anser att hon är bra på att lyssna på andra människor, ganska envis och noggrann.

”Jag vill alltid göra så bra ifrån mig som möjligt”

Carina anser att en bra polis skall vara en förstående person som inte drar förhastade slutsatser och inte är fördomsfull, en bra polis bör också kunna vara bestämd och hård när det behövs.

Daniel berättar att polisyrket för många killar ”är väl en liten pojkdröm.” Han berättar att han tyckte polisyrket var häftigt och spännande när han var yngre. Daniel upplever sig själv som en ganska lugn person, med lång stubin som är svår att hetsa upp till att bli förbannad. Men han erkänner att när han blir arg blir han riktigt arg. Han anser att han har lätt att prata med folk som han inte känner. Ett gott självförtroende anser han att han har men att han ibland kan vara lite för godtrogen. När han ser på sig själv i den kommande polisrollen säger han

”Jag tror jag har en ganska bra uppfattning om vad som är rätt och fel, saker och ting är inte svart och vitt ”

Daniel tror sig behålla lugnet och att hans erfarenhet av arbete med människor i utsatta positioner är till hans fördel. Han anser att en bra polis måste ha lätt för att kunna kommunicera med folk. En bra polis bör även ha lätt för att skapa förtroende.

I intervjumaterialet beskriver intervjupersonerna sin bild av hur en polis ska vara samt sina egna egenskaper. Utifrån deras berättelser gör vi tolkningen att samtliga

intervjupersoners självbilder stämmer överens med den bild de har av vad polisrollen innebär och kan därmed se sig själva i yrkesrollen. Vi kan se att matchningsprocessen mellan självbild och karriärval är väl överrensstämmande. Intervjupersonerna ger berättelser om yrket som matchar deras självbild eller omvänt, att de förklarar en självbild som matchar deras berättelse de krav som ställs på en bra polis. Gottfredson menar att när samstämmigheten är hög mellan självuppfattning och val av yrke känner sig individen nöjd med sitt karriärval.

6.1.4 Avgränsningar

Anton berättar att hans tidigare arbeten inneburit kontorsarbete, med en agenda fylld flera månader framöver.

”Det kändes lite som ett ekorrhjul”

Kring frågan om vad det är som lockar honom i polisyrket säger Anton

”Variationen och just att det är så annorlunda yrke liksom, det är så pass annorlunda från andra yrken, det var väl det som lockade liksom”

” ..jag tror att det finns en variation i det yrket som är svårt att få någon annanstans”.

Bodil berättar att polisyrket verkar intressant.

” Man har tyckt att det har varit intressanta arbetsuppgifter som de har och de verkar ha trevligt arbetsklimat så liksom.. och det verkar bra för det är så brett. Man kan syssla med så mycket. Det passar mig som tröttnar”

Carina beskriver att hon vill ha ett varierande arbete med flexibla arbetstider. ”Jag trivs inte med att ha ett jobb som jag går till 7-16 varje dag, utan jag vill ha någonting som är varierande”

”Jag är ingen rutinmänniska om man säger så”

”När jag kommer till jobbet en dag så vet jag aldrig vad som kommer hända och det kändes för mig väldigt spännande”

Daniel har avgränsat sin zon av acceptabla yrken genom att bara se på yrken som ger möjlighet att arbeta med hund i tjänsten.

”Började jag ju titta över lite andra yrken där det finns möjlighet att jobba med hund under arbetstid” Jag vill inte sitta på kontor eller jag vill inte alltså jobba på någon fabrik där man står med samma människor hela tiden utan jag vill vara ute”

Utifrån Gottfredsons teori tolkar vi intervjumaterialet som att samtliga intervjupersoner har gjort avgränsningar kring sina yrkesval. Deras mål är att deras avgränsningar ska leda till att de får ett arbete med stor variation och utvecklingsmöjligheter där dagen inte är förutsägbar. En stor flexibilitet i deras arbetsuppgifter anses vara en viktig förutsättning i deras avgränsning av karriärval. De avgränsar sig från yrken där de inte kan se utvecklingsmöjligheter och utmaningar och kan få sina personliga behov tillfredställda.

6.1.5 Kompromisser

Innan Anton valde att studera till polis fanns tankar om att flytta utomlands eller till en storstad. Han har även haft tankar om att starta eget. Han nämner att hans familjeförhållande fått honom att kompromissa.

”kanske är lite det som har bromsat en också att man inte blir allt för crazy”

Bodil berättar att när hon stod inför valet att söka polisutbildningen hade hennes man precis fått ett nytt jobb och deras barn var bara ett år.

”Så det fanns ju inte en chans att jag flyttade”

Hon berättar att när hon fick veta att det gick att studera på distans, blev valet att söka polisutbildningen intressant.

”Jag såg den chansen då att gå distansutbildning, så det var helt klart det som fick mig att söka. Annars hade jag nog aldrig kommit på tanken”

Hon säger att utbildningens längd även påverkade hennes val.

”Att utbildningen inte är allt för lång heller, i och med att jag har läst så pass mycket innan då. Med tanke på studielån och allt sånt”

Bodil säger att yrkets framtidsutsikter har varit en del i hennes funderingar kring utbildningsvalet.

”Så det kände jag faktiskt att ska jag läsa något mer i mitt liv, ska det ge jobb liksom. Att det ska vara säkert, det har ju helt klart också påverkat mig”

Carina har valt polisutbildningen delvis för att hon anser arbetsmarknaden vara trygg. Hon nämner också att de som läser flera år på universitetet har större studielån med risk för att inte få arbete efteråt.

”Det känns ju jätteskönt att slippa det där sen med att gå och vara arbetslös och ha en stor skuld som hänger över en”

Hon vet att utbildningen innebär ett arbete i samma region som hon bor i. ”Jag vet ju att jag kommer hamna i regionen i alla fall”

Daniel har sökt polisutbildningen flera gånger och inte gett upp drömmen om polisyrket som förefaller vara hans mest önskade yrkesalternativ.

Antons val till polisutbildningen kan vara en sorts kompromiss då han valt det alternativ som för honom var det bästa tänkbara, även om det innebär att det inte behövde vara hans mest föredragna alternativ. Hans familjeförhållanden har inneburit att han kan ha gjort en kompromiss i sitt karriärval.

Eftersom Bodil tidigare har studerat i flera år vid en längre utbildning kan längden på utbildningen ses som en kompromiss. Hon förklarar att då hon har studielån sedan tidigare kan vi även koppla in en ekonomisk kompromiss i valet då hon anser att utbildningen varar en kort tid.. Vi tolkar det som om Bodil tagit hänsyn till det rådande arbetsmarknadspolitiska läget och valt yrke efter vilket hon anser ha en säker arbetsmarknad.

Carinas uttalanden kan tolkas som om hon gjort en kompromiss då hon väljer bort längre utbildningar eller utbildning på annan ort för att hon vill stanna i regionen både under utbildningen och när hon arbetar.

6.2 Intervjumaterialet analyserat utifrån Supers teori om livsförlopp

och livsrum

Delar av polisstudenternas livsförlopp finns med i intervjumaterialet då de berättat Teorin består av tre sammanhängande delar: livsförloppet, livsrummet och självuppfattning. Resultatet redovisas i den nämnda ordningen.

6.2.1 Livsförlopp

Intervjupersonerna berättar om sin bakgrund och sina tankar om framtiden. Den situation som intervjupersonerna befann sig i när de beslutade att söka till polishögskolan är unik men samtidigt påverkad av både upplevelser de haft tidigare och deras tankar om framtiden. Samtliga av intervjupersonerna befinner sig åldersmässigt i etableringsfasen. I intervjuerna har vi frågat om intervjupersonernas bakgrund och då fått svar angående uppväxtfasen samt utforskningsfasen. Det är faser som har format intervjupersonerna till de personer de är idag. Samtidigt som de intervjuade åldersmässigt befinner sig i etableringsfasen har eller genomgår de också en ny utforskningsfas då de påbörjat en ny yrkeskarriär.

Anton är uppvuxen på en bondgård lite utanför ett mindre samhälle, tillsammans med mamma, pappa och syskon. Hans största intressen under uppväxten var sport, fotboll innebandy och dragkamp. Anton kan inte minnas att han hade något speciellt drömyrke som liten.

”Lastbilschaufför var det första man ville bli”

Han kan inte minnas att han hade några större tankar runt yrkesval eller att man pratade om det i hemmet. På gymnasiet läste Anton samhällsvetenskaplig linje. Ett val som han anser att han gjorde för att kompisarna valde det och för att hålla alla dörrar öppna som han kallar det. Han beskriver gymnasiet som en transportsträcka.

”Jag visste inte vad jag ville bli när jag började gymnasiet. Jag visste inte vad jag ville bli när jag slutade heller..”

Efter gymnasiet påbörjade han värnplikten där fick han nya bekantskaper som vidgade hans tankebild gällande yrken och utbildningar. Eter att ha arbetat på samma arbetsplats som sin far och de flesta andra på orten valde Anton att söka en högskoleutbildning som

han hört talas om under värnpliktstiden. Han har även studerat utomlands ett år. Efter studietiden har han arbetat på två arbetsplatser där han på båda ställen utvecklats inom yrket genom att få mer ansvar. Han berättar att han trivdes bra på sin senaste arbetsplats och att han tyckte det var ett roligt arbete.

”Det är konstigt att man inte jobbar kvar där, när man tänker efter”

Han funderade vid valtillfället kring framtiden, om han gjort sitt definitiva val gällande yrke. Han pratade med sina kompisar, surfade runt på nätet och tanken att söka polisutbildningen kom upp.

Bodil är uppvuxen på en bondgård utanför en mellanstor stad tillsammans med sina föräldrar och två yngre syskon. Ett stort intresse under uppväxten var djur och hon spelade också handboll. Hon säger sig haft diffusa tankar om framtiden hade inga drömyrken direkt utan såg sig själv jobba med rapporter eller något slags akademiskt. På gymnasiet gick hon samhällsvetenskaplig linje. Intresset av samhällsvetenskap var stort. ”Jag var väldigt, väldigt intresserad av samhällsvetenskap och så som yngre då” Hon var utbytesstudent utomlands ett år efter gymnasiestudierna. Sedan har hon varit fokuserad på att studera för att bli något som hon kallar det ”stressad över att man måste bli någonting ungefär. Bodil har läst ett år på ett program hon valde avsluta och har efter det en magisterexamen inom ett annat område med samhällsvetenskaplig inriktning. Det var svårt att få arbete inom utbildningsområdet och har efter avslutade studier arbetat inom kriminalvården och då hon bildat familj anser hon det svårt att flytta på sig. Bodil kom på tanken att arbeta som polis då hon arbetade inom kriminalvården.

”polisyrket verkade väldigt bra för att det är så brett”

Carina är uppvuxen i en liten by tillsammans med sina föräldrar och två syskon hon tyckte skolan var väldigt rolig, spelade fotboll, handboll och idrottade mycket. Angående drömyrke säger hon att hon i princip ville bli allt

”jag vet att jag ville bli i princip allt, jag ändrade nog vecka till vecka”

Hon gick samhäll och kultur som gymnasieprogram och har arbetat inom vård, som utesäljare och inom kundtjänst

Hon berättar att det var en kompis som började prata om polisutbildningen och fått henne intresserad av att söka vidare information.

Daniel växte upp i en mellanstor stad med båda sina föräldrar och två äldre syskon. Han upplever sin uppväxt som lugn och trygg. Intressen under uppväxten var idrott som

fotboll och ridning. Drömyrket som barn var stridspilot. Daniel gick

samhällsvetenskaplig linje.

”orsaken till att jag gick samhäll det var väl för att jag egentligen inte visste vad jag ville bli”

Han gjorde värnplikten som militärpolis och hundförare och har därefter behållit hundintresset. Han nämner att många värnpliktskompisar fick jobb som väktare och att han såg det som ett naturligt steg.

”Så där halkade man väl egentligen in på ett bananskal”

Har sedan som väktare de senaste 12 åren. Daniel säger att han kom till en punkt i sitt dåvarande yrke där han kände att han gjort allt inom yrket. Han började undersöka olika möjliga arbeten där han kunde arbeta med sitt stora intresse, hundar. Han berättar att han har flera kompisar som är poliser och det blev det yrke han främst intresserade sig för.

Super anser att uppväxtfasen som inträffar mellan 4-13 års ålder, innebär att barnet får en uppfattning om sin framtid och karriär Endast en av intervjupersonerna, Daniel minns att han hade tydliga tankar om ett drömyrke i barndomen . De övriga intervjupersonerna nämner att framtidstankarna varit oklara, diffusa och varierande, men minns ändå tankar kring yrke och framtid.

I utforskningsfasen som är mellan 14-24 års ålder ska individen vidareutveckla sina tankar kring yrkesval. Beroende på individens upplevelser och erfarenheter så vidareutvecklas drömmar och uppfattningar om vilka möjliga jag som kan skapas genom ett utbildnings eller yrkesval. I den här fasen förekommer uppgifter som är relativt förutsägbara, i intervjupersonernas fall gymnasieval och värnplikt. Alla intervjuade gjorde sitt gymnasieval i slutet av grundskolan. Samtliga valde samhällsvetenskapligt program, ett val som alla utom Bodil verkar gjort för att de ville

ha alla vägar öppna inför framtiden. Utifrån Supers teori kan det tolkas som att de vid valtillfället inte utvecklat någon tydlig jagbild som kan förknippas med ett särskilt utbildnings eller yrkesval och istället valt ett brett studieförberedande program. Bodil anger däremot sitt samhällsintresse som bakgrund till valet, ett intresse som verkar ha bidragit till hennes fortsatta val av utbildning. För båda männen har värnplikten bidragit till nya erfarenheter som varit betydelsefulla i deras kommande kärriärutveckling. Dessa erfarenheter bidrog till att Anton började studera på högskola och för Daniel innebar de nya erfarenheterna en väg in ett specifikt yrke.

I etableringsfasen finner man sin plats i ett yrke, och anpassar sig till de rådande förhållandena på en arbetsplats. Carina har efter gymnasiet arbetat inom flera olika yrkesområden, vilket enligt Super kan tyda på att hon ännu inte nått etableringsfasen. De övriga intervjupersonerna har befunnit sig i etableringsfasen då de har befunnit sig i samma yrke under en längre tid.

Ny utvecklingsfas innebär att man börjar tänka på nya utbildnings- eller yrkesvägar. Utifrån teorin tolkar vi det som att Carina som ej kommit till etableringsfasen tidigare, gör sitt val till att söka polisutbildningen i sin utvecklingsfas. De andra intervjupersonerna har gått in i en ny utvecklingsfas, då de börjat söka information om polisyrket och sedan valt att söka till polisutbildningen.

6.2.2 Livsrum

En människas livsrum innehåller de viktigaste roller personen innehar. Det innefattar också de utmaningar människan möter och individens egna värden och mål. En människa har unika förutsättningar och det finns också särskilda händelser eller situationer som skapar samband . Anton berättar om sitt karriärförlopp och hur han verkar tycka det är viktigt att komma vidare i karriären . Han säger att han gärna ville flytta utomlands men eftersom han har ett förhållande här hemma har det bromsat honom.

Bodil är gift och har ett barn, när hon skulle söka utbildningen fick hon stort stöd i sin man. Hon säger också att anledningen till att hon sökte utbildningen vara att den fanns på distans, då hennes barn var litet och hennes make just fått ett nytt arbete på hemorten. Hon säger att hon sedan ungdomsåren haft ett stort samhällsintresse.

Carina berättar att hennes sambo varit ett starkt stöd ” han stöttar mig jättemycket”

Han tycker det är roligt att hon skall bli polis. ” Det är jättehäftigt att hans tjej ska bli polis”

Daniels stora intresse är hundar som han vid upprepade tillfällen kommer tillbaks till under intervjun.

Utifrån Supers teori tolkar vi det som att varje intervjuperson påverkats av olika roller i livsrummet då de gjorde valet att studera till polis. Utifrån det befintliga intervjumaterialet har vi valt att belysa de roller vi kan se. Vi tolkar att yrkesrollen och samborollen har påverkat Anton vid valtillfället. Anton pratar mycket om vikten av omväxling i yrket och vill göra karriär. I Bodils fall tycker vi oss se att hennes roll som förälder och hustru varit med och påverkat liksom hennes roll som samhällsmedborgare eftersom hon betonar sitt samhällintresse som stort i intervjun. En roll som tycks ha påverkat. Carina ser vi rollen som sambo då hon upplever att pojkvännen stöttat henne samtidigt vill hon hjälpa människor och ha ett arbete med omväxling vilket visar att samhällsrollen och yrkesrollen är viktiga för henne. Eftersom hundintresset är så pass stort hos Daniel har vi tolkat att fritidsrollen och yrkesrollen går hand i hand då det inte finns yrkestankar utan hundintresset inkluderat.

6.2.3 Självbild

Gottfredson bygger sin teori om utveckling av självet på Supers teori. Vi hänvisar därför till avsnittet om yrkesmässig självbild ovan. Vi har valt att koncentrera oss på det innehåll och utbyte ett karriärval innebär enligt Super, för att därefter se på hur intervjupersonerna gjort för att bemöta de krav som ställs på de sökande till polisutbildningen.

Anton ser variationen i polisyrket som en stor fördel. Han berättar att polisyrket är ett så pass annorlunda yrke att det lockat honom.

”Man kommer till jobbet och man har inte en aning om hur dan kommer se ut…”

Anton tror att variationen som man får i polisyrket är svår att få någon annanstans. När han pratat med poliser om hur de tycker att yrket är, har de sagt att polisyrket är det bästa jobb man kan ha. Sådana uttalanden har gjort Anton nyfiken på yrket, då han inte tycker sig kunnat säga så om sina tidigare yrken. Han berättar vidare att när han funderat kring sin framtida yrkeskarriär, ställt sig frågan om han har kul på jobbet. Han kom då fram till att det kändes lite som ett ekorrhjul då de flesta dagar hade inbokade möten och såg likadana ut. När det gäller tankar kring sitt framtida yrke säger Anton att han ser möjligheten att byta arbetsuppgifter inom polisorganisationen som smidigt. Han ser också möjligheten till utlandstjänstgöring som något positivt.

Bodil tycker polisyrket verkar ha intressanta arbetsuppgifter och ett trevligt arbetsklimat. En annan fördel som Bodil ser med polisyrket är bredden som innebär att man kan byta inriktning inom yrket

”Det passar mig som tröttnar”

I framtiden kan hon se sig själv som utredare inom polismyndigheten. Hon förklarar att det som driver henne att välja polisyrket är möjligheten att hjälpa och jobba med utsatta människor. När Bodil valde utbildning var även framtidsutsikterna för yrket som anses ha en säker arbetsmarknad en stor anledning och att utbildningen inte är alltför lång. ”I och med att jag läst så pass mycket innan då. Med tanke på studielån och allt sånt.” Carina nämner att den sociala biten i polisyrket är en viktig del då hon i yrket kommer att få träffa människor hon kan hjälpa. Hon vill inte ha ett arbete med arbetstid mellan sju och fyra och anser sig inte vara en rutinmänniska utan tycker om omväxling. Carina ser också en spänning i yrket.

”När jag kommer till jobbet en dag så vet jag aldrig vad som kommer att hända”

Samtidig ser hon fördelen med en säker arbetsmarknad och arbete inom hemregionen utan att dras med en stor studieskuld.