Bakgrund: Har en bakgrund inom vården men utbildade sig till studie-och yrkesvägledare för ett tiotal år sedan. Jobbar/ har jobbat på grundskolan gymnasiet, Vux och SFI. Och har läst 20p specialpedagogik för studie- och yrkesvägledare i Umeå.
Uppfattning om att vägleda elever med Aspergers syndrom: Kompetens och erfarenhet krävs för att nå bra resultat. Det tar betydligt mer tid.” Tydlighet är det som är viktigast och att hela tiden checka av så att vi talar om samma sak”.
Metod: Att vara tydlig. Använda inte öppna frågor, gärna ja och nej frågor vilket då kräver att man är väldigt detaljerad i sina frågor. Använd absolut INTE flera frågor på samma gång! ”Tydligt komma överens om vad som har sagts vid varje tillfälle eftersom jag upplever att vi inte tar in samma saker”. Aspergers elever har svårt att läsa mellan raderna eller att uppfatta dolda budskap.
Resurser: Föräldrar behöver man ha med sig i vägledningsarbetet, Stina vet inte om det finns några andra resurser.
Samarbete: Stina har samarbete med lärare kring dessa elever, men det är framförallt föräldrarna man måste ha ett nära samarbete med.
Hur uppfattar du skolledningen syn på vägledning med elever med Aspergers syndrom: ”Jag tror inte att de vet vilken tid det tar att vägleda dessa elever. Jag tror tyvärr att man ser dem som jobbiga elever som inte passar in vare sig i särskolan eller vanliga skolan ”.
Viktigt att veta kring vägledningen av dessa elever: Stina säger, undvik att kallprata, var konkret och håll dig till varför eleven är där, ställ inga öppna frågor utan mera ja/nej frågor. Var tydlig, en person med diagnosen Aspergers syndrom har svårt att läsa mellan raderna, ha tid.
9. Analys
I min analys utgår jag från svaren på intervjufrågorna för att få svar på mina forskningsfrågor. Första forskningsfråga, Vilken uppfattning har studie- och yrkesvägledare med erfarenhet av elever som har diagnosen Aspergers syndrom om den kompetens som behövs i vägledningssamtal gällande elever med diagnosen Aspergers syndrom?
Samtliga intervjupersoner har kompetens för att utöva sitt yrke som studie- och yrkesvägledare. Tre av de intervjuade har även genomgått vidareutbildning inom specialpedagogik och en av intervjupersonerna har dessutom en son med diagnosen Aspergers syndrom.
I definition av kompetens (SOU1991:56) omfattar begreppet inte bara teoretisk kunskap utan också färdigheter, talanger, motivation och attityder. Intervjupersonernas erfarenhet av studie- och yrkesvägledning för dessa elever är att man inte kan använda sig av etablerade vägledningsmetoder. Konstruktivistiska vägledare är enligt Peavy experter på att kartlägga och klargöra elevens situation. De utgår inte från någon metod eller teoretisk modell utan måste individanpassa vägledningssamtalet efter respektive elev.
Vägledning i snäv bemärkelse (Lindh, 2007) är en interaktionsprocess, där en professionell vägledare hjälper enskilda individer att utgå utifrån sin unika problemställning. Undersökningen visar att för att elever med Aspergers syndrom ska uppleva en trygg vägledningssituation är det viktigt att studie- och yrkesvägledaren är väl förberedd och extra lyhörd för individens behov.
Intervjupersonernas uppfattning visar att deras erfarenhet av samtal med elever som har diagnosen Aspergers syndrom är en etablerad relation viktig. Vid vägledningssamtalet är det i likhet med vägledning av ”vanliga elever” än mer viktigt att tala om syftet med samtalet och fastlägga ramarna genom att vara konkret och tydlig i vad som kommer att hända och hur lång tid som är avsatt för samtalet. Till skillnad från traditionella vägledningsmodeller (Hägg och Kouppa 2007) är studie- och yrkesvägledarnas uppfattning
att man bör undvika reflekterande samtal med öppna frågor, deras erfarenhet visar att öppna frågor kräver förmåga att överblicka en stor mängd information, vilket kan vara svårt för en person med Aspergers syndrom. Det inledande ”varmpratet om väder och vind” som normalt har till syfte att skapa och stärka relationen bör undvikas för att istället strikt hålla sig till ämnet (Internet 11).
Trots att alla intervjupersonerna har såväl kompetens som erfarenhet av vägledningsarbete, framkom enligt undersökningen önskemål om ytterligare fortbildning inom området Aspergers syndrom och speciellt studie- och yrkesvägledning för dessa elever. Detta påtalas också i Skolverkets Allmänna råd och kommentarer för studie- och yrkesorientering (2009). För att kunna erbjuda en studie- och yrkesorientering av hög kvalitet krävs att personalen ständigt utvecklar sin kompetens inom området.
I min andra forskningsfråga; Vilka resurser anser studie- och yrkesvägledare i grundskola och gymnasium med erfarenhet av elever med Aspergers syndrom är önskvärda för att vägleda elever med Aspergers syndrom? Exempel på resurser enligt wikipedia är arbetskraft, tid och pengar. I min undersökning kan jag utläsa att studie- och yrkesvägledarna uttrycker bristande tid som ett gemensamt problem. En önskvärd resurs för studie- och yrkesvägledarna i undersökningen är att ha utökad tid för eleven, fler tillfällen att träffa eleven bl.a. för att ge dem möjlighet till självkännedom och bekräftelse av realistiska mål i enlighet med Parsons trestegsmodell, (Loven 2000) men också gärna tillsammans med någon som väl känner eleven och som kan ge extra stöd till eleven vid vägledningstillfället. Enligt Skolverkets (2009) Allmänna råd om studie – och yrkesvägledning ska studie- och yrkesvägledningen bedrivas så att elever som behöver särskilt stöd får detta vilket jag tolkar som att det kan innebära att man behöver anställa ytterligare personal kring arbetet med elever som har Aspergers syndrom.
Min analys av undersökningen visar att samverkan mellan studie- och yrkesvägledarna och övrig skolpersonal är en annan viktig önskvärd resurs i vägledningsarbetet. Intervjupersonerna värderar samarbete mellan dem, skolpersonal och föräldrar högt, såväl när det gäller stöd till eleven i vägledningssamtalet som information om framtida val m.m. Med vägledning i vid bemärkelse (Lindh 2007) avses den verksamhet som erbjuder förberedelse för framtida val. Föräldrarnas roll i vägledningssamtalen har blivit än mer
viktig då det finns betydligt fler valmöjligheter än tidigare. Det innebär också att det är nödvändigt att föräldrar har kännedom om de koder och språk som används i skolans värld för att kunna stötta sina barn i vägledningsprocessen.
I min analys tolkar jag att intervjupersonerna i undersökningen känner en viss otillfredsställelse med respektive skolledningars förståelse och insikt om arbete för elever med funktionsnedsättningen Aspergers syndrom. De intervjuade anser att skolledningen jämför Aspergers eleverna med ”vanliga” elever. De ser dem endast som ”jobbiga” elever som inte passar in vare sig i särskolan eller vanliga skolväsendet och därmed saknar de också förståelse för att dessa elever tar längre tid att vägleda. Skolverket konstaterar dock i Skolan och Aspergers syndrom, (2009) att faktorer som påverkar verksamheten för elever med Aspergers syndrom är personalens kompetens, förutsättningar att samverka, vårdnadshavares önskemål och om tillräckliga resurser.
Som studie- och yrkesvägledare för elever med Aspergers syndrom har man som uppgift att se till deras specifika funktionsnedsättning så att dessa elever, i likhet med andra elever, får möjlighet att göra väl underbyggda val, Skolverkets allmänna råd (2009) och Lovén, (2000).
10. Diskussion
Syftet med detta examensarbete är att få ökad kunskap om vilken uppfattning studie- och yrkesvägledarna har om vilken kompetens som behövs och vilka resurser som är önskvärda i yrkesrollen som studie- och yrkesvägledare, för att kunna vägleda elever med Aspergers syndrom i grundskola och gymnasium.
I min undersökning har jag valt att intervjua totalt fyra personer, alla verksamma inom grundskola och/eller gymnasium och med erfarenhet av att vägleda elever med Aspergers syndrom. Det är förmodligen inte möjligt att av deras svar dra generella slutsatser om hur det fungerar inom skolvärlden i allmänhet, men i min forskning kan man utläsa tydliga likheter mellan intervjupersonerna såväl när det gäller kompetens som resurser. Genom de svar jag fått på mina forskningsfrågor bedömer jag att undersökningen har bidragit till att ge mig den kunskap jag efterfrågat.
Samtliga i min undersökning har lång erfarenhet av studie- och yrkesvägledning, tre har någon form av vidareutbildning och en har personlig erfarenhet av Aspergers syndrom. Intervjupersonerna har även god förtrogenhet med att vägleda elever med Aspergers syndrom och samtliga äger den kompetensen som krävs för att utöva sitt yrke som studie- och yrkesvägledare inom grundskola och gymnasium. Dock efterfrågar de själva ökad kompetens i arbetet kring hur man vägleder elever med diagnosen Aspergers syndrom.
Ingen av mina intervjupersoner ansåg att de kunde hänvisa till någon speciell vedertagen metod som de använde sig av i vägledningsarbetet, utan de använde sig av, för dem, erfarenhetsmässiga och väl beprövade individanpassade metoder. Av intervjupersonernas svar på mina forskningsfrågor kan jag konstatera att en del av de metoder vi lärt i våra studier om vägledningssamtal förmodligen kan vara svåra att tillämpa på elever med Aspergers syndrom. T.ex. att ställa reflekterande öppna frågor, använda metaforer. Har man diagnosen Aspergers syndrom kan sättet att tolka inkommande information och sättet man själv kommunicerar på, till vissa delar vara annorlunda jämfört med människor som inte har Aspergers syndrom. En person som har Aspergers syndrom uppfattar ofta kommunikation
tydligt och rakt ”man säger det man menar” Att byta perspektiv kan för en person med Aspergers syndrom vara svårt, de kanske fastnar lätt i vissa tankar därför är det viktigt att vara tydlig och hålla det man lovat. På andra sätt kan vi mycket väl tillämpa de metoder vi lärt oss i utbildningen stora delar av vägledningsmodellen i Hägg& Kuoppa (2007) som t.ex. att klargöra situationen ur klientens perspektiv enligt fas 1, vidga perspektiv och sätta upp mål enligt fas 2 och göra en handlingsplan samt att ge stöd för utförandet enligt fas 3.
Av min undersökning framgår att samarbete med skolpersonal och föräldrar till elever med Aspergers syndrom är en av de viktigaste resurserna i arbetet med att vägleda dessa elever. Studie- och yrkesvägledarna i min undersökning, ansåg dock att tilldelad arbetstid för elever med Aspergers syndrom, för studie- och yrkesvägledning, många gånger är otillräcklig. Då det är en lång process att arbeta med dessa elever är en önskvärd resurs att få utökad tid till förfogande.
Generellt upplever studie - och yrkesvägledarna, i min undersökning, att skolledningen i grundskola och gymnasium oftast inte har förståelse för vilken tid som krävs för att uppnå gott resultat i vägledningssamtal med elever med Aspergers syndrom.
Samtliga önskade att fler resurser i form av tid och ekonomi skulle finnas till deras förfogande då det krävs ett omfattande och tidskrävande arbete för att kunna genomföra en tillfredsställande vägledningsprocess med elever med Aspergers syndrom.
Av resultat och analys kan jag utläsa att det förutom kvalificerad kompetens (SOU1991:56) teoretisk kunskap, färdigheter, talanger, motivation och attityder, krävs mycket extra resurser (Skolverket 2010) i form av tid och personal för att kunna skapa förutsättningar för elevernas process i vägledningssituationen.
Studie- och yrkesvägledarna i undersökningen påpekar också vikten av att ha en skolledning som har förståelse för de problem som elever med Aspergers syndrom kan ha och det bekräftas också i Skolverkets rapport, Skolan och Aspergers syndrom (2009) att tillräckligt med kompetens och resurser är en framgångsfaktor i arbetet med elever med Aspergers syndrom.