Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåAtt vägleda elever med
Aspergers syndrom
Vilken kompetens och vilka resurser anser studie- och yrkesvägledare är önskvärda att ha i sin yrkesroll?
To guide students with Asperger´s syndrome
What skills and resources, as a professional career counselor are desirable to have in their professional roles?
EvaMaria Monell
Studie- och yrkesvägledarprogrammet 180 hp Examinationsdatum 2010-12-07
Examinator: Anders Lovén Handledare: Leif Andergren Studie- och
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken kompetens och resurser studie- och yrkesvägledare med erfarenhet av Aspergers syndrom anser är viktiga att ha för att kunna vägleda elever med Aspergers syndrom i grundskola och gymnasium.
För att kunna besvara mitt syfte använde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra intervjupersoner som jag hade valt ut genom godtyckligt urval. Resultatet visade att det fanns många likheter i förhållandet att vägleda ”vanliga” elever men också skillnader. Sättet att tolka information och sättet en person med Aspergers syndrom själv
kommunicerar på kan till vissa delar vara annorlunda jämfört med människor som inte har Aspergers syndrom.
Samtliga intervjupersoner anser att bristande resurser är ett gemensamt problem. Det behövs både mer tid och mer personal i arbetet kring elever med Aspergers syndrom. Tyvärr kände intervjupersonerna missnöje och otillfredsställelse när det gäller respektive skollednings förståelse och insikt om arbetet kring elever med diagnosen Aspergers syndrom.
Enligt skolverkets allmänna råd har man som studie- och yrkesvägledare för elever med Aspergers syndrom till uppgift att se till deras specifika funktionsnedsättning så att dessa elever, i likhet med andra elever, får möjlighet att göra väl underbyggda val.
Innehållsförteckning
TO GUIDE STUDENTS WITH ASPERGER´S SYNDROME ... 3
SAMMANFATTNING ... 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 6 1. INLEDNING ... 9 2. SYFTE ... 10 2.1FORSKNINGSFRÅGOR... 10 3. BEGREPPSDEFINITION ... 11 3.1KOMPETENS ... 11 3.2RESURS ... 11 3.3IVAS ... 12 4. BAKGRUND ... 13 4.1ASPERGERS SYNDROM ... 13 4.2DIAGNOSKRITERIER ... 14
4.3SAMTAL OCH MÖTEN ... 16
5. STYRDOKUMENT ... 18
5.1ALLMÄNNA RÅD OM STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING ... 18
6. KUNSKAPSÖVERSIKT... 20 6.1VÄGLEDNING ... 20 6.2SAMTALSMODELLER... 21 6.3SAMTALSFÄRDIGHETER ... 23 7. METOD ... 25 7.1URVAL ... 25 7.2GENOMFÖRANDE ... 26 8. RESULTAT ... 27
INTERVJUPERSON VERA ... 27 INTERVJUPERSON MAJA ... 28 INTERVJUPERSON SARA ... 30 INTERVJUPERSON STINA ... 32 9. ANALYS ... 33 10. DISKUSSION ... 36 KÄLLFÖRTECKNING ... 38 SKRIFTLIGA KÄLLOR ... 38 ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 39 BILAGA ... 41 INTERVJUFRÅGOR ... 41
1. Inledning
I mitt examensarbete på studie- och yrkesvägledarprogrammet, har jag valt att skriva om ämnet, Att vägleda elever med Aspergers syndrom.
Jag blev intresserad av ämnet när jag under min praktik fick följa med min handledare och hälsa på en elev som hade börjat på en gymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Där kom jag att samtala med en lärare och kände då att mitt intresse för dessa elever väcktes och att jag ville veta mer.
I min framtida profession som studie- och yrkesvägledare kommer det, i vägledningssamtalen, att krävas kännedom om hur man möter människor med
diagnos/funktionsnedsättning. I vår utbildning ligger mycket fokus på samtalet och hur vi möter personer i vägledningssamtal. Under min praktiktid har jag inte, i något samtal, mött personer som haft denna diagnos/funktionsnedsättning, men under ett vikariat på en grundskola fick jag förståelse för att det är allt fler barn som har diagnosen Aspergers syndrom. Enligt Skolverkets rapport, Skolan och Aspergers syndrom (2009) har personer som nydiagnostiserats med Aspergers syndrom, ökat med 20 procent per år sedan 1997. Skolverket har i sin rapport valt att belysa och undersöka skolsituationen för elever med Aspergers syndrom av flera skäl. Ett av de skälen är att endast knappt hälften av elever med Aspergers syndrom når målen i svenska, matematik och engelska i grundskolans år 9. Ett annat skäl är att antalet anmälda tillsynsärenden där diagnosen omnämnts nära tredubblats under 2000- talets första år jämfört med perioden före. Skolverket anser därför att det är nödvändigt att fördjupa kunskaperna om skolans arbete kring elever med diagnosen Aspergers syndrom.
Med anledning av detta tror jag att det kommer att behövas kännedom om hur man möter elever, som har Aspergers syndrom, i vägledningssamtal. Då jag, hitintills, inte har någon som helst erfarenhet av personer med diagnosen Aspergers syndrom, vill jag därför genom intervjuer, med i ämnet insatta vägledare, undersöka problematiken och därmed bli mer informerad om vad som kan komma att krävas i framtida vägledningssamtal.
2. Syfte
Syftet med detta examensarbete är att få ökad kunskap om vilken kompetens som behövs och vilka resurser som är önskvärda i yrkesrollen som studie- och yrkesvägledare för att kunna vägleda elever med Aspergers syndrom i grundskola och gymnasium.
2.1 Forskningsfrågor
1) Vilken uppfattning har studie- och yrkesvägledare med erfarenhet av elever som har diagnosen Aspergers syndrom om den kompetens som behövs för att vägleda dessa elever?
2) Vilka resurser anser studie- och yrkesvägledare i grundskola och gymnasium med erfarenhet av elever med Aspergers syndrom är önskvärda för att vägleda elever med Aspergers syndrom?
3. Begreppsdefinition
3.1 Kompetens
Det finns många olika definitioner av begreppet kompetens. Enligt Kompetensutredningen (SOU 1991:56) är begreppet kompetens ”förmågan att klara av de olika krav som ställs i en viss situation i en viss verksamhet”.
Kompetens är förmågan att lösa en uppgift, att utvecklas och förverkliga idéer. Kompetens måste alltid relateras till en viss uppgift eller en situation i en viss verksamhet. Kompetensbegreppet omfattar inte bara teoretisk kunskap utan också färdigheter, talanger, motivation och attityder.
3.2 Resurs
Resurs är, enligt Wikipedia, (Internet 1) tillgång som behövs för att iscensätta ett projekt, skapa en produkt eller genomgå en process. Exempel på resurs är arbetskraft, tid och pengar. Skolverkets rapport, Skolan och Aspergers syndrom (2009) beskriver resurser som ekonomiskt, tidsmässigt och materiellt utrymme. Ekonomisk resurs kan omvandlas till extra personal och kompetensutveckling och stöd. Tidsmässig resurs innebär att man kan hantera uppkomna situationer med flexibla lösningar. Materiella resurser handlar t.ex. om att det finns lokaler med lämplig utformning och tillgång till lämplig utrustning och läromedel.
3.3 IVAS
IVAS här kan vara IVAS-grund eller NvSPTe/IVAS. IVAS-grund är en Aspergerklass där undervisningen sker i årskurs 7-9 för elever med Aspergers syndrom. Klassen har 12 elevplatser. NvSpTe/IVAS ett fyraårigt individuellt anpassat gymnasieprogram med möjlighet att välja inriktning mot såväl, naturvetenskapligt-, tekniskt- som samhällsvetenskapligt program. Utbildningen vänder sig till elever med diagnosen Aspergers syndrom och högfungerande autism, dvs. elever som har behov av lugn och strukturerad studiemiljö. För att kunna tillgodogöra sig undervisningen på IVAS måste eleven ha viljan och förmågan till teoretiska studier. Undervisningen för elever med diagnosen Aspergers syndrom anpassas så att varje elev ska få utvecklas så mycket som möjligt både kunskapsmässigt och socialt utifrån sina förutsättningar.
4. Bakgrund
4.1 Aspergers syndrom
Det som i dag kallas Aspergers syndrom beskrivs första gången i den vetenskapliga litteraturen på 1920-talet (Internet 2). Hans Asperger beskrev 1944 mer ingående syndromet men termen Aspergers syndrom etablerades dock först 1981, sedan forskaren Lorna Wing beskrivit hans tankegångar. På 1990-talet kom den första internationellt accepterade definitionen på Aspergers syndrom. ”Asperger syndrome: An autistic disorder most notable for the often great discrepancy between the intellectual and social abilities of those who have it (Internet 3).
Aspergers syndrom är en av diagnoserna inom autismspektrumet. Enligt Wikipedia (Internet 4) är autismspektrumstörning, ett samlingsnamn för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med gemensamma begränsningar inom de tre områdena social interaktion, kommunikation och föreställningsförmågor. Autismspektrumet omfattar diagnoserna autism, Aspergers syndrom, atypisk autism och desintegrativ störning.
Svårigheter med social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga menas enligt Gillberg och Gillberg (Internet 5) att man i social interaktion har Citat:
a) oförmåga till kontakt med jämnåriga
b) likgiltighet i fråga om kontakt med jämnåriga c) oförmåga att uppfatta social umgängessignaler d) socialt och emotionellt opassande beteende
I kommunikationär begränsningarna tal och språkproblem
a) sen talutveckling
b) ytligt sett perfekt expressivt språk c) formellt pedantiskt språk
d) egendomlig röstmelodi, rösten entonig, gäll eller på annat sätt avvikande
e) bristande språkförståelse inklusive missförstånd ifråga om ordens bokstavliga/ underförstådda innebörd.
Det kan också finnas problem ifråga om icke-verbal kommunikation genom
a) begränsad användning av gester b) klumpigt tafatt kroppsspråk c) mimikfattigdom
d) avvikande ansiktsuttryck e) egendomlig stel blick
Föreställningsförmåga innebär monomana, snäva intressen
a) som utesluter alla andra sysselsättningar b) som stereotypt upprepas
c) inlärda fakta utan djupare mening
eller tvingande behov att utföra rutiner och intressen
a) som påverkar den egna personens hela tillvaro b) som påtvingas andra människor
4.2 Diagnoskriterier
Aspergers syndrom liknar autism och för att ställa diagnosen Aspergers syndrom anses att funktionsnedsättningen medför svårigheter och allvarliga problem i vardagen. Det är framförallt inom två områden som funktionshindret kan innebära svårigheter: socialt samspel och föreställningsförmåga. Det är inom de två områdena, social interaktion och föreställelseförmåga som diagnosen Aspergers syndrom fokuseras. Diagnosen ställs av läkare i team med bl.a. psykolog (Internet 6). Kriterierna är samlade i diagnosmanualer och där beskrivs vilka beteenden eller svårigheter personen ska ha för att diagnosen ska ställas. I Sverige används både den amerikanska diagnosmanualen DSM-IV-TR och Världshälsoorganisationens (WHO) manual ICD-10.
Enligt DSM-IV-TR (Internet 7) används två huvudsakliga kriterier för att diagnostisera Aspergers syndrom:
1) Allvarlig begränsning i förmågan till ömsesidigt socialt samspel.
2) Begränsade, repetitiva och stereotypa beteendemönster, intressen och aktiviteter. Inom varje kriterium finns olika symtom som konkretiserar svårigheter eller beteende.
För att diagnosen Aspergers syndrom ska kunna ställas, måste båda dessa huvudkriterier vara uppfyllda. Dock kan olika personer ha olika symptom och olika antal symptom. Även för två personer som har samma symptom, kan symptomen se olika ut och variera i intensitet.
Ett annat krav för att diagnosen Aspergers syndrom ska kunna ställas är att personen har en begåvning inom den så kallade normalvariationen, vilket innebär att det inte får finnas någon generell utvecklingsstörning. Personen ska inte heller ha någon generell försening av den tidiga allmänna språkutvecklingen. Ett ytterligare krav i diagnoskriterierna är att symptomen orsakar betydande problem i vardagslivet (Internet 8).
Gunilla Gerland skriver i sin bok, Arbeta med Aspergers syndrom (2010) att punkten kommunikation är borttagen i diagnoskriterierna DSM vid Aspergers syndrom, till skillnad från diagnoskriterierna för autism. I diagnosen betyder det att man inte i huvudsak har haft någon försening i språkutvecklingen. Enlig Gerland så är problem med kommunikation, svårigheter att avläsa och förstå meningen bakom det som sägs, vanligt vid Aspergers syndrom. Det diskuteras nu även hur vanligt det är med språkförsening vid Aspergers syndrom Gerland menar att formuleringarna med största sannolikhet kommer att ändras i kommande upplaga av diagnoskriterier för Aspergers syndrom.
Personer med Aspergers syndrom har oftast ett annorlunda sätt att se på omvärlden och bearbeta sina sinnesintryck (Internet 9). Därför är det viktigt att bearbeta varseblivningen, perceptionen. Om man inte förstår hur personen reagerar på sinnesintryck är det inte lätt att tolka beteenden och reaktioner. Hjärnan bearbetar informationen på ett annorlunda sätt. Vissa kognitiva funktioner kan vara mycket välutvecklade, medan andra är nedsatta. Funktionsnedsättningen behöver dock inte automatiskt betyda ett handikapp om personen befinner sig i en anpassad miljö där man tar hänsyn till hans eller hennes sätt att fungera och där personens styrkor får möjlighet att komma fram. För personer med Aspergers syndrom är det särskilt viktigt att tillvara ta de starka sidorna för att kompensera svagheterna (Internet 10).
Det finns inte enbart en typ av ”Aspergerpersonlighet”. Individer med Asperger syndrom kan vara mycket olika sinsemellan, de har olika temperament och har formats olika av sin
uppväxt (Gerland 2010). En del är aktiva och utåtriktade, andra är stillsamma och drar sig gärna undan, vissa är verbala, andra presterar bäst i visuella eller logiska uppgifter.
Alla med diagnosen Aspergers syndrom klassas att ha en begåvning inom normalvariationen, men begåvningen brukar vara ojämn – med följden att omgivningen ställer för höga eller för låga krav. En del har speciella intressen som de ägnar mycket tid åt och en del har speciella beteenden som används för att minska deras stress och oro. Det tar ofta lång tid att lära känna en person med Aspergers syndrom. Tid, kontinuitet och en relation är kanske det som behövs allra mest för att förstå hur just den här personen tänker och känner (Internet 11).
4.3 Samtal och möten
Samtal och möten är en förutsättning för vägledning. En person med diagnosen Aspergers syndrom har svårt med just samtal och möten (Internet 12). Svårigheterna kan vara social kontakt, dialog, t.ex. förändringar, man möter en ny person på ett nytt ställe. I möte och samtal krävs en förmåga att ge och ta och att tillsammans skapa en lösning som fungerar. Svårigheter med kontakt och dialog är centrala för autismspektrum / tillståndet. Aspergers syndrom innebär också svårigheter med att ställa in sig i nya sammanhang, att föreställa sig möjligheter och att vara flexibel. Många personer med diagnosen behöver därför gott om tid för att kunna avkoda vad andra säger, att förstå vad de menar, att tänka efter och komma upp med ett svar.
Som många andra ungdomar upplever elever med Asperger syndrom det som känslomässigt påfrestande att konfronteras och tvingas diskutera öppet. De kan dessutom ha särskilt svårt att kommunicera kring sina inre tillstånd, som tankar och känslor. Mötessituationen ställer krav på färdigheter som inte är Aspergers elevers starka sida. Den är känslomässigt påfrestande, oöverblickbar, och viktiga beslut måste fattas under tidspress (Internet 13).
Viktigt att tänka på inför vägledningssamtalet (Internet 14) är att vara verbalt tydlig, då dessa elever ofta har svårigheter med att uppfatta tonfall, kroppsspråk och ansiktsuttryck. Tydligt berätta hur lång tid som är avsatt för samtalet, förmedla klart vad som gäller och vad som förväntas och hålla sig till dagordningen. Undvik kallprat och tala sakta i korta meningar så att det som sägs får tid att sjunka in. Undvik reflekterande samtal med öppna frågor. Ge aldrig löften som inte kan hållas och avsluta alltid samtalet med en gemensam sammanfattning av vad som avhandlats.
5. Styrdokument
Skolan ska, enligt Skolverket allmänna råd (2009) i enlighet med läroplanerna (Lpo-94 och Lpf-94) informera eleverna om utbildningar, studievägar och arbetsmarknad. Eleverna ska även vägledas av skolan inför val av utbildning och yrke, så att de kan fatta väl underbyggda beslut. Arbetet med studie- och yrkesorientering ska enligt läroplanerna bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön, social eller kulturell bakgrund.
5.1 Allmänna råd om studie- och yrkesvägledning
Enligt Skolverkets, (2009) Allmänna råd om studie- och yrkesvägledning, är det viktigt att studie- och yrkesorienteringen:
• innefattar vägledningssamtal där eleverna ges möjlighet att ringa in intresseområden och diskutera framtida studie- och yrkesval,
• bidrar till att elevernas studie- och yrkesval baseras på en balans mellan personliga intressen, preferenser och förutsättningar och saklig information om arbetslivets kvalifikationskrav och om hur arbetsmarknaden ser ut inom olika yrkesområden,
• leder till att eleverna lär sig att kritiskt granska information och blir medvetna om vilket ansvar de har för sina studie- och yrkesval,
• organiseras så att informationsinsatserna når alla elever och att informationen är aktuell, tillförlitlig och tillgänglig när eleverna behöver den samt
• bedrivs så att personalen vid information och vägledning ser till de specifika behoven hos en elev med funktionsnedsättning och till elevens möjligheter till framtida studier och yrken.
Enligt socialstyrelsens statistik (2007) har antalet personer som nydiagnostiserats med Aspergers syndrom, ökat med 20 procent per år sedan 1997. Med anledning av detta har
Skolverket initierat en undersökning om hur skolan ser på organisation, planering och utförande för att möta elever med Aspergers syndrom. I Skolverkets rapport, Skolan och Aspergers syndrom, (2009) belyses Aspergers syndrom ur flera aspekter, t.ex. uppnår endast knappt hälften av elever med Aspergers syndrom målen för godkänt i svenska, matematik och engelska i grundskolans år 9.
Skolverket (2009) anser därför enligt rapporten, Skolan och Aspergers syndrom, att det är nödvändigt att fördjupa kunskaperna om skolans arbete kring elever med diagnosen Aspergers syndrom. Det handlar såväl om att skolan behöver utforma elevens skolsituation avseende personal, stöd och lokaler som att eleven och vårdnadshavaren ska kunna förberedas på vad skolgången kommer att innebära. Inte minst är planering viktig i samband med övergången mellan olika skolor och skolformer. En faktor som har betydelse för organisering av skolgången för elever med Aspergers syndrom är tid. Bristande ork och ett långsamt arbetstempo uppges försvåra för många elever att hinna med utbildningen under utsatt tid. Studien visar också att tillfrågad skolpersonal påtalar vikten av att en vuxen ägnar extra uppmärksamhet åt respektive elev med Aspergers syndrom. Studien visar också att förutom läraren spelar skolsköterska, kurator eller studie- och yrkesvägledaren en viktig roll i stödet till elever med Aspergers syndrom, men det är också viktigt att även vårdnadshavarna är delaktiga i såväl skolans kortsiktiga som långsiktiga planering kring dessa elever.
6. Kunskapsöversikt
Det finns flera vägledningsteorier som man kan ha som utgångspunkt i mötet med unga människor. Studie- och yrkesvägledning är en pedagogisk process vars mål är att hjälpa individen och ge dem verktyg för att göra ett väl underbyggt val. Det omfattar helhetssynen på den enskildes förutsättningar och möjligheter.
6.1 Vägledning
I början av 1900-talet etablerades den moderna studie- och yrkesvägledningen i och med att en arbetsförmedling öppnades i München och år 1908 startade Frank Parsons en yrkesvägledningsbyrå i Boston. De båda städerna hade som gemensam nämnaren kraftigt expanderande industriell utveckling (Lovén, 2000).
Parsons skriver och formulerar den första teorin kring vägledning. Denna första teori presenterar Parsons i en trestegsmodell:
1. En tydlig förståelse för sig själv, anlag, förmågor, intressen, resurser, begränsningar, och andra kvalitéer.
2. Kunskap om kraven och villkoren för framgång, fördelar och nackdelar, förtjänster, möjligheter och framtidsutsikter i olika arbeten.
3. Sunt resonerande kring relationen mellan fakta i de två första grupperna. (Lovén 2000)
Ett annat sätt att definiera vägledning framgår av framgår av Lindhs (2007) beskrivning:
Med vägledning i vid bemärkelse menar jag all den verksamhet som respektive institution/organisation och nation erbjuder som förberedelse för framtida val av utbildning, yrke, arbete och livsform.
Med vägledning i snäv bemärkelse menar jag personlig vägledning, enskilt eller i grupp, och de med dem direkt förbundna aktiviteterna. Det är den interaktionsprocess som bedrivs inom en institution/organisation där en professionell vägledare hjälper enskilda individer att utifrån sina unika problemställningar lösa/hantera problem inför val av utbildning, yrke, arbete och livsform (karriärproblem). Den personliga studie- och yrkesvägledningen är ett led i den karriär- och socialialisationsprocess som pågår under individens hela livstid. Beroende på vilket problem som fokuseras i denna interaktionsprocess benämner vi verksamheten
studievägledning, yrkesvägledning, arbetsvägledning och/eller livsvägledning (alternativ
Konstruktivistiska vägledare (Peavy 1998) har egentligen inte någon speciell teoretisk metod eller modell som de utgår ifrån, vägledaren är snarare expert på att kartlägga och klargöra elevens situation. Enligt Peavy är kartläggningen av elevens situation viktig. Den ger stöd i att kunna utveckla olika handlingssätt så eleven på egen hand ska kunna hitta lösningar och möjligheter till förändring. Den konstruktivistiska vägledningen ger eleverna möjlighet att synliggöra sig själva, att reflektera över de alternativa sätt som de kanske ska leva sina liv på i framtiden. När det handlar om så svåra saker som livet och dess valsituationer är tid och utrymme till reflektion nödvändigt. I en konstruktivistisk vägledning behöver man ha gott om tid vilket i vissa situationer kan upplevas som hindrande.
Lovén skriver i Kvalet inför valet (2000) att grundförutsättningen för vägledningens hela existens är att människan har en möjlighet att välja. Genom att hjälpa människor att komma fram till ett val har vi som vägledare olika metoder och teorier att tillgå. Ingen teori eller metod bör utesluta en annan. Det viktiga är att se helheten genom processen och studera slutresultatet för att se om vägledningen har lett till ett positivt resultat.
6.2 Samtalsmodeller
Under de sista årtiondena har vägledningen utvecklats, såväl teoretiskt som metodiskt. En vägledningsmodell består dels av en teori och metod, dels av teoretiska utgångspunkter för hur val och beslut genomförs. I innehåll och struktur är de allra flesta modellerna ganska lika varandra med endast relativt små skillnader
Jag har valt att fokusera på en samtalsmodell som kan användas som ett stöd och hjälpmedel i mötet med eleven. Det är en samtalsmodell i tre faser och varje fas beskrivs utifrån det syfte som domineras. Hägg & Kuoppa, (2007) har i sin bok Professionell vägledning beskrivit denna samtalsmodell. Inspirationskällan till modellen har varit en tidig upplaga av The Skilled Helper (Egan 2007) i senare och omarbetade upplagor har Egan vidareutvecklat sin samtalsmodell.
Fas1) Beskrivs som att klargöra situationen enligt klientens perspektiv, en så kallade undersökningsfas. Enligt samtalsmodellen i Hägg & Kuoppa så är inledningen av samtal viktig och att bemötandet görs i en trygg atmosfär. Detta är en undersökningsfas. Var är vi? Identifiera problemet om varför klienten har kommit och klargör situationen ur klientens perspektiv. Genom att lyssna tålmodigt och professionellt och ställa öppna frågor, där klienten ges tillfälle att ta god tid på sig att tänka över och svara. Vägledarens uppgift är där att skapa respektfull och personlig kontakt, ange ramarna, ge stöd för klienten att berätta.
Fas 2) Beskrivs som en måluppsättningsfas och innebär att vidga perspektiv och sätta upp mål. Syftet är att vidga klientens perspektiv och sätta upp realistiska och rimliga mål där hänsyn tas till möjligheter och/eller begränsningar. Vägledarens uppgift är att hjälpa klienten att konstruera möjliga handlingsplaner och identifiera nya sätt att göra/kunna/vara.
Fas 3) Beskrivs som en handlingsfas, att göra en handlingsplan och ge stöd för utförandet. Vägledarens uppgift är att formulera planer och strategier för handlingar, utvärdera och avsluta. Upprätta en handlingsplan där stöd ges för genomförande och utvärdering. Hur man går till väga och hur det har gått.
I de olika faserna finns ett antal färdigheter man bör vara utrustad med. När det gäller fas 1 så bör man bl.a. kunna ställa frågor och frågorna bör vara korta, enkla och tydliga. I fas 2 inventerar man möjligheter, man undersöker konsekvenser och tittar på eventuella hinder och begränsningar. Färdigheterna i fas 3 handlar om att kunna brainstorma eller med annan benämning inventera, formulera delmål, utvärdera och avsluta (Hägg & Kuoppa 2007)
En annan samtalsstruktur (Engquist 2007) består av tre delar, förhållningssätt, strategi och taktik. Förhållningssätt menar Engqvist är den attityd, inställning eller anda i vilket samtalet förs. Strategin i samtalsmodellen är att ta ämnesområden i logisk följd. Nu- beskrivning av den aktuella situationen, vill- beskrivning av önskvärt mål, hur- hur målet ska nås.
Ivey (1988) har beskrivit en frågemetod som han kallar The Basic Listening Sequence eller BLS med öppna s.k. processfrågor, genom att skapa en så detaljrik beskrivning som möjligt
beträffande var och en av strategins områden (Engquist 2007). Beskrivningen omfattar fakta, känslor d.v.s. hur man reagerar eller känner inför saker och en sammanfattning av detta. Frågemetoden går ut på att samla in material utan egen värdering. I likhet med Egans modell (Hägg & Kuoppa 2007) ställs öppna frågor med speglingar, sammanfattning och omformuleringar. Taktiken ligger i första hand i att sammanställa en karta av klientens uppfattning av situationen, det gäller att beskriva sin situation inte förklara.
Med mönster menar Engquist: Om man fastnat i ett samtal och bara går på tomgång gäller det att se vilken bakomliggande struktur som finns. Att åskådliggöra mönster och funktioner kan också vara sammanfattningar av typen BLS- metoden. Det kan t.ex. vara en persons levnadsmönster, att hon levt sitt liv med sig själv i centrum och de andra som åskådare. Ordningsföljden element, kategorier och klasser och mönster går från låg till hög abstraktionsnivå, där alltså klasserna är en etapp på vägen till mönstret (Engquist 2007).
6.3 Samtalsfärdigheter
Språket är ett viktigt redskap i vägledningen. Genom språket kan vi kommunicera och göra oss förstådda med andra människor. I språket finns inte bara det verbala språket utan också det icke verbala språket. Att kunna tolka det som inte sägs och att läsa mellan raderna är också en viktig aspekt i vägledningssamtalet, där det gäller att vara lyhörd och uppmärksam.
Enligt Hägg & Kuoppa (2007) är samtalsfärdigheter i fas 1 att så långt som möjligt försöka se situationen och problemet ur klientens perspektiv.
Samtalsfärdigheter i fas1 är att lyssna, omformulera, sammanfatta, respektera och härbärgera den andres version, ställa frågor, vara tydlig, vara specifik och inleda och avsluta samtal.
Samtalsfärdigheter i fas 2, syftet med andra fasen är att vidga perspektiv och sätta upp mål. Här ska vägledaren hjälpa klienten att komma fram till hur man vill formulera ett realistiskt och rimligt mål. Vägledaren och klienten inventerar möjligheter, undersöker konsekvenser
och synliggör och granskar hinder och begränsningar. Den andra delen av fas 2 är att hitta ett realistiskt och genomförbart mål som är en utgångspunkt för den tredje fasen.
7. Metod
Som metod för min undersökning har jag valt kvalitativ intervju med intervjuformulär, det vill säga en strukturerad intervju med öppna svarsalternativ (Larsen, 2009). Fördelen med denna metod är att man kan få relativt mycket information från ett mindre antal enheter. Avsikten med metoden är att, så långt möjligt, nå målet att söka förståelse för frågeställningen. Metoden är bra så till vida att man möter intervjuobjekten ansikte mot ansikte, de kan tala friare och man kan då också, om något verkar oklart, få möjlighet att ställa följdfrågor. Det är också svårare för den intervjuade att inte svara sanningsenligt, när man har intervjuaren framför sig, än när man, kanske anonymt, kryssar i ett formulär. Nackdelen med att genomföra kvalitativa undersökningar kan vara att, när man sitter öga mot öga med intervjuaren, svarar han/hon som de förväntas att svara. En annan nackdel med att genomföra kvalitativa undersökningar är att det ofta är mer tidskrävande att sammanställa resultatet än i kvantitativa undersökningar, som oftast går ut på att sammanställa kryssalternativ (Larsen, 2009).
7.1 Urval
Urvalsmetoden, som jag har använt mig av, är godtyckligt urval och det är en form av strategiskt urval, det vill säga jag har själv medvetet valt de personer som skall delta i min undersökning på grund av att jag tror att de genom sin kunskap och erfarenhet är mest lämpade att belysa mina frågeställningar (Larsen, 2009). I mitt fall har jag medvetet kontaktat studie- och yrkesvägledare som arbetar med/eller har arbetat med elever som har diagnosen Aspergers syndrom. Jag har kontaktat två studie- och yrkesvägledare som arbetar på eller har arbetat på IVAS- programmet samt två andra studie- och yrkesvägledare som har erfarenhet av att arbeta med elever på bl.a. grundskolan, gymnasieskolan, särskolan m.m. där det finns elever med Aspergers syndrom i deras upptagningsområde.
7.2 Genomförande
Operationalisering (Larsen 2009) är en kravspecificering av hur material ska samlas in och sedan tolkas. Det ställs två krav på operationella definitioner, det första kravet är noggrannheten, reliabilitet som innebär att olika forskare ska få samma resultat när de registrerar en upplysning. Det andra kravet är att man måste vara säker på att man ska kunna lita på insamlat data och att informationen är relevant för att kunna belysa frågeställningarna det vill säga validiteten (Larsen 2009). Jag har utifrån mitt syfte och litteraturstudier utformat intervjufrågorna. För att säkerställa noggrannheten på frågorna, reliabiliteten, det vill säga pålitligheten och tillförlitligheten har jag försökt utforma mina intervjufrågor så att de ska vara så heltäckande och precisa som möjligt för att få svar på mina frågor. Mitt första steg i undersökningen var att ta personlig kontakt med studie- och yrkesvägledare som arbetar eller har arbetat med elever som har Aspergers syndrom, bl.a. på IVAS -grund/gymnasium, av den anledningen anser jag att undersökningens giltighet, även kallad validitet(Larsen 2009) är relativt hög.
Vid den personliga kontakten presentera jag mig och min ide med min undersökning. På IVAS fick jag kontakt med två studie- och yrkesvägledare som var villiga att ställa upp för en intervju. De andra två kontaktade jag via personlig kontakt, sedan jag fått tips om att de hade god kännedom om att arbeta med dessa elever. Sedan kontaktade jag studie- och yrkesvägledarna via e-post eller via telefon för att boka tid för intervjuer. Eftersom alla intervjupersonerna ville ta del av intervjufrågorna i förhand för att förbereda sig på bästa sätt, skickade jag över frågorna i förhand via e-post till samtliga intervjupersoner. Därefter bokade jag tid för intervju genom direkta besök. I insamlingen av kvalitativa data användes videokamera för röstupptagning vilken senare transkriberades. Tidsåtgången för varje intervju beräknades till ca 30-45 min. I resultatet använde jag mig av delanalys (Larsen, 2009) vilket innebär att man väljer ut tema/mönster för att få en överblick över vad varje person har sagt om samma tema. Jag började med att presentera mig, mitt syfte med undersökningen, vad som ska ske med materialet och informerade om att det var frivilligt att delta i undersökningen. Jag informerade även att namnen på informanterna skall avkodas och identifieras som Vera, Maja, Sara och Stina.
8. Resultat
I detta kapitel redogörs för de samband, tendenser och mönster som jag har kunnat utläsa ur intervjuresultatet. Ur intervjufrågorna har jag gjort en uppledning efter tema som passar mina forskningsfrågor: bakgrund, uppfattning av att vägleda elever med Aspergers syndrom, metod, resurser, samarbete, hur uppfattar du skolledningens syn på vägledning med elever med Aspergers syndrom, viktigt att veta kring vägledning av dessa elever.
Intervjuperson Vera
Bakgrund: Vera är utbildad studie- och yrkesvägledare och har senare gått en 20p specialpedagogikutbildning för studie- och yrkesvägledare i Umeå. Vera är yrkesverksam som SYV sedan 28 år och har under åren främst arbetat med ungdomar utanför den ordinarie gymnasieskolan som IV, och som SYV på särskolan, både i grund- och gymnasieskolan.
Uppfattning om att vägleda elever med Aspergers syndrom: ”Min långa yrkeserfarenhet har hjälpt mig hitta erfarenhet och det har gått bra och underlättats mycket tack vare god kontakt med lärare och hemmet”. ”Jag har också erfarenhet av att vägledningsmötet måste förberedas noga så att eleven känner sig trygg i situationen och att man är extra lyhörd för elevens behov”.
Metod: Vera använder ingen särskild metod att vägleda ” har nog hittat min egen” men det ska inte vara för mycket prat runt omkring som kan röra till det, istället gäller raka, enkla budskap och frågor. Förbereda mötet så eleven känner sig trygg i situationen. Vera säger att struktur och tydlighet är viktigt ”så vi vet vad vi menar” – kommunikationssvårigheter i form av nyanser såväl kroppsligt som språkligt kan orsaka missförstånd. Undvik metaforer och att fritt fantisera etc. fungerar inte. Eleven har svårt att sätta sig in i andras situation och
förstå varför andra beter sig annorlunda än de själva. Fråga ofta hur de själva uppfattar saker och ting och ta inget för givet.
Resurser: Vera känner inte att hon har några särskilda resurser till sitt förfogande men ” om det finns något bra särskilt utformat vägledningsmaterial för Aspergers elever vore det toppen”
Samarbete: Vera har ett nära samarbete med lärarna bl.a. om vad eleverna önskar, har för behov och hur varje person fungerar – allt för att underlätta en bra kontakt med eleven. ”Jag arbetar också mycket genom lärarna – jag är mera ”konsult” och lärarna tar en stor del av direktkontakten med eleverna, vilket är naturligt då de träffar eleverna dagligen och kan väcka frågor vid lämpliga tillfällen”. Föräldrarna är en mycket viktig del av samarbetet, de får ta en stor del av information om språket och koder i skolans värld m.m.
Hur uppfattar du skolledningens syn på vägledning med elever med Aspergers syndrom? ”Inte någon syn alls, har varken fått några kommentarer eller frågor”. ”Vet ej om de tänker på det överhuvudtaget”
Viktigt att veta kring vägledningen av dessa elever: Ta reda på hur just den här eleven fungerar för att kunna utföra bra vägledningssamtal och använda övriga verktyg för studie- och yrkesorientering som praktik, studiebesök, informationsmaterial. Det finns ingen generell mall för hur en person med Aspergers syndrom är utan varje individ har en egen personlighet.
Intervjuperson Maja
Bakgrund: Maja är f.d. mellanstadielärare som sadlade om och utbildade sig till studie- och yrkesvägledare vid 42 års ålder och hon har aldrig ångrat det. Som vägledare har hon främst varit på gymnasiet men har även arbetat som SYV på grundskola.
Maja känner att hon har formell kompetens för att vägleda elever med Aspergers syndrom men önskar att hon skulle få mera kompetensutveckling i ämnet. Maja gick en tvådagarskurs i våras men den handlade mer om behandlingsarbete med människor som har stora problem i sin vardag och gav inte så mycket för vägledningsfunktionen.
Uppfattning om att vägleda elever med Aspergers syndrom: Maja säger att hon inte kan vägleda som hon gör med ”vanliga” elever utan det måste vara lite långsammare och lite i taget. Försöka läsa av situationen och den människa eller grupp man försöker kommunicera med och anpassa sig efter det. Maja säger att ”jag försöker att hålla mig till klassiska riktlinjer och inte sväva ut för mycket utan försöker hålla mig till en klar och tydlig röd tråd”. ”Jag har fått erfara att upplysningen ”det finns flera tusen olika utbildningar på högskolan” effektivt stänger alla vidare försök till kommunikation”.
Maja anser att hennes största insats för de här eleverna är att finnas till hands för deras lärare när det gäller val inom gymnasiet. Hon tror att det är en bra modell eftersom val av en kurs kan vara en lång process för flera av dessa elever och behöver ske med stöd av någon som finns med i vardagen.
Maja har haft några informationstillfällen i helklass. Då träffades de i elevernas hemklassrum och deras lärare var med hela tiden. Informationen gällde grundläggande information, vad ett gymnasiebetyg bör innehålla, behörighetsregler, arbetsmarknad m.m. här anser Maja att föräldrakontakten är viktig. Hon har fått erfara att det är bäst att ta det lite lugnt och känna in hur situationen eller samtalet utvecklar sig med Aspergers elever innan hon öser på med all sin kunskap.
Metod: Maja har ingen särskild metod, varken för Aspergers elever eller andra elever. Det är helt enkelt så olika önskemål att man få känna av och anpassa sig efter situationen.
Resurser: Deras lärare är en stor resurs, speciellt om de kan vara med eleven vid vägledningssamtalet. ”Det känns som om vi tillsammans kan ge eleverna bra stöd för sina val både under gymnasiet och efteråt”. Önskvärt vore att det skulle finnas mer skolpersonal som har en nära relation till dessa elever och kan ställa upp för dem före, under och efter vägledningssamtalet.
Samarbete: ”Deras lärare kontaktar mig i smått och stort, fram för allt när det gäller individuellt val men också i andra frågor” Majas intryck är att lärarna har varit försiktiga med att introducera nya personer för sina elever.
Hur uppfattar du skolledning för syn på vägledningen med elever med Aspergers syndrom? ”Vi har aldrig pratat om det men det var inga problem för mig att gå den tvådagarskursen.
Viktigt att veta kring vägledningen av dessa elever: ”Som sagt det är en lång process att arbeta med dessa elever, många av dem behöver ha med sig en person som trygghet vid de tillfällen man ska träffas för samtal”. Arbeta i deras hemklassrum och använd material som papper, penna, whiteboard för att åskådliggöra tankegångar. Var tydlig, ha tid och ge aldrig löften du inte kan hålla.
Intervjuperson Sara
Bakgrund: Sara har en bakgrund inom vården både inom psykiatrin och akutavdelningen. Omskolade sig till studie- och yrkesvägledare 2004 – 2007 och började jobba direkt inom Vux och har sedan februari 2008 arbetat på grundskolan. Sara har en son med Asbergers syndrom det tror hon är en väldigt stor hjälp för henne i hennes arbete med vägledning med dessa barn.
Uppfattning om att vägleda elever med Aspergers syndrom:” Det är viktigt att vara med och vara synlig i skolan helst redan från åk 7 för dessa elever. Jag vill gärna att eleverna ska veta vem jag är”. Erfarenheten är att också att det tar tid med dessa elever, de är behov av struktur och rutiner. Ha en rak och tydlig kommunikation, det vill säga ”man säger det man menar”.
Metod: Saras metod är att vara tydlig, och väldigt försiktig med att lova något innan det är säkert. Det behövs fler än ett samtal och det tar tid för dessa elever att våga öppna sig och känna tilltro till studie- och yrkesvägledaren.
Resurser: Sara har en son med diagnosen vilket är till stor hjälp när det gäller förståelsen för dessa elever men det räcker inte menar hon. Hon känner att hon skulle behöva mer utbildning för att vägleda elever med Aspergers syndrom. Tiden är en bristande resurs, det finns inte tillräckligt med tid till samtal och möten med dessa elever. Man behöver träffa eleven vid flera tillfällen.
Samarbete: Sara känner inte att hon har något samarbete alls med övrig personal kring dessa elever. Personalen på IVAS håller sig på sin kant. Sara hade samarbete för två år sedan med en lärare på IVAS. ”Hon ville att vi skulle jobba med gymnasievalet, klassinformationer och olika intressetest. Det var roligt och då vågade eleverna prata med mig på hösten innan valet”. Vid de tillfällen som getts till vägledningssamtal har föräldrarna varit till stor hjälp att ha med.
Hur uppfattar du skolledningen syn på vägledning med elever med Aspergers syndrom? Sara tycker att skolledningen jämför Aspergereleverna med de ”vanliga” eleverna i skolan. De ser gärna elever med sociala problem men ”glömmer” att Aspergers elever tar tid. När Sara blev tilldelad att arbeta med dessa elever fick hon ökning på sin tjänst med 5 %.
Viktigt att veta kring vägledningen av dessa elever: Framförhållning, förberedelse, planering, arbeta med tillit och var lyhörd. Ha tid till att träffa eleven vid flera tillfällen, ”dessa elever behöver få tid att fundera, saker måste få sjunka in”.
Intervjuperson Stina
Bakgrund: Har en bakgrund inom vården men utbildade sig till studie-och yrkesvägledare för ett tiotal år sedan. Jobbar/ har jobbat på grundskolan gymnasiet, Vux och SFI. Och har läst 20p specialpedagogik för studie- och yrkesvägledare i Umeå.
Uppfattning om att vägleda elever med Aspergers syndrom: Kompetens och erfarenhet krävs för att nå bra resultat. Det tar betydligt mer tid.” Tydlighet är det som är viktigast och att hela tiden checka av så att vi talar om samma sak”.
Metod: Att vara tydlig. Använda inte öppna frågor, gärna ja och nej frågor vilket då kräver att man är väldigt detaljerad i sina frågor. Använd absolut INTE flera frågor på samma gång! ”Tydligt komma överens om vad som har sagts vid varje tillfälle eftersom jag upplever att vi inte tar in samma saker”. Aspergers elever har svårt att läsa mellan raderna eller att uppfatta dolda budskap.
Resurser: Föräldrar behöver man ha med sig i vägledningsarbetet, Stina vet inte om det finns några andra resurser.
Samarbete: Stina har samarbete med lärare kring dessa elever, men det är framförallt föräldrarna man måste ha ett nära samarbete med.
Hur uppfattar du skolledningen syn på vägledning med elever med Aspergers syndrom: ”Jag tror inte att de vet vilken tid det tar att vägleda dessa elever. Jag tror tyvärr att man ser dem som jobbiga elever som inte passar in vare sig i särskolan eller vanliga skolan ”.
Viktigt att veta kring vägledningen av dessa elever: Stina säger, undvik att kallprata, var konkret och håll dig till varför eleven är där, ställ inga öppna frågor utan mera ja/nej frågor. Var tydlig, en person med diagnosen Aspergers syndrom har svårt att läsa mellan raderna, ha tid.
9. Analys
I min analys utgår jag från svaren på intervjufrågorna för att få svar på mina forskningsfrågor. Första forskningsfråga, Vilken uppfattning har studie- och yrkesvägledare med erfarenhet av elever som har diagnosen Aspergers syndrom om den kompetens som behövs i vägledningssamtal gällande elever med diagnosen Aspergers syndrom?
Samtliga intervjupersoner har kompetens för att utöva sitt yrke som studie- och yrkesvägledare. Tre av de intervjuade har även genomgått vidareutbildning inom specialpedagogik och en av intervjupersonerna har dessutom en son med diagnosen Aspergers syndrom.
I definition av kompetens (SOU1991:56) omfattar begreppet inte bara teoretisk kunskap utan också färdigheter, talanger, motivation och attityder. Intervjupersonernas erfarenhet av studie- och yrkesvägledning för dessa elever är att man inte kan använda sig av etablerade vägledningsmetoder. Konstruktivistiska vägledare är enligt Peavy experter på att kartlägga och klargöra elevens situation. De utgår inte från någon metod eller teoretisk modell utan måste individanpassa vägledningssamtalet efter respektive elev.
Vägledning i snäv bemärkelse (Lindh, 2007) är en interaktionsprocess, där en professionell vägledare hjälper enskilda individer att utgå utifrån sin unika problemställning. Undersökningen visar att för att elever med Aspergers syndrom ska uppleva en trygg vägledningssituation är det viktigt att studie- och yrkesvägledaren är väl förberedd och extra lyhörd för individens behov.
Intervjupersonernas uppfattning visar att deras erfarenhet av samtal med elever som har diagnosen Aspergers syndrom är en etablerad relation viktig. Vid vägledningssamtalet är det i likhet med vägledning av ”vanliga elever” än mer viktigt att tala om syftet med samtalet och fastlägga ramarna genom att vara konkret och tydlig i vad som kommer att hända och hur lång tid som är avsatt för samtalet. Till skillnad från traditionella vägledningsmodeller (Hägg och Kouppa 2007) är studie- och yrkesvägledarnas uppfattning
att man bör undvika reflekterande samtal med öppna frågor, deras erfarenhet visar att öppna frågor kräver förmåga att överblicka en stor mängd information, vilket kan vara svårt för en person med Aspergers syndrom. Det inledande ”varmpratet om väder och vind” som normalt har till syfte att skapa och stärka relationen bör undvikas för att istället strikt hålla sig till ämnet (Internet 11).
Trots att alla intervjupersonerna har såväl kompetens som erfarenhet av vägledningsarbete, framkom enligt undersökningen önskemål om ytterligare fortbildning inom området Aspergers syndrom och speciellt studie- och yrkesvägledning för dessa elever. Detta påtalas också i Skolverkets Allmänna råd och kommentarer för studie- och yrkesorientering (2009). För att kunna erbjuda en studie- och yrkesorientering av hög kvalitet krävs att personalen ständigt utvecklar sin kompetens inom området.
I min andra forskningsfråga; Vilka resurser anser studie- och yrkesvägledare i grundskola och gymnasium med erfarenhet av elever med Aspergers syndrom är önskvärda för att vägleda elever med Aspergers syndrom? Exempel på resurser enligt wikipedia är arbetskraft, tid och pengar. I min undersökning kan jag utläsa att studie- och yrkesvägledarna uttrycker bristande tid som ett gemensamt problem. En önskvärd resurs för studie- och yrkesvägledarna i undersökningen är att ha utökad tid för eleven, fler tillfällen att träffa eleven bl.a. för att ge dem möjlighet till självkännedom och bekräftelse av realistiska mål i enlighet med Parsons trestegsmodell, (Loven 2000) men också gärna tillsammans med någon som väl känner eleven och som kan ge extra stöd till eleven vid vägledningstillfället. Enligt Skolverkets (2009) Allmänna råd om studie – och yrkesvägledning ska studie- och yrkesvägledningen bedrivas så att elever som behöver särskilt stöd får detta vilket jag tolkar som att det kan innebära att man behöver anställa ytterligare personal kring arbetet med elever som har Aspergers syndrom.
Min analys av undersökningen visar att samverkan mellan studie- och yrkesvägledarna och övrig skolpersonal är en annan viktig önskvärd resurs i vägledningsarbetet. Intervjupersonerna värderar samarbete mellan dem, skolpersonal och föräldrar högt, såväl när det gäller stöd till eleven i vägledningssamtalet som information om framtida val m.m. Med vägledning i vid bemärkelse (Lindh 2007) avses den verksamhet som erbjuder förberedelse för framtida val. Föräldrarnas roll i vägledningssamtalen har blivit än mer
viktig då det finns betydligt fler valmöjligheter än tidigare. Det innebär också att det är nödvändigt att föräldrar har kännedom om de koder och språk som används i skolans värld för att kunna stötta sina barn i vägledningsprocessen.
I min analys tolkar jag att intervjupersonerna i undersökningen känner en viss otillfredsställelse med respektive skolledningars förståelse och insikt om arbete för elever med funktionsnedsättningen Aspergers syndrom. De intervjuade anser att skolledningen jämför Aspergers eleverna med ”vanliga” elever. De ser dem endast som ”jobbiga” elever som inte passar in vare sig i särskolan eller vanliga skolväsendet och därmed saknar de också förståelse för att dessa elever tar längre tid att vägleda. Skolverket konstaterar dock i Skolan och Aspergers syndrom, (2009) att faktorer som påverkar verksamheten för elever med Aspergers syndrom är personalens kompetens, förutsättningar att samverka, vårdnadshavares önskemål och om tillräckliga resurser.
Som studie- och yrkesvägledare för elever med Aspergers syndrom har man som uppgift att se till deras specifika funktionsnedsättning så att dessa elever, i likhet med andra elever, får möjlighet att göra väl underbyggda val, Skolverkets allmänna råd (2009) och Lovén, (2000).
10. Diskussion
Syftet med detta examensarbete är att få ökad kunskap om vilken uppfattning studie- och yrkesvägledarna har om vilken kompetens som behövs och vilka resurser som är önskvärda i yrkesrollen som studie- och yrkesvägledare, för att kunna vägleda elever med Aspergers syndrom i grundskola och gymnasium.
I min undersökning har jag valt att intervjua totalt fyra personer, alla verksamma inom grundskola och/eller gymnasium och med erfarenhet av att vägleda elever med Aspergers syndrom. Det är förmodligen inte möjligt att av deras svar dra generella slutsatser om hur det fungerar inom skolvärlden i allmänhet, men i min forskning kan man utläsa tydliga likheter mellan intervjupersonerna såväl när det gäller kompetens som resurser. Genom de svar jag fått på mina forskningsfrågor bedömer jag att undersökningen har bidragit till att ge mig den kunskap jag efterfrågat.
Samtliga i min undersökning har lång erfarenhet av studie- och yrkesvägledning, tre har någon form av vidareutbildning och en har personlig erfarenhet av Aspergers syndrom. Intervjupersonerna har även god förtrogenhet med att vägleda elever med Aspergers syndrom och samtliga äger den kompetensen som krävs för att utöva sitt yrke som studie- och yrkesvägledare inom grundskola och gymnasium. Dock efterfrågar de själva ökad kompetens i arbetet kring hur man vägleder elever med diagnosen Aspergers syndrom.
Ingen av mina intervjupersoner ansåg att de kunde hänvisa till någon speciell vedertagen metod som de använde sig av i vägledningsarbetet, utan de använde sig av, för dem, erfarenhetsmässiga och väl beprövade individanpassade metoder. Av intervjupersonernas svar på mina forskningsfrågor kan jag konstatera att en del av de metoder vi lärt i våra studier om vägledningssamtal förmodligen kan vara svåra att tillämpa på elever med Aspergers syndrom. T.ex. att ställa reflekterande öppna frågor, använda metaforer. Har man diagnosen Aspergers syndrom kan sättet att tolka inkommande information och sättet man själv kommunicerar på, till vissa delar vara annorlunda jämfört med människor som inte har Aspergers syndrom. En person som har Aspergers syndrom uppfattar ofta kommunikation
tydligt och rakt ”man säger det man menar” Att byta perspektiv kan för en person med Aspergers syndrom vara svårt, de kanske fastnar lätt i vissa tankar därför är det viktigt att vara tydlig och hålla det man lovat. På andra sätt kan vi mycket väl tillämpa de metoder vi lärt oss i utbildningen stora delar av vägledningsmodellen i Hägg& Kuoppa (2007) som t.ex. att klargöra situationen ur klientens perspektiv enligt fas 1, vidga perspektiv och sätta upp mål enligt fas 2 och göra en handlingsplan samt att ge stöd för utförandet enligt fas 3.
Av min undersökning framgår att samarbete med skolpersonal och föräldrar till elever med Aspergers syndrom är en av de viktigaste resurserna i arbetet med att vägleda dessa elever. Studie- och yrkesvägledarna i min undersökning, ansåg dock att tilldelad arbetstid för elever med Aspergers syndrom, för studie- och yrkesvägledning, många gånger är otillräcklig. Då det är en lång process att arbeta med dessa elever är en önskvärd resurs att få utökad tid till förfogande.
Generellt upplever studie - och yrkesvägledarna, i min undersökning, att skolledningen i grundskola och gymnasium oftast inte har förståelse för vilken tid som krävs för att uppnå gott resultat i vägledningssamtal med elever med Aspergers syndrom.
Samtliga önskade att fler resurser i form av tid och ekonomi skulle finnas till deras förfogande då det krävs ett omfattande och tidskrävande arbete för att kunna genomföra en tillfredsställande vägledningsprocess med elever med Aspergers syndrom.
Av resultat och analys kan jag utläsa att det förutom kvalificerad kompetens (SOU1991:56) teoretisk kunskap, färdigheter, talanger, motivation och attityder, krävs mycket extra resurser (Skolverket 2010) i form av tid och personal för att kunna skapa förutsättningar för elevernas process i vägledningssituationen.
Studie- och yrkesvägledarna i undersökningen påpekar också vikten av att ha en skolledning som har förståelse för de problem som elever med Aspergers syndrom kan ha och det bekräftas också i Skolverkets rapport, Skolan och Aspergers syndrom (2009) att tillräckligt med kompetens och resurser är en framgångsfaktor i arbetet med elever med Aspergers syndrom.
Källförteckning
Skriftliga källor
Andersson, Lars, Neuropsykiatriska funktionshinder - arbetsmetoder och grunder Autismförbundet (årtal saknas)
Egan, Gerald (2007) The skilled helper, Brooks/Cole.
Enquist, Anders (2007) Konsten att samtala, Smedjebacken: ScanBook AB Dalén, Monica (2007) Intervju som metod, Malmö: Gleerups Utbildning AB
Gerland, Gunilla (2010), Arbeta med Aspergers syndrom - hantverket och den professionella rollen. Estland: Pavus Utbildning AB
Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea Maria, (2007). Professionell vägledning - med samtal som redskap. Denmark: Narayana Press.
Kompetensutredningen (SOU 1991:56)
Larsen, Ann Kristin (2009), Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups
Lindh, Gunnel (2007), Samtalet i studie- och yrkesvägledarprocessen. Stockholm: HLS förlag
Loven, Anders (2000), Kvalet inför valet. Malmö: Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan i Malmö
Peavy, V (1998), Konstruktivistisk vägledning teori och metod, Stockholm: Trinom Skolverket, (2009). Skolan och Aspergers syndrom rapport nr 334, Stockholm: Liber Skolverket, (2009). Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesvägledning, Stockholm: Davidssons Tryckeri
Elektroniska källor
Internet 1 http://sv.wikipedia.org/wiki/Resurs 2010-11-21 Internet2 http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/aspergers_syndrom/ 2010-11-21 Internetsida 3 http://www.medterms.com/script/main/art.asp?articlekey=9675 2010-11-21 Internetsida 4 http://sv.wikipedia.org/wiki/Aspergers_syndrom 2010-11-21 Internet 5 http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/aspergers_syndrom/gillbe rgs_kriterier_speglad/ Internet 6 http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/aspergers_syndrom/ 2010-11-21 Internet 7 http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/aspergers_syndrom/ 2010-11-21 Internet 8 http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/aspergers_syndrom/ 2010-11-21 Internet 9 http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/aspergers_syndrom/annor lunda_tankande/ 2010-11-21 Internet 10 http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/aspergers_syndrom/annor lunda_tankande/ 2010-11-21 Internet 11 http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_kan_man_gora/att_mota_ungdomar _med_aspergers/ 2010-11-21 Internet12 http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_kan_man_gora/att_mota_ungdomar _med_aspergers/ 2010-11-21Internet13
http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_kan_man_gora/att_mota_ungdomar _med_aspergers/ 2010-11-21
Internet 14 http://www.adhdcoaching.se/aspergers.html 2010-11-21 www.autismförbundet.se 2010-11-21
Bilaga
Intervjufrågor
1. Vem är du? Din bakgrund, utbildning och erfarenhet. Annat som du anser är av betydelse för din kompetens i vägledningsarbetet med elever med funktionsnedsättningen Aspergers syndrom?
2. Hur många elever finns det totalt inom ditt arbetsområde? Varav med Aspergers syndrom?
3. När och hur får du information om elever med Aspergers syndrom, som du skall vägleda?
4. Vilka är dina erfarenheter av elever med Aspergers syndrom? 5. Vilken metod för att vägleda elever med Aspergers syndrom?
6. Är det några speciella teorier som du anser särskilt betydelsefulla i vägledningssamtalen med dessa elever?
7. Vilka resurser har du för underlätta arbetet med dessa elever, anser du att de är tillräckliga?
8. Skulle du vilja förändra din vägledningsmetod för elever med Aspergers syndrom? Om i så fall på vilket sätt?
9. Hur uppfattar du skolledningens syn på vägledning med elever med Aspergers syndrom?
10. Vilket samarbete har du med övrig personal kring dessa elever? 11. Hur sker valet till gymnasiet och vidarestudier med dessa elever?
12. Vilka egna förslag på förbättringar har du som du skulle vilja utveckla för att underlätta för dessa elever inför deras gymnasieval?
13. Vad anser du mer är viktigt för mig att veta kring vägledning av elever med Aspergers syndrom?
