Intervjuundersökning

För att ge en fördjupad bild av de tankar som kan föregå ett namnbyte, och av hur vardagen med det nya namnet fungerar, har jag intervjuat några informanter som själva har antagit samiskspråkiga släktnamn. De nackdelar som ett etniskt markerat namn kan innebära är ganska väl beskrivna (se

exempel i avsnitt 4.3.3). Att man ändå väljer att anta ett sådant namn betyder att det finns positiva sidor som överväger. Intervjuerna har varit ett sätt att belysa dessa sidor.

Undersökningen är kvalitativ, dvs. har för avsikt att beskriva det undersökta fenomenet utan att kvantifiera det.

5.3.3.1 Informanturval

De villkor jag har haft för möjliga informanter i denna undersökning har varit att de ska ha antagit ett samiskspråkigt eller samiskt markerat släkt-namn, samt att de själva ska uppfatta sig som samer. Urvalet av informanter har styrts av vilka namnbytare jag själv har hört talas om eller kommit i kon-takt med i olika sammanhang. Trots att jag inte var personligen bekant med informanterna har urvalet på så sätt ändå, indirekt, präglats av mina egna kontaktnät. För att få informanter som i så liten mån som möjligt var på-verkade av mina infallsvinklar har jag valt bort möjliga informanter som t.ex. har hört mig föreläsa om mitt arbete.

En av informanterna hade jag talat med helt kort i början av min forskar-utbildning, men inte träffat senare. En annan hade jag fått kännedom om ryktesvägen, men inte träffat före intervjutillfället. Den tredje fanns med i det PRV-material som ingår i denna delundersökning. Inte heller denna informant hade jag träffat förrän i samband med intervjun.

Vid urvalet av informanter har jag eftersträvat att få med olika typer av erfarenheter, och därför försökt ha spridning vad gäller ålder, kön och geo-grafisk bakgrund. Praktiska aspekter har i viss mån spelat in vid urvalet, eftersom jag har valt personer som det har varit relativt enkelt för mig att träffa. Det gäller speciellt den informant som valdes via arkivmaterialet. I det fallet hade jag också en önskan om att namnbytet skulle ha genomförts relativt nyligen. Det finns dock ingen strävan efter att informanterna ska vara representativa för människor som antar samiska släktnamn, utan under-sökningarna ska enbart betraktas som exempel på hur omständigheterna kring ett dylikt namnbyte kan se ut.

5.3.3.2 Intervjumetod, intervjuplan och redovisningsmetod

Mina intervjuer är av den typ som brukar kallas semistrukturerade, dvs.

intervjuerna var inriktade på vissa frågeområden, men frågorna anpassades efter samtalet och den aktuella informanten (Dalen 2008 s. 31). Det innebär alltså att jag har haft en genomarbetad intervjuplan men att informanterna ändå inte har besvarat exakt samma frågor. Graden av frågestandardisering har således varit låg (Trost 2005 s. 21). Eftersom intervjuundersökningen gjordes i slutet av mitt avhandlingsarbete hade jag fördelen att kunna ta hän-syn till resultaten från de tidigare undersökningsdelarna när jag utformade intervjuplanen.

Intervjuerna genomfördes i eller i närheten av tre olika svenska städer, i två fall på kaféer och i det tredje fallet i informantens hem. Samtliga

inter-vjuer gjordes under januari 2010. Den sammanlagda inspelade intervjutiden är ungefär 5 timmar. Intervjuerna har grovtranskriberats i stort sett i sin helhet, därefter har vissa delar transkriberats noggrannare och analyserats.

Analysen har avsett informanternas erfarenheter och tankar kring namnbytet och den etniska tillhörigheten, men inte det använda språket. Resultat-presentationen i avsnitt 8.3 är tematiskt uppställd.

I sin bok Intervju som metod tar Monica Dalen (2008 s. 16) upp ”faran för stigmatisering”, dvs. en situation där informanter kan identifieras och få en viss stämpel på sig. Detta har stor relevans i en samisk kontext. Det samiska samhället är litet, och mina informanter har dessutom gjort en typ av namnbyte som deras släktingar och vänner känner till. Det gör att de kan vara relativt enkla att identifiera. Informanterna har låtit sig intervjuas och spelas in under villkoret att materialet ska behandlas konfidentiellt, dvs. att den information de uppger inte ska kunna sättas i samband med dem som personer. Att uppfylla detta villkor måste självklart gå först. Idealet kan där-för aldrig vara att återge så mycket information som möjligt; det man kan göra är i stället att ge så mycket information som är möjligt utan att infor-manterna kan identifieras. Av den anledningen har jag valt att inte presentera resultaten som fallstudier (”informanten är en kvinna i 50-årsåldern, bosatt i en medelstor svensk stad …”), utan i stället göra en gemensam presentation av informanterna. Även i resultatredovisningen är jag sparsam med person-liga upplysningar om de respektive personerna. I valet av vilken typ av information som ska utelämnas för att bevara informanternas anonymitet har jag valt deras könstillhörighet. Två av mina informanter är kvinnor och den tredje är man, men i resultatkapitlet har jag valt att omtala samtliga infor-manter som kvinnor, med feminina personliga pronomina. Detta gör att de tre informanterna blir svårare att skilja från varandra, vilket i sin tur bidrar till att anonymiseringen kan upprätthållas.⁵⁷ Det har betydelse i samman-hanget att jag bara har en manlig informant. Om jag omtalade honom som han skulle det vara lätt att se vilken information som kom från just honom – och då skulle det också räcka med att gissa sig till vem informanten är i en återgiven episod för att kunna identifiera honom i hela resultatredovisningen.

Jag omtalar också samtliga makar/makor som män, oavsett deras verkliga könstillhörighet.

Mitt tillvägagångssätt kan naturligtvis kritiseras, eftersom informanternas könstillhörighet kan vara en viktig faktor för analysen. I de fall då jag har bedömt att detta har betydelse har jag därför preciserat vilka informanter det handlar om. Min bedömning är dock att kön är av mindre vikt i de allra flesta avsnitten och att jag, genom att utelämna informationen om köns-tillhörighet, blir friare att ta med annan information som jag anser har större betydelse.

57 I viss mån går det förstås att formulera sig utan att använda personliga pronomina. I längre texter går dock detta i alltför stor utsträckning ut över textens läsbarhet.

I resultatredovisningen har jag valt att i stor utsträckning använda infor-manternas egna formuleringar, delvis som kontrast till de tidigare, mer tek-niska resultatkapitlen. De intervjucitat som återges har normaliserats beträf-fande stavning och ordböjning. För läsbarhetens skull har jag också gjort en varsam textredigering, t.ex. tagit bort vissa upprepningar och självkorri-geringar av typen jag såg en … ett hus. Jag har dock låtit citaten behålla sin talspråkskaraktär. Kursiv stil har använts för att markera betoning.

6 Släktnamn hos dagens svenska samer

Et navn binder mere end du tror og véd Henrik Ibsen: John Gabriel Borkman (1896) Min första delundersökning syftar till att beskriva det nutida samiska släkt-namnsskicket i Sverige. Vilka typer av släktnamn används? Finns det geo-grafiska skillnader? Är det skillnad mellan mäns och kvinnors släktnamns-skick? Vad finns det för likheter och skillnader mellan det samiska namn-skicket och namnnamn-skicket hos befolkningen i stort? Det finns ingen tidigare statistik över samiskt släktnamnsskick, vilket gör att det inte heller finns någon bakgrund eller några referensramar för fortsatta studier. Tanken med denna undersökning är att teckna en sådan bakgrund.

I avsnitt 6.1 redovisas resultaten för materialet som helhet, dvs. utan någon geografisk indelning. Därefter undersöker jag, i avsnitt 6.2, namn-skicket områdesvis. I avsnitt 6.3 sammanfattas och diskuteras resultaten.