Som utgångspunkt för att kunna svara på om respondenterna har ett intresse i socialt arbete har vi använt oss av data från kapitlet kompatibilitet, där både respondenternas självuppfattning och stereotypbild finns representerade. Detta för att stereotypbilden av Syv- yrket också innehåller respondentens intresse, det vill säga hur väl de anser sig själva stämma överens med yrket. “Individuals identify the occupations they most prefer by assessing the compatibility of different occupations with their images of themselves” (Gottfredson 2002, 91). För att undersöka om respondenterna har ett intresse i socialt arbete använder vi oss av Paynes definition (Payne 2015, 43-45).
35
Viljan att öka människors välbefinnande finner vi hos respondentgruppen genom att de sammantaget bryr sig om och vill hjälpa andra människor, visar empati och har intresse i psykologi. Vi finner även tendenser till en strävan för social förändring genom att hjälpa de allra svåraste fallen av klienter.Respondentgruppen visar ett intresse för problemlösning för den enskilde individen genom att erbjuda djupare samtalsstöd, hjälpa ungdomar att upptäcka vad de kan uppnå samt få klienten att formulera och uppfylla sina mål. Detta går i linje med några av de värderingar som Chechak nämner; respektera människors värde, värdesätta värdet i mänskliga relationer samt upprätthålla en service gentemot andra (Chechak 2015, 46).
Vi kan sammantaget utläsa att det finns generella likheter mellan respondenternas drivkrafter och Paynes definition. I enlighet med Payne så är socialt arbete beskrivet som alla tre delar. Vi kan utläsa att det inte är någon respondent som innehar samtliga tre definitionsdelar. Vi kan skönja att respondenterna som grupp besitter en vilja att arbeta med människor samt att dem i mötet med människor vill hjälpa dessa genom att föra målinriktade samtal som leder till en lösning på problem. Det som redovisas är en simplifierad bild men ger ändå en fingervisning om att respondenterna delvis valt Syv-utbildningen på grund av intresse för socialt arbete. Vi kan utläsa att respondenternas kompatibilitet är hög då det finns tydlig kongruens mellan självuppfattning och stereotypbild och tillika har respondenterna börjat på Syv-utbildningen. Detta torde innebära att de även fullföljer utbildningen då deras värderingar i linje med Chechak överensstämmer med yrkesutövandet. Det är sedermera endast en av respondenterna som gjort en kompromiss inför valet att bli Syv.
36
Diskussion
I detta kapitel förs diskussion kring studiens viktigaste slutsatser som sedan relateras till tidigare forskning och teori. Kapitlet avslutas med en reflektion innehållande resultat, metod och framtida forskning.
Studiens syfte var att ta reda på om studie- och yrkesvägledarutbildningen appellerar till personer med intresse för socialt arbete. Studiens slutsatser svarar inte entydigt på frågeställningen men det finns dock stora likheter mellan frågeställningen och studiens viktigaste slutsatser. Dessa likheter syns i att respondenterna som grupp delar de värderingar personer har som arbetar med socialt arbete, deras stereotypbild av Syv-yrket motsvarar delvis definitionen för socialt arbete och deras kompatibilitet är hög. När dessa slutsatser diskuteras behöver vi dock ta hänsyn till vissa saker. Hedenus och Wikstrand problematiserar intressets betydelse för val av utbildning och yrke eftersom detta är påverkat av social bakgrund och dessutom är föränderligt. Den beskrivning av Syv-yrket som vi utifrån Malmö högskola, Skolverket och Arbetsförmedlingen redovisat i studiens inledning, är enligt Eriksson Ulfsdotter och Wikstrand en reproduktion av sociala strukturer. Vi kan alltså konstatera att de av våra respondenter som har tagit del av någon yrkesbeskrivning inför sitt val till Syv-utbildningen blivit påverkade. På vilket sätt respondenterna blivit påverkade av dessa sociala faktorer inför deras utbildningsval har vi dock inte kunnat studera och heller inte lyckats utläsa. När det gäller Creed och Pattons artikel om arbetslivserfarenhet framkommer det i intervjuerna med respondenterna att en del har tidigare arbetslivserfarenhet men inom en annan bransch eller yrkessfär. Enligt deras artikel borde majoriteten av respondenterna därför sakna kunskaper inom socialt arbete, såtillvida att de inte tidigare jobbat med det. Dessa olika påverkansfaktorer, intressets sociala bakgrund och föränderlighet, yrkesbeskrivningens reproduktion av sociala strukturer samt respondenternas arbetslivs- erfarenhet av andra yrken, bidrar till en ökad svårighet att undersöka respondentgruppen. Med hänsyn till studiens omfattning och snäva respondentdata har vi inte kunnat studera dessa påverkansfaktorer.
37
Gottfredsons teori grundar sig i utvecklandet av självuppfattningens fyra stadier som äger rum fram till individens fjortonde levnadsår. När vi möter våra respondenter är alla dessa begränsningar enligt teorin redan gjorda och därmed är det enbart det sista av dessa steg som är användbart som analysverktyg. Då teorin lägger fokus på utvecklingsfasen kan vi ana att den framförallt lämpar sig för att förstå hur ungdomar påverkas och gör sina val. Vi anser att teorin är väl applicerbar även på den målgrupp vi har studerat och att den inte behövs kompletteras med ytterligare teori. Vi upplever att den i sin helhet har fungerat väl som analysverktyg. Däremot har det varit svårt att utifrån teorin besvara frågeställningen till fullo när kompatibiliteten undersökts. Empirin talar för att det finns kompatibilitet mellan själv- uppfattning och stereotypbild. Det den däremot inte svarar på är hur stor kompatibiliteten är då det inte finns något inbyggt mätverktyg i teorin. För att ge ett exempel skulle vi kunna säga att kompatibiliteten ger samma positiva utslag om självuppfattning och stereotypbild båda är 1 som om båda är 100. Enligt teorin är det alltså inte avgörande hur högt eller lågt värdet är, utan enbart att de är lika. Detta visas i vår egna framtagna illustration (figur 1).
Självuppfattning > stereotypbild ≠ kompatibilitet Självuppfattning < stereotypbild ≠ kompatibilitet Självuppfattning = stereotypbild = kompatibilitet
figur 1.
Det gör det problematiskt att studera vår frågeställning eftersom det kan vara så att en respondents stereotypbild är 1 och därmed har lite kunskaper om yrket. Har samma person dessutom en självuppfattning som även den är 1 och även överensstämmer med stereotyp- bilden resulterar det i att kompatibiliteten är hög. I detta fall har personen en hög kompati- bilitet men ändå valt ett för denne okänt yrke och därmed kanske inte gjort ett val utifrån intresse för socialt arbete.
38
Fortsatta studier
Respondenterna hade vid studiens start läst lite mer än en termin på utbildningen och vi kan skönja att respondenterna vid enstaka tillfällen i intervjuerna använder sig av ett vokabulär som vi själva känner igen från Syv-utbildningen. Vi kan med anledning till det inte förlita oss helt på att deras föreställning av yrket är densamma som den var innan utbildningens start då respondenterna under studietiden kan ha indoktrinerats. Därför hade det varit önskvärt med intervjuer utförda på presumtiva studenter som står inför valet att läsa på Syv- utbildningen. Det hade även varit önskvärt att vi hade möjlighet till ett slumpmässigt urval av respondenter. Då ansökan till utbildningen inte var klar när vår studie startade var dessa faktorer dock aldrig en möjlighet. Studien innehåller en precis definition för vad socialt arbete är och denna har använts för att analysera respondenternas berättelser. Då det inte ordagrant går att utläsa definitionen i respondenternas berättelser har vi tolkat deras utsago för att kunna se likheter och olikheter dem emellan. Det finns således en viss diskrepans mellan vad definitionen säger och vad respondenterna svarar. Det ska även nämnas att det under dessa korta intervjuer är vi som författare som lyssnat in och skapat en berättelse utifrån deras minnen. Även detta har en påverkan i slutresultatet. I en större studie hade det därför varit önskvärt att utföra fler intervjuer med respondenterna för att kunna ta fasta på det viktiga i deras berättelser och därmed få en tydligare helhetsbild. För att öka reliabiliteten behöver dessa faktorer förbättras vid eventuell fortsatt studie.
Under utformandet av studiens resultatdel infann sig insikten hos oss att vi saknade en väsentlig fråga som vi borde haft med i intervjuerna. Frågan “Hur skulle du beskriva dig själv” hade troligen resulterat i en tydligare bild av respondenternas självuppfattning. Vi har i resultatdelen kunnat utläsa om respondenternas stereotypbild som varit tydligast i samman- hang där de själva sökt information om Syv-yrket eller träffat en Syv. Slutligen kan vi konstatera att flera respondenter valt bort andra tänkbara utbildningsalternativ, såsom lärare eller socionom, då dessa yrken upplevts för ansträngande eller dess utbildningar för långa. Vi ställer oss därmed frågan om studenter på Syv-utbildningen väljer yrkesbana utifrån kortare utbildning och mindre arbetsbörda gentemot de som faktiskt väljer att bli lärare och socionom?
39
Som studien visar inledningsvis så saknas det en bred forskning om valet kring högre studier där det framförallt saknas forskning kring att en enskild utbildning undersöks. Detta har vi i denna studie tagit tillvara på och därtill har vi upptäckt en mycket intressant koppling mellan socionomyrket och Syv-yrket. Vi kan ana att det finns samma värderingar och personlighetstyper hos dem som väljer att utbilda sig till socionom och Syv. Vi kan till och med föreställa oss en arbetsplats eller myndighet där socionomer och Syvare är samma personer med samma klienter, samma problematik och liknande arbetsuppgifter. Eller att de jobbar sida vid sida i samma arbetslag. Vad vi i dagsläget dock kan se som den största skiljelinjen yrkena emellan är att socionomyrket är ett välrenommerat yrke som allmänheten har en god uppfattning om. Samtidigt som Syv-yrket befinner sig i motsatt ringhörna. Går det att via forskning nivellera dessa yrken så skulle Syv-yrkets status och kompetens kunna höjas och allmänhetens kunskap likaså. Dessutom vore det av stor vikt att studera hur studenter i högre studier utmanas kring sina föränderliga intressen. Det vore ytterst intressant om någon på högre ort tog vid kring dessa teman och utförde en gedigen forskning som fördjupat studerar ovan nämnda.
40
Referenslista
Ahmad, Ashfaque, Sarwar, Muhammad, Hussain, Shafqat och Bakhsh, Khuda. 2015. Gomal University Journal of Research. Why do higher education students choose teacher education program?, Volume 31 Issue 2.
Akademikerförbundet SSR. 2014. Global definition av professionen socialt arbete.
http://cdn.ifsw.org/assets/ifsw_124418-5.pdf (Hämtad 2017-04-05).
Betty J, Ruth, Marshall, Jamie Wyatt, Sisco, Sarah, Bethke, Christina, Piper, Tinka Markham, Micaela, Cohen, Bachman, Sarah. 2011. Social Science Premium Collection. Social Work Interest in Prevention: A Content Analysis of the Professional Literature. Social Work; Jul 2011; 56, 3.
Chechak, Derek. 2015. Journal of Social Work Values and Ethics, Social work as a value-based profession: Value conflicts and implications for practitioners´ self-concepts. Volume 12, Number 2. Memorial University of Newfoundland.
Creed, Peter. A. & Patton, Wendy. 2003. Differences in Career Attitude and Career Knowledge for High School Students and without Paid work Experience. Internat. Jnl. for Education and vocational guidance, Issue 3, pp. 21-33.
Gottfredson, Linda. 1981. Journal of counseling psychology monograph. Circumscription and compromise: A developmental theory of occupational Aspirations. vol:28 nr.6.
Gottfredson, Linda. 2002. I D. Brown (red). Career choice and development. Gottfredson´s theory of circumscription, compromise and self-creation. San Fransisco: Jossey-Bass, 85-148.
41
Kori, Külli, Pedaste, Margus, Niitsoo, Margus, Kuusik, Rein, Altin, Heilo, Tõnisson, Eno, Vau, Inga, Leijen, Äli, Mäeots Mario, Siiman, Leo, Murtazin, Kristina och Paluoja, Rein. 2014. Procedia - Social and Behavioral Sciences. Why Do Students Choose To Study Information And Communications Technology? University of Tartu, Tallinn University of Technology, Estonian Information Technology.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. 2009. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Åsa. 2014. Vägledning som röd tråd. Skolvärlden. 14 mars.
http://skolvarlden.se/artiklar/vagledning-som-rod-trad (Hämtad 2017-05-09).
Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Lovén, Anders (red.). 2015. Karriärvägledning: en forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur.
Lovén, Anders. 2000. Kvalet inför valet: om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. Diss. Lund: Univ.
Malmö högskola. 2017. Studie- och yrkesvägledarutbildningen. http://edu.mah.se/LGSYL (Hämtad 2017-03-27).
Meeuwisse, Anna, Swärd, Hans, Sunesson, Sune & Knutagård, Marcus (red.). 2016. Socialt arbete: en grundbok. 3., [rev. och utök.] utg. Stockholm: Natur & Kultur.
Nationalencyklopedin. 2017. Socialt arbete.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/socialt-arbete (Hämtad 2017-04-05).
Payne, Malcolm. 2015. Modern teoribildning i socialt arbete. 3., svenska utg. Stockholm: Natur & kultur.
42
Sampson, S, Friberg, T, Göransson, K & Sandberg, M. 2007. Vad skall jag läsa? Ansökningskrisen och studenters beslutsprocess. [Publisher information missing].
SCB. 2012. Tema: Utbildning; Tiden mellan gymnasieskolan och universitetet/högskolan. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0517_2011A01_BR_A40BR1202.pdf (Hämtad 2017-04-09).
Skolverket. 2013. Arbete med studie- och yrkesvägledning. Stockholm.
SOU 2008:18. Betänkande av Utredningen för en kunskapsbaserad socialtjänst. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren. Stockholm.
Thunborg, Camilla, Bron, Agnieszka & Edström, Eva. 2013. Studies in the Education of Adults. Motives, commitment and student identity in higher education—experiences of nontraditional students in Sweden, 45:2, 177-193.
Thurén, Torsten. 2007. Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf(Hämtad
2016-09-01).
Wikstrand, Frida & Hedenus, Anna. 2015. Arbetsmarknad & arbetsliv. Yrkesval och det personliga intressets betydelse. 1: 24-38.
Wikstrand, Frida & Ulfsdotter Eriksson, Ylva. 2015. Karriärvägledning: en forskningsöversikt. I Lovén, Anders (red.). Att använda yrkesbeskrivningar i vägledning. Lund: Studentlitteratur.
43