Why do people choose to become a career counselor?

Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Varför väljer man att studera till studie-

och yrkesvägledare?

Why do people choose to become a career counselor?

Klas Andersson

Jonathan Klingberg

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för uppsatsseminarium: 2017-05-31

Handledare: Lars Pålsson Syll

Examinator: Mikael Ottosson

3

Sammanfattning

Det har tidigare genomförts flertalet studier inom grundskolan och angående val till gymnasiet. Undersökningar som belyser val till högre studier är dock en bristvara, i synnerhet för enskilda utbildningar. Det visar sig dock att den dominerande orsaken till val av högre studier är intresse. Genom att undersöka om intresset för socialt arbete finns hos dem som nyligen påbörjat studie- och yrkesvägledarutbildningen så önskar vi öka förståelsen för hur det kommer sig att man väljer utbildningen. Som analysverktyg används Gottfredsons teori om val och beslut där begreppen självuppfattning, stereotypbild och kompatibilitet står i fokus. Därtill används Malcolm Paynes definition av socialt arbete. Respondentdata är insamlad med en kvalitativ metod på personer som läser första året till studie- och yrkesvägledare. Studiens viktigaste slutsatser visar att respondenterna som grupp delar värderingar med personer verksamma inom socialt arbete, respondenternas stereotypbild av studie- och yrkesvägledaryrket motsvarar delvis definitionen för socialt arbete samt att deras kompatibilitet är hög.

4

Förord

För att säkerställa kvalitet och minimera felaktigheter har vi under hela studiens gång utarbetat all text tillsammans, ord för ord. Även intervjuerna utfördes tillsammans där transkriberingarna istället delades upp oss emellan. Vi vill rikta ett stort tack till de personer som ställde upp i egenskap av respondenter i intervjuerna. Klas vill rikta ett speciellt tack till Yngve Gamlin, Moltas Erikson och Ewert Ljusberg för allmän inspiration. Jonathan vill rikta ett speciellt tack till Lina Högström, Natascha McElhone och Sherilyn Fenn för stöd genom åren.

5

Innehållsförteckning

Inledning ... 7

Begreppsdefiniering av socialt arbete ... 9

Avgränsning ... 10

Mål ... 10

Syfte och frågeställning ... 10

Tidigare forskning ... 11

Socialt arbete ... 11

Det personliga intressets betydelse ... 12

Arbetslivserfarenhet och yrkesbeskrivningar ... 14

Teoretisk utgångspunkt ... 16

Metod ... 19

Metodval och metoddiskussion... 19

Urval av undersökningsenheter... 20 Datainsamling ... 20 Analysmetod ... 21 Etiska ställningstaganden ... 22 Resultatredovisning ... 24 Resultatsammanfattning ... 30 Analys ... 32 Kompatibilitet ... 33

Intresse för socialt arbete ... 34

Diskussion ... 36

Fortsatta studier ... 38

Referenslista ... 40

Bilagor ... 43

7

Inledning

Det har gjorts många undersökningar och mycket forskning som behandlar ungdomar i allmänhet och deras val i synnerhet. Ett axplock finns samlade i forskningsöversikten

Karriärvägled-ning (Lovén, 2015) och i avhandlingen Kvalet inför valet (Lovén, 2000) vilket

tyder på att det läggs stor vikt på att få högstadieungdomar att välja rätt. Även när utvecklandet av vägledning diskuteras ligger stort fokus på ungdomar samt att vägledning ska börja allt tidigare i åldrarna (Larsson, 2014). I en studie av filosofiedoktor Ashfaq Ahmad med flera framkommer det att det är brist på studier som behandlar studenters val till högre utbildning (Ahmad et al. 2015, 54). Av de få undersökningar som är gjorda på valet till högre studier är det utbildning i generella drag som är det dominerande studieområdet och inte någon specifik utbildning. Detta går bland annat att utläsa i följande studier om valet till högre studier: Motives, commitment and student identity in higher education - experiences of

nontraditional students in Sweden (Thunborg, Bron & Edström, 2013) och Vad skall jag läsa? Ansöknings-krisen och studenters beslutsprocess (Sampson et al. 2007).

Universitetslektorerna Frida Wikstrand och Anna Hedenus beskriver i sin artikel att i individens möte med vägledare framhålls ofta intresset som centralt för val av yrke och högre studier (Wikstrand & Hedenus, 2015, 24). Författarna problematiserar detta och förklarar att intresse är något som är föränderligt och påverkas av ens sociala kontext och värderingar (a a, 36). Av den målgrupp som valt att studera högre studier har mer än hälften valt det på grund av att yrket de söker kräver det, åtta av tio har gjort valet för att bli attraktivare på arbetsmarknaden och tio procent för att de saknar alternativ och helt enkelt studerar för att inte vara arbetslösa (SCB, 25-27). Den största enskilda faktorn till val av högre studier bygger utan tvekan på just intresse för ämnesområdet (a a, 25). Av de personer som påbörjat en utbildning avbryter två av tio studierna under de första två åren. Trots att en stor majoritet väljer utifrån intresse väljer ändå hälften av de som avbryter studierna att göra det med anledning till att studievalet inte passar dem (a a, 39-40).Som Ashfaq redan påvisat så råder det avsaknad av forskning kring valen inför högre studier (Ahmad et al. 2015, 54). Det vi däremot vet om målgruppen är enbart statistik.

8

Vi kan alltså konstatera att det idag inte finns så mycket kunskap om hur väljargruppen tänker och resonerar kring valet, vilken inverkan familjen har, influenser från kompisar samt eventuella besök hos studie- och yrkesvägledare (Syv) och så vidare. Därtill kan vi konstatera att intresset är en grundpelare för val till högre studier men att intresse inte är helt oproblematiskt då det förändras och därtill är påverkat av sociala faktorer. Vi kan alltså se att det finns goda skäl till att det skall forskas kring presumtiva studenters val av högre utbildning.

I en tidigare (ej publicerad) undersökning som vi gjort fann vi tendenser till att studie- och yrkesvägledarutbildningen appellerar till personer med ett intresse för socialt arbete. I Malmö Högskolas utbildningsbeskrivning skriver de att “Studie- och yrkesvägledarprogrammet riktar sig till dig med ett genuint människointresse och förmågan att leva dig in i andras situation”. I lärandemålen beskrivs det att studenten bland annat ska “Visa förmåga att analysera och förstå individers och gruppers studie- och yrkesval samt utifrån denna förmåga identifiera deras behov av stöd och utveckling [...] Visa förmåga att i samarbete med andra planera och utveckla stödinsatser för människor med särskilda svårigheter och behov för att underlätta inträde till studier och arbetsmarknad” (Malmö Högskola, 2017). I skolverkets allmänna råd för studie- och vägledaryrket förklaras att det som är av vikt för att kunna hjälpa eleven är information inför val av studier och yrken samt vägledningssamtal (Skolverket, 2013, 8). Därtill beskriver Arbetsförmedlingen vilka förmågor som yrket kräver: aktivt lyssnande, stödja andra, motivera, inspirera, kommunikativ förmåga med elever, pedagogisk etcetera (Arbetsförmedlingen, 2017). Det finns således flera myndigheter som säger och beskriver vilken kompetens som krävs för att utföra Syv-yrket och på lärosäten står det skrivet vilka krav Syv-utbildningen ställer på studenten. Vi kan med dessa beskrivningar se en tydlig koppling till socialt arbete. Utifrån detta och ovan nämnda resonemang undersöker vi därför om Syv-utbildningen appellerar till personer med intresse för socialt arbete.

9

Begreppsdefiniering av socialt arbete

I boken Socialt arbete: en grundbok (2014) definierar professorerna i socialt arbete Anna Meeuwisse och Hans Swärd begreppet socialt arbete. De gör det dock inte helt på egen hand utan tar hjälp av International federation of social worker, Nationalencyklopedin och SOU för att sammanställa en allmän definition. Socialt arbete är ett begrepp som både är komplext och mångfacetterat att beskriva. Akademikerförbundet har sin förklaring som säger att “socialt arbete är en praktikbaserad profession och en akademisk disciplin som verkar för social förändring och utveckling, social sammanhållning, skydd och stöd för utsatta, empowerment och frigörelse av människors resurser“ (Akademikerförbundet, 2014). Denna text visar vad begreppet betyder i ett större perspektiv, i en övergripande kontext. Nationalencyklopedin fortsätter att gräva sig djupare i vad socialt arbete är och beskriver att det är en “organiserad verksamhet som med fokus på svaga samhällskategorier har till syfte att förhindra att samhällsförändringar och andra förhållanden får förtryckande eller på andra sätt problemskapande sociala eller psykosociala konsekvenser för grupper eller individer.” (NE, 2017). Här kan vi utläsa att det ska fungera proaktivt attsätta in förebyggande åtgärder för att förhindra sociala och psykosociala problem för individer. Socialstyrelsen beskriver socialt arbete som en relation mellan brukarens erfarenheter och den professionelles kompetens. Här framkommer det att det är “en praktik som är baserad på en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap” (SOU 2008:18, 10). Denna allmänna definition skapar en helhet och förståelse för vad socialt arbete innebär och fungerar även för den enskilde arbetaren.

När vi definierar socialt arbete behöver vi använda oss av en snävare beskrivning som ligger närmare vårt studieområde. Därför använder vi oss av filosofie doktor i socialt arbete Malcolm Payne som i sin bok Modern teoribildning i socialt arbete tar inspiration av några andra forskare (Dominelli och Pease & Fook) för att beskriva målen med socialt arbete. Målen består av tre delar, (1) öka människors välbefinnande, (2) social förändring och (3) problemlösning för den enskilde individen. Den första delen går ut på att “[...] skapa bästa tänkbara välbefinnande för individer, grupper och olika kollektiv i samhället genom att främja och underlätta utveckling och självförverkligande”. Del två går ut på att understödja missgynnade och förtryckta människor att få makt över sina egna liv.

10

Del tre har innebörden av att arbetaren skall hjälpa människor med friheten att fatta beslut om sina egna liv och att jämna vägen för personen genom att hjälpa till med problem som de inte kan hantera själva (Payne 2015, 43-45). Vi är väl medvetna om att de definitioner som vi återgivit i detta kapitel är framtagna för socionomyrket och att de inte helt går att översätta till en annan disciplin. Vi anser däremot att likheterna är så pass tydliga mellan Paynes definition av socialt arbete och Syv-yrket att det finns fog att jämföra dessa.

Avgränsning

För att studien skall vara genomförbar har vi valt att koncentrera oss till enbart ett program inom högre utbildning. Därtill har vi valt att fokusera på intresse för socialt arbete.

Mål

Vårt mål med denna studie är att undersöka om intresse för socialt arbete är den bakomliggande orsaken till att respondenterna väljer att studera på studie- och yrkesvägledar-utbildningen. Med denna studies tillförda kunskap inom högre studier hoppas vi även att forskning fortsättningsvis ska utföras inom detta undersökningsområde.

Syfte och frågeställning

Med anledning till brist på tidigare forskning syftar denna undersökning till att studera om det är ett intresse i socialt arbete som är en orsak bakom valet till studie- och yrkesvägledarutbildningen. Genom att undersöka om intresset för socialt arbete finns hos dem som söker till utbildningen så önskar vi öka förståelsen för varför man väljer en universitetsutbildning. Vår frågeställning är således:

• Appellerar studie- och yrkesvägledarutbildningen till personer med intresse för socialt arbete?

11

Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras den tidigare forskning som är relevant inom studiens undersökningsområde. Den presenteras i ordningsföljden socialt arbete, det personliga intressets betydelse samt arbetslivserfarenhet och yrkesbeskrivningar. Vardera ämnes-område avslutas med en sammanfattning och hur den tidigare forskningen används i studien.

Socialt arbete

I artikeln Journal of Social Work Values and Ethics av filosofie doktor Derek Chechak vid Memorial University of Newfoundland står det att läsa att forskare konsekvent har påvisat att det sociala arbetets värderingar och etik är olikt andra professioners (Chechak 2015, 41). Det ideologiska fundament som yrket socialt arbete vilar på är en samling av kärnvärderingar som har blivit invävda av yrkesutövare genom professionens historia. Värderingarna sammanfattas som service gentemot andra, förespråkandet av social rättvisa, respektera människors värdighet och värde, värdesätta värdet i mänskliga relationer samt upprätthålla kompetens. En oförmåga att som yrkesutövare ta till sig av dessa värderingar leder till en inre konflikt eller inkompetens. Om denna konflikt lämnas ouppmärksammad, försätter det yrkesrollen i en tvetydighet som leder till missnöje i karriären. För att utföra socialt arbete tillfredsställande bör därför liknande konflikter elimineras och inte ignoreras. Detta har bidragit till en teori kring vikten av självinsikt som ett sätt att konceptualisera konflikten som kan existera kring sina egna och yrkets värderingar. Där ingår självuppfattning, självreflektion och personlig utveckling (a a, 46).

Nästkommande artikel visar forskningsområdet för socialt arbete och belyser samtidigt de mest frekventa teman som vetenskapliga artiklar har publicerats inom. Ruth Betty är professor i socialt arbete på Boston University och är medförfattare till innehållsanalysen

Social Work Interest in Prevention: A Content Analysis of the Professional Literature. Under

12

Hälsa och socialt arbete var den dominerande gruppen, därefter socialt arbete, forskning inom socialt arbete och barnomsorg. Bland dessa artiklar valdes 109 artiklar ut samt kategoriserades i teman där den största andelen handlade om våld och trauma samt kultur/etnicitet. Deras sammantagna slutsatser är att bland dessa 109 artiklar är det en stor spridning. En del av dessa teman är återkommande sedan professionens uppkomst. Graviditet och könssjukdomar är exempel på teman som funnits sedan uppkomsten, medan HIV/AIDS har dykt upp senare. Våld och trauma, självmord, missbruk och mental ohälsa var vanliga teman, inte helt överraskande med anledning till samhällets ökade fokus på vägledning och terapi. Kultur/etnicitet var även det vanligt förekommande medan hemlöshet, miljö, global hälsa och kronisk sjukdom var mindre representerade (Betty et. al 2011, 201-208).

Sammanfattningsvis redogör Chechak för vilka värderingar som socialarbetare tar med sig in i arbetslivet. När man tittar på var de yrkesverksamma arbetar och vad de arbetar med så är det viktiga värderingar att ha med sig. Som Syv möter vi också klienter med erfarenheter av våld och trauma, missbruk och mental ohälsa, samma problematik som Betty med flera redovisar. De värderingar som utmålas som unika för professionen socialt arbete kan vi även se finns representerade i Syv-yrket. Vi undersöker därför om respondenternas värderingar går i paritet med det sociala arbetets värderingar.

Det personliga intressets betydelse

I Ashfaq studie Why do higher education students choose teacher education program? fram-kommer det att i valet till lärarprogrammet är det anställningsbarhet tillsammans med intresse som är de mest signifikanta bakomliggande faktorerna till beslutet. Det påtalas också att intressets betydelse går i harmoni med många andra forskares slutsatser inom andra ämnesval. Här nämns Hin Ko et al. (2007), Akpan (1986), Edwards & Quinter (2011) och Garrat & Linda (1985) där samtliga kommit fram till slutsatsen att intresse är en av de allra starkaste faktorerna som påverkar val av högre studier (Ahmad et al. 2015, 60).

13

I en annan studie gjord av Kori Kulli, forskningsassistent på universitetet i Tartu,Why Do Students Choose To Study Information And Communications Technology? studeras

bakom-liggande orsaker till varför studenter valde universitetsstudier för information- och kommunikationsteknologi. Studien är gjord på 1646 studenter som valt programmet. Det visar sig att den mest dominerande orsaken till att studenterna påbörjar utbildningen är intresse. Samtidigt som den minst vanliga orsaken är, vad författarna kallar för mindre motiverande och yttre faktorer, stipendier och lön. Under studiens gång hoppade många studenter av utbildningen. Författarna tror att avhoppen beror på svaga studieresultat, att studenterna fått jobb eller för att de tappat intresse för utbildningen. Detta belyser författarna som ett önskvärt studieområde, då det inte är något som författarna själva fokuserat på (Kori et al. 2014, 2871).

I artikeln Yrkesval och det personliga intressets betydelse kan vi även läsa att “För studie- och yrkesvägledare är intressen betydelsefulla för att hjälpa elever att begränsa sina val och ses som en viktig faktor vid yrkesval tillsammans med sociala faktorer och individuell lämplighet” (Wikstrand & Hedenus, 2015, 24-25). Intresse är därmed ett centralt verktyg som vägledaren använder för att hjälpa klienten att sondera bland yrkesmöjligheter. Vidare presenterar författarna att det inte finns en entydig definition av begreppet intresse, varken utifrån karriärteorier eller i deras insamlade empiri. Med hjälp av bland annat Bourdieu och Passeron skriver de även att vägledarens fokusering på intresse bidrar till en social reproduktion då intresset från början är socialt påverkat. Dessutom väljer individer yrke utifrån vad klienten själv känner sig mest trygg i och därmed avviker klienten inte från samhälleliga normer. Avslutningsvis är författarna tydliga med att intresse ändå inte skall förpassas. De menar snarare att intressets betydelse i studie- och yrkesvägledning behöver diskuteras. Intresse behöver lyftas fram som något föränderligt samt påverkat av social bakgrund och tillhörighet (a a, 35-36).

I vårt undersökningsområde har intresse en dominant betydelse. Tidigare forskning visar att intresset har en huvudroll i studenters val av jobb och utbildning. Wikstrand och Hedenus visar dock på att det finns en baksida med att ta beslut utifrån intresse samt att det saknas en entydig definition. Det säger att intresse är föränderligt och format av social reproduktion. Vi behöver därför ta hänsyn till intressets komplexitet när vi diskuterar vårt sammantagna resultat.

14

Arbetslivserfarenhet och yrkesbeskrivningar

Professorerna Peter Creed och Wendy Patton undersöker i artikel Differences in career

attitude and career knowledge for high school students with and without paid work experience skillnaden mellan studenter med arbetslivserfarenhet och de utan

arbetslivs-erfarenhet. De undersöker om det finns någon skillnad mellan begreppen karriärattityd och karriärkunskap. Dessa två begrepp summeras tillsammans som begreppet karriärmognad. Undersökningen är kvantitativt utförd där frågeformulär tilldelats 1279 studenter i åldern mellan 14 och 17 år. Deras studie visar att arbetslivserfarenhet gör att eleverna är bättre rustade för att planera sin framtida karriär samt att upptäcka nya karriärsvägar. Ur studien så framkommer det att arbetslivserfarenhet främst förknippas med mognad snarare än tillskansad kunskap. Vidare skriver författarna att arbetslivserfarenhet inte verkar ha något samband, om än marginellt, med att kunna ta strategiska beslut i sin karriärutveckling eller bidra till övergripande kunskaper om yrkesvärlden. De resonerar att en möjlig förklaring till detta kan vara att studenterna har okvalificerade jobb utan chans till kreativt tänkande och beslutsfattning. En bieffekt av det blir då att de inte tillskansar sig någon övergripande kunskap om yrkesvärlden utanför sin egen yrkessfär (Creed & Patton 2003, 25-30).

I boken Karriärvägledning: en forskningsöversikt skriver universitetslektorerna Frida Wikstrand och Ylva Ulfsdotter Eriksson att yrken är så mycket mer än bara neutrala titlar som ger en uppfattning om vilka arbetsuppgifter de kan innehålla. På grund av strukturerande principer i samhället, såsom social reproduktion, tillskrivs i själva verket yrken socialt kodade budskap. Dessa budskap förmedlar värderingar om yrket uppfattas vara ett “invandrarjobb” eller tillhörandet av en social klass eller kön. Att yrken präglar vilken social klass vi tillhör påverkar inte bara vår lön utan också vilka möjligheter, attityder, smak och livschanser vi har. Yrken relaterar också till kunskap och kompetens där vissa yrken kräver en lång akademisk utbildning medan andra yrken har kortare utbildningstid. Inte heller begrepp som kunskap och kompetens är värderingsfria utan associeras ofta med social klass och kön. Till detta går att läsa att en upprätthållare av dessa strukturella mönster är rådande yrkesbeskrivningar som hjälper till att presentera stereotypa bilder av yrken.

15

Där går till exempel läsa att arbetaryrken med låg status beskrivs som något majoriteten kan utföra medan andra praktiska yrken med hög status, såsom tandläkare, skapar en bild av att vara intellektuella och abstrakta. Därtill kan yrkesbeskrivningar vara arbetsmarknads-anpassande (vid förväntning på efterfrågan av arbetskraft) eller utbildningsmotiverande (för att uppmuntra till vidare studier). Även detta förväntas styra klass- och könsstereotypa val av yrken. Författarna påvisar också forskning kring att även de yrkesbeskrivningar som Arbetsförmedlingen använder sig av är färgade av de föreställningar som de som formulerat texterna besitter. Denna studie har med intervjuer utförts på 14 studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan med syftet att “undersöka hur vägledarna använder och ser på olika yrkesbeskrivningar samt hur de i olika vägledningssituationer [...] talar om och lyfter olika yrken” (Wikstrand & Ulfsdotter Eriksson 2015, 248-252). Studiens viktigaste resultat är att elever behöver utmanas i sina reproducerade föreställningar om arbete, social bakgrund och kön och att diskussioner om detta skall göras tidigare i skolgången än nu. Därtill behöver vägledare diskutera vad det innebär att vara neutral i vägledningssammanhang samt bli medvetna om sina egna föreställningar om studier, yrken och arbete.

Sammanfattningsvis visar Creed och Pattons resultat på att de som arbetar inom ett visst yrkesområde tillskansar sig erfarenheter och kunskaper inom den yrkesfären, men att de saknar erfarenheter och kunskaper för andra yrkesområden. Trots att studien är gjord på elever i åldern 14-17 år kan vi ändock se applicerbarheten för äldre personer med eller utan yrkeserfarenhet. En person som enbart har jobbat inom butik torde därför ha mindre kunskaper om arbetet som socialarbetare. Wikstrand och Ulfsdotter Eriksson adderar problematiken i att välja ett yrke eller utbildning för de utan direkt egen erfarenhet eller kunskap av yrket eller utbildningen. De menar att det i rådande yrkesbeskrivningar existerar en reproduktion av sociala strukturer. Vi kan därmed utgå ifrån att de av våra respondenter som tagit del av beskrivning för Syv-utbildningen har blivit påverkade av denna reproduktion av sociala strukturer. Detta tar vi i beaktning i vår diskussion.

16

Teoretisk utgångspunkt

I detta kapitel redogörs för vilken teori och begrepp som används för att förstå och besvara studiens frågeställning. Teoribeskrivningen avslutas med en sammanfattning av de begrepp som är centrala för denna undersökning samt hur de används för att analysera empirin.

Gottfredsons teori kan förklaras övergripande som en förklaringsmodell över individens val och beslut av yrke. När en persons självuppfattning stämmer väl överens med personens stereotypbild av yrket är chansen stor att denne väljer yrket (Gottfredson, 2002, 88).

Självuppfattning (self-concept) är en samlad term för samtliga möjliga sätt att se på sig

själv. Detta kan inkludera synen på sina möjligheter, förmågor, intressen, personlighet eller sociala status. Denna bild behöver inte vara överensstämmande med omgivningens bild av dito. Detta inkluderar även vad man inte anser att man är, samt i framtida termer, vad man önskar eller förväntar sig att man är. Det är inte alltid som man är medveten om sin självuppfattning, men man agerar utifrån sin tro på sig själv (Gottfredson 1981, 546-547; 2002, 88). Utvecklingen av självuppfattning sker kronologiskt i fyra stadier under barnets uppväxt. Varje uppnått stadie resulterar i en högre mental utveckling och personlig integritet, samtidigt som dennes sociala alternativ begränsas (a a 2002, 95). I steg ett (3-5 år) börjar barnet att förstå att det finns en vuxenvärld och att jobb är en del av det. Därtill utvecklar barnet en förmåga att klassificera människor som stora, starka, små och svaga. De har i början av stadiet inga tankar om vad som är manligt och kvinnlig men detta ändras mot slutet av stadiet. Deras framtida jobbtankar består av att jobba som en fantasifigur eller djur (a a 2002, 95). Under stadie två (6-8 år) har barnet skapat sig en förståelse om vad som uppfattas vara manligt och kvinnligt, även om det till större del uttrycker sig i former av utseende och aktiviteter. Barnet förstår ännu inte olika status som jobb kan ha eller social klass även om de kan uttrycka dikotomier i form av rik/fattig, ren/smutsig samt bra/dålig. De har i detta stadie kartlagt jobb utifrån vilka som uppfattas vara manliga respektive kvinnliga (a a 2002, 95-97).

17

I steg tre (9-13 år) blir barnen väldigt mottagliga för inverkan och åsikter från dess omgivning. Nu är det inte bara kvinnlig och manlig uppdelning utan här blir de också medvetna om att det finns en jobbhierarki som påverkar hur människor lever sina liv, klär sig och beter sig. De har också format tankar kring sina egna framtida jobbmöjligheter i jämförelse med sina klasskompisar. Därtill har de också en förståelse för vad deras familj anser vara acceptabla framtidsjobb och vilka som inte anses vara i rätt nivå statusmässigt (a a 2002, 97-99). I steg fyra (14 år och uppåt) börjar individens intresse att öka för det motsatta könet och detta i sin tur kan förstärka fokus på status och kön. Ett ökat intresse, tillika osäkerhet, inför yttre attribut hos sig själv tillsammans med andra uppstår. Yrkeskategorier som nu är intressanta är de som överensstämmer med sin egen självuppfattning. Stereotypbild (occupational images) är den generella uppfattningen en person har om ett specifikt yrke. Det kan handla om vilka personligheter yrkesutövarna har, vilka arbetsuppgifter som ingår, vilka personer som är lämpade för arbetet eller vilka förmåner jobbet ger (a a 1981, 547; 2002, 88). I val av yrke utgår därför individen från sin självuppfattning och matchar den med sin stereotyp-bild av yrket. När individens självuppfattning och stereotypstereotyp-bild sammanfaller uppstår det en

kompatibilitet (compability), det vill säga hur väl de själva anser sig stämma överens med

yrket. Ju större kompabiliteten är mellan självuppfattning och stereotypbild, desto starkare är dragningskraften. I de fall där självuppfattningen divergerar med stereotypbilden kommer dessa yrken med hög sannolikhet att avvisas (a a 2002, 91).

När det uppstått kompatibilitet tvingas individen att välja bort yrken genom kompromiss. Kompromiss betyder att individen väljer bort de mest idealiska alternativ. Ett idealiskt yrke kan vara onåbart eller orealistiskt och individen kan tvingas att kompromissa när den stöter på hinder (a a 2002, 100-101). I den process då individen gör kompromisser sker det på olika sätt. I de fall då individens självuppfattning stämmer väl överens med stereotypbilden av yrket är chansen stor att den söker mer information om yrket. När individen närmar sig beslutet att välja yrke eller utbildning är den mer mottaglig för att ta reda på mer information. Till hjälp i sökandet av information används även det sociala sammanhang som individen befinner sig i. Här används familj, vänner och lärare bland annat som hjälpmedel (a a 2002, 101-102). När individen tvingas att kompromissa görs det utifrån könsroller, status och intresse. Intresse är det första som väljs bort, därefter status, medan könsroller är det individen väljer bort allra sist (a a 2002, 103-107).

18

Sammanfattningsvis beskriver teorin hur en individs yrkesidentitet skapas. Först går individen i sin uppväxt igenom olika stadier av begränsningar. Detta resulterar löpande till en självuppfattning som ligger som grund för vilken syn individen har på olika arbeten och vilka jobb personen sedermera letar efter. Kompatibiliteten kan ses som en form av matchning mellan individ och jobb som sedermera kan behöva att kompromissas utifall yrket inte är nåbart. I denna undersökning analyseras empirin med begreppen självuppfattning, stereotypbild och kompatibilitet. Resultatet sätts sedan i relation till definitionen av socialt arbete för att besvara frågeställningen. Vi fokuserar på ovan nämnda begrepp för att besvara frågeställningen. Vår avgränsning ligger i att studera intressets påverkan i valet till studie- och yrkesvägledarutbildningen och därför avser vi inte att studera könsroller eller status.

19

Metod

I detta kapitel redogörs för det metodval som använts i studien. Sedan presenteras studiens urval, hur data samlats in, den valda analysmetoden samt etiska ställningstaganden.

Metodval och metoddiskussion

För denna undersökning har vi jämfört två metodval, kvantitativ och kvalitativ metod. Fördelarna med kvantitativ metod är att man på förhand kan styra mängden av information som är av intresse. Detta kan till exempel göras i ett frågeformulär där svarsalternativen redan är färdigbestämda. Man kan dessutom välja om respondenterna skall ha möjlighet att vara anonyma. De nackdelar som finns kring denna metod är att information som mottas från respondenterna är begränsade, eftersom frågorna är bestämda på förhand. Det är alltså inte möjligt att till exempel ställa följdfrågor (Larsen 2009, 25–27). Fördelarna kring kvalitativ metod är själva mötet med respondenterna, att få till stånd en intervju och ha möjlighet till att ställa följdfrågor samt reda ut eventuella missförstånd. De nackdelar som istället råder kring det kvalitativa metodvalet är att det är tidskrävande att sammanställa resultaten. Det är dessutom svårare att få uppriktiga svar i intervjusituationer då respondenterna inte har möjlighet att vara anonyma på samma sätt som vid ett frågeformulär. Den mest uppenbara bristen kring detta metodval är dock intervjueffekten, det vill säga att intervjupersonen kan känna sig osäker vid eventuell bevakning, vill dölja sin osäkerhet kring bristande kunskap eller helt enkelt för att göra ett gott intryck (a a, 25–27).

Utifrån denna bakgrund kring metoderna har vi valt att arbeta med en kvalitativ metod. Dels så ser vi att det inte finns nog många förstaårsstudenter som underlag för att göra en kvantitativ undersökning reliabel. Vi är medvetna om att vår valda undersökningsmetod präglas av en maktbalans mellan respondenten och oss själva så till vida att vi är två personer som dessutom går några årskurser över. Vi anser dock att vårt metodval är bäst lämpat då vi vill möta personen och fördjupa oss i dennes berättelse samt ställa följdfrågor.

20

Urval av undersökningsenheter

Då vårt undersökningsområde kretsar kring tankar inför valet till Syv-utbildning är det kritiskt att urvalsgruppen nyligen stått inför dessa tankar. För att få svar med god reliabilitet så utfördes således intervjuerna med respondenter som studerar första året på utbildningen. Det fanns dock ej möjlighet att göra ett slumpmässigt urval av respondenter då vi av sekretesskäl inte kunde delgivas studenternas kontaktinformation från skolan. Kontakterna tillskansade vi oss istället på skolans inrådan genom utbildningens programansvarig som mailade vår information till studenterna i årskurs ett. Detta publicerades även på deras studentportal. Därefter besökte vi utbildningen och presenterade oss. Med avseende till studiens syfte och mål är vår målsättning att uppnå största möjliga kunskap inom området. Urvalet bygger således på ett icke-sannolikhetsurval där respondenter själva anmält sitt intresse för deltagande (Larsen, 2009, 77). Vi har därmed inte kunnat ta hänsyn till spridning av ålder, kön, geografisk plats och så vidare. Icke-sannolikhetsurvalet kan ha påverkat reliabiliteten så till vida att endast de som är välvilligt inställda till utbildningen och yrket har valt att deltaga. Urvalet kan också ha blivit homogent då studiens syfte förklarades på förhand och därmed eventuellt påverkade vem som fann intresse i detta. Här ser vi att det finns risk för bias då vi inte kan avvärja för gemensamma drag i respondenternas avsikt med deltagandet eller hur respondenterna står i relation till varandra. Antalet anmälda respond-enter och tillika genomförda intervjuer uppgick till sex.

Datainsamling

Under samtliga intervjutillfällen har vi båda närvarat. Detta för att minimera kunskapstapp vid arbetandet av resultat- och analysdel samt att minska eventuella missförstånd. Vi har använt oss av ett intervjuformulär. Detta är ett strukturerat tillvägagångssätt genom att frågorna är färdigformulerade, ställda i en kronologi och i samma ordningsföljd till samtliga respondenter. Därtill är frågorna utformade för att svara på frågeställningen (Larsen, 2009, 83-84). Upplägget på intervjuerna är sedan uppbyggt som narrativa intervjuer.

21

Detta upplägg kan bidra till att hjälpa oss att se en betydelsefull period eller händelse i berättarens liv, som dessutom är berättad ur intervjupersonens egna perspektiv. Detta kan göras genom att frågor ställs i form av “kan du berätta...” varpå intervjuaren sedan är tyst under det kommande svaret. Eventuella följdfrågor och nickningar från intervjuaren kan dock underlätta fortsatt berättande. Därmed blir intervjuaren en medskapare till historien. Här finns möjligheten att locka fram historien hos den intervjuade personen, eller att den kommer fram spontant (Kvale & Brinkman, 2009, 169, 171). Intervjuerna har spelats in och transkriberats.

Analysmetod

Som analysmetod använder vi oss av en narrativ analys som bygger på utarbetandet av strukturer och intriger i de historier som framkommer under intervjun. Om det inte framkommer några historier spontant i berättandet kan man konstruera en sammanhängande berättelse från de olika episoder som finns utspridda i intervjun (Kvale & Brinkman, 2009, 240). Det finns dock begränsningar med den narrativa analysmetoden. Det är inte alla aspekter av den mänskliga erfarenheten som passar in i sammanhängande berättelser då det kan vara mer fragmenterat (a a 2009, 243). För att kunna analysera och skapa en uppfattning utav respondenternas historier behöver vi förstå dem som individer. Vi gör tolkningar av empiri som bygger på att vi känner respondenterna. Det räcker inte att vi lyssnar på deras ord och skapar oss en uppfattning. Vi måste känna in, vara empatiska och använda alla våra sinnen. “Den [Hermeneutiken] utgår från en viktig kunskapskälla vid sidan av de fem sinnenas iakttagelser och den logiska analysen” (Thurén, 2007, 94). Eftersom vi tolkar respondenternas svar så måste vi vara aktsamma och noggranna med att det är våra tolkningar. Våra svar tolkas med våra värderingar, vår förförståelse och påverkas av den kontext vi befinner oss i (a a, 103). När materialet sedan skall analyseras gör vi detta med en innehållsanalys. Detta bygger på att vi samlar in data och transkriberar intervjuerna för att sedan hitta gemensamma drag, mönster och samband eller skillnader med respondenternas svar. Därefter kodas data, sorteras i teman, granskas och utvärderas (Larsen 2009, 101-102).

22

För att säkerställa respondenternas anonymitet har vi valt att blanda respondenterna så att det inte framkommer kronologi och därefter blandade vi numren för att det inte skall framträda som statistik, utan människor med berättelser.

Resultaten för denna studie går inte att applicera på andra områden, eller andra grupper, än det vi specifikt studerat. Slutsatserna är enbart gångbara för just dem vi intervjuar. Vi kan däremot föra en diskussion som generaliserar resultatet för gruppen som helhet.

Etiska ställningstaganden

Informationskravet – “Forskaren skall informera uppgiftslämnare och

undersökningsdeltag-are om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall därvid upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta” (Vetenskapsrådet 2002, 7). I enlighet med det kontaktades respondenterna vid studiens uppstart. Detta gjordes initialt med ett informationsbrev där respondenterna blev upplysta med information kring frivilligt deltagande, författarpresentation, uppskattad samtalslängd, anonymitet och studiens syfte. Vid intervjutillfället upprepades denna information som dessutom kompletterades med information om att intervjun spelas in och transkriberas samt att studien kommer att publiceras. Samtyckeskravet – I enlighet med samtyckeskravet har vi försäkrat oss om att vi har respondenternas samtycke till deltagandet samt förkunnat dem om att deltagandets omfattning tillhör deras självbestämmande. “ De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem” (Vetenskapsrådet 2002, 10). Konfidentialitetskravet – I studien omkodas respondenternas namn till “Respondent X”. Deras ålder, kön, skola och boendeort uppges ej och förvaras oåtkomligt. ”Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och person-uppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem” (Vetenskapsrådet 2002, 12).

23

Nyttjandekravet – Information om respondenterna delges ej utanför denna studie. “Uppgifter

insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål” (Vetenskapsrådet 2002, 14).

24

Resultatredovisning

I detta kapitel redovisas de resultat ur empirin som är av relevans för att besvara studiens frågeställning. Resultatet presenteras respondentvis. Kapitlet avslutas med en samman-fattning av de resultat som är centrala för studiens undersökningsområde.

Respondent 5 ser sig själv som en god lyssnare som är pålitlig och trivs med att prata med människor i olika situationer. Hens tidigare livserfarenheter i form av studier och arbetserfarenheter ser hen som fördelaktigt för att förstå andra människor och deras perspektiv. Respondenten anser att det är av vikt att det hen utför som arbete betyder någonting för hen själv. Att det är meningsfullt. Det kan innefatta att finnas där för någon, ge någon ett leende eller att prata med någon. Den bakomliggande orsaken till att hen valde att bli Syv tror respondenten har att göra med sin egen livsresa. Att hen har klurat mycket själv och analyserat. Att detta är en del av Syv-yrket. “Att få grubbla tillsammans med någon och dem kan ta och analysera sig själva”. Därtill nämner hen också att Syv-valet har att göra med att hen är mer intresserad av det inre än, som tidigare yrken, det yttre [massage och spa-terapeut]. “Syv handlar ju väldigt mycket om våra tankar och hur vi känner och sånt och jag intresserar mig mest kring det” (Respondent 5, 2017). När respondent 5 får frågan om vilken bild hen hade av Syv-yrket innan utbildningen start svarar hen “Ja, eh, jag kände till att folk har en ganska så fel bild av det, det visste jag väl redan innan att många trodde att det bara handlade om det här med, bara, men många tror ju att det bara handlar om att ge ut betyg och sånna saker och det visste jag ju att det handlar om mer om samtal”. Respondenten fortsätter vidare att förklara att hen dock inte visste att det var lika mycket samtal som det har visat sig vara. Det är mer än hen trodde. Men likväl trodde hen att “[...] det hade att göra med att hjälpa folk i riktning mot det dem vill göra och hitta det dem kan göra. Och det var väl det jag lockades av”. Utöver detta var respondentens bild av att en Syv har sin arbetsplats i en grundskola eller gymnasium och att det är ett hjälpande yrke där man behöver både empati och omsorg för andra. Hens förväntningar på Syv-yrket var att det skulle kännas rätt. Att till slut hitta hem och passa in efter att ha hoppat runt bland tidigare yrken (Respondent 5, 2017).

25

Respondent 5 har tidigare både utbildat sig och jobbat som massör och spa-terapeut. Dessa jobb valdes bort då respondenten upplevde yrkesutövandet som ganska ensamt. I nedsläckta rum utfördes långa pass, med korta pauser och mycket stress. Även dess motsats i resebranschen refuserades som yrkesval. Hen uttrycker jobben här som sociala och med mycket action. Men att hela tiden vara aktiv och att sälja resor eller vara tillgänglig via jourtelefon var inget som tilltalade hen i längden. Respondenten nämner även psykolog och socionom som tidigare tankar kring tänkbara yrken men nämner även att hen då hade en bild av att båda dessa yrken har ganska tuffa arbetsförhållanden (Respondent 5, 2017).

Respondent 6 skattar sig själv som en person som med sitt händelserika förflutna utvecklat en stark förståelse och empati för människor som kanske varit med om samma situation. Därtill anser hen sig själv ha en god social kompetens som kan vara till gagn i Syv-yrket och poängterar vikten i att ha ett vardagligt samspel med andra människor. “Jag skulle aldrig kunna sitta i en fabrik eller, jag tror att det är vid mötet med människor som saker och ting händer liksom”. Däremot så upplever respondenten att i serviceinriktade yrken så behöver man vara glad och ibland ha ett påklistrat leende, något som hen inte skulle klara av i längden. Efter funderingar kring sin egen tidigare studiesituation med avsaknad av vägledning började hens tankar om att själv bli Syv. Hen träffade en Syv vid ett senare tillfälle och där föll respondentens planer på plats. “Men, jag har pratat vid några tillfällen med Studie- och yrkesvägledare på min skola och hon hade nånting som jag ville ha. Jag kände att hennes yrke kan vara nånting som hade passat mig också”. På frågan om vad hen önskar bidra med i sin yrkesroll blir svaret:

Nä men å liksom lyfta fram så att ungdomar ser sin potential utifrån de dem kan och där dom e [...] Å komma med lite övningar och verktyg för att få dem att tänka till, vem är jag och vad vill jag. Vad strävar jag mot. Hjälpa dem att se ett mål å hitta lite verktyg och kunna, för att kunna nå dit.

Där nämner respondenten även att mötet med människor ska vara utmanande eftersom det är där hen själv säger sig växa, få nya värderingar och erfarenheter. Att även hen själv som Syv får lika mycket tillbaka (Respondent 6, 2017).

26

På frågan om vilken bild respondent 6 hade av yrket inför valet till Syv-utbildningen svarar hen “Eftersom jag inte träffade nån i grundskolan så hade jag väl inte direkt nån bild utan jag började själv lite sådär spionarbete på datan och kollade upp utbildningen och kollade på några filmer på youtube [...] Jag kom fram till att yrket verkar ge någonting eller meningen är att dem skall ge nånting till elever i grundskola främst som inte jag fick, som jag gärna skulle vilja göra”. Dessutom förklarar hen att yrket ska vara varierande samt att det ska finnas ett vardagligt samspel med människor, något som var viktigt för hen i valet av utbildning. Utöver det förklarar hen “För jag har alltid haft den här bilden som många andra att, ja dit går man alltså sista eller första terminen i nian och blir rådad att det och det skall du göra. Men det är ju så mycket mycket mer och jag upplever att elever också går in där rätt så ofta faktiskt, både åttor och nior, för att prata av sig”. Däremot är hens bild av vad hen önskar tillföra målgruppen tydlig:

[...] att i tidig ålder få vara med i klassrummen och börja prata om hur viktigt det är att kanske följa, och tro på sig själv framförallt å å följa intresse, det man vill och inte låta sig påverkas av alla runtomkring utan verkligen följa sina egna intentioner och göra nånting man brinner för. [...] Så det hoppas jag verkligen på nåt sätt, när jag är färdig med utbildningen att jag kan, att jag kan bidra med att barn tror på sig själv framförallt. Och ser sina möjligheter (Respondent 6, 2017).

Respondent 6 var säker på att hen ville bli behandlingspedagog, något som hen också påbörjade. “Woooh, det var det jag skulle göra, det är det jag är ämnad för”. Men efter en termin upptäckte hen dock att det var alldeles för tufft att arbeta med tunga missbrukare. Under tiden som lärarvikarie så kom hen till insikt att läraryrket var väldigt tungt och påfrestande. Att lärarutbildningen dessutom upplevdes alldeles för lång var ytterligare en faktor till att hen inte sökte sig dit (Respondent 6, 2017).

Respondent 1 beskriver sig själv som en positiv person med medelklassbakgrund och många vänner. Hen är en nyfiken person som lätt kan fatta intresse för det mesta.

27

Respondenten säger själv att det givit hen lite kunskap om mycket snarare än en specifik spetskompetens. Sedan gymnasiet har intresset för psykologi funnits och nämner även “[...] hur människor fungerar och interagerar [...]” och “[...] hur människor tänker [...]”. Hen förklarar vidare att det var psykologin, i kombination med att hen tidigare har jobbat med många olika människor, som öppnade upp tankarna för vägledning. Vid Syv-utbildningens start var respondenten nervös och taggad och upplevde sig själv som en av de yngsta i klassen, även om det senare kanske inte var så. När introduktionen sedan startade så fick hen insikten om att detta var precis vad hen var intresserad av, att få hjälpa människor. Hen nämner även att yrket kan vara utvecklande för en själv också samt att få lyssna och förstå andra (Respondent 1, 2017). Den bild av Syv-yrket som respondent 1 hade innan Syv-utbildningens start var delad. I sina tidigare skolår har hen mött en Syv som satt och rökte och “pekade med hela handen” och en annan som hjälpte till med att sortera tankar och idéer. Den sistnämnde Syven var den som speglade respondentens egna tankar om yrket “Vilket är precis vad man behöver ibland i en situation där man har kört fast. Och då när det är nån utomstående som dessutom har en utbildning för hur man ska få folk att börja prata och tänka och vrida på saker”. Hen nämner även faktorer som att kunna hjälpa och att se någon samt att bekräfta personer, som tankar kring yrket. Därtill nämns det även “[...] att faktiskt kunna uppnå nåt med samtalet, att det kommer nånstans, att kunna bidra” (Respondent 1, 2017). Respondent 1 hade sökt psykologi som utbildningsalternativ vid några tillfällen, och även kommit in på utbildningen, men uttrycker det som att hen upplevde den professionen som för tung. Därtill uttrycker hen.

Jag tror att jag hade tyckt det varit jobbigt att, det är väl, man träffar ju mycket människor som varit igenom väldigt svåra saker och så. Jag tror där jag hade tagit med det hem ganska mycket. Och då man ändå vill hjälpa människor så tänkte jag att utbildningen som studie- och yrkesvägledare, då kan jag göra det fast kanske inte behöver gräva i dem här andra tyngsta sakerna (Respondent 1, 2017).

Under gymnasiet tog respondent 2 kontakt med Syven på sin skola. Dels var det svårt att få tag på personen men när hen väl hade lyckats så var hjälpen inte till så mycket hjälp.

28

Efter de mindre lyckade träffarna med skolans Syv startade tankarna om att “Jag skulle kunna göra detta bättre, jag skulle kunna göra hans jobb bättre nu”. Efter gymnasiet började respondenten att studera direkt, en del av hens sociala umgänget började däremot att studera året därefter. Då fick hen agera lite studievägledare för dem. Rent naturligt fick hen då frågor om antagning, ansökningar, hur det fungerar när man söker och vad man ska tänka på. “Och där fortsatte det väl att det här kan man ju göra [...] att sätta sig in i olika system och med ansökningar. Det tyckte jag var jätteroligt. Och sen har väl det fortsatt lite grann. Och jag tycker det är jättekul att prata med personer om utbildningar”. Det dröjde ytterligare innan respondenten började titta mer allvarligt på utbildningen och resonerade så här: “Ska jag försöka igen med uppsatsen eller ska jag försöka göra nånting som passar mig”. Därför besökte hen en Syv och fick förklarat för sig att det fanns goda jobbmöjligheter inom Syv. Respondenten säger själv att sina intressen inte leder till högavlönade arbeten och var okej med det. Sammantaget förklarar respondent 2 att den erfarenhet hen har med sig är en god tillgång.

Men just det här att det fanns jobb och den här känslan att jag tror jag kommer kunna vara bra på det här. För jag tror det skulle kunna vara kul utbildning. Just det här med att hålla koll på olika antagningssystem, att jag tycker det är väldigt roligt. Så jag tror att det kombinerat gjorde att jag började kolla igen på utbildningen (Respondent 2, 2017).

Den kontakt respondent 2 hade med studie- och yrkesvägledare i grundskolan resulterade inte i en direkt bild av yrkets beskrivning, utan den tillskrevs först i gymnasiet, om än inte så mycket. Det var först när hen besökte Syv-utbildningens föreläsningar och pratade med några i den klassen som det blev tydligare vad yrket innebar.

Och det visste jag lite halvt innan, men där fick jag bekräftat att vi kommer inte lära oss om antagningssystem utan det är mer vägledning och så där. Och jag tyckte det lät väldigt intressant och roligt. Och jag har alltid tyckte att psykologi är ganska kul [...]

29

Jag tror jag tänkte att det var lite mer information spåret som jag var inne på. Sen förstod jag väl att det var nånting mer, jag hoppades på att det var nånting mer.

Hen hoppades att det skulle vara mer kontakt med klienterna och att det inte bara är information man delar med sig av utan att det är ett samspel med studenterna och de personer man möter (Respondent 2, 2017). Respondent 2 gick ett antal år på kandidatprogrammet kultur- och samhällsanalys men valde bort det på grund av att det dels inte direkt ledde till arbete och dels var för svårt (Respondent 2, 2017).

Respondent 4 träffade en studie- och yrkesvägledare och upptäckte i det mötet att “jag vill göra det som du [Syven] gör, hur gör jag det? ”. Det värde respondenten såg och som hen själv kan bidra med var att visa fler möjligheter och att det inte är en återvändsgränd. Respondenten tror att de självupplevda situationer och erfarenheter som hen har med sig kan fungera som en inspiration och vara hen till gagn i hjälpandet av sökande människor, att visa att de kan lyckas. Respondenten beskriver sig själv som lite enveten, en sån som inte ger sig, och att hen har förmågan att märka av när personen kanske inte säger hela sanningen. “Det jag har märkt är att jag är en sån som känner om det är nånting mer att det är en liten, att det är något mer som trycker där” (Respondent 4, 2007). Respondent 4 sökte sig till Syv-yrket för att hen ansåg det vara varierande. “Inte måndag till fredag, nio-fem göra samma sak på ett kontor och gör samma sak varje dag”. Men även för att det innefattar att jobba med människor, i synnerhet vill hen arbeta med och hjälpa ungdomar. Respondenten säger att de arbetsplatser man kan arbeta på är grundskola, gymnasium och Komvux. Hen beskriver att det inte fanns några direkta förväntningar på utbildningen, utan att det var en magkänsla som infann sig som kändes rätt (Respondent 4, 2017). Respondent 4 har haft flera olika arbeten och studerat på universitet. Framför allt hade hen ett intresse för meteorologi och väder men valde bort det framförallt på grund av den kunskap inom matematik som krävdes. I valet till Syv-utbildningen sökte respondenten även till ekonom, socionom, lärare och hälsovetare. Det bästa med läraryrket beskriver hen var att arbeta i klasserna och att anordna grupparbeten. Däremot gillade hen inte den arbetsbörda yrket innebar eller att sätta omdömen. Varför respondenten till slut valde Syv-utbildning låg mycket i en magkänsla. “Jag kände väl det passade, först då så kändes det helt rätt känsla jag fick i kroppen”.

30

Därtill valde respondenten Syv-utbildningen för att den var kortare än till exempel lärarutbildningen men även för att den innehöll flera olika ämnesområden. “[...] men den bredden av kunskap man har. Man är ju lite socionom, lite lärare, man får lite av alltihopa av de andra utbildningarna. Och det tyckte jag var spännande” (Respondent 4, 2017).

För respondent 3 är möten med människor centralt i dennes liv. Hen ser sig själv som kompetent och omtyckt. Respondenten har själv lång utbildningsbakgrund och visar en förkärlek för utbildningsvärlden “Jag älskar verkligen utbildningsvärlden och vad den kan göra med människor. Och hur viktigt det är för barn att gå vidare till högre studier”. I sitt jobb så vill hen uppfylla klientens behov och få dem att formulera mål samtidigt som hen ser att mötet med en ny människa även tillför hen själv något. Hens självuppfattning där är att hen klarar av att hjälpa “[...] de svåraste människorna. Jag klarar av dem flesta” (Respondent 3, 2017). Respondent 3 beskriver svårigheten när hen först började att arbeta som Syv, “Det var jättetufft. Jag visste ju inte vad en Syv gjorde egentligen. Jag hade jobbat med informationsbiten. Jag fick ju använda all min talang för att ta reda på och fick auskultera mycket”. Från att vara ny i jobbet och ta reda på vad en Syv gör utvecklades informations-biten till en vidare förståelse av yrket. Hen förklarar att Studie- och yrkesvägledare arbetar för att skapa förändring “Vi är ju förändringsagenter som kan förändra människors liv genom våra samtal och vi jobbar med den möjlighetsorienterade delen av människan. Inte problem som socionomerna gör” (Respondent 3, 2017). Respondent 3 valde bort arbetet som coach för att arbetet som Syv tilltalande hen mer. Ett annat alternativ som hen förpassade till förmån för Syv-utbildningen var att jobba mer administrativt på vuxenutbildningen (Respondent 3, 2017).

Resultatsammanfattning

Samtliga respondenter har i sin tidigare bakgrund valt bort jobb- och/eller studiealternativ till förmån för Syv-utbildningen. Två av respondenterna har valt bort läraryrket där båda dessa upplevde yrket för krävande och utbildningen för lång. Två av respondenterna har valt bort psykologyrket då det upplevdes för tungt. Två respondenter har övergivit tankar på att bli socionom där en av dem upplevde att yrket var för tufft.

31

Sysselsättningar som därutöver har valts bort av enskilda respondenter är behandlings-pedagog, meteorologi, service, ekonom, hälsovetare, administratör, coach samt jobb inom kultur- och samhällsanalys.Majoriteten av respondenterna ser sig själva som goda lyssnare med intresse i människor och framförallt i att hjälpa andra människor. Två av respondenterna vill arbeta med ungdomar. En av dessa vill däribland medverka i att uppfylla klientens behov och formulera mål. En önskar få ungdomar att upptäcka vad de kan uppnå. En tredje säger sig vara en tillgång för de svåraste fallen. Hälften av respondenterna ser fördelen med Syv-jobbet att man möter andra människor. En respondent säger sig växa som person och utmana sina egna värderingar i mötet. En annan respondent tänker att en Syv hjälper människor att sortera tankar och ideér, men även att samtalet leder till avslut. Hälften av respondenterna nämner grundskolan som en plats där en Syv arbetar. Två av dessa respondenter nämner dessutom gymnasium och en av dessa nämner Komvux.Två av respondenterna lyfter att de har intresse i utbildning och en av dem nämner bland annat antagningsprocess, ansökningar och utbildningar. Hälften av respondenterna uttrycker ett intresse i psykologi, där en av dessa är intresserad i hur människor fungerar, tänker och interagerar. En annan respondent har intresse för det “inre” i människor. En respondent uttrycker att dennes intressen inte leder till högavlönade arbeten. Två respondenter besitter tidigare erfarenheter som de anser vara till hjälp i Syv-yrket. Den ena menar att det bidrar till en förståelse för andra människor. Den andre menar att det kan inspirera andra till att se fler möjligheter. Två av respondenterna säger att yrket är informativt om bland annat antagningssystem. Den ena respondenten trodde att det även var samspel och vägledning med personer. En respondent säger att Syv innehåller möten med personer och att de ger djupare samtalsstöd. Två respondenter ser Syv-yrket som ett varierande jobb och en annan respondent såg goda jobbmöjligheter efter avslutad utbildning. En respondent lyfter social kompetens, förståelse och empatisk förmåga som egenskaper den besitter för yrket. En respondent beskriver sig som enveten och att besitta förmågan att märka av när en person utelämnar information. En respondent ser sig själv som kompetent och omtyckt. En respondent upptäckte att den ville bli Syv vid mötet med en yrkesverksam Syv.

32

Analys

Utifrån frågeställningen “appellerar studie- och yrkesvägledarutbildningen till personer med intresse för socialt arbete” analyseras resultatet med hjälp av den valda teorin, dess teoretiska begrepp och definition av socialt arbete. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av analysens viktigaste delar.

Som Gottfredson (2002, 546-547) beskriver är självuppfattning hur personen själv uppfattar sig själv. Självuppfattning är egna tillskrivelser av personlighet, intressen och egenskaper om en själv och är således inte påverkat av andra personer. Respondent 5 visar intresse i psykologi och har empatisk förmåga, är trygg med andra människor och har med sig erfarenheter som är behjälpliga för att förstå människor (Respondent 5, 2017). Respondent 6 får nya erfarenheter i mötet med andra människor, hen har social kompetens, förståelse och empati för andra människor samt vill hjälpa ungdomar att upptäcka vad de kan uppnå (Respondent 6, 2017). Respondent 1 har intresse i ämnet psykologi och mer specifikt intresse för hur människor tänker, fungerar och interagerar, hen utvecklas av att lyssna och förstå andra människor (Respondent 1, 2017). Respondent 2 hade framförallt ett intresse för utbildningsvärlden men säger även att hen har intressen som inte leder till yrken med hög lön (Respondent 2, 2017). Respondent 4 är enveten, ger sig inte och märker av när personer inte säger hela sanningen. Hen vill arbeta med människor och tror att de erfarenheter hen har med sig kan inspirera andra att se vad som är möjligt (Respondent 4, 2017). Respondent 3 har ett starkt intresse för utbildningsvärlden och möten med människor. Hen ser sig själv som kompetent och omtyckt och säger sig klara av att hjälpa de allra svåraste fallen av klienter samt få klienter att uppfylla sina behov och formulera mål (Respondent 3, 2017).

Enligt Gottfredson är stereotypbild den generella bild en person har av ett specifikt yrke. Bilden inkluderar vilka personligheter som arbetar med det, vilka arbetsuppgifter de har, vilka personer som är lämpliga för arbetet och vilka förmåner jobbet ger (Gottfredson 1981, 547; 2002, 88).

33

Respondent 5 stereotypbild av Syv-yrket var att man arbetar i grundskola och gymnasium, att yrket är informativt och innehåller möten med människor men även att det innehåller djupare samtalsstöd. Hen säger även att de egenskaper som är användbara i yrket är empati och att bry sig om människor (Respondent 5, 2017). Respondent 6 bild av yrket var att det skulle ge något till grundskoleelever och att det är varierande samt att man möter människor (Respondent 6, 2017). Respondent 1 tänkte att en Syv arbetar med människor och hjälper att sortera individers tankar och ideér och att det leder till en lösning (Respondent 1, 2017). Respondent 2 uppfattning av yrket var att det skulle vara informerande samtal kring bland annat antagningssystem men även att det skulle finnas ett samspel med dem sökande. Intresset för utbildningen ökade även när hen fick höra om goda jobbmöjligheter efter avslutad utbildning (Respondent 2, 2017). Respondent 4 tyckte att i Syv-yrket slipper hen de negativa bitarna av läraryrket, det vill säga stressen och att sätta omdömen på elever. Hen menar att de arbetar på grundskola, gymnasium och Komvux. Hen tyckte Syv-yrket var varierande och att de arbetar med människor (Respondent 4, 2017). Ur respondent 3 intervju-svar kan vi inte utläsa någon stereotypbild (Respondent 3, 2017).

Kompatibilitet

Gottfredson säger att kompatibiliteten är när självuppfattning och stereotypbild överens-stämmer. Stämmer dessa två överens är kompatibiliteten hög och svarar för att personen sannolikt väljer det yrket (Gottfredson 2002, 90-91). I paritet med Gottfredson säger Chechak att en yrkesutövares värderingar inom socialt arbete behöver stämma överens med professions. Om detta inte stämmer överens leder det till ett missnöje (Chechak 2015, 46).I denna undersökning har respondenterna redan gjort ett utbildningsval och även påbörjat utbildningen. Enligt Gottfredsons teori torde det tyda på att kompatibiliteten är hög för denna målgrupp. Vi visar här hur kompatibiliteten ser ut för respondenterna och på vilket sätt deras självuppfattning och stereotypbild överensstämmer. Respondent 5 visar empati, intresse i psykologi och hjälpa andra människor som en del i sin självuppfattning. Tillika beskriver hen sin syn på Syv-yrket med orden empati, djupare samtalsstöd och bry sig om andra människor (Respondent 5, 2017).

34

Respondent 6 ser sig själv ha social kompetens och vill hjälpa ungdomar att upptäcka vad dem kan uppnå samt visa förståelse och empati för andra människor. Även bilden av yrket är att det skall ge något till grundskoleelever och att det är varierande samt att man möter människor (Respondent 6, 2017). Respondent 1 intresserar sig för hur människor tänker och har ett intresse för psykologi, vilket hen även ser i Syv där hen tänkte att de hjälper individer att komma fram till en lösning på problem (Respondent 1, 2017). Respondent 2 har ett intresse för utbildningsvärlden vilket hen föreställde sig även finns i Syv-yrket (Respondent 2, 2017). Respondent 4 vill arbeta med människor vilket också var dennes bild av yrket (Respondent 4, 2017). Det framgår inte en tydlig stereotypbild av Syv-yrket hos respondent 3 men hen beskriver sig själv som en person som klarar av att hjälpa de allra svåraste fallen av klienter samt få klienter att uppfylla sina behov och formulera mål (Respondent 3, 2017). Detta får oss att anta utifrån Gottfredsons teori att då hen sedermera också gjort sitt yrkesval så motsvarar detta respondentens kompatibilitet (Gottfredson 2002, 90-91). En majoritet av antalet respondenter visar en kompatibilitet med de värderingar som råder för socialt arbete. Det är dock enbart en av respondenterna som har gjort en kompromiss i sitt val till Syv-utbildningen. Respondent 4 valde nämligen bort meteorologi eftersom det krävdes högre matematikkunskaper (Respondent 4, 2017). För de resterande respondenterna framgår det inte att de utfört någon kompromiss då de inte påvisat någon refusering av mer idealiska alternativ.

Intresse för socialt arbete

Som utgångspunkt för att kunna svara på om respondenterna har ett intresse i socialt arbete har vi använt oss av data från kapitlet kompatibilitet, där både respondenternas självuppfattning och stereotypbild finns representerade. Detta för att stereotypbilden av Syv-yrket också innehåller respondentens intresse, det vill säga hur väl de anser sig själva stämma överens med yrket. “Individuals identify the occupations they most prefer by assessing the compatibility of different occupations with their images of themselves” (Gottfredson 2002, 91). För att undersöka om respondenterna har ett intresse i socialt arbete använder vi oss av Paynes definition (Payne 2015, 43-45).

35

Viljan att öka människors välbefinnande finner vi hos respondentgruppen genom att de sammantaget bryr sig om och vill hjälpa andra människor, visar empati och har intresse i psykologi. Vi finner även tendenser till en strävan för social förändring genom att hjälpa de allra svåraste fallen av klienter.Respondentgruppen visar ett intresse för problemlösning för den enskilde individen genom att erbjuda djupare samtalsstöd, hjälpa ungdomar att upptäcka vad de kan uppnå samt få klienten att formulera och uppfylla sina mål. Detta går i linje med några av de värderingar som Chechak nämner; respektera människors värde, värdesätta värdet i mänskliga relationer samt upprätthålla en service gentemot andra (Chechak 2015, 46).

Vi kan sammantaget utläsa att det finns generella likheter mellan respondenternas drivkrafter och Paynes definition. I enlighet med Payne så är socialt arbete beskrivet som alla tre delar. Vi kan utläsa att det inte är någon respondent som innehar samtliga tre definitionsdelar. Vi kan skönja att respondenterna som grupp besitter en vilja att arbeta med människor samt att dem i mötet med människor vill hjälpa dessa genom att föra målinriktade samtal som leder till en lösning på problem. Det som redovisas är en simplifierad bild men ger ändå en fingervisning om att respondenterna delvis valt Syv-utbildningen på grund av intresse för socialt arbete. Vi kan utläsa att respondenternas kompatibilitet är hög då det finns tydlig kongruens mellan självuppfattning och stereotypbild och tillika har respondenterna börjat på Syv-utbildningen. Detta torde innebära att de även fullföljer utbildningen då deras värderingar i linje med Chechak överensstämmer med yrkesutövandet. Det är sedermera endast en av respondenterna som gjort en kompromiss inför valet att bli Syv.

36

Diskussion

I detta kapitel förs diskussion kring studiens viktigaste slutsatser som sedan relateras till tidigare forskning och teori. Kapitlet avslutas med en reflektion innehållande resultat, metod och framtida forskning.

Studiens syfte var att ta reda på om studie- och yrkesvägledarutbildningen appellerar till personer med intresse för socialt arbete. Studiens slutsatser svarar inte entydigt på frågeställningen men det finns dock stora likheter mellan frågeställningen och studiens viktigaste slutsatser. Dessa likheter syns i att respondenterna som grupp delar de värderingar personer har som arbetar med socialt arbete, deras stereotypbild av Syv-yrket motsvarar delvis definitionen för socialt arbete och deras kompatibilitet är hög. När dessa slutsatser diskuteras behöver vi dock ta hänsyn till vissa saker. Hedenus och Wikstrand problematiserar intressets betydelse för val av utbildning och yrke eftersom detta är påverkat av social bakgrund och dessutom är föränderligt. Den beskrivning av Syv-yrket som vi utifrån Malmö högskola, Skolverket och Arbetsförmedlingen redovisat i studiens inledning, är enligt Eriksson Ulfsdotter och Wikstrand en reproduktion av sociala strukturer. Vi kan alltså konstatera att de av våra respondenter som har tagit del av någon yrkesbeskrivning inför sitt val till Syv-utbildningen blivit påverkade. På vilket sätt respondenterna blivit påverkade av dessa sociala faktorer inför deras utbildningsval har vi dock inte kunnat studera och heller inte lyckats utläsa. När det gäller Creed och Pattons artikel om arbetslivserfarenhet framkommer det i intervjuerna med respondenterna att en del har tidigare arbetslivserfarenhet men inom en annan bransch eller yrkessfär. Enligt deras artikel borde majoriteten av respondenterna därför sakna kunskaper inom socialt arbete, såtillvida att de inte tidigare jobbat med det. Dessa olika påverkansfaktorer, intressets sociala bakgrund och föränderlighet, yrkesbeskrivningens reproduktion av sociala strukturer samt respondenternas arbetslivs-erfarenhet av andra yrken, bidrar till en ökad svårighet att undersöka respondentgruppen. Med hänsyn till studiens omfattning och snäva respondentdata har vi inte kunnat studera dessa påverkansfaktorer.