Intressentteorin kan vara till hjälp för företag att identifiera sina intressenter (Deegan, 2002), vilket Atlas Copco har gjort genom att utforma en intressentmodell med sina nyckelintressenter; medarbetare, aktieägare, samhälle och miljö, kunder och affärspartners (Atlas Copco, 2001-2010). Intressentmodellen har samma utseende som Freemans (1984) intressentmodell och Atlas Copcos definition av en intressent är densamma som intressentteorins definition. Enligt intressentteorin är hållbarhetsrapporter ett sätt att kommunicera med intressenterna (Grey el al., 1995) och i och med Atlas Copcos hållbarhetsrapporter har de en ständig dialog med sina intressenter. Atlas Copco har utöver denna dialog även kontinuerligt informella och formella dialoger med sina nyckelintressenter.
Dessa dialoger har de för att kunna ta hänsyn till intressenternas åsikter och reaktioner på
hållbarhetsarbetet i affärsbeslut (Holmquist, 2012). I hållbarhetsrapporterna under åren 2001 till 2010 går det att urskilja en ökning i intressentdialoger i olika former. De fyra sista åren listar Atlas Copco vad varje nyckelintressentgrupp har för krav på företaget och vad Atlas Copco har gjort för att uppfylla dessa krav. Intressenterna kan också påverka genom att bland annat ställa frågor på mejl, göra undersökningar, rankningar, enkäter och delta på möten. En anledning till att de vill ta hänsyn till intressenternas åsikter och reaktioner kan vara för att de vill uppfylla intressenternas förväntningar och detta är ett led i riktningen mot att legitimera verksamheten enligt legitimitetsteorin (Deegan, 2002). I hållbarhetsrapporterna från år 2006 redovisar Atlas Copco enligt sin intressentmodell och genom detta riktar de sig mer mot sina intressenter. Denna förändring i redovisningen var på grund av att de började följa en utvecklad version av GRI:s riktlinjer, GRI version tre (GRI, 2012).
Intressentteorin innebär att företag ska ha en god relation till sina intressenter (Chen &
Roberts, 2010) vilket är något Atlas Copco betonar i alla sina hållbarhetsrapporter genom att beskriva att alla deras intressenter är viktiga och de är därför noga med att ha en god relation till dem. Syftet med Atlas Copcos hållbarhetsrapportering kan enligt intressentteorin vara för att de vill visa att de agerar i enlighet med intressenternas förväntningar vilket i sin tur enligt legitimitetsteorin leder till att de legitimerar verksamheten (Deegan, 2002). Att studera hållbarhetsrapporter som i denna studie kan leda till en förskönande bild av företagets hållbarhetsarbete vilket väcker frågan om Atlas Copco hållbarhetsrapporterar för att legitimera verksamheten eller för att verkligen ta samhällsansvar. Atlas Copcos syfte med hållbarhetsrapporteringen kan delvis vara att legitimera verksamheten men också att ta genuint samhällsansvar eftersom de verkar på många marknader världen över.
Berglund (2012) nämner att media som ”Finanstidningen” och Al Gores film ”En obekväm sanning” var ögonöppnare för företag att ta samhällsansvar. I intressentmodellen (Fig. 2) som presenteras i teoriavsnittet är inte media en av intressentgrupperna. Media så som tidningar, tv, radio och internet är samhällets största informationskälla och borde därför vara en mycket viktig intressent för företag.
5.3 Intressenter
Tabellerna nedan visar hur många gånger varje intressentgrupp samt ordet intressent nämns inom det ekonomiska, legala, etiska och filantropiska ansvarsområdet.
Tabell 3 Ekonomiskt ansvar
I Tabell 3 går det att urskilja en tydlig minskning i hur ofta intressenter nämns inom det ekonomiska ansvaret. Detta kan bero på att Atlas Copco i början av hållbarhetsrapporteringen var mer inriktade mot ekonomiskt ansvar som Berglund (2012) beskriver och att de senare började redovisa fler frågor som exempelvis miljö vilket gjorde att det ekonomiska ansvaret fick mindre plats. En annan anledning till denna minskning kan vara att Atlas Copco år 2006, som tidigare nämnt, började rapportera enligt sin intressentmodell vilket innebar att alla ansvarsområden fick mindre utrymme. Istället för att inkludera intressenterna inom ansvarsområdena fick intressenterna istället eget utrymme.
Tabell 4 Legalt ansvar
Tabell 4 visar att under de första åren av Atlas Copcos hållbarhetsrapportering nämns inga intressenter inom det legala ansvarsområdet. Anledningen till detta är att det legala ansvaret inte redovisades dessa år. De senare åren nämns endast ett fåtal intressenter, orsaken till detta kan vara att det legala ansvaret inte får samma utrymme som de andra ansvarsområdena.
Tabell 5 Etiskt ansvar
Tabell 5 visar att inom det etiska ansvaret nämns intressenterna i ungefär samma utsträckning under åren 2001 till 2010. Eftersom att det etiska ansvaret innebär etik och moral är det något
som är väsentligt för alla intressenter under alla år och kanske därav denna jämna fördelning av intressenter.
Tabell 6 Filantropiskt ansvar
I tabell 6 går det att urskilja att intressenterna inom det filantropiska ansvaret omnämns mer från och med år 2005. Anledningen till detta kan vara att Atlas Copco anser att det filantropiska ansvaret blir allt viktigare.
Att intressenterna inom det ekonomiska ansvaret omnämns mindre och mindre och att ansvarsområdet får mindre utrymme i hållbarhetsrapporterna från år 2006 kan bero på att det ekonomiska ansvaret kan betraktas som grunden till hållbarhetsarbetet enligt både CSR-pyramiden (Carroll, 1991) och Atlas Copco. På grund av detta är det något Atlas Copco inriktar sig på i början av hållbarhetsrapporteringen. Det ekonomiska ansvaret finns alltid men under senare år inriktar sig Atlas Copco på att ge mer utrymme åt det etiska och filantropiska ansvaret. Dock går det att urskilja att det etiska ansvaret utvecklades tidigare än det filantropiska ansvaret, utifrån hållbarhetsrapporterna, där etiska frågor så som miljöfrågor tidigt fick stort utrymme medan exempelvis välgörenhetsengagemang får mer utrymme under de senare åren än tidigare. Att etiska frågor tidigt fick stort utrymme kan bero på att de enligt Berglund och Holmquist (2012) är viktigare än de filantropiska och därför inriktar sig Atlas Copco på det etiska ansvaret före det filantropiska. I CSR-pyramiden ska företag inrikta sig först på det ekonomiska ansvaret, sedan det legala, etiska och till sist det filantropiska ansvaret. Vad Atlas Copco prioriterar av ekonomisk och legalt ansvar kan utifrån hållbarhetsrapporterna vara svårt att urskilja då det legala ansvaret knappt nämns, men som tidigare nämnt anser Holmquist (2012) att det legala ansvaret kommer före det ekonomiska ansvaret vilket inte överensstämmer med CSR-pyramiden. Däremot är det ekonomiska och legala ansvaret grunden till Atlas Copcos hållbarhetsarbete vilket är i enlighet med pyramiden. Ordningen av det etiska och filantropiska ansvaret i Atlas Copco har samma följd som Carrolls (1991) pyramid.
Vad är nästa steg för Atlas Copcos hållbarhetsarbete? Atlas Copco har nått CSR-pyramidens topp det vill säga det filantropiska ansvaret. Eftersom innehållet i hållbarhetsrapporterna sedan år 2006 har varit allt mer lika undrar vi vilken utveckling som väntar. Det som går att urskilja är att det legala ansvaret blir allt mer omfattande i hållbarhetsrapporterna.
Anledningen till denna utveckling kan som tidigare nämn bero på att de följer GRI version tre men också att Atlas Copcos intressenter allt mer har krävt rapportering av legalt ansvar.
Eftersom Atlas Copco verkar ha som mål att möta intressenternas förväntningar, betyder detta att rapportering av det legala ansvaret är Atlas Copcos nästa steg inom hållbarhetsrapportering?
6 Slutsats
I följande kapitel presenteras svaren på frågeställningarna, en diskussion kring vad andra val hade medfört samt studiens praktiska och teoretiska bidrag. Slutligen presenteras förslag på framtida
forskning.
Syftet med denna studie var att förklara förändringar av företags samhällsansvar över tid med avseende på vilka områden inom ansvarstagande som ett företag inriktar sig på och redovisar, där redovisning av samhällsansvar ses som ett samspel med intressenter. Vi ställde frågan:
• Hur har inriktningen och redovisningen av ett företags samhällsansvar utvecklats över tid?
Redovisningen av Atlas Copcos samhällsansvar har mellan åren 2001 och 2010 blivit allt mer omfattande. Ekonomiskt och legalt ansvar har under alla år varit förutsättningen för hållbarhetsarbetet hos Atlas Copco men inriktningen på hållbarhetsfrågor har varit på det etiska ansvaret. Inom det etiska ansvarsområdet är det framförallt miljö- och medarbetarfrågor som är och har varit viktiga för Atlas Copco i deras hållbarhetsarbete. Mellan åren 2001 och 2010 har det skett en betydande utveckling inom det etiska ansvaret, både miljö- och medarbetarfrågor har för varje år utvecklats och blivit allt mer omfattande. Från och med år 2005 började även Atlas Copco att fokusera på det filantropiska ansvarsområdet vilket gjorde att det tillsammans med det etiska ansvaret blev inriktningen på hållbarhetsarbetet mellan åren 2005 och 2010. Vi ställde även frågan:
• Hur påverkar samspelet med intressenter denna inriktning av samhällsansvar över tid?
Atlas Copcos val av inriktning har påverkats av Atlas Copcos intressenter, framförallt deras nyckelintressenter, genom att intressenterna framför sina åsikter till Atlas Copco på intressentmöten, genom undersökningar och övrig kontakt. Denna slutsats grundar sig i att deras intressenter är frekvent omnämnda i hållbarhetsrapporterna, alla de olika intressentdialoger som Atlas Copco har och Berglunds och Holmquists tydliga redogörelse för intressenternas påverkan på inriktningen av hållbarhetsarbetet som redovisas. Vi anser att Atlas Copco agerar i enlighet med intressenternas förväntningar och därmed inriktar sig på just det som intressenterna förväntar sig. Utifrån legitimitetsteorin kan vi dra slutsatsen att Atlas Copco hållbarhetsrapporterar för att legitimera verksamheten men om detta stämmer är något vi har svårt att avgöra i och med att studiens primära syfte inte var att studera Atlas Copcos motiv till hållbarhetsrapportering.
Eftersom denna studie är baserad på endast ett företag kan det vara svårt att generalisera slutsatserna till andra företag, samtidigt anser vi att företag inom samma bransch borde ha liknande påverkan på miljö och samhälle. Företag inom samma bransch som Atlas Copco och som är av lika storlek borde även ha ungefär lika stor resursanvändning. Dessa likheter borde göra att de har ungefär samma intressenter och att dessa har ungefär samma förväntningar vilket borde betyda att sådana företag skulle kunna använda sig av liknande inriktning på hållbarhetsarbetet. Om studien hade baserats på fler än ett företag hade det möjliggjort jämförelser däremot behöver inte slutsatserna ha blivit annorlunda men de hade dock styrkts.
Efter att ha testat teorierna i denna studie har vi kommit fram till att de möjligtvis är i behov av utveckling. I denna studie har det framkommit att miljöansvar är ett av de viktigaste ansvarsområdena inom hållbarhet vilket leder oss till slutsatsen att CSR-pyramiden borde ha miljöansvar som en egen del. Vi anser att miljöansvar borde placeras mellan det etiska och filantropiska ansvaret i pyramiden. Anledningen till denna placering är för att vi anser att miljöfrågor är viktigare för företaget än välgörenhetsprojekt men minde viktigt än att agera etiskt och moraliskt rätt.
Vi är medvetna om att intressentmodellen (Fig. 2) som har presenterats inte är det enda exemplet på vilka intressentgrupper som kan ingå. Efter denna studie har det framkommit att media är en viktig intressent i och med att det var en tidning som fick Atlas Copco att börja med hållbarhetsredovisning och även en film som gjorde att miljöfrågor blev allt mer uppmärksammade. I och med dessa iakttagelser har vi kommit till slutsatsen att media borde vara en av intressentgrupperna. Media behöver inte bara påverka företaget direkt utan även
företagets intressenter som sedan i sin tur påverkar företaget. Detta bevisar att intressentmodellen borde illustreras som ett nät där även relationerna mellan intressenterna visas. När vi har testat den tredje teorin, legitimitetsteorin, har vi inte kommit fram till några förslag på utveckling men i och med att vi inte vet om Atlas Copco hållbarhetsrapporterar för att legitimera verksamheten kan vi heller inte säga att teorin är komplett.
Även fast dessa slutsatser grundar sig i studien på Atlas Copco tror vi ändå att dessa förslag på utveckling även gäller för andra företag än Atlas Copco. Att miljöfrågor har blivit allt viktigare har inte undgått någon med alla debatter om bland annat växthuseffekten. Att miljöansvar endast skulle vara viktigt för Atlas Copco är därför högst otroligt. I inledningen nämndes att skandaler som uppmärksammats i media har ökat kraven på företag, det är ett bevis på att media inte bara är en viktig intressentgrupp för Atlas Copco utan även för andra företag.