Ansvarsfullt företagande - En studie av Atlas Copcos hållbarhetsrapportering

Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats 15hp

Vårterminen 2012

A NSVARSFULLT  FÖRETAGANDE  

– E N  STUDIE  AV   A TLAS   C OPCOS  HÅLLBARHETSRAPPORTERING  

Handledare: Gunilla Myreteg

                                       Författare: Pernilla Carlson och Helene Osvald Inlämningsdatum: 2012-06-03

Sammanfattning

Kraven på att företag ska ta samhällsansvar har under de senaste 20 åren ökat, men hur detta ska redovisas är fortfarande otydligt. Detta medför att företag inte vet vad de ska ha för inriktning på CSR-arbetet. I denna studie granskas Atlas Copcos inriktning och redovisning av CSR över tid samt hur deras intressenter påverkar denna inriktning. Syftet är att förklara förändringar av företags samhällsansvar över tid med avseende på vilka områden inom ansvarstagande som ett företag inriktar sig på och redovisar, där redovisning av samhällsansvar ses som ett samspel med intressenter. De teorier som används som verktyg är CSR-pyramiden, intressentteorin och legitimitetsteorin. Insamling av data görs via Atlas Copcos hållbarhetsrapporter för åren 2001 till 2010 och intervjuer med två personer som arbetar med CSR inom Atlas Copco. Genom en analys som innehåller en jämförelse av empiri och teori har vi kommit fram till att hållbarhetsrapporterna under åren har blivit allt mer omfattande. Under alla år har det legala och ekonomiska ansvaret varit grunden och förutsättningen till hållbarhetsarbetet och inriktningen har gått från att till större del beröra miljö och medarbetare till att allt mer involvera samhällsengagemang. Det går under åren att tydligt urskilja påverkan från intressenterna genom olika intressentdialoger.

Nyckelord: Samhällsansvar, CSR, hållbarhet, intressent, ansvarsområden, inriktning, utveckling

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 5

1.1 Kärt barn har många namn ... 5

1.2 Svåra val ... 6

1.3 Frågeställningar ... 7

1.4 Syfte ... 7

1.5 Studiens bidrag ... 7

2 Teori ... 8

2.1 CSR-pyramiden – Fyra nivåer av ansvar ... 8

2.2 Intressentteorin – Relationen mellan intressent och organisation ... 10

2.3 Legitimitetsteorin – Målet att legitimera verksamheten ... 11

2.4 Analysmodell ... 12

3 Metod ... 13

3.1 Forskningsansats ... 13

3.2 Forskningsdesign ... 13

3.2.1 Val av undersökningsmetod ... 13

3.2.2 Val av företag ... 14

3.2.3 Datainsamlingsmetod ... 15

3.2.4 Validitet ... 18

4 Atlas Copcos samhällsansvar ... 19

4.1 Hållbarhetsarbetet 2001-2003 ... 20

4.2 Hållbarhetsarbetet 2004-2006 ... 21

4.3 Hållbarhetsarbetet 2007-2010 ... 23

4.4 Ansvarsområden ... 25

4.5 Intressenter ... 26

5 Analys ... 28

5.1 Ansvarsområden ... 28

5.1.1 Ekonomiskt och legalt ansvar – Grunden till hållbarhetsarbete ... 28

5.1.2 Etiskt och filantropiskt ansvar – Frivilliga åtaganden ... 29

5.2 Intressentpåverkan ... 30

5.3 Intressenter ... 31

6 Slutsats ... 34

6.1 Framtida forskning ... 36

Källförteckning ... 37

Bilaga 1 ... 40

Figurförteckning Figur 1 CSR-pyramiden ... 8

Figur 2 Intressentmodellen ... 10

Tabellförteckning Tabell 1 Antal sidor per dimension ... 26

Tabell 2 Antal nyckelintressenter ... 27

Tabell 3 Ekonomiskt ansvar ... 32

Tabell 4 Legalt ansvar ... 32

Tabell 5 Etiskt ansvar ... 32

Tabell 6 Filantropiskt ansvar ... 33

1 Inledning

I kapitlet nedan presenteras bakgrunden till spridningen av idéer kring samhällsansvar.

Denna bakgrund leder sedan fram till en problemdiskussion kring inriktningen av samhällsansvar och påverkan från intressenter. Med problemdiskussionen som grund leds

läsaren till frågeställningarna och syftet med denna studie.

Utvecklingen går mot ett allt mer globalt samhälle där de stora företagen ofta är de tyngsta aktörerna. Företagens makt har tilltagit och möjligheterna att påverka såväl regeringar som organisationer har öppnats. Med företagens maktposition följer också krav. Ett sådant krav är att ta större samhälleligt ansvar. Att ta samhällsansvar är ett relativt nytt och outforskat fenomen men samhällets intresse för detta har blivit allt större genom att skandaler som exempelvis barnarbete har uppmärksammats i media. I och med dessa händelser har även företagen insett vikten av att ta samhällsansvar (Medberg, 2012).

1.1 Kärt barn har många namn

”Att arbeta med hållbarhet är normal affärsutveckling. Företaget tar, genom stegvisa förbättringar, hänsyn till miljö och människor på ett sätt som samtidigt bidrar till företagets

lönsamhet” (Hansson et al., 2012, s. 5).

Citatet är en av många definitioner av vad företags ansvar i samhället går ut på. Det har länge diskuterats vad företag har för ansvar och vilken roll de har i samhället (Grafström et al., 2008). Förväntningarna på vad företag har för rättigheter och skyldigheter har under åren förändrats och de olika förväntningarna påverkar människors syn på hur företag bör agera. På grund av de olika förväntningarna på företagen finns det ingen konsekvent bild av företagets roll i samhället men trots detta har idéer om företagets roll och ansvar spridits och fått ökat genomslag de senaste 20 åren (Grafström et al., 2008). En orsak till denna spridning av idéer är att många forskare har närmat sig ämnet och att regeringar, professionella redovisningsorgan och branschorganisationer ställer högre krav på företag att ta samhällsansvar (Deegan, 2002).

Ett allmänt känt begrepp för redovisning av företags samhällsansvar är Corporate Social Responsibility (CSR) (Hansson et al., 2012). Det finns många definitioner av CSR; The World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) definierar det som

”Företagets etiska agerande gentemot samhället, där ledningen agerar ansvarsfullt i

relationerna till andra intressenter som har ett legitimt intresse i verksamheten” (Moir, 2001, s. 18). Denna definition, som många andra, kan kännas otydlig och kan tolkas på många olika sätt. Vad det innebär i slutändan är att företag tar socialt ansvar för sina intressenter, därför är det viktigt att identifiera och skapa relationer med de intressenter som har stort inflytande på företagets verksamhet. (Grafström et al., 2008). Oklarheten i hur CSR ska tolkas gör det möjligt för varje företag att själva bestämma innebörden av begreppet (Sahlin-Andersson, 2006).

Företaget som studeras i denna studie använder sig av begreppet hållbarhet och beskriver hur företagets ansvar i arbetet med CSR syftar till att åstadkomma hållbarhet. I hållbarhetsrapporten beskrivs ansvaret som: ”säkerhet, hälsa, miljö och frågor kring mänskliga rättigheter, liksom etiska förhållanden till medarbetare, affärspartner, kunder, aktieägare, samhället och miljön” (Atlas Copco, 2010). I denna studie kommer begreppen CSR, hållbarhet och samhällsansvar att användas för att beskriva företags sociala ansvar.

1.2 Svåra val

Innebörden av ordet ”Social” i CSR är vag och det är inte klart vilka intressenter företaget tar eller ska ta ansvar för. Ett företags ansvar hänger samman med företagets intressenter, i och med att det är intressenterna som företag bör ha i åtanke vid beslut som fattas inom det sociala ansvarstagandet (Deegan, 2002). De flesta företag vet idag vad de står inför för utmaningar när det gäller hållbar utveckling men även om många företag har en god helhetsbild finns det fortfarande oklarheter (Ihrén, 2012). En oklarhet som kan uppstå är val av inriktning inom hållbarhetsarbetet eftersom olika områden är relevanta för olika intressenter (Holmquist, 2012). De ökade kraven på företag att ta samhällsansvar beror på ett ökat intresse från samhället. Detta i sin tur har lett till en ökad påverkan från intressenter vilket gör att intressenterna har haft en roll i den utveckling inom samhällsansvar som skett hos företagen.

Inriktningen som ett företag väljer inom hållbarhetsarbetet kan variera mellan olika företag eftersom det inte finns en manual som företag kan följa. Något som finns för att underlätta för företags hållbarhetsredovisning är Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Dessa riktlinjer ger företag vägledning i valet av vilka områden som de ska redovisa inom hållbarhet (GRI, 2012a). Ett problem med riktlinjer är att det finns oerhört många och att det är svårt för företag att veta vilka de bör följa. Detta gör att det finns utrymme för tolkningsmöjligheter och att företag ändå måste göra vissa val (Grafström et al., 2008). Det är upp till företaget

själv att bestämma vad som ska göras och framförallt vilken inriktning de ska välja på hållbarhetsarbetet. Det finns inte några checklistor som företag kan bocka av eller tillräckligt med kunskap om vad företag bör fokusera på därför är det svårt för företag att veta vad de ska ha för inriktning på hållbarhetsarbetet för att detta ska motsvara intressenternas förväntningar.

Vad konsekvenserna kan bli av att inrikta sig på fel områden är att företag lägger mycket resurser på något som de inte får någon utdelning av. Problemet blir då att veta på vilket område inom hållbarhet som företag ska lägga resurser på. I och med att företag tar samhällsansvar kan det öka anseendet och legitimitet kan skapas (Grafström et al., 2008).

Legitimitet uppkommer genom att företag uppnår intressenternas förväntningar därför kan det innebära att företag inriktar sig på de områden som intressenterna förväntar sig av företaget (Deegan, 2002).

1.3 Frågeställningar

Ovanstående problemdiskussion leder till följande frågeställningar:

• Hur har inriktningen och redovisningen av ett företags samhällsansvar utvecklats över tid?

• Hur påverkar samspelet med intressenter denna inriktning av samhällsansvar över tid?

1.4 Syfte

Syftet är att förklara förändringar av företags samhällsansvar över tid med avseende på vilka områden inom ansvarstagande som ett företag inriktar sig på och redovisar, där redovisning av samhällsansvar ses som ett samspel med intressenter.

1.5 Studiens bidrag

Det praktiska bidraget med denna studie är att ge en ökad förståelse för vilket eller vilka områden inom ansvarstagande som ett företag med ett välutvecklat hållbarhetsarbete har valt att inrikta sig på. Vi vill också ge en ökad förståelse för hur detta arbete har utvecklats sedan företagets första hållbarhetsrapport och fram till idag samt bidra med förståelsen för intressenternas roll i företags hållbarhetsarbete. Detta gör vi för att identifiera vad företag med liknande intressenter kan välja för inriktning på hållbarhetsarbetet. Genom att testa utvalda teorier på ett företags hållbarhetsarbete kommer det teoretiska bidraget bli huruvida dessa teorier är kompletta eller inte. Om de inte är kompletta, kommer förslag på vidareutveckling att ges.

2 Teori

I detta kapitel beskrivs teorier som berör ansvarsområden, intressenter och legitimitet inom företags samhällsansvar. Dessa teorier används sedan för att analysera empirin.

För att kunna förstå fenomenet CSR används CSR-pyramiden som förklarar vilka ansvarsområden ett företag kan inrikta sig på inom hållbarhet, detta för att kunna göra en jämförelse med empirin och finna olikheter och likheter i val av inriktning. För att förklara samspelet med företagets intressenter och hur de påverkar företags inriktning inom samhällsansvar används intressentteorin. Slutligen förklarar legitimitetsteorin resultatet av att företag har ett samspel med intressenter och tar hänsyn till intressenternas åsikter vid val av inriktning. Dessa tre teorier är väletablerade inom CSR och har i tidigare studier används för att förklara samhällsansvar ur olika perspektiv vilket gör dem lämpliga för denna studie.

2.1 CSR-pyramiden – Fyra nivåer av ansvar

Ett företags samhällsansvar kan ses som att det består av olika byggstenar, där varje byggsten för sig innefattar olika mål och har olika inriktning av samhällsansvar gentemot omvärlden.

Ett sätt att se på samhällsansvaret indelat i olika nivåer kan vara genom en pyramid (Fig. 1), där varje byggsten eller del bygger på varandra (Carroll, 1991).

Figur 1 CSR-pyramiden

Källa: Carroll, 1991, s. 42 (egen översättning)

Grunden i pyramiden är det ekonomiska ansvaret (Carroll, 1991.) Det ekonomiska ansvaret innebär att ständigt öka lönsamheten (Friedman, 1970) vilket är en förutsättning för alla vinstdrivande företags existens. Alla andra företagsansvar är baserade på företagets ekonomiska ansvar vilket gör att de andra blir irrelevanta utan det ekonomiska ansvaret

(Claydon, 2011). Det ekonomiska ansvaret går ut på att företaget ska prestera på ett sådant sätt att vinsten per aktie maximeras och företagets målsättning måste alltså vara att bli så lönsamt som möjligt. Det är också viktigt för företaget att upprätthålla en stark konkurrensposition och en hög verkningsgrad. Det är slutligen viktigt för ett framgångsrikt företag att bli definierat som ett företag som långsiktigt är lönsamt (Carroll, 1991). När företaget har uppfyllt det ekonomiska ansvaret gentemot intressenterna menar Carroll att det legala ansvaret är det som följer. Att företag ska agera enligt lagen är också det en förutsättning för företagets existens. Företagen förväntas av samhället att fullfölja sina ekonomiska uppdrag inom ramen för lagen (Claydon, 2011). Företag ska vara ”laglydiga samhällsmedborgare” och det är viktigt för ett framgångsrikt företag att bli definierat som ett företag som uppfyller sina rättsliga skyldigheter (Carroll, 1991).

Nästa nivå i pyramiden är det etiska ansvaret (Carroll, 1991). Inom det etiska ansvaret behandlas exempelvis miljörelaterade frågor. Etiskt ansvar handlar om vad samhället anser är moraliskt rätt och fel (Carroll, 1991). För att uppnå etiskt ansvar bör företag agera i enlighet med samhällets normer och förväntningar och vara lyhörda för förändringar i samhällets förväntningar gällande moral och etik (Jones et al., 2009). Vad etiskt ansvarstagande innebär kan skilja sig mellan olika intressenter, då alla har olika värderingar. Därför är det svårt för företag att hantera etiskt ansvar (Carroll, 1991). Slutligen när även det etiska ansvaret är uppfyllt menar Carroll att den sista nivån i pyramiden är det filantropiska ansvaret. Filantropi omfattar de åtgärder från företagens sida som är ett svar på samhällets förväntningar att företag ska vara goda samhällsmedborgare. Det innebär att aktivt delta i handlingar eller program för att främja människors välfärd (Carroll, 1991). Samhället vill att företag deltar i frivilliga och ideella verksamheter i det lokala samhället men de betraktar inte företag som oetiska om de inte uppnår dessa viljor.  Därför kan filantropiskt ansvar betraktas som mer frivilligt än det etiska ansvaret även om det alltid är samhälleliga förväntningar som gör att företag bidrar till samhället (Carroll, 1991).  

Att se på företags samhällsansvar som en pyramid med olika nivåer leder till en teoretisk förväntning att ett företags hållbarhetsarbete bör visa på en utveckling över tid, från att inrikta sig på endast det ekonmiska och legala ansvaret till att alltmer även inrikta sig på det etiska och filantropiska ansvaret.

Ett problem med att de olika ansvarsområdena är uppdelade i en pyramid kan vara att det blir missledande. Den hierarkiska ordningen kan lätt tolkas som att det filantropiska ansvaret är

det viktigaste ansvaret och det som företag ska sträva efter när det egentligen är det minst viktiga ansvaret enligt Carroll. Ytterligare kritik som framförts mot CSR-pyramiden är att den inte visar sambanden mellan ansvarsområdena. Linjerna mellan ansvarsområdena kan tolkas som att varje område står för sig när de egentligen överlappar varandra (Schwartz och Carroll, 2003). I och med att både ekonomiskt och legalt ansvar är en förutsättning för företagets existens hör de i viss mån ihop vilket inte framgår i CSR-pyramiden.

Sedan 1991 när artikeln av Carroll är skriven har det skett förändringar inom samhällsansvar och därför borde teorin eventuellt utvecklas. Till exempel har miljöfrågor under de senaste åren blivit allt viktigare för samhället i stort och i och med det även för företagen. Figur 1 inkluderar i denna version inte miljöansvaret som en egen nivå vilket den kanske borde göra. I och med att miljöansvaret inte har en egen del i CSR-pyramiden kan den ingå både i det etiska och legala ansvarsområdet beroende på hur miljölagstiftningen ser ut.

2.2 Intressentteorin – Relationen mellan intressent och organisation

Relationen mellan intressent och organisation innebär ett resursutbyte. Företag har dagligen kontakt med olika aktörer i samhället som påverkar och påverkas av företagets verksamhet.

Dessa aktörer är företagets intressenter och definieras just som en individ eller grupp som kan påverka eller påverkas av ett företags verksamhet. (Chen & Roberts, 2010). Intressentteorin kan vara till hjälp för att identifiera vilka intressentgrupper som kan vara relevanta för företaget och vilka förväntningar som företaget bör ägna mer uppmärksamhet åt (Deegan, 2002).

Figur 2 Intressentmodellen

Källa: Freeman, 1984 (i Fassin, 2009, s. 115, egen översättning) Företag

Staten

Konkurrenter

Kunder

Anställda Samhället

Leverantörer Aktieägare

Modellen avbildar att utbytet har olika karaktär beroende på vilken intressentgrupp som avses, därav grupperingarna. Beroende på vilket utbyte som finns mellan företaget och intressenten, har intressenterna olika förväntningar på företaget. Hur företag ska ta emot alla intressenters förväntningar på företagets agerande vilar på förmågan hos företag att balansera dessa olika förväntningar (Chen & Roberts, 2010).

För att företag ska kunna existera krävs det stöd från intressenterna och deras godkännande (Grey et al., 1995; Deegan, 2002). Ju starkare intressenterna är desto mer måste företaget anpassa verksamheten för att få detta godkännande. De intressentgrupper som är viktigast att hålla en god relation till är de som kan kontrollera de resurser som är nödvändiga för företagets verksamhet. Företag har incitament att redovisa sitt sociala och miljömässiga arbete till dessa inflytelserika intressenter för att indikera att de agerar efter intressenternas förväntningar (Deegan, 2002). Denna redovisning kan betraktas som en del av dialogen mellan företaget och dess intressenter (Grey et al., 1995).

Det finns kritik riktad mot intressentmodellen för att den visar intressentgrupperna som skilda från varandra när intressenterna även har relationer till varandra och inte endast med företaget. För att kunna analysera företags ansvarsroll i samhället borde även relationerna mellan intressenterna identifieras. Intressentmodellen skulle i så fall kunna betraktas som ett nät, med företaget i mitten och intressenterna runt omkring med pilar dragna dels till mitten, dels intressenterna emellan (Grafström et al., 2008). Figur 2 har få intressentgrupper och antagligen har företag många fler intressenter. Det finns många grupper som inte är inkluderade i figur 2 och en av dessa är media. Media är en viktig intressent då den ständigt upplyser och påverkar samhället.

2.3 Legitimitetsteorin – Målet att legitimera verksamheten

Ett specifikt motiv till hållbarhet som många forskare under senare tid har anammat är viljan att legitimera företagets verksamhet (Deegan, 2002). Legitimitet definieras som ”ett tillstånd där ett företags moraliska värderingar stämmer överens med samhällets moraliska värderingar i det samhälle där företaget verkar” (Deegan, 2002, s. 293, egen översättning).

Legitimitetsteorin är en systemorienterad teori. Inom ett systemorienterat perspektiv antas företaget bli influerat av och i sin tur ha inflytande på samhället där de verkar (Chen &

Roberts, 2010). Legitimitetsteorin fokuserar på om företagets värderingar är kongruenta med

samhällets värderingar och om organisationers mål är att möta samhällets förväntningar (Chen

& Roberts, 2010). Företag existerar i den mån samhället anser att de är legitima, och om företaget är det, ger samhället företaget legitimitet (Deegan, 2002). Idén om legitimitet kan direkt kopplas till konceptet av ett socialt kontrakt. Med det menas att ett företags överlevnad blir hotad om samhället anser att förtaget har brutit mot det sociala kontraktet. Där samhället inte finner att företaget verkar på ett godtagbart eller legitimt sätt kommer samhället att direkt häva kontraktet, exempelvis genom att minska eller eliminera konsumtionen av företagets produkter (Deegan, 2002).

Företaget måste lämna tillräckligt med social information för att samhället ska bedöma det som en god samhällsmedborgare. Genom att legitimera sitt agerande via redovisning av social information hoppas företagen på att de rättfärdigar sin fortsatta existens (Guthrie & Parker, 1989). Hållbarhetsarbete kan betraktas som ett hjälpmedel för att skapa eller stärka legitimiteten (Clarke & Gibson-Sweet, 1999). Hållbarhetsrapporter ger företag möjlighet att på ett enkelt och effektivt sätt delge intressenterna företagets sociala ansvar och därmed visa att de uppnår samhällets förväntningar (O’Donovan, 2002).

Även om legitimitetsteorin ger en grund för att förstå motivet till hållbarhetsrapportering är den fortfarande i behov av förbättring (Deegan, 2002). Det finns fortfarande en generell brist på kunskap om bland annat vissa grupper i samhället influeras mer av legitimerande avslöjanden än andra. En annan brist med legitimitetsteorin är att det saknas kunskap kring hur företag snabbt ska bli medvetna om samhällets förväntningar och genom det, bli medvetna om det sociala kontraktet (Deegan, 2002).

2.4 Analysmodell

Eftersom en av de valda teorierna går ut på ansvarsområden inom CSR kommer vi att strukturera analysen efter CSR-pyramidens ansvarsområden; ekonomiskt, legalt, etiskt och filantropiskt ansvar. Varje ansvarsområde analyseras genom en jämförelse mellan ett företags ordning och prioritering av de olika ansvarsområdena över tid och CSR-pyramidens ordning. I och med att de två andra teorierna berör intressenter och deras påverkan på företag kommer vi att göra en jämförelse mellan ett företags intressentpåverkan och intressentteorin och legitimitetsteorin. För att visa hur varje intressentgrupp påverkar varje ansvarsområde kommer vi att göra fyra tabeller. Tabellerna visar hur många gånger en intressentgrupp nämns inom varje ansvarsområde; ekonomiskt, legalt, etiskt och filantropiskt ansvar.

Intressentgrupperna är de som det valda företaget har identifierat i sin hållbarhetsredovisning, det vill säga aktieägare, medarbetare, kunder, samhälle och miljö samt affärspartners. Vi betraktar dessa tre teorier som ett led där de är enskilda teorier men att de bygger på varandra.

Intressenterna och företaget har ett utbyte med varandra, vilket gör att de ansvarsområden som företaget inriktar sig på påverkar och påverkas av intressenterna. När detta utbyte har skett ger intressenterna företaget legitimitet.

3 Metod

Detta kapitel redogör för tillvägagångssätten vid val av företag, undersökningsmetod och datainsamling. Studien är baserad på primärdata i form av hållbarhetsrapporter och

kompletterande intervjuer.

3.1 Forskningsansats

De teorier som utgör grunden för analysen är Carrolls (1991) CSR-pyramid, intressentteorin och legitimitetsteorin. För att förklara och förstå företags inriktning inom hållbarhet har vi testat dessa teorier på ett företags hållbarhetsarbete. I analysen analyseras om teorierna eventuellt behöver utvecklas. Vi har använt befintliga teorier och därför har denna studie en deduktiv ansats (Saunders et al., 2009).

3.2 Forskningsdesign

3.2.1 Val av undersökningsmetod

Syftet är att förklara förändringar av företags samhällsansvar över tid med avseende på vilka områden inom ansvarstagande som ett företag inriktar sig på, därför är en fallstudie ett lämpligt metodval. En fallstudie ska innehålla en empirisk undersökning av ett specifikt och aktuellt fenomen inom sitt verkliga sammanhang och ska utföras med hjälp av flera källor som bevis (Saunders et al., 2009). Vår studie innehåller en empirisk undersökning av hållbarhetsrapportering inom ett företag vilken utfördes med hjälp av hållbarhetsrapporter och intervjuer. Hållbarhetsrapporterna innehåller mestadels beskrivningar i ord och inte i siffror, därför är en kvalitativ studie en lämplig metod och detta leder till att studien blir trovärdig (Saunders et al., 2009). Vi har studerat hållbarhetsrapporterna longitudinellt, vilket innebär att vi har studerat samma specifika variabler över tid och i detta fall under tio år. Den främsta fördelen med en longitudinell studie är att den studerar förändring och utveckling över tid (Saunders et al., 2009). Vi har studerat hållbarhetsredovisningar under en tioårsperiod vilket gör att det går att jämföra på vilket eller vilka ansvarsområden ett företag har valt att inrikta sig på under åren och även hur det skiljer sig från år till år. En tidsperiod på tio år är rimlig då

en utveckling bör kunna urskiljas och tidsperioden inte är alltför omfattande för denna studie.

En annan anledning till denna tidsperiod är att många företag inte har hållbarhetsrapporterat i mer än 10 år och det har därför inte funnits någon möjlighet att studera en längre tidsperiod.

3.2.2 Val av företag

För att kunna besvara vår frågeställning hade vi ett antal kriterier för vilket företag som kunde användas som exempel för att utföra denna studie. Vi studerar hållbarhetsrapportering och hur detta har sett ut över tid därför krävdes att det valda företaget arbetar med hållbarhetsrapportering och har gjort det i minst tio år. Vi ville studera endast ett företag, och därför ville vi undersöka ett stort, svenskt och välkänt företag som är verksamt i stora delar av världen. Anledningen till att vi ville undersöka ett stort företag var för att de ofta har ett mer utvecklat CSR-arbete med fasta enheter som har CSR som huvuduppgift. Orsaken till att vi ville studera ett svenskt företag var för vi har mer kunskap om den svenska marknaden.

Slutligen ville vi undersöka ett välkänt företag för att vi tror att det finns ett större intresse av att läsa om ett välkänt företag snarare än ett okänt. För att studiens resultat ska vara av intresse ville vi undersöka ett företag som visats vara framgångsrikt inom sitt CSR-arbete i och med att vårt tänkta praktiska bidrag med denna studie är att identifiera vad företag med liknande intressenter kan välja för inriktning på hållbarhetsarbetet. Anledningen till valet av endast ett företag var för att vi ville göra en grundlig undersökning av hur inriktningen av hållbarhetsarbetet har utvecklats över tid. Att studera hållbarhetsarbete under en tioårsperiod på fler företag än ett hade inte varit möjligt med den givna tidsramen.

Det finns många företag som är framgångsrika inom CSR men vi valde att använda Atlas Copco som exempelföretag i denna studie. Atlas Copco är en världsledande industrikoncern och är ett av Sveriges största företag sett till omsättning (Veckans Affärer, 2012).

Omsättningen under 2011 uppgick till 81 miljarder kronor. Atlas Copco har verksamhet över hela världen och hade år 2011 cirka 37 500 anställda (Atlas Copco, 2011). Atlas Copco har hållbarhetsrapporterat sedan år 2001 vilket gör att det går att studera en utveckling. Atlas Copco står för ”hållbar produktivitet” och blev år 2012 rankat som världens tionde mest hållbara företag och det högst rankade industriföretaget i Global 100s årliga lista (Atlas Copco, 2012). I och med Atlas Copcos utmärkelser inom CSR var det ett relevant och lämpligt företag att studera. Anledningen till att det var ett relevant företag är för att deras goda framsteg visar på att företaget har ett välutvecklat CSR-arbete. Det är intressant och givande ur ett forskningsperspektiv att studera vilket eller vilka ansvarsområden ett sådant framgångsrikt företag inom CSR väljer att inrikta sig på i och med att vi vill bidra med denna

kunskap. Utöver dessa kriterier ansåg vi även att Atlas Copco var ett lämpligt företag då vi tidigare har gjort en studie av deras verksamhetsstyrning och genom detta känner till företaget och dess struktur väl.

3.2.3 Datainsamlingsmetod

Studien bygger på primärdata i form av hållbarhetsrapporter och personliga intervjuer. Vi har utfört intervjuerna (Bilaga 1) som komplement till hållbarhetsrapporterna. Vi har båda läst hållbarhetsrapporterna från år 2001 till och med år 2010 och de är hämtade från Atlas Copcos hemsida. Från och med år 2003 är hållbarhetsrapporterna inkluderade i årsredovisningarna medan hållbarhetsrapporterna från år 2001 och 2002 är separerade från årsredovisningarna.

Rapporterna ger på ett effektivt sätt mycket information som är användbar i denna studie men de kan också ge en förskönande bild av företagets hållbarhetsarbete. Att endast inhämta data från Atlas Copco ger ensidig information, vilket vi var medvetna om, men eftersom vi inte var ute efter att studera om innehållet i rapporterna stämde eller inte var detta inte ett problem.

3.2.3.1 Kodifiering av jämförelsevariabler

Innan inläsningen av hållbarhetsrapporterna definierades olika variabler för att kunna sortera in och mäta data i olika kategorier. Denna metod kallas för kodning. Kodning möjliggör en undersökning av endast den informationen som är relevant för denna studie (Saunders et al., 2009). De olika variablerna är kopplade till de tre teorierna som studien bygger på. Följande variabler är utgångspunkten för denna studie:

Ansvarsområden – I vilken utsträckning Atlas Copco inriktar sig på ekonomiskt, juridiskt, etiskt och filantropiskt ansvar och hur detta har sett ut över tid.

Intressentpåverkan – I vilken utsträckning och på vilket sätt Atlas Copcos intressenter påverkar hållbarhetsrapporteringen över tid.

Intressenter – Hur många gånger någon form av intressent är omnämnd i hållbarhetsrapporterna och hur många gånger varje specifik intressentgrupp nämns under åren 2001 till 2010.

Motiven till valet av dessa variabler grundar sig både i det teoretiska och empiriska materialet.

Variabeln ansvarsområden är kopplad till Carrolls (1991) CSR-pyramid, detta för att undersöka vilket Atlas Copcos val av inriktning på ansvarsområden är samt om det stämmer överens med CSR-pyramidens ansvarsområden. För att mäta i vilken utsträckning Atlas Copco inriktar sig på ekonomiskt, juridiskt, etiskt och filantropiskt ansvar gjorde vi en

beräkning av antalet sidor i hållbarhetsrapporterna för år 2001 till 2010 som berör varje ansvarsområde i förhållande till det totala antalet sidor. Utgångspunkten blir därför att det område som berörs på flest antal sidor är det ansvarsområde som Atlas Copco valt att inrikta sig på. Detta kan ge en missvisande bild om vilket inriktning Atlas Copco har om exempelvis ett område som är mer komplext beskrivs på fler sidor än något annat. I och med att vi även läste alla hållbarhetsrapporter grundligt och tog del av intervjusvaren kommer resultatet styrkas om det framkommer samma information från alla tre källor.

För att kunna sortera in i varje ansvarsområde på ett konsekvent sätt använde vi endast de sidor av hållbarhetsrapporterna där rubriken innehöll något av orden: ekonomiskt, finansiellt, miljö, säkerhet och hälsa, samhällsengagemang, välgörenhet, legalt, lagar och överträdelser.

Ekonomiskt och finansiellt tillhörde det ekonomiska ansvaret, legalt, lagar och överträdelser tillhörde det legala ansvaret, miljö, säkerhet och hälsa tillhörde det etiska ansvaret och samhällsengagemang och välgörenhet tillhörde det filantropiska ansvaret.

Nästa variabel, intressentpåverkan, är kopplad till intressentteorin och legitimitetsteorin.

Intressentteorin går ut på att intressenterna påverkar och påverkas av hur företaget agerar.

Därför undersökte vi om intressenterna har någon inverkan på Atlas Copcos hållbarhetsarbete.

Legitimitetsteorin går ut på att företaget ska möta intressenternas förväntningar på företagets agerande inom hållbarhetsfrågor för att uppnå legitimitet. Det undersöktes därför huruvida Atlas Copco eftersträvar att möta intressenternas förväntningar. För att vi skulle kunna undersöka detta granskade vi om Atlas Copco mellan åren 2001 och 2010 hade olika satsningar rörande kommunikationen mellan företaget och intressenterna. Satsningar rörande kommunikationen kunde exempelvis vara årliga intressentmöten eller undersökningar på både deras interna och externa intressenters förväntningar. Variabeln intressenter är också den kopplad till intressentteorin. Antalet gånger Atlas Copcos intressenter är omnämnda i hållbarhetsrapporterna för år 2001 till 2010 är ett mått på hur intressenter i helhet och varje intressentgrupp för sig påverkar hållbarhetsarbetet. Detta mättes genom att vi gjorde en beräkning av hur många gånger alla intressenter nämndes och även hur ofta varje enskild intressentgrupp omnämndes.

De olika mätmetoderna som har presenterats ovan utfördes utöver inläsning av hållbarhetsrapporter och intervjuer. Dessa mått är därmed inte den enda utgångspunkten utan snarare ett sätt att presentera data i siffror för att stärka och förtydliga den skriftliga informationen från hållbarhetsrapporterna och intervjuerna.

Svårigheter med kodningen var att definiera variabler som täckte in alla områden som krävdes för att svara på frågeställningen. En annan svårighet var att vara konsekvent genom alla hållbarhetsrapporter men detta var nödvändigt för att få fram trovärdigt material. Det var också svårt att avgöra vilka ord som skulle vara inkluderade i rubrikerna för att de ska ingå i något av ansvarsområdena. I och med att vi räknade antalet intressenter i hållbarhetsrapporterna kan det vara lätt att missa några, detta löste vi genom att vi sökte på varje intressent i hållbarhetsrapporterna med datorns sökfunktion.

Efter att ha läst igenom alla hållbarhetsrapporter upptäckte vi att det i många av rapporterna stod liknande information. Därför grupperade vi i empirin de rapporter för de år där informationen var lika. Detta gjorde vi för att inte upprepa information och för att det inte skulle bli enformigt för läsaren. Vi grupperade åren på följande sätt: 2001-2003, 2004-2006 och 2007-2010. Hållbarhetsrapporterna är vår primära källa och kommer därför att presentera först i empirin och därefter presenteras intervjusvaren som komplement till det som framkommit ur rapporterna.

3.2.3.2 Intervjuer

För att få ytterligare information som inte gick att utläsa från hållbarhetsrapporterna har vi intervjuat CSR-ansvarig på Atlas Copco, Karin Holmquist, på huvudkontoret i Stockholm.

Holmquist titel är Chef för ansvarsfullt företagande (Vice President Corporate Responsibility, Corporate Communications), vilket innebär att hon har huvudansvaret för att rapportera hållbarhetsarbetet externt och internt. Holmquist har arbetat på Atlas Copco sedan 2002 och hon har haft sin nuvarande position sedan år 2007. Holmquist arbetade tidigare inom ekonomi. Vi har även utfört en intervju med Annika Berglund som är Informationsdirektör (Senior Vice President, Corporate Communications) på Atlas Copco vilket innebär att hon är ansvarig för intern och extern kommunikation. Berglund har arbetat på Atlas Copco i 33 år och var den som var ansvarig för hållbarhetsrapporteringen från starten år 2001. Berglund sitter även i koncernledningen. På grund av tidsbrist från Berglunds sida utförde vi denna intervju via telefon. Eftersom vi utförde intervjuerna i kompletterande syfte skedde de efter granskning av hållbarhetsrapporterna. Eftersom Berglund och Holmquist arbetar på Atlas Copco var vi medvetna om att de inte skulle ge ut information som kan skada Atlas Copcos rykte men vi ansåg att vi inte ställde frågor som krävde sådana svar.

Anledningen till att vi utförde intervjuer var för att det var möjligt att ställa frågor om oklarheter i hållbarhetsrapporterna, för att få information som inte var presenterad i rapporterna, möjliggöra att områden studerades mer djupgående än vad som görs i rapporterna

och även styrka den information som hämtades från hållbarhetsrapporterna. Inför intervjuerna meddelade vi intervjuobjekten studiens syfte, detta för att förbereda intervjuobjekten på vilket område som vi studerar. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att vi ställde frågor som var förutbestämda men respondenterna fick svara fritt (Saunders et al., 2009). Fördelen med personliga intervjuer till skillnad från exempelvis mejlintervjuer är att det är lättare att få kontakt med intervjuobjektet och därmed ges mer trovärdiga svar (Saunders et al., 2009). En annan fördel med personliga intervjuer och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod anser vi är att de ger mer djupgående svar. Det är lättare att ställa följdfrågor och få all den information som behövs för studien. Det är också minskad risk för att intervjufrågorna missuppfattas.

Vi spelade in intervjuerna för att ha möjlighet att lyssna igenom och reflektera över svaren ytterligare. En annan fördel med att vi spelade in intervjuerna var också att vi undvek att presentera felaktig information. Nackdelar med att vi spelade in intervjuerna kan vara att vissa svar utelämnades och att svaren inte blev helt uppriktiga (Saunders et al., 2009). Däremot ansåg vi att våra frågor inte var känsliga för Atlas Copco att svara på vilket borde medfört att svaren blev uppriktiga. Båda författarna närvarade vid intervjuerna. Anledningen till att båda två deltog i intervjuerna var för att på ett effektivt sätt få maximalt med information och även för att olika tolkningar kunde uppstå. En av författarna hade huvudansvaret för att leda intervjuerna och den andra hade huvudansvaret för att anteckna. Den som antecknade kunde även flika in och ställa följdfrågor. Anledningen till att endast en ledde intervjuerna var för att det var lättare att skapa kontakt med respondenten och undvika att båda fokuserade på att anteckna. Vi ställde samma frågor (Bilaga 1) till Holmquist och Berglund för att kunna jämföra svaren. Intervjun med Holmquist varade i 60 minuter och intervjun med Berglund varade i 40 minuter.

3.2.4 Validitet

Att undersöka hållbarhetsrapporter ger en relevant och användbar indikator. En fördel med att studera dessa rapporter är att de regelbundet produceras och möjliggör en jämförande analys av innehållet. Det är även en trovärdig källa för att företaget har fullständig kontroll över vad som presenteras i rapporterna och det är oftast det största offentliga dokumentet som ett företag producerar (Guthrie et al., 2004). Att företaget har fullständig kontroll över hållbarhetsrapporterna behöver inte bara innebära trovärdighet utan kan även innebära att företaget endast rapporterar goda prestationer. Samtidigt är Atlas Copco ett stort företag med många intressenter som ständigt granskar dem vilket borde innebära att de inte presenterar

felaktig information. De har även intresseorganisationer som undersöker deras hållbarhetsrapporter och i och med det tror vi att det ligger i Atlas Copcos intresse att producera korrekta rapporter. Vi ansåg därför att hållbarhetsrapporterna var en trovärdig källa och att intervjuerna var ett bra komplement till de luckor vi fann.

4 Atlas Copcos samhällsansvar

I kapitlet nedan presenteras först bakgrunden till Atlas Copcos hållbarhetsrapportering som följs av materialet från hållbarhetsrapporterna i kronologisk ordning. Sedan presenteras det

som framkommit från intervjuerna gällande ansvarsområden och intressenter.

”Hållbarhet är att tillgodose befintliga behov utan att kompromissa med framtida generationers förmåga att tillgodose sina behov. Det är också att förbättra allas livskvalitet,

både nu och för kommande generationer. Hållbarhet har tre dimensioner: ekonomisk, miljörelaterad och social hållbarhet” (Atlas Copco, 2009, s. 120)

Citatet kommer från Atlas Copcos hållbarhetsrapport från år 2009 och är deras definition av hållbarhet. Chef för ansvarsfullt företagande, Karin Holmquist (2012) menar att förväntningar på hållbarhetsarbetet utifrån är mycket större idag jämfört med i början av hållbarhetsrapporteringen. Hållbarhetsarbetet har idag blivit en naturlig del i kärnverksamheten och är en del i årsredovisningen.

Informationsdirektören på Atlas Copco, Annika Berglund (2012), berättar att den numera nedlagda tidningen ”Finanstidningen” under 1990-talet gjorde svarta listor där de listade företag som inte hade någon miljöredovisning och Atlas Copco var ett av dessa företag. Att de hamnade på denna lista ledde till att Atlas Copco började undersöka hur de skulle redovisa hållbarhetsfrågor externt. Holmquist (2012) beskriver att under Atlas Copcos 139 år har de alltid arbetat med hållbarhet däremot är hållbarhetsarbetet idag mycket mer omfattande. Långt innan Atlas Copco började hållbarhetsrapportera innebar hållbarhet bland annat att de värnade om sina anställda, på senare tid har hållbarhetsarbetet blivit allt mer betydande och miljöansvaret har blivit en stor del i detta arbete.

För 10 år sedan skedde stora förändringar i större koncerner, de blev kritiserade för att närvara på lågkostnadsmarknader och där inte ta samma ansvar som i hemländerna och eftersom Atlas Copco är börsnoterat förväntas företaget vara transparent och redovisa sitt hållbarhetsarbete inom miljö, människor och kapital (Holmquist, 2012).

Ett stort multinationellt företag som Atlas Copco har många intressenter vilket gör det svårt att ta hänsyn till alla vid varje tillfälle. Atlas Copco prioriterar därför de intressenter som är avgörande för företaget och har i hållbarhetsrapporterna från år 2001-2010 definierat sina fem nyckelintressenter: aktieägare, kunder, samhälle och miljö, affärspartners och medarbetare i en intressentmodell. En intressent definieras av Atlas Copco som ”en person eller grupp som kan påverka eller som påverkas av en organisations verksamhet” och Atlas Copcos hållbarhetsrapporter täcker hela koncernen, inklusive dotterbolag och joint ventures (Atlas Copco, 2001-2010). Hållbarhetsrapporterna från år 2001-2010 baseras på Global Reporting Initiaives (GRI) riktlinjer för hållbarhetsredovisning. GRI är en rad frivilliga riktlinjer som ger företag vägledning inom hållbarhetsredovisning. Syftet med GRI är att möjliggöra jämförelser av företag för intressenterna. GRI gör det möjligt för företag att mäta fyra kärnområden inom hållbarhet; ekonomiskt, miljömässigt, socialt och statligt agerande.

GRI bidrar till ökad transparens inom dessa fyra kärnområden vilket ökar tillförlitligheten för intressenterna (GRI, 2012b). Den första versionen av GRI lanserades år 2000 och den andra versionen av riktlinjer, G2, kom år 2002. Fler företag började följa GRI:s riktlinjer när den tredje versionen, G3, kom år 2006. I mars 2011 publicerades den senaste versionen av GRI, G3.1 (GRI, 2012b).

4.1 Hållbarhetsarbetet 2001-2003

År 2001 kom Atlas Copcos första hållbarhetsrapport. Rapporterna från år 2001-2003 riktar in sig på tre hållbarhetsdimensioner, ekonomisk, miljömässig och social men med fokus på miljömässiga prestationer. Anledningen till att det i de tre första hållbarhetsrapporterna beskrivs att Atlas Copco inriktar sig på miljöfrågor förklarar Holmquist (2012) beror på att det historiskt fanns ett legalt krav i Sverige på att ha en miljörapport. År 2001 utvecklades miljörapporten till en hållbarhetsrapport och då fortsatte tonvikten att ligga på miljöfrågor.

Atlas Copcos vision har alltid varit kundfokuserad, men för att nå visionen med hållbarhetsarbetet måste även förväntningar från andra intressenter uppfyllas. År 2003 nämns för första gången Atlas Copcos vision ”First i mind – First in choice  ®” som innebär att Atlas Copco strävar efter att vara det företag som intressenterna tänker på först och sedan väljer.

Atlas Copco har kontinuerligt informella dialoger med sina nyckelintressenter och på så vis tar de hänsyn till intressenternas åsikter och reaktioner på hållbarhetsarbetet i affärsbeslut (Atlas Copco, 2001-2003).

Ekonomisk dimension

Genom att utveckla, tillverka, sälja och hyra ut produkter skapar Atlas Copco arbetstillfällen och bidrar till ekonomisk utveckling. Atlas Copco är först och främst ett företag vars primära syfte är att skapa värde för olika intressenter. Fokus har legat på att generera en god och långsiktig avkastning för aktieägare, men för att nå detta mål måste även andra intressenters förväntningar uppnås (Atlas Copco, 2001-2003).

Miljömässig dimension

För att tillverka produkter används resurser som påverkar miljön och därför är inriktningen inom det miljömässiga arbetet att designa produkter som uppfyller miljökrav under hela produktens livscykel. Atlas Copco har under åren 2001-2003 identifierat fyra miljöindikatorer som de försöker minska användandet av. Dessa indikatorer är: energianvändning, vattenanvändning, materialanvändning vid förpackning och koldioxidutsläpp.  År 2003 arbetar Atlas Copco även med en femte indikator, att införa miljöledningssystemet ISO 14001 i företagets bolag (Atlas Copco, 2001-2003).

Social dimension

Inom den sociala dimensionen strävar Atlas Copco efter att vara en god samhällsmedborgare och en god arbetsgivare. De har identifierat tre indikatorer för att förbättra arbetsplatsen.

Dessa tre är: hälsa och säkerhet, kompetensutveckling och en bra personalstruktur med spridning i åldrar och kön. Atlas Copco sponsrar år 2001 även ett välgörenhetsprojekt som grundades av två anställda år 1984. Projektet heter ”Vatten åt alla” och går ut på att borra efter vatten i länder där rent dricksvatten är en bristvara.  År 2002 har Atlas Copco inom samhällsengagemang även startat ett program i Sverige för att locka ungdomar att studera teknik på gymnasiet och universitetet (Atlas Copco, 2001-2003).

4.2 Hållbarhetsarbetet 2004-2006

Atlas Copcos hållbarhetsrapporter från år 2004-2006 är även de inriktade på tre hållbarhetsdimensioner; ekonomisk, miljömässig och social. Arbetet med frågorna inom hållbarhet år 2005 symboliseras av fyrklövern. Fyrklöverns fyra blad representerar inriktningen på de tre hållbarhetsdimensionerna och de anställdas stolthet att arbeta med dessa frågor. Sedan år 2006 följer Atlas Copco GRI version 3 vilket innebär att de redovisar enligt sin intressentmodell och därmed riktar sig mot intressenterna på ett tydligare sätt (Atlas Copco, 2004-2006). Version 3 innehåller också riktlinjer för hur företag ska redovisa sitt

ansvar mot korruption (GRI, 2012c) Enligt Holmquist (2012) ligger en omfattande intressentdialog bakom utformandet av GRI:s riktlinjer och Atlas Copco anpassar GRI:s riktlinjer efter deras egen verksamhet.

En av Atlas Copcos visioner är som nämnt att bli och fortsätta vara ”First in Mind – First in Choice ®” för både sina nuvarande och potentiella kunder, det vill säga att Atlas Copco är det företag kunderna först tänker på och som de sedan väljer. För att nå detta mål mäter de kundernas värderingar på företagets varor och tjänster. Atlas Copco har kontinuerligt dialoger med sina intressenter, detta för att kunna identifiera intressenternas krav på hållbarhetsarbetet vilket ger Atlas Copco möjligheten att vidareutveckla detta arbete. Dessa dialoger kan exempelvis vara med större aktieägare, studenter, och företag. Intressenterna uppmuntras också att kontakta Atlas Copco via deras hemsida (Atlas Copco, 2004-2006).

Ekonomisk dimension

Atlas Copco mäter framgångarna inom den ekonomiska dimensionen utifrån förädlingsvärdet.

Atlas Copco genererar förädlingsvärde genom att tillhandahålla högkvalitativa produkter och tjänster som motsvarar eller överstiger kundernas krav. En del av detta förädlingsvärde behålls av Atlas Copco medan resten fördelas på deras nyckelintressenter. Företaget har höga tillväxtmål för att kontinuerligt skapa och öka aktieägarvärdet. Genom att dessa finansiella mål uppnås bidrar det betydligt med förädlingsvärde till den lokala och globala ekonomin (Atlas Copco, 2004-2006).

Miljömässig dimension

Enligt Berglund (2012) var Al Gores film ”En obekväm sanning”, som kom år 2006, en ögonöppnare för människor och företag att börja ta mer ansvar för miljön. Atlas Copco har år 2004-2006 identifierat fyra miljöindikatorer som de försöker att minska användningen av.

Dessa indikatorer är energiförbrukning, vattenförbrukning, materialanvändning vid förpackning och koldioxidutsläpp. De arbetar även med två ytterligare miljöindikatorer, att införa ISO 14001-certfiering i koncernens bolag och att minska avfallet. År 2005 och 2006 specificerar Atlas Copco koldioxidutsläpp som koldioxidutsläpp vid användandet av produkter och koldioxidutsläpp vid transporter. År 2005 infördes också ett miljöpris som Atlas Copco delar ut till en person som har arbetat med miljöfrågor på ett mycket bra sätt (Atlas Copco, 2004-2006).

Social dimension

Inom den sociala dimensionen finns ett antal indikatorer som har identifierats. På arbetsplatsen arbetar Atlas Copco med kompetensutveckling, program för säkerhet och hälsa, och jämn spridning mellan kvinnor och män. De använder sig också av medarbetarundersökningar för att få de anställdas synpunkter på arbetsplatsen. Atlas Copco strävar efter att vara en god och pålitlig samhällsmedborgare i samhällen där de verkar och accepterar inte i någon form barn- eller tvångsarbete. De är aktiva i arbetet mot diskriminering och uppmuntrar mångfald och jämlikhet. Inom samhällsengagemang fortsätter de under åren 2004-2006 att utveckla ”Vatten åt alla”. År 2004 ger Atlas Copco stöd åt lokala skolor i Afrika och stödjer HIV-/aidsprogram i Sydafrika. År 2005 hade de totalt sju olika samhällsengagemang och år 2006 redovisar de nio olika samhällsengagemang (Atlas Copco, 2004-2006).

4.3 Hållbarhetsarbetet 2007-2010

År 2007 och framåt är hållbarhetsrapporterna 20 sidor långa vilket är en ökning i antalet sidor jämfört med tidigare år. Att hållbarhetsrapporterna har blivit längre menar Berglund (2012) beror på ett ökat tryck från intressenternas sida att få veta mer om Atlas Copcos produkter ur en hållbarhetsaspekt. År 2007 såg Atlas Copco ett större behov av att utveckla fler tjänster som kunde arbeta med hållbarhetsarbetet och skapade därför Holmquists tjänst, Chef för ansvarsfullt företagande. Under åren 2007-2010 har Atlas Copco fortfarande visionen att vara

”First in Mind – First in Choice ®” bland de viktigaste intressenterna och det fortsätter att vara Atlas Copcos drivkraft i deras hållbarhetsarbete. Hållbarhetsrapporterna riktar in sig på tre hållbarhetsdimensioner, ekonomisk, miljömässig och social. Inom den sociala dimensionen började Atlas Copco år 2010 fokusera mer på hälsa och säkerhet och fastställde därför nya mål inom detta område. År 2010 lanserade även Atlas Copco ett nytt varumärkeslöfte: ”Vi står för hållbar produktivitet” runt om i världen (Atlas Copco, 2007- 2010).

Atlas Copco har kontinuerligt dialoger med sina intressenter, detta för att kunna identifiera intressenternas krav på hållbarhetsarbetet vilket gör det möjligt för Atlas Copco att vidareutveckla detta arbete. Dessa dialoger kan exempelvis vara med större aktieägare, studenter och företag. Intressenterna uppmuntras också att kontakta Atlas Copco via deras hemsida. Under 2008 utvecklade Atlas Copco sina intressentdialoger för att på ett effektivt

sätt kunna samla in intressenternas förväntningar på företaget. Under 2009 har Atlas Copco haft två formella dialoger med koncernens största aktieägare (Atlas Copco, 2007-2010).

Utifrån hållbarhetsrapporterna mellan år 2007 och 2010 framkom att intressentgruppen samhälle och miljös huvudsakliga synpunkt var att Atlas Copco ska fortsätta göra framsteg inom miljöarbetet. För att möta detta krav ökade Atlas Copco antalet ISO 14001-certifieringar i koncernens bolag. Samhällets krav var att ytterligare utveckla samhällsengagemang, detta krav möttes genom att ge ytterligare 100 000 personer rent dricksvatten. Kundernas krav var att ytterligare öka energieffektiviteten, svaret på detta var att Atlas Copco utvecklade fler produkter som klarade kraven på hållbarhet och krävde mindre energiförbrukning. För att möta medarbetarnas krav att fortsätta erbjuda en säker och hälsosam arbetsplats världen över infördes en nolltolerans mot olyckor relaterade till arbetet. Affärspartnernas krav var att de ville att Atlas Copco skulle ge mer information om leverantörsutvärderingar och resultatet av dessa utvärderingar. Atlas Copco mötte detta krav genom att utvärdera fler och nya leverantörer. Aktieägarna ville att de skulle fortsätta med att uppnå målen för nyckeltalen, svaret på detta var att ur ett ägarperspektiv informera om olika risker (Atlas Copco, 2007- 2010).

Ekonomisk dimension

Atlas Copcos mål är att generera värde till sina intressenter och att uppnå lönsam och hållbar tillväxt inom den ekonomiska dimensionen. För att beskriva den ekonomiska hållbarheten använder Atlas Copco, som tidigare år, termen förädlingsvärde, vilket är det ekonomiska värdet som skapas av företagets verksamhet genom försäljningen av produkter och tjänster.

En del av detta värde stannar kvar i koncernen medan en stor del delas ut till de viktigaste intressenterna (Atlas Copco, 2007-2010).  

Miljömässig dimension

Atlas Copco har under åren 2007-2010 identifierat fem miljönyckeltal som de försöker minska användandet av. Dessa nyckeltal är: energiförbrukning, vattenförbrukning, materialanvändning vid förpackning, koldioxidutsläpp vid användandet av produkter och koldioxidutsläpp vid transporter. De arbetar även med två ytterligare indikatorer, att införa ISO 14001-certifiering i koncernens bolag och att minska avfallet. Atlas Copco arbetade under 2009 också med att införa miljöledningssystemet EMS (Environmental Management System) i sina enheter med färre än 70 anställda (Atlas Copco, 2007-2010).

Social dimension

Inom den sociala dimensionen inriktar sig Atlas Copco på medarbetare och arbetsplatsen. De har identifierat tre indikatorer för att förbättra arbetsplatsen. Dessa tre är: hälsa och säkerhet, kompetensutveckling och en bra personalstruktur med spridning i åldrar och kön. Atlas Copco strävar efter att vara en god och pålitlig samhällsmedborgare och tillåter inte barn- eller tvångsarbete. Atlas Copco är även engagerade i de samhällen där de verkar. I varje hållbarhetsrapport från år 2007-2010 nämns tolv exempel vardera på Atlas Copcos samhällsengagemang, ett av dessa är att fortsätta arbeta med projektet ”Vatten åt alla”. Atlas Copco stödjer även fyra olika frivilliga etiska riktlinjer, en av dem är United Nations Universal Declaration of Human Rights (Atlas Copco, 2007-2010).

Legalt ansvar

År 2007 och framåt redovisar Atlas Copco legalt ansvar, vilket de inte gjort tidigare. Atlas Copco har en nollvision mot korruption och mutor genom att vara noga med att inte ta emot några mutor från intressenter. Atlas Copco arbetar med att utbilda sina anställda inom korruptionsfrågor. De har en ”etisk hjälplinje” där anställda kan rapportera om de upptäcker eller misstänker ageranden som överträder lagar. Dessa överträdelser handlar främst om ekonomiska bedrägerier (Atlas Copco, 2007-2010).

4.4 Ansvarsområden

Att följa lagar och krav, det vill säga att ta legalt ansvar, är en förutsättning för att kunna ta ett ekonomiskt ansvar. Enligt Holmquist (2012) måste ett företag vara lönsamt i grunden för att kunna arbeta med hållbarhetsfrågor. Hon säger även att om företag agerar rätt från början, det vill säga etiskt, socialt och miljömässigt rätt, kan det leda till ökad lönsamhet. Att ta legalt och ekonomiskt ansvar är enligt Holmquist (2012) grunden till Atlas Copcos hållbarhetsarbete.

Anledningen till att Atlas Copco inte redovisar särskilt mycket information om legalt ansvar i hållbarhetsrapporterna är för att arbetet med hållbarhetsfrågor är frivilligt och går utöver det legala ansvaret. Holmquist (2012) rangordnar Atlas Copcos ansvarsområden på följande sätt;

legalt, ekonomiskt, socialt och ta ansvar där de verkar inför miljö och samhälle. Hon beskriver även att Atlas Copco har fokuserat på säkerhet och hälsa under senare år.

I likhet med Holmquist (2012) anser Berglund (2012) att det legala ansvaret utgör grunden för hållbarhetsarbetet och alltid har gjort. Däremot menar Berglund (2012) att Atlas Copcos viktigaste mål inom hållbarhet idag är miljömässiga mål. Berglund (2012) beskriver att i

början av rapporteringen var miljömässiga mål inte de viktigaste. De första åren som Atlas Copco hållbarhetsrapporterade anser Berglund (2012) att det var den finansiella aspekten som de inriktade sig på. Under åren 2001 till och med 2010 har det skett ett skifte i inriktning från den finansiella aspekten till den miljömässiga aspekten. När de ska tillverka en produkt tittar de på livscykeln, från tillverkningen till skrotningen av produkten och detta är idag standard, vilket det inte alltid har varit. Anledningen till detta skifte i inriktning beror enligt Berglund (2012) bland annat på den globala uppvärmningen, att det finns många fler människor på jorden, allmänna opinionen, fokus från frivilligorganisationer, fokus från etiska investerare, fokus från studenter och att många i företaget brinner för dessa frågor. Med andra ord ökat fokus på miljöfrågor hos intressenterna.

Tabell 1 Antal sidor per dimension

Tabellen ovan visar för åren 2001-2010 hur stor del av hållbarhetsrapporterna som varje dimension berör i förhållande till totalt antal sidor i hållbarhetsrapporterna samt det totala antalet sidor i rapporterna.

4.5 Intressenter

Intressenterna ställer krav på Atlas Copcos hållbarhetsarbete och de som främst ställer krav och har mest inflytande är investerare, aktieägare och frivilligorganisationer. Dessa intressentgrupper är också de som är mest aktiva inom hållbarhetsarbetet (Holmquist, 2012).

Holmquist (2012) menar att även de anställda kan attraheras av ett företag med välutvecklat hållbarhetsarbete vilket ställer krav på Atlas Copco att arbeta med dessa frågor för att kunna anställa kompetent personal. Enligt Berglund (2012) är kunderna en intressentgrupp som alltid har haft stort inflytande på Atlas Copcos hållbarhetsarbete. Vissa kunder ställer hårdare krav på hållbarhet än tidigare. I och med detta menar Holmquist (2012) att det är oerhört viktigt att Atlas Copco lyssnar på sina intressenter och försöker möta deras önskemål eftersom intressenterna påverkar vad Atlas Copco har för inriktning på hållbarhetsarbetet. Hon menar vidare att alla intressentgrupper har samma möjlighet att påverka Atlas Copcos hållbarhetsarbete.

För att se till att Atlas Copcos hållbarhetsarbete uppfyller förväntningar och krav från intressenter är Holmquist ute och nätverkar för att ta reda på vilka hållbarhetsfrågor som är aktuella. Atlas Copco får även frågeformulär från etiska investerare och analytiker, där Holmquist kan upptäcka vilka frågor de inte har svar på och arbeta vidare med. Holmquist är också medlem i ett internt råd för säkerhet, hälsa och miljö där de anställda kan rapportera vad de tycker om hållbarhetsarbetet. Intressenterna kan påverka genom att bland annat ställa frågor på mejl, göra undersökningar, rankningar, enkäter och delta på möten (Holmquist, 2012).

För att ta del av intressenternas synpunkter har Atlas Copco i sex år haft en årlig formell intressentdialog. På de årliga intressentmötena presenteras Atlas Copcos hållbarhetsarbete för att intressenterna ska kunna ge sina tankar och åsikter kring arbetet, vilket gör att Atlas Copco kan fortsätta att arbeta mot att uppfylla intressenternas förväntningar (Holmquist, 2012). En svårighet med hållbarhetsarbetet för Atlas Copco anser Holmquist (2012) är att veta vad de ska inrikta sig på då olika frågor är relevanta för olika intressentgrupper, det är även svårt att uppfylla både interna och externa förväntningar.

Tabell 2 Antal nyckelintressenter

Tabellen ovan visar för åren 2001-2010 antalet gånger varje intressentgrupp och ordet intressent nämns i hållbarhetsrapporterna samt det totala antalet gånger en intressent nämns.

5 Analys

De valda teorierna utgör tillsammans med empirin grunden till denna analys och är strukturerad enligt jämförelsevariablerna; ansvarsområden, intressentpåverkan och

intressent. I avsnittet analyseras det kring inriktning på ansvarsområden och intressentpåverkan.

5.1 Ansvarsområden

CSR, det moderniserade begreppet av samhällsansvar, saknar i nuläget klara lagar och riktlinjer för vad företag ska inrikta sig på och redovisa inom hållbarhet. Mellan åren 2001 och 2010 inriktar sig Atlas Copco på tre hållbarhetsdimensioner, ekonomisk, miljömässig och social dimension. Enligt Carrolls (1991) CSR-pyramid finns det fyra hållbarhetsdimensioner, ekonomisk, legal, etisk och filantropisk dimension. Atlas Copco delar inte in sina ansvarsområden enligt CSR-pyramiden men för att kunna göra en jämförelse har vi valt att placera in bland annat miljö, mänskliga rättigheter och säkerhet och hälsa för medarbete inom det etiska ansvarsområdet. Vi anser att dessa tre är frågor om etik och moral vilket enligt CSR-pyramiden gör att de ingår i det etiska ansvarsområdet (Carroll, 1991). Deras mål med de sociala prestationerna är att vara en god samhällsmedborgare vilket är definitionen av filantropiskt ansvarstagande enligt Carroll (1991). Anledningen till att Atlas Copco redovisar den ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionen är på grund av att de följer GRI:s riktlinjer och enligt GRI ska dessa dimensioner redovisas (GRI 2012) men Holmquist (2012) menar att dessa riktlinjer anpassas efter verksamheten.

5.1.1 Ekonomiskt och legalt ansvar – Grunden till hållbarhetsarbete

Vad som går att utläsa från Atlas Copcos hållbarhetsrapporter är att det ekonomiska ansvaret under åren 2001 till 2010 inte förändrats särskilt mycket. Detta kan bero på att det ekonomiska ansvaret enligt Friedman (1970) endast innebär att maximera vinsten och långsiktigt vara lönsam, vilket gör att den enda utvecklingen som kan observeras är att lönsamheten har ökat vilket inte visar sig mer än i siffror. Därför har den ekonomiska dimensionen inte en stor del av hållbarhetsrapporten. Det ekonomiska ansvaret beskrivs framförallt som att generera förädlingsvärde till koncernens intressenter och för att kunna göra detta krävs det att Atlas Copco är långsiktigt lönsamma och ständigt maximerar vinsten.

Enligt Holmquist (2012) är det ekonomiska ansvaret en förutsättning för hållbarhetsarbete.

Det legala ansvaret nämns inte överhuvudtaget i Atlas Copcos hållbarhetsrapporter från år 2001 till och med 2006. Enligt CSR-pyramiden innebär legalt ansvar att företag utför sina ekonomiska uppdrag inom ramen för lagen (Claydon, 2011). Anledningen till att det legala

ansvaret inte redovisas beskriver Holmquist och Berglund (2012) är för att hållbarhetsfrågor går utöver det legala ansvaret. De menar att det som redovisas i hållbarhetsrapporterna är frivilligt och att ta legalt ansvar inte är frivilligt. Samtidigt som ekonomiskt ansvar är en förutsättning nämner även Holmquist (2012) att det legala ansvaret är en förutsättning för hållbarhetsarbete. Holmquist (2012) betonar att följa lagar och krav är en förutsättning för att ta ekonomiskt ansvar. Det kan då ifrågasättas varför den ekonomiska dimensionen redovisas och inte den legala mellan år 2001 och 2006 när båda anses vara grunden till hållbarhetsarbetet. Ytterligare frågetecken kan uppkomma kring varför Atlas Copco från och med år 2007 börjar redovisa det legala ansvaret och att det blir mer omfattande för varje år.

En förklaring till att Atlas Copco började redovisa det legala ansvaret år 2007 kan vara för att GRI version 3, som de började följa år 2006, innehåller riktlinjer för detta ansvar. Däremot får aldrig det legala ansvaret lika stort utrymme som de andra ansvarsområdena.

Den ordning att ekonomiskt och legalt ansvar utgör grunden stämmer delvis överens med Carrolls (1991) CSR-pyramid då det även i denna är det legala och ekonomiska ansvaret som utgör grunden. I CSR-pyramiden kommer det ekonomiska ansvaret först och efter det följer det legala ansvaret medan Holmquist (2012) menar att i Atlas Copco kommer det legala ansvaret före det ekonomiska. Den kritik som framförts av Schwartz och Carroll (2003) mot CSR-pyramiden, att linjerna mellan varje område i pyramiden gör att det framstår som att alla områden är skilda från varandra, är i detta fall befogad. Det legala och ekonomiska ansvaret har olika innebörd men hållbarhetsarbete kan inte existera utan de båda ansvaren vilket gör att de ses som grunden och inte borde vara separerade.

5.1.2 Etiskt och filantropiskt ansvar – Frivilliga åtaganden

Atlas Copco betonar i hållbarhetsrapporterna för år 2001 till och med år 2003 att de främst inriktar sig på miljömässiga prestationer, vilket inte stämmer överens med vad Berglund (2012) anser, då hon menar att det var det ekonomiska ansvaret som Atlas Copco inriktade sig på under de första åren. En anledning till denna motsägelse kan vara det legala krav på en miljörapport som Holmquist (2012) berättar fanns innan Atlas Copco började med hållbarhetsrapportering. När Atlas Copco började med hållbarhetsrapportering kan det därför ha blivit så att inriktningen fortfarande låg på miljöfrågor. Att Berglund (2012) anser att det ekonomiska ansvaret var det prioriterade ansvaret kan vara på grund av att det ekonomiska ansvaret enligt CSR-pyramiden är att företaget ska vara långsiktigt lönsamt och ständigt öka lönsamheten (Carroll, 1991). År 2001 till 2003 var början på deras hållbarhetsrapportering och därför låg fokus på att vara just ekonomiskt lönsam. Efter att vi har granskat