Intrig

De huvudsakliga likheterna mellan original, serieroman och film är att intrigens konflikt, stegring, klimax och nedåtgående har överförts från original till adaption utan större ändringar. Konflikten, som utgörs av den orättvisa behandling som Jane möter; stegringen,

37 som utgörs av konfliktens intensifiering; klimaxen, som utgörs av att Rochesters hemlighet uppdagas och Jane möter Bertha; och nedåtgående, som utgörs av Janes vistelse på Moor House överensstämmer mellan de tre verken.

Det analysen vidare har visat är att intrigens exposition och denouement förändrats i de båda adaptionerna. I originalet utgörs expositionen av att läsaren i början av romanen får veta att den föräldralösa Jane bor hos sina släktingar på Gateshead Hall, men i serieromanen utgörs expositionen av en prolog, och i filmen utgörs expositionen av Janes flykt från Thornfield och hennes tillbakablickar då hon vistas på Moor House. Intrigens denouement stämmer

mestadels överens mellan original och serieroman, men inte mellan original och film. I originalet och i serieromanen får läsaren möta den vuxna Jane som uppdaterar denne om sin livssituation, men filmen avslutas med Jane och Rochesters återförening, vilken för övrigt sker på Thornfield Hall och inte på Ferndean. Den berättartekniska aspekten intrig har därmed överförts från originalet till adaptionerna, även om den framställts annorlunda.

6.2. Tid

Den inre kronologin skiljer sig åt mellan original och de två adaptionerna. I originalet berättas intrigen kronologiskt, vilket den även gör i serieromanen, men inte i filmen. Originalet kan sägas vara ett långt återberättande i stil med en biografi, där det tydligt framgår att berättaren Jane och karaktären Jane är en och den samma, och serieromanen kan sägas göra detsamma. Filmen däremot, börjar in-medias-res och ger tittaren Janes historia genom tillbakablickar, men från det att Jane lämnar Lowood till det att hon återförenas med Rochester presenteras berättelsen kronologiskt.

Det de båda adaptionerna uppnår är originalets grepp att låta läsaren ”komma ikapp”

berättaren på slutet. I originalet slutar berättelsen med att berättaren Jane, karaktären Jane, och läsaren befinner sig på samma tidsplan, och i serieromanen görs detta mycket likt originalet. Filmen uppnår även den denna effekt, även om det sker på ett annat vis och vid en annan tidpunkt i Janes liv. I filmen kommer tittaren ”ikapp” Jane då hon befinner sig på Moor House som lärarinna.

Den inre kronologin skiljer sig också åt mellan originalet och adaptionerna. Serieromanens inre kronologi stämmer väl överens med originalets, men skillnaden ligger i hur den

38 är nitton år och inte 29 eller 30 år. Den berättartekniska aspekten tid har därmed visat sig svårare att överföra och därmed har framställningen omarbetats för att anpassas till andra medier.

6.3. Berättare

Det kanske mest utmärkande för originalet är dess läsartilltal, men detta återfinns inte i någon av adaptionerna. I serieromanen skulle läsartittalet kunna finnas med, men det gör det inte. I filmen vänds aldrig fokus mot tittaren.

Teckensystemen är kopplade till begreppen telling och showing. I romanen berättar, beskriver och förklarar berättaren vad som händer genom det verbala teckensystemet och därmed handlar det om telling. I serieromanen, som använder sig av både verbala och visuella teckensystem, både beskriver och förklarar berättaren, samt visas läsaren vad som händer, dvs. texten berättar och bilden visar. I filmen, som använder sig av verbala, visuella och audiella teckensystem, läggs fokus – givetvis – på att visa tittaren vad som sker. Därmed domineras framställningen av showing. Det verbala teckensystemet aktualiseras genom att karaktärerna för dialoger och genom att det visas textbitar i filmen. Dialogerna tillför även förklaringar, vilket innebär telling. Det som särställer filmen från både originalet och serieromanen är att filmen även arbetar med ljud, vilket aktiverar hörseln och tillför mer till upplevelsen av berättelsen.

Romanen har en tydlig förstapersons-berättare, vilket även serieromanen och filmen uppnår i sina framställningar. Serieromanen kan inte filtrera andra karaktärer genom Jane, så som originalet gör, men genom användandet av textplattor som presenterar händelser från Janes perspektiv uppnås ett förstapersons-perspektiv. Filmen uppnår även den ett förstapersons- berättande genom bruket av subjective-cinema och användandet av kameravinklar och icke- diegetisk musik.

I både originalet och i adaptionerna befinner sig berättaren inne i diegesen, dvs. att berättaren är homodiegetisk. I originalet och i serieromanen växlar framställningen mellan extra- och intradiegetiskt berättande, och i serieromanen finns det även inslag av hetrodiegetiskt berättande även om berättandet till övervägande del är homodiegetisk. I filmen är

framställningen konsekvent intradiegetisk och homodiegetisk, även om Jane ger återblickar – varav tillbakablicken till vistelsen på Thornfield Hall utgör det mesta av filmen – är

39 berättandet inte skildrat utanför diegesen eftersom tittaren får ta del av tillbakablickarna när Jane minns dem.

Den berättartekniska aspekten berättare har – liksom tid – därmed visat sig svårare att överföra och därmed har framställningen omarbetats för att anpassas till andra medier.

Analysen visar alltså att intrigen är möjlig att överföra från roman till andra medier, medan tid och berättare kräver ombearbetning.

6.4. Diskussion

De berättartekniska förändringar som uppstår i adaptionerna av Jane Eyre begränsar lärares möjligheter att ersätta romanen med serieromanen eller filmen i undervisningen. Som analysen visat medför adaptionerna från roman till serieroman och till film att de

berättartekniska aspekterna tid och berättare förändrats, vilket innebär att undervisningen inte kan inriktas på att analysera romanens berättarteknik om adaptioner används som substitut för romanen. Även den berättartekniska aspekten intrig förändras i adaptionerna, men

förändringarna medför inte så stora begränsningar att adaptionerna inte kan användas för att diskutera romanens centrala handling, dvs Janes uppväxt, hennes förälskelse i Rochester, uppbrottet från honom, och deras återförening. Det är alltså inte lämpligt att använda

serieromanen eller filmen för att ersätta romanen om syftet är att arbeta med berättartekniken.

Den berättartekniska förändringen gällande romanens intrig hindrar inte för lärare att komplettera romanen med serieromanen eller filmen. Som nämnts i ovanstående stycke återfinns romanens centrala handling i både serieromanen och i filmen, vilket öppnar för lärare att låta eleverna fokusera på Janes utveckling från ung flicka till ung kvinna.

De berättartekniska förändringar som uppstår i adaptionerna av Jane Eyre öppnar för lärare att arbeta med jämförelser av romanen med serieromanen eller filmen i undervisningen. Genom att arbeta med jämförelser av hur framställningen förändras i olika medium kan eleverna arbeta mot det sjätte centrala innehållet i ämnesplanen för svenskämnet, dvs. ”Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.” (Skolverket, 2011, s. 2). Dessa jämförelser kan då inriktas mot hur mediernas teckensystem och mot deras linjära och/eller rumsliga berättande påverkar

40 tidskrävande. Det måste vara värt att både läsa en roman på drygt femhundra sidor och sedan ta sig an ytterligare ett verk att läsa eller titta på. Det kan därmed vara lämpligt att använda adaptioner i syfte att analysera de skillnader som olika medier medför om det tidmässigt går att motivera.

Att arbeta med serieromanen och/eller filmen kan innebära en möjlighet att generera ett intresse för romanen. För elever som inte tilltalas av eller har svårt för att läsa längre romaner kan en adaption erbjuda dem en alternativ väg in i berättelsen, och eventuellt locka dem att även ta sig an romanen, vilket Hutcheon (2013) förklarat gör adaptioner relevanta för

utbildning och undervisning. Genom att tillåta omotiverade elever att läsa serieromanen eller att se på filmen anpassar läraren sin undervisning till de behov som finns bland eleverna. Att låta elever ta sig an en adaption i syfte att få dem intressera sig för romanen innebär att mycket tid måste avsättas för detta ändamål. Att spendera mycket tid med att arbeta med ett och samma verk kan i bästa fall få eleverna mer involverade i verket och medföra att de förvärvar djupgående kunskaper inom det avsedda arbetsområdet, men i värsta fall kan ett längre pågående arbetsmoment inom samma område istället trötta ut eleverna som då riskerar att tappa intresset för arbetsområdet. För att använda adaptioner som alternativ och/eller komplement i undervisningen av romanen krävs det att lärare avsätter tid för att eleverna ska hinna arbeta med fler än ett verk, vilket kan vara en schematisk utmaning. Dessutom innebär att läsa serieromanen eller att se filmen att det kan göra det möjligt för icke läs-motiverade elever att delta i litterära samtal om romanen.

Det är motiverat att arbeta med någon av de analyserade adaptionerna om syftet är att: använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och

föreställningsvärldar [samt att skönlitteraturen] ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. (Skolverket, 2011, s. 1).

Detta är motiverat i och med att ”orättvisa” utgör en konflikt i berättelsens, och orättvisa torde vara något som alla elever kan relatera till. Det blir då möjligt för eleverna att analysera orättvisorna som Jane möter i romanen, serieromanen och/eller filmen och sedan relatera dem till sina egna upplevelser och erfarenheter. Dessutom är det motiverat därför att romanen och adaptionerna berättar om en stark ung kvinna som vågar uttrycka sina åsikter (Meyer 2006) och det är ett ämne som är lika aktuellt idag som 1847.

41 Svensklärare som överväger att erbjuda sina elever att ta del av skönlitteratur via andra

medier än böcker bör vara observanta på vilka förändringar som adaptioner medför och hur det påverkar undervisningsmöjligheterna.

7. Sammanfattning

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka didaktiska begränsningar och möjligheter adaptioner medför när lärare ämnar arbeta med berättartekniken i det klassiska litterära verket Jane Eyre av Charlotte Brontë. Undersökningen gjordes utifrån

frågeställningen: Hur förändras de berättartekniska aspekterna intrig, tid. och berättare när Charlotte Brontës Jane Eyre adapteras till serieroman och till film? och vilka begränsningar och möjligheter kan adaptioner, samt deras berättartekniska förändringar, innebära för undervisningen? I analysen undersöktes den första frågan genom att romanen och

adaptionerna jämfördes med varandra och analysen visade att intrigen är möjlig att överföra från roman till andra medier, medan tid och berättare kräver ombearbetning. I diskussionen undersöktes den andra frågan och diskussionen visade att serieromanen och filmen kan användas i undervisning som ämnar behandla Charlotte Brontës karaktär Jane Eyre, men att svensklärare som överväger att erbjuda sina elever att ta del av skönlitteratur via andra medier än böcker bör vara observanta på vilka förändringar som adaptioner medför och hur det påverkar undervisningsmöjligheterna.

42

Källförteckning

Primärkällor

Classical Comics. Brontë, C., 2011. Jane Eyre. i: C. Bryant, red. Jane Eyre: The Graphic

Novel. Original Text Version. Litchborough: Classical Comics, Ltd, pp. 8-132.

Fukunaga, C. J. Jane Eyre. 2011. [Film] Regi av Cary Fukunaga. u.o.: Focus Features International.

Sundström, G-B. Brontë, C., 2011. Jane Eyre. Avesta: Bonnier Pocket AB.

Norton Critical Edition. Brontë, C., 2016. Jane Eyre. i: D. Lutz, red. Jane Eyre: A Norton

Critical Edition. New York: W. W. Norton & Company, Inc, pp. 1-403.

Tryckt litteratur

Andersson, L. G. & Hedling, E., 1999. Filmanalys: En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Baldick, C., 2015. Oxford Dictionary of Literary Terms. Oxford: Oxford University Press. Holmberg, C.-G. & Ohlsson, A., 1999. Epikanalys: En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Hutcheon, L., 2013. A Theory of Adaptation. 2 red. New York: Routledge.

McFarlane, B., 1996. Novel to Film: An Introduction on the Theory of Adaptation. Oxford: Claredon Press.

Nestor, P., 1987. Woman Writers: Charlotte Brontë. London: MacMillan Education Ltd. Skalin, L.-Å., 2011. Narratologi - studiet ac berättandets principer. i: S. Bergsten, red.

43 Elektronisk litteratur

Beaty, J., 2000. Google Böcker. [Online] Available at:

https://books.google.se/books?id=hZEtDAAAQBAJ&pg=PT431&dq=jane+eyre+norton+criti cal+edition+3rd+ed&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjIoPT1oN7fAhVFkSwKHWKZAxYQ6A EIKTAA#v=onepage&q&f=false

[Använd 16 November 2018].

Classical Comics, 2018. classicalcomics.com. [Online]

Available at: http://www.classicalcomics.com/product/jane-eyre-graphic-novel- uk/?attribute_pa_text-version=original-text

[Använd 16 11 2018].

Lagerström, L., 2011. Filminstitutet.se. [Online]

Available at: https://www.filminstitutet.se/sv/fa-kunskap-om- film/filmiskolan/filmhandledningar/jane-

eyre/?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=jane+eyre&_t_tags=language%3 asv%2csiteid%3a66cb8891-9750-414a-8d2d-

8575f4a6d86c&_t_ip=217.210.188.7&_t_hit.id=Filminstitut [Använd 13 12 2018].

Mayer, S., 2006. The Victorian Web. [Online]

Available at: http://victorianweb.org/authors/cbronte/mayer1.html [Använd Januari 2019].

Melkner Moser, L., 2012. Unreliable Narration and the Portrayal of Bertha Mason in

Charlotte Brontë’s Jane Eyre. [Online]

Available at: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A477786&dswid=- 2973

[Använd 17 01 2019].

Nudd, D. M., 2019. Google Böcker. [Online] Available at:

https://books.google.se/books?id=hZEtDAAAQBAJ&pg=PT431&dq=jane+eyre+norton+criti cal+edition+3rd+ed&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjIoPT1oN7fAhVFkSwKHWKZAxYQ6A

44 EIKTAA#v=onepage&q&f=false

[Använd 7 Januari 2019].

Skolverket, 2018. skolverket.se. [Online]

Available at: https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och- amnen-i-gymnasieskolan/sa-anvander-du-laroplanen-examensmalen-och-amnesplanerna [Använd 12 11 2018].

Skolverket, 2018. skolverket.se. [Online]

Available at: https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och- amnen-i-gymnasieskolan/sa-anvander-du-laroplanen-examensmalen-och-amnesplanerna [Använd 12 11 2018].

Skolverket, 2018. skolverket.se. [Online]

Available at: https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och- amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

[Använd 12 11 2018].

Skolverket, 2018. skolverket.se. [Online]

Available at: https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och- amnen-i-

gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu bject.htm%3FsubjectCode%3DSVE%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3 [Använd 12 11 2018].

Seriefrämjandet, 2018. www.seriewikin.serieframjandet.se. [Online] Available at: https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Textplatta [Använd 15 04 2019].

Strömberg, F., 2016. Seriefrämjandet.se. [Online]

Available at: https://serieframjandet.se/wp-content/uploads/2018/10/Serier-i-skolan- lararhandledning.pdf

[Använd 17 01 2019].

Sundmark, K., 2012. Jane Eyre och det utvidgade textbegreppet i litteraturundervisningen:

45 Available at: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:537654/FULLTEXT01.pdf

[Använd 17 01 2019].

Wikipedia.org, 2018. Adaptations of Jane Eyre. [Online]

Available at: https://en.wikipedia.org/wiki/Adaptations_of_Jane_Eyre [Använd 16 11 2018].

46

Bilaga 1

Serieromanens prolog7_.

47

Bilaga 2.

Scen: Tid: Beskrivning:

1 00.00.00 Jane lämnar Thornfield Hall; är vilse på heden; hamnar på Moor House. 2 00.04.59 Unga Jane på Gateshead Hall.

3 00.09.53 Unga Jane på Lowoods skola. 4 00.13.30 Lowood: Jane och Helen. 5 00.19.20 Moor House.

6 00.25.47 Jane lämnar Lowoods skola och beger sig till Thornfield Hall. 7 00.31.06 Thornfield: Jane möter Rochester.

8 00.37.40 Thornfield Hall.

9 00.45.29 Thornfield Hall: Sovsrumsbranden. 10 00.50.11 Thornfield Hall: Jane undervisar Adéle. 11 00.58.57 Thornfield Hall: Ingram-sällskapet. 12 01.01.38 Thornfield Hall: Miss Ingram. 13 01.08.35 Gateshead Hall.

14 01.11.10 Thornfield Hall: Kärleksförklaring. 15 01.17.47 Thornfield Hall: Det avbrutna bröllopet.

16 01.25.14 Jane lämnar Thornfield Hall; är vilse på heden; hamnar på Moor House. 17 01.32.14 Moor House: Jane undervisar i flickskolan.

18 01.38.13 Moor House: Jane avböjer St. Johns frieri. 19 01.43.01 Thornfield Hall: Jane återförenas med Rochester. 20 01.49.38 Eftertexter.