Det viktigaste med första träffen är att skapa trygg stämning och delaktighet samt att tydliggöra
upplägget för träffarna. Avsätt därför tid till ”Introduktion”. Resterande tiden av träff 1 rekommenderas åt temat ”Omställning”.
Gruppledare presenterar sig och sitt arbetssätt; att man leder gruppen inte föreläser. Gruppledaren håller i ramar och förbereder för diskussionsämnen och annat, men att det är gruppens diskussioner som är viktigast.
Gruppledaren undersöker gruppens förväntningar. Trygghet i gruppen kan skapas genom tydliga
gruppregler, inkluderande av gruppdeltagarna och ett föräldraskapsstödjande förhållningssätt som finns beskrivet i avsnittet om ”Gruppledarens uppgift”.
Material och metoder
Presentationsrunda där alla får presentera sitt barn och sig själva. I bilagorna längst bak i detta dokument finns varianter som ”Mingelbingo”, ”Börjor” och ”Presentationsövningar” som kan användas i
presentationen (Se bilaga 1,2 3).
Att läsa på innan första träffen
Inför första grupptillfället bör gruppledaren ha läst ” Förberedelser inför att hålla en föräldragrupp”,
”Gruppledarens uppgift” samt ”Struktur för grupptillfället”.
Syfte
▪ Presentation av varandra, lära känna varandra
▪ Skapa trygghet i gruppen
▪ Undersöka deltagarnas förväntningar
▪ Skapa ramar för gruppen (tider, ”gruppregler”, dela telefonnummer etc.)
▪ Tydliggöra målen med föräldraskapsstöd i grupp
Syfte
Ge stöd i omställningen som sker när man blir förälder/föräldrar. Stärka förälder i det enskilda föräldraskapet och föräldraparet i det gemensamma föräldraskapet genom möjlighet till reflektion.
Under träffen ska föräldrar få möjlighet att reflektera över:
▪ vad det inneburit att bli förälder
▪ vad det inneburit att bli föräldrar tillsammans
▪ vad det inneburit att bli förälder på egen hand
▪
vad det inneburit att bli flerbarnsförälder24
TEMA: Omställning
I detta tema får föräldrar reflektera över den första tiden i det nya föräldraskapet, utifrån förväntningar innan och hur vardagen ser ut.
Introduktion av tema: omställning
Att föda och bli förälder är en av de största omställningarna vi är med om i livet och ingen kan veta hur det kommer bli. Föräldraskapet, både det egna och det gemensamma, ska byggas. Vardagen förändras drastiskt och man behöver hitta en tillvaro med balans mellan rutiner, närvaro och återhämtning.
Föreställningen man har innan barnet kommer kan vara olika långt ifrån hur det faktiskt blir och vi kan, både individuellt och som par, ha olika lätt att anpassa oss till det nya livet. För en del är det lättare med omställningen till en vardag där man ”bara är hemma och inte hinner med något” mer än att vara med barnet, för andra är det väldigt stressande.
För att det gemensamma föräldraskapet ska kunna växa fram på ett positivt sätt är det viktigt att prata om hur man upplever vardagen med barnet och hur man bäst kan stötta varandra. För att båda föräldrar ska få möjlighet att utveckla en trygghet med barnet behöver man turas om. Att prata om hur man fördelar det praktiska hemma och tiden med barnet är en förutsättning.
Relationen till barnet och förståelsen för det byggs med tid, närhet och samspel. För båda föräldrar gäller att man provar sig fram. Det är ofta skakigt och man kan uppleva starkare känslor än vanligt, både positiva och negativa. Nyblivna föräldrar ska vara lite tunnhudade och sköra – då är man mer lyhörd för bebisen.
För mycket stress och trötthet kan försvåra lyhördheten för barnet och tilliten till sig själv. Föräldrar behöver sänka kraven och ta hand om sig själv samt be om hjälp.
Material och hjälpmedel för tema: Omställning Metoder för diskussionsfrågor
Ha färdiga lappar som föräldrarna får välja mellan. Diskutera två och två eller fyra och fyra – sedan lyfta i storgrupp. Eventuellt skicka med frågor till andre föräldern om hen inte är med. Följ upp nästa tillfälle. Se avsnittet som handlar om ”Gruppledarens uppgift”
25
Film
Vardagen och relationen förändras
En film från 1177.se där en FBHV-psykolog pratar om omställningen när man blir förälder. Att hitta rytm i vardagen och lära känna sitt barn.
▪ Hitta filmen genom att söka efter ”Att bli förälder” eller ”Vardagen och relationer förändras” på 1177.se
▪ Film (YouTube)
Tips på fördjupning eller om förälder vill veta mer
▪ Att bli förälder, 1177.se
▪ Leva med barn (Kapitel: ”Den första tiden tillsammans”), Köhler, M., Reuter, A. & Tell, J., Gothia Fortbildning 2016
▪ BVC-podden;
Avsnitt 73 ”Nybliven förälder: hur mår jag så bra som möjligt?”
Följande frågor kan användas för ett hälsofrämjande gruppsamtal om omställningen när man blir förälder:
▪ Vad hade du/ni för förväntningar innan barnet kom? Vad har varit svårare än du/ni trodde? Vad har varit enklare?
▪ Hur ser vardagen ut? När är ni stressade eller oroliga som föräldrar? När är ni lugna och tillfreds?
När finns tid för återhämtning?
▪ (Gäller både den som är föräldraledig och den andre.)
▪ Hur gör ni för att stötta varandra i ert nya föräldraskap, känslomässigt och praktiskt? När är det lätt och när är det svårt? Vad ser du för styrkor hos den andre föräldern?
▪ Hur pratar ni om fördelar det praktiska hemma och omhändertagandet av barnet?
▪ Är ni överens om hur ni ska ta hand om barnet?
▪ Vad har ni för behov av avlastning och stöd? Har ni möjlighet till detta? Det kan vara avlastning eller någon att fråga och få bekräftelse av. (Eller är det belastning? Familj som har åsikter?
Besök?)
Diskussionsfrågor
26
▪ Må bra som förälder – psykologernas strategier för småbarnsåren, Jonson Wennerdal, H &
Zellerroth, C., Norstedts 2019
▪ Lyhört föräldraskap, Bergström, M., Bonnier Fakta 2014
27
TEMA: Vardagsliv
Barnets vardag och relationerna i familjen är barnets uppväxtmiljö. Hur kan vardagen fungera så bra som möjligt utifrån varje familjs förutsättningar och behov?
Vardagsliv är ett stort område och beskrivs under rubrikerna ”Balans i vardagen”, ”Skärmvanor”, ”Alkohol och tobak” samt ”Sömn”. Gruppen får välja fokus. Temat kan också delas upp till två tillfällen eller kombineras med något av annat tema.
Balans i vardagen
Vardagen med barn skiljer sig från vardagen utan barn. Det lilla barnets behov innebär nya rutiner och tar mycket tid. Det är därför viktigt att reflektera över vad som är viktigt och vad som får ta tid i den nya vardagen. Efter den första, ofta turbulenta tiden, börjar man försöka hitta en ny vardag som kommer att följa familjen framöver. Eftersom mycket är nytt som tar tid och ”stoppas in” måste troligen mycket man la tid på förut ”tas bort”.
När man får fler barn kan det också upplevas som en stor förändring. En del föräldrar har frågor kring hur de ska hinna med att ge barnen samma tid och uppmärksamhet när de blivit fler. Att hitta en balans i en vardag som alla i familjen kan trivas med är viktigt.
Som föräldrapar är det viktigt att diskutera vilka tankar man har kring vardagen och vad den ska innehålla och vad som kan väljas bort. Det handlar om att prata igenom hur man ska fördela och prioritera
hushållsarbete. Ibland är det nödvändigt att sänka ambitionsnivån under en tid. Det gäller också det sociala livet - hur mycket vill och orkar man umgås med andra? Vad fyller på och vad stjäl energi? Det kan vara bra att fundera över hur man ska hinna ta hand om sig själv och sin parrelation. Sammanfattningsvis är det viktigaste att den stress som många småbarnsföräldrar kan uppleva i en ny vardag inte ska bli så stor att den spiller över negativt på relationerna i familjen, varken mellan barn och föräldrar eller mellan de vuxna. Stämningen i familjen och relationen mellan föräldrarna är barnets uppväxtmiljö.
Syfte
Att få samtala och fundera kring sin vardag utifrån både sitt eget och sitt barns behov. Under träffen ska föräldrar få möjlighet att reflektera över:
▪ balansen i vardagen - mellan krav och återhämtning – för båda föräldrar. Vad mår jag bra av och vad mår familjen bra av?
▪ hur det blir när/om man har olika förväntningar över vad vardagen ska innehålla, man har kanske olika idéer och olika behov
▪ hur man kan ta hand om parrelationen utifrån de förutsättningar som är just nu
▪ skärmars plats i vardagen (för de vuxna; bebis och syskon)
28
Material och hjälpmedel för team: Balans i vardagen Samtalsmaterial
Ge deltagarna ett papper med en cirkel och be dem fördela ungefär hur mycket av den vakna tiden de lägger på respektive område (se bilaga 4).
▪ Hur ser balansen i vardagen ut mellan tid med barn, parrelationen, arbete/hemarbete, återhämtning och egna intressen?
(Är du nöjd? Finns möjlighet till förändring?)
▪ Vilken är den bästa stunden på dagen?
▪ Hur kan man ta hand om parrelationen under småbarnstiden?
(Kan gruppen skapa tipslista? Exempel: Intimitet- 10-sekunderskramen, fem gånger så mycket positiv uppmärksamhet som negativ etc. Reflektera)
Diskussionsfrågor - syskon
▪ Hur har det varit att få två (eller fler) barn? Har ni tänkt annorlunda?
▪ Hur tror ni syskonet upplever det?
▪ Hur kan ni hjälpa syskonet om det är något som är jobbigt?
(Exempel: Hjälpa till, ha väska med saker/böcker som bara tas fram vid matning av småsyskon, få egen tid med förälder).
▪ Har ni tips att delge varandra?
Diskussionsfrågor
VARDAGEN
Arbete/hemarbete Tid med barn Egna intressen Parrelationen Återhämtning
29
Bilder som samtalsstöd
”Tillsammans - Samtal om förhållandet och föräldraskapet”, är ett material framtaget i samarbete mellan Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen. Det riktar sig till den som i sitt arbete möter blivande eller nyblivna föräldrar och leder samtal i olika former av föräldrastöd. Materialet består av 14 teman och varje tema utgår ifrån en bild med tillhörande förslag på frågor. Det går bra att välja en eller flera bilder.
▪ Materialet Tillsammans – Handledning (enkelsidig)
▪ Materialet Tillsammans – 14 bilder (enkelsidig)
”Checklista för en jämställd vardag”, är en checklista som föräldrar kan fylla i hemma som underlag för dem samtal om uppdelning av hemmasysslor.
▪ Region Skåne - Jämställt föräldraskaps – Metodmaterial
Tips på fördjupning eller om förälder vill veta mer
▪ Att bli förälder, 1177.se.
▪ Leva med barn (Kapitel: ”Vara tillsammans” ”Syskon”, ”Vem ska stanna hemma”), Köhler, M., Reuter, A. & Tell, J., Gothia Fortbildning 2016
▪ BVC-Elvis
Att få syskon https://www.medscinet.com/bvcelvis/att-fa-syskon.aspx
▪ BVC-podden
Avsnitt: ”Att prata om sex, det är bra. Och viktigt.”, Avsnitt: ”Bråkar man mycket är det dåligt. Punkt.”
Avsnitt: ”Att få syskon”
Avsnitt: ”Varför bråkar syskon?”
30
Skärmvanor
Det är bra att tidigt fundera över familjens skärmanvändning, både för sig som förälder och att tänka framåt på barnets kommande skärmanvändning.
Tid vid skärmen är en stor del av dagens barndom och innebär utmaningar för dagens föräldrar. Det är en källa till konflikter och föräldrar har mycket frågor om skärmanvändning. Det är viktigt att varken fördöma eller oroa i samtalen om skärmanvändning, utan att istället hjälpa föräldern till egen reflektion. Vilken stimulans barnen får för övrigt, vad de gör på skärmen och vem de interagerar med verkar mer betydelsefullt för deras välbefinnande och hälsa än omfattningen av deras skärmtid. Ledord för skärmanvändning för småbarnsfamiljen är Dela, Vägleda och Begränsa.
Barn utvecklas i samspel med andra. Det är extra viktigt med mångsidig stimulans för barn under två år, till exempel att interagera med lyhörda vuxna som stimulerar deras språk. Barn i den här åldern behöver röra på sig för att utveckla sin grovmotorik och pyssla med leksaker av olika slag för att utveckla sin finmotorik, koordination och få ökad förståelse för världen. Skärmtiden för både barn och vuxna behöver begränsas för att inte stjäla tid från annan samvaro. Barn under två år har svårt att förstå och översätta kunskaper som inhämtas framför skärmen till livet utanför, för det behöver barnen stöd av vuxna.
Skärmar kan vara ett hjälpmedel för att hålla barn lugna vid till exempel bilåkning eller för att avleda ett utbrott. Men föräldrar behöver också ha andra strategier att ta till för att lugna sitt barn. Barn lär sig att lugna sig, eller att tråkiga eller hemska saker går att klara av, med föräldrars hjälp.
▪ Hur tänker ni om er egen medieanvändning?
▪ Hur kan ett barn uppleva det när en förälder är upptagen med sin telefon/skärm?
▪ Hur påverkar medianvändningen samspelet mellan förälder och barn samt mellan familjemedlemmar?
▪ Hur sätter man gränser?
▪ Finns det något du vill ändra på?
▪ Hur vill ni att ert barns medieanvändning ska se ut?
Frågor från Statens medieråds manual
Diskussionsfrågor
31
Material och hjälpmedel för tema: Skrämvanor
Bilder som samtalsstöd
”Familjeliv, små barn och medier” är ett material framtaget av Statens medieråd.
Det består av bildkort och tillhörande manual för samtal kring små barn och medieanvändning. Manualen innehåller diskussionsfrågor att använda tillsammans med korten.
▪ Stöd till bildmaterial om familjeliv, små barn och medier
Praktisk övning
Låt föräldrarna sitta två och två och berätta om något man själv tycker är intressant och/eller viktigt. Den som lyssnar tar fram sin telefon och
börjar hålla på med den. Reflektera över hur det upplevdes. Byt sedan vem som berättar och gör på samma sätt.
Film
Teknologi förändrar oss
Film om mammor, barn och mobiltelefoner
▪ Film: https://tv.nrk.no/serie/teknologien-som-forandrer-oss/sesong/1/episode/3
Dads try the still face experiment
En film som liknas vid att plötsligt helt ägna sig åt mobiltelefonen:
▪ Film (YouTube)
Tips på fördjupning eller om förälder vill veta mer
▪ Leva med barn (Kapitel: ”Barn och Media”, s.187–195), Köhler, M., Reuter, A. & Tell, J., Gothia Fortbildning 2016
▪ Skärmvanor för barn 0–5 år, Rikshandboken i barnhälsovård
▪ BVC-podden
Avsnitt 19, ”Vi måste engagera oss i barnens värld på nätet”
Avsnitt 22, ”Hur var det på nätet idag?”
Avsnitt 82, ”Barn och skärmar: Dra inte all skärmtid över en kam”
▪ Distraherad: hjärnan, skärmen och krafterna bakom, Sissela Nutleys Natur Kultur 2019
▪ Zack E, Gerhardstein P, Meltzoff AN, Barr R. (2013).
15-month-olds’ transfer of learning between touch screen and real-world displays: language cues and cognitive loads. Scandinavian Journal of Psychology, 54(1):20–25., Barr R. (2013).
▪ Memory constraints on infant learning from picture books, television, and touchscreens. Child Development Perspectives, 7, 205–210.).
32
Sömn
Alla människor behöver sova för att må bra. Barn behöver även sömn för att kunna växa och utvecklas.
Späda barns sömn skiljer sig från vuxnas sömn, bland annat genom att barnen har fler perioder av ytlig sömn och därmed normalt vaknar till några gånger under natten.
Tidsintervallet mellan djup och aktiv sömn beror främst på barnets ålder. För riktigt små barn kan intervallet vara ca 30 minuter medan det för ett barn på 1 år cirka 60 minuter. En vuxen person har cirka 1,5 timmes intervall mellan sömncyklerna.
Bilden är hämtad från Rikshandboken och illustrerar hur barns och vuxnas sömndjup varierar och inte ligger i fas med varandra under natten.
Syfte med träffen
Att främja föräldrars förmåga att hitta en balans mellan sömn och vakenhet både för sig själva och sitt barn, samt att minska stressen kring barnets läggning och nattliga uppvaknanden. Detta genom att ge föräldrar kunskap om barns sömnmönster och att inspirera dem att etablera trygga rutiner kring barnets och sin egen sömn, så som att skapa förutsägbara och rogivande kvällsrutiner. balansen i vardagen - mellan krav och återhämtning – för båda föräldrar. Vad mår jag bra av och vad mår familjen bra av?
Under träffen ska föräldrarna få möjlighet att reflektera över:
▪ barnets föränderliga sömnbehov hur förälderns behov skiljer sig från barnets
▪ olika sömnbehov
▪ vad som fungerar för dem just nu
▪ yttre och inre resurser
▪ samsovning och säkerhet
▪ skärmtid och sömn
33 Faktorer som påverkar barns sömn är bland annat hunger och mättnad, utvecklingsfaser, ärftlighet, temperament och infektioner. Hunger och mättnad styr sömnen mer än ljus och mörker. Ett nyfött barn sover vanligtvis cirka 16–17 timmar per dygn, men variationerna kan vara stora. När barnet blir äldre behöver det äta mer sällan. Vid omkring 3–4 månaders ålder har barnet ofta mer regelbundna sömnperioder som börjar likna dag/nattrytm. Vid 4–6 månaders ålder kan barnet ofta sova sammanhängande 5–6 timmar på natten.
Barnets frekventa uppvaknanden och behov av att äta nattetid är ett normaltillstånd för barnet, som får sitt sömnbehov tillgodosett över hela dygnet. Därför talar man inte om sömnstörningar hos barn före 1 års ålder. Däremot kan föräldrar uppleva det påfrestande med bristande sömnkvalitet. Det är viktigt att väga in både föräldrarnas och barnets sömnbehov för att skapa förutsättningar för god sömn.
Föräldrars sätt att möta barnets behov är viktigt för barnets sömn. Barnet behöver en lyhörd förälder, som hjälper barnet att under trygga förhållanden somna in på kvällen och somna om på natten. Förmågan att somna och somna om på egen hand utvecklas över tid, men ser olika ut för olika barn och föräldrar.
Vad föräldrar gör tillsammans med barnet då det är dags att sova och då barnet vaknar på natten har betydelse för vad barnet förväntar sig i dessa situationer. Här skapar föräldrar och barn vanor
tillsammans. Små barn lär sig genom upprepning. Upprepning gör att omvärlden blir mer förutsägbar och trygg. Att läggas på samma sätt varje kväll hjälper barnet att känna igen det som sker, ”att det är dags att sova” Den tryggheten är extra viktigt vid insomningen eftersom den innebär en separation för barnet.
Ljusets betydelse för barnets dygnsrytm ökar med tiden. Genom att vistas utomhus i dagsljuset en längre stund och låta det vara mörkt och tyst när barnet ska sova kan förutsättningarna för en god sömn öka. En stillsam stund innan läggdags, fri från skärmar (eftersom de både distraherar förälderns fokus från barnet, har aktiverande/störande ljus och ljud och enligt senare forskning visat sig ha ett samband med försämrad språkutveckling om de används vid läggning) kan göra det lättare att komma till ro och somna.
En del föräldrar vill samsova med sitt barn. När det gäller barn under 3 månader visar forskningsresultat att risken för plötslig spädbarnsdöd ökar när föräldrar och barn sover i samma säng. Särskilt i kombination med andra riskfaktorer för plötslig spädbarnsdöd. Risken minskar då barnet kan vända sig själv. Då föräldrar sover med barn i samma säng behöver det ske under säkra förhållanden. Det innebär att barnet ska ha en sovplats där det kan röra sig och andas fritt, inte kunna kvävas av en kudde eller täcke eller av att komma i kläm eller bli för varmt. Föräldrarna ska kunna uppmärksamma barnets behov också under natten och inte vara påverkade av något som hindar den förmågan.
”Barn har rätt till lek, vila och fritid”
Barnkonventionen artikel 31
34
Material och hjälpmedel för tema: Sömn Bilder som samtalsstöd
”Tillsammans – Samtal om förhållandet och föräldraskapet”
Inled förslagsvis temat med att visa bilden på den sovande familjen ”Om natten”, på s. 10 i materialet.
Citat som inledning på samtal
Citat som väcker skratt och reaktioner kan sätta igång gruppsamtalet.
Påståenden om sömn
Använd bilaga 5 som innehåller ”Påståenden om sömn”. Betona att det inte finns några rätt eller fel, det är meningen att påstående ibland är svåra att ta ställning till. Gruppledaren håller sedan en kort
▪ Hur såg era sömnvanor ut innan ni fick barn? Är ni morgon- eller kvällspigga?
▪ Hur har ”föräldrablivandet” påverkat er sömn?
▪ Vilka egna strategier har ni funderat på för att få den sömn ni behöver?
▪ Hur ser era egna skärmvanor ut vid sovdags? Hur tänker ni kring skärmar och barnets sömn?
▪ När sover ert barn som bäst?
▪ Hur tänker ni kring att samsova med ert barn?
▪ Vad ser ni som bra läggningsrutiner för ert barn? Vad fungerar just nu?
▪ Hur kan barnets läggningsrutin bli/vara avkopplande även för er som föräldrar?
Diskussionsfrågor
”Folk som säger att de sover som barn är i regel barnlösa”
-okänd
35 diskussion runt svaren.
Att läsa på innan
▪ Främja god sömn och avhjälpa sömnproblem, Rikshandboken i barnhälsovård
▪ Främja god sömn och avhjälpa sömnproblem, Rikshandboken i barnhälsovård