Vid frågor, kontakta: Nationella Utvecklingsgruppen för Föräldraskapsstöd i Grupp

Nationella Utvecklingsgruppen för Föräldraskapsstöd i Grupp 2021-01-18

Vid frågor, kontakta :

Ulrika Svea Nygren, vårdutvecklare, Barnhälsovården Sörmland ulrika.s.nygren@regionsormland.se

Clara Linnros, BHV-psykolog, Barnhälsovårdenheten Region Stockholm clara.linnros@sll.se

Nathalie Aranda Gani, vårdutvecklare, Barnhälsovårdsenheten Region Stockholm nathalie.aranda-gani@sll.se

1

Kära Gruppledare

Detta kompendium är en del av utvecklingen av ett nationellt stöd för gruppledare inom barnhälsovården (BHV) och denna version är ett utkast avsett för utvärdering. I den slutgiltiga versionen kommer länkar samt referenser finnas inlagda i texten. Materialet kommer att finnas tillgängligt via vårdutvecklarna i alla regioner under våren 2021. För dig som planerar att hålla digitala föräldragrupper finns även PowerPoint- presentationer till varje tema och undertema utifrån samma struktur som i kompendiet. Efter justeringar kommer texterna i kompendiet att finnas tillgängliga på Rikshandboken för barnhälsovård (RHB).

Dina synpunkter på materialet är värdefulla, vi tar tacksamt emot din utvärdering som kan göras via denna länk: https://link.webropolsurveys.com/S/96EC91759E7569C4

Lycka till!

Vänligen,

Nationella Utvecklingsgruppen för Föräldraskapsstöd i grupp:

Clara Linnros

, BHV-psykolog, Barnhälsovårdenheten Region Stockholm

Ulrika Svea Nygren

, Vårdutvecklare, Barnhälsovården Sörmland

Nathalie Aranda Gani

, Vårdutvecklare, Barnhälsovårdsenheten Region Stockholm

Ulrika Nygren

, Vårdutvecklare, Barnhälsovårdsenheten Region Dalarna

Linda Strömsöe Westman

, Psykolog/Verksamhetsutvecklare, Kompetenscentrum för Mödra-och barnhälsovård, Västerbotten

2

Innehållsförteckning

Metodstöd för föräldraskapsstöd i grupp inom barnhälsovården... 5

Fördelar med föräldraskapsstöd i grupp ... 5

Målen med föräldraskapsstöd i grupp ... 6

Ökad kunskap ... 6

Skapa möjligheter till kontakt och gemenskap ... 6

Medvetenhet om möjligheten att påverkan samhälleliga förhållanden ... 6

Delaktighet i föräldraskapet ... 7

Förberedelser inför att hålla en föräldragrupp ... 7

Inbjudan ... 7

Antal grupptillfällen ... 8

Gruppstorlek ... 9

Lokal... 9

Digitala lösningar ... 10

Tolk ... 10

Gruppledarens uppgift ... 10

Ett föräldraskapsstödjande förhållningssätt ... 11

Undersöka deltagarnas förväntningar ... 12

Främja delaktighet ... 12

Runda... 12

Gruppregler ... 13

Gruppsamtalet ... 13

Leda samtalet ... 13

Erbjuda struktur för samtalet ... 13

Frågor som är svåra att besvara ... 14

Svåra berättelser ... 14

När någon deltagare tar över ... 14

Struktur för grupptillfället ... 15

Inledning och presentation ... 15

Nya deltagare och frånvaro ... 15

Delaktighet ... 15

Presentation av dagens tema ... 16

Samtala och diskutera ... 16

Avsluta ... 17

Hemuppgift ... 17

Utvärdering ... 17

3

Journalföring ... 17

Statistik... 18

Samverkan med andra professioner/verksamheter ... 18

Det nationella barnhälsovårdsprogrammet ... 19

Gruppmodeller ... 19

Sammanhållna grupper ... 19

Öppen eller sluten grupp? ... 19

Riktade grupper ... 19

Temaföreläsningar och Informationsträffar... 20

Spädbarnsmassage ... 21

Förutsättningar ... 21

Organisation ... 21

Konsultation/handledning ... 21

Fortbildning ... 21

Träff 1 - Introduktion ... 23

TEMA: Omställning ... 23

TEMA: Vardagsliv ... 27

Balans i vardagen ... 27

Skärmvanor ... 30

Sömn ... 32

Alkohol och tobak ... 36

TEMA: Lyhörd omsorg och samspel med barnet ... 39

TEMA: Gemensamt föräldraskap ... 43

TEMA: Mat ... 46

Maten är mer än mat ... 49

TEMA: Barns utveckling ... 51

Motorisk utveckling ... 52

Säker och utvecklande fysisk miljö ... 53

Språklig utveckling och kommunikation... 56

Utvecklande språklig miljö ... 57

Styrdokument och nationella strategier för föräldrastöd i grupp ... 60

Bakgrund - Föräldrastöd i grupp ... 61

Generellt föräldraskapsstöd ... 61

Barnkonventionen ... 62

Folkhälsomålen ... 62

BILAGOR ... 64

Bilaga 1 – Mingelbingo ... 64

4

Bilaga 2 – Presentationsövningar ... 65

Bilaga 3 – Börjor ... 67

Bilaga 4 – Vardagsliv ... 69

Bilaga 5 – Påstående om sömn ... 70

Bilaga 6 – Ja/Nej-lappar ... 71

5

Metodstöd för föräldraskapsstöd i grupp inom barnhälsovården

Alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd i grupp, oavsett kön, kulturell, socioekonomisk tillhörighet eller antal barn. Att erbjuda föräldraskapsstöd i grupp ingår i barnhälsovårdens uppdrag. BHV-sköterska (barnsjuksköterska eller distriktssköterska som arbetar inom barnhälsovården) leder grupperna med stöd från ledningen, barnhälsovårdens centrala team och andra professioner inom barnhälsovården.

BHV-sköterskor har beskrivit hur föräldragrupper kan ge tidsvinster, ge bredare perspektiv, utökade kunskaper om barns hälsa och livssituation samt ge föräldrarna ett utökat socialt nätverk. Gruppledarskap har samtidigt beskrivits som kravfyllt och svårt.

Detta metodstöd avser att vara ett stöd för BHV-sköterskor och andra professioner att erbjuda

föräldraskapsstöd i grupp inom barnhälsovården (BHV). Dagens föräldrar har stor tillgång till information rörande föräldraskapet och det späda barnets utveckling. Föräldrars frågor och funderingar kan upplevas kravfullt för gruppledaren, men ger också möjlighet för fina gruppsamtal. Att undersöka vilken kunskap föräldrarna har och var de är i sitt föräldraskap är viktigt för gruppdynamiken. I detta metodstöd läggs stor vikt vid hur gruppledaren skapar delaktighet och engagemang i gruppen. Ett föräldraskapsstödjande förhållningssätt innebär att lyssna, reflektera och bekräfta föräldrarnas tankar omkring sitt föräldraskap.

Fördelar med föräldraskapsstöd i grupp

Dagens föräldrar efterfrågar möjligheter att prata om sin föräldraroll, om sitt förhållande till varandra, om könsroller i familjelivet och samhället. Föräldrarna kan tillsammans med andra familjer hitta vägar att möta sina barns behov och söka fungerande livsmodeller som kan tillfredsställa både barn och vuxna.

Föräldragrupper möjliggör en normalisering av föräldraskapets alla nyanser. Föräldrarna kan i grupperna:

Metodstödet avser att beskriva:

▪ Målen med föräldraskapsstöd i grupp

▪ Förutsättningar för att kunna hålla en grupp

▪ Förberedelser

▪ Genomförande av ett grupptillfälle

▪ Gruppledarskap

▪ Olika grupper

▪ Teman för föräldragrupper, med olika förslag på upplägg

▪ Historisk bakgrund

▪ Styrdokument

6

▪ få kontakt med andra familjer med små barn i området och ett stärkt socialt nätverk

▪ dela kunskaper som erfarenheter på en mer jämlik nivå

▪ finna förebilder och lösningar hos andra föräldrar

▪ utveckla egen förmåga att göra hälsosamma livsval för sig och sitt barn

Målen med föräldraskapsstöd i grupp

Att erbjuda föräldraskapsstöd i grupp ingår i BHV:s uppdrag och är en del i att bidra till föräldrars

delaktighet i föräldraskapet ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Föräldraskapsstöd ska ta hänsyn till kulturella och socioekonomiska förutsättningar och inkludera alla former av familjebildningar.

Ökad kunskap

Föräldraskapet utvecklas genom att inhämta, fördjupa och nyansera kunskaper i olika avseenden. Det kan vara kunskaper om barns behov, hur man tar hand om sitt barn och relationers betydelse för barns hälsa och utveckling. Föräldraförmågan utvecklas genom att föräldrarna ges möjlighet att reflektera över sin föräldraroll, att professionerna inom BHV delger sin yrkesspecifika kunskap och att föräldrarna ges möjlighet att samtala kring ny kunskap och utbyta erfarenheter.

Skapa möjligheter till kontakt och gemenskap

Familjers kontaktytor har blivit mindre. Många föräldrar känner sig isolerade och ensamma i sin

föräldraroll. Behovet av ytterligare kontakter mellan vuxna människor är i många fall påtagligt och ofta en förutsättning för att föräldrar ska må bra och fungera bra i sitt förhållande till sina barn. Föräldraskapsstöd i grupp kan skapa förutsättningar för sociala kontakter och gemenskap. Dessa kontaktnät ger föräldrarna möjlighet till stöd hos andra familjer i samma situation och kan bryta isolering.

Medvetenhet om möjligheten att påverkan samhälleliga förhållanden

Föräldraskapsstöd i grupp syftar till att öka föräldrars kunskaper om aktuella samhällsförhållanden som kan påverka föräldraskapet och vilket stöd samhället har att erbjuda barnfamiljer. Föräldrarnas

förhållningssätt gentemot barnen och familjens situation påverkas av omgivningen. Föräldraskapsstödet

Föräldraskapsstöd i grupp syftar till att främja barns uppväxtvillkor genom att öka föräldrarnas:

▪ kunskap om barn och barns behov

▪ möjlighet till vidgat socialt nätverk

▪ medvetenhet och möjlighet att påverka samhälleliga förhållanden för barnet och familjen

▪ delaktighet i föräldraskapet ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv

7 bör skapa en medvetenhet hos föräldrarna om deras möjlighet till inflytande i närmiljön och vid de institutioner där barnen vistas eller tas om hand samt deras politiska resurser som samhällsmedborgare.

Delaktighet i föräldraskapet

Barnkonventionen betonar föräldrars gemensamma ansvar för sitt barn och alla föräldrar har rätt till vägledning gällande sitt barns bästa avseende hälsa och utveckling (artikel 5, 18 och 24). Barn har rätt till båda sina föräldrar och genom att män eller partners är delaktiga i samband med graviditet, förlossning och tidigt i barnets liv skapas förutsättningar för ett jämställt föräldraskap

(dnr S2018/01950/FS). Föräldrar kompletterar varandra i föräldraskapet. Ensamstående föräldrar kan behöva utökat stöd i föräldraskapet.

Förberedelser inför att hålla en föräldragrupp

Inbjudan

En inbjudan är den första kontakten med gruppen. Inbjudan bör utformas så att alla föräldrar känner sig välkomna.Alla föräldrar, oavsett kön, kulturell eller socioekonomisk tillhörighet ska bjudas in till

föräldraskapsstöd i grupp. Det gäller såväl förstagångsföräldrar som flergångsföräldrar. Flergångsföräldrar kan ha nya frågor om det nya barnet och nya relationer inom familjen.

Inbjudan ska beskriva syftet med föräldragruppen och att föräldrarna tillsammans

gruppledaren/gruppledarna och andra föräldrar kommer att ges möjlighet till erfarenhetsutbyte, ny kunskap och att utvecklas i sitt föräldraskap. Genom föräldrars olika erfarenheter och perspektiv

beroende på kultur och socialt sammanhang, kan en fördjupad förståelse för barns behov, utveckling och hälsa skapas.

Datum, teman och plats för grupptillfällena skrivs ut i inbjudan, samt att grupptillfällena bygger på aktivt deltagande och att gruppledaren och gruppen skapar innehållet tillsammans.

Inbjudan ges helst både muntligt och skriftligt. Ett bra tillfälle för muntlig inbjudan är vid det första hembesöket när båda föräldrarna är oftast är närvarande.

Vid inbjudan, såväl muntlig som skriftlig är det viktigt att förmedla mervärdet av att båda föräldrarna deltar. Studier visar att pappor vill kallas ”pappor” och inte ”partner”. En kvinnlig icke-födande förälder vill kanske inte kallas ”pappa”. En skriftlig inbjudan som känns välkomnande för båda föräldrarna, kan vara att skriva in deras namn, t.ex. ”Hej Kim och Alex, ni är båda välkomna till föräldragrupp”. Det gäller att utgå från barnperspektivet. Att informera föräldrarna om rätten att vara föräldralediga samtidigt och få ersättning via föräldraförsäkringen kan också öka deltagandet hos båda föräldrarna.

Läs mer på: https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab

Föräldrar som tackar nej till föräldraskapsstöd i grupp

Det ska finnas ett utbud av generellt och riktat föräldraskapsstöd både individuellt och i grupp. Familjer som tackar nej till föräldraskapsstöd i gruppform ska erbjudas motsvarande kunskap och stöd individuellt.

8 Barnhälsovården kan uppmuntra kontakt med andra familjer i närområdet genom att rekommendera öppna förskolor, familjecentraler, babycafé, barnbibliotek med mera.

Antal grupptillfällen

Antalet föräldragruppstillfällen varierar. Barnomsorgsgruppen rekommenderade att programmet ska omfatta 8–10 grupptillfällen under barnets första levnadsår. En lägsta nivå för att få till gruppdynamik och trygghet i gruppen samt hinna med att samtala om viktiga områden i föräldraskapet bör vara 6

grupptillfällen.

Barnets ålder vid gruppstart

Som regel är barnen mellan 6–12 veckor gamla vid gruppstart eller vid övertagande av grupp från mödrahälsovården. De första grupptillfällena planeras in med en till tre veckors mellanrum för att föräldrarna ska kunna lära känna varandra och känna tryggheten i gruppen. Därefter kan tillfällena läggas med ca en månads mellanrum.

Tidpunkt på dagen

För att båda föräldrarna ska ges möjlighet att delta förläggs grupptillfällena med fördel i början eller slutet av arbetsdagen. Det kan underlätta för yrkesarbetande föräldrar att vara med.

Tidsåtgång

Inför en kommande föräldragrupp är det bra att avsätta tid genom att boka in samtliga grupptillfällen i schemat/tidboken. Det är viktigt med avsatt tid för förberedelse inför och i anslutning till varje

grupptillfälle samt tid för reflektion efter varje tillfälle.

Lämplig tidsomfattning är 1–1,5 timme effektiv tid. Förslagsvis kan tillfället omfatta 30–45 minuter inledning och tema som följs av 20 minuter paus för fika, amma, blöjbyte. Därefter fortsätter gruppen 30–

45 minuter med tema och avslutning. BHV-sköterskans totala tid för varje grupptillfälle, inklusive förberedelse och efterarbete blir då 2–3 timmar. Om lokalen är tillgänglig är det bra att ge gruppen möjlighet att stanna kvar en stund efteråt. Det stärker de sociala kontakterna i gruppen och ger en lugnare avslutning på grupptillfället.

Inför varje grupptillfälle

Förbered aktuella teman för grupptillfället. I detta metodstöd finner du fem olika teman som kan användas som utgångspunkt. Den första temat som är Omställningen rekommenderas att användas vid det första tillfället. Följande teman som är Vardagsliv, Lyhörd omsorg om barnet, Gemensamt

föräldraskap, Mat och hälsa samt Stimulerande och säker utveckling kan användas som underlag vid var sitt eget eller vid eller flera grupptillfällen. Föräldrar kan ha önskemål om att samtala om något av dessa teman vid flera olika tillfällen. Dessutom kan andra professioner inom BHV eller andra verksamheter vara med i samtalet och då kan det finnas behov av fler tillfällen med samma tema

. För varje tema beskrivs:

▪ Syfte/mål

▪ Ämnesintroduktion

▪ Diskussionsfrågor

9

▪ Förslag på material till grupptillfället (film, bilder)

▪ Referenser

▪ Tips till föräldrar

I förberedelsen ingår att reflektera över om det finns något från föregående tillfälle som gruppledaren vill återknyta till. Finns det hemuppgifter från föregående tillfälle som bör ges utrymme? Om

presentationsbilder, filmklipp, musik eller bildspel ska användas, behöver material och teknik ha testats innan föräldrarna kommer.

Innan barn och föräldrar kommer ställs rummet i ordning så att det blir välkomnande. Gruppledaren ges då möjlighet att byta fokus för att vara närvarande i gruppen. Att vara först på plats och hälsa alla personligt välkomna bidrar till en god start.

Efter varje grupptillfälle

Tiden efter grupptillfället avsätts för reflektion över hur gruppträffen blev. Denna kunskap används vid planering inför nästa grupptillfälle. Om det till exempel var en tyst grupp: Vilka tekniker kan användas för att få igång samtalet? Finns det några övningar som skulle passa bra? Gör en kort skriftlig

sammanfattning av viktiga tankar och funderingar från aktuellt tillfälle. Varje grupp är unik och har olika behov vilket gör att olika tekniker fungerar olika bra i olika grupper.

Gruppstorlek

En föräldragrupp brukar bestå av 5–7 familjer. Gruppens storlek ska tåla att någon är borta vid enstaka grupptillfällen, men får inte vara större än att alla kan komma till tals. I riktade grupper kan 3–6 familjer vara lagom eftersom det ofta behövs mer utrymme för samtal där.

Vid mindre enheter kan barnunderlaget vara för litet för att få ihop en föräldragrupp. En möjlig väg att få ihop en föräldragrupp kan då vara att samarbeta med en annan mindre enhet som inte ligger alltför långt bort geografiskt.

Lokal

De lokalmässiga förutsättningarna för föräldraskapsstöd i grupp ser olika ut. En ändamålsenlig och inbjudande lokal visar att gruppverksamheten är viktig och att de som kommer är betydelsefulla.

Möblering och trivsam belysning bidrar till att skapa den välkomnande, varma och öppna atmosfär som eftersträvas. Det bör finnas möjlighet att lägga barnen på golvet. En större tygklädd skumplastbassäng eller en tjockare lekmatta kan användas. Frukt, vatten, blommor och/eller låg musik kan bidra till känsla av omsorg. Föräldragrupprummet bör ha:

▪ ett ostört läge och inte vara ett genomgångsrum

▪ tillräckligt med utrymme (stort)

▪ närhet till utrymme för barnvagnar

▪ nära möjlighet att värma mat

▪ närhet till toalett och plats för blöjbyte

▪ god ventilation

▪ teknisk utrustning som dator och projektor

▪ leksaker (som inte låter för mycket) för både de små barnen och medföljande syskon

10

▪ en amningsvänlig miljö

▪ en barnsäker miljö

I perioder då det finns ökad risk för smitta bör antalet barn och föräldrar och föräldrar anpassas efter lokalen. Att erbjuda föräldraskapsstöd i grupp utomhus kan då eventuellt vara en möjlighet.

Digitala lösningar

Digitala lösningar har medfört nya möjligheter, som till exempel att erbjuda föräldraskapsstöd i grupp via internetlänk. Alla föräldrar och barn har inte möjlighet att träffas fysiskt. Omständigheter som sjukdom, pandemier eller långa avstånd till de lokaler där gruppverksamheten erbjuds kan medföra behov av digitala lösningar. Digitala lösningar kan vara ett led i att mötas i socialt nätverk och motverka isolering och kan fungera som ett bra komplement till de fysiska träffarna.

Digitaliseringen kan innebära extra förberedelser för gruppledaren. Presentationer kan behöva anpassas och tekniskt stöd kan behöva ges till föräldrarna. Regionerna har olika digitala lösningar som till exempel Microsoft Teams, Zoom eller Skype. Struktur och tydlighet blir även viktigare i digitala möten då mycket av den icke-verbala kommunikationen faller bort. För att underlätta för de gruppledare som har sina träffar digitalt att hålla struktur och en röd tråd genom träffarna finns tillhörande presentationer i PowerPoint till varje tema, en kom-igång guide med tips och råd både kring hur man förbereder och håller digitala träffar, samt en mall för inbjudan (se separata dokument).

Tolk

För att föräldrar som inte talar svenska ska få ta del av föräldraskapsstöd i grupp ska tolk erbjudas.

Information om möjlighet till tolk bör finnas med redan i inbjudan till föräldraskapsstöd i grupp. Det gör att alla känner sig välkomna och att BHV-sköterskan hinner boka in tolk till grupptillfällena.

Gruppledarens uppgift

Föräldrar idag har stor tillgång till information rörande föräldraskapet och det späda barnets utveckling.

Det kan ställa stora krav på gruppledaren, men möjliggör också ett utvidgat perspektiv och dynamik i gruppen. Gruppledarens uppgift handlar framför allt om att skapa trygghet i gruppen och att skapa ett tillåtande klimat. Gruppledaren bör vara tydlig med att gruppen respekterar varandras olikheter och att olikheterna är en tillgång. Trygghet kan skapas med förutsägbarhet och igenkänning. Erbjud en struktur som återkommer vid de olika tillfällena, till exempel att man startar och avslutar på ungefär samma sätt varje gång, eller att man kanske har en fikastund i mitten vid alla grupptillfällen. Att undersöka vilken kunskap föräldrarna har och var de är i sitt föräldraskap är en viktig utgångspunkt. I detta metodstöd läggs stor vikt vid hur du skapar delaktighet, engagemang och intresse i din grupp.

11

Ett föräldraskapsstödjande förhållningssätt

Ett föräldraskapsstödjande förhållningssätt innebär att lyssna, reflektera och bekräfta föräldrarnas tankar omkring sitt föräldraskap. Gruppledarens sätt att interagera med gruppen har stor inverkan på hur klimatet blir i gruppen. Det är därför bra om gruppledaren är medvetenhet om sina egna erfarenheter, värderingar och attityder. Vårdpersonal är skolade att vara specialister, rådgivare, handlingskraftiga och effektiva. Som föräldragruppsledare kan det då vara lätt att hamna i en expertroll, en roll som bör användas sparsamt. Osäkra föräldrar kan efterfråga expertutlåtanden innan de har tänkt efter själva. Som gruppledare kan det vara svårt att ”hålla tillbaka” egna behov av att vara "duktig" och respekterad, till förmån för gruppens erfarenheter och kunskap.

En metod för att undvika expert-rollen, är att låta gruppdeltagarna själva reflektera och svara på frågor som lyfts i gruppen. Då bekräftas enskildas tankar och gruppledaren visar förtroende och tillit till gruppen.

Exempelvis; Vilken intressant fråga Emma, ”Vad tänker du själv om detta?” eller ”Vilken intressant fråga Emma, vad tänker ni andra om detta?” Därefter kan en öppen fråga ställas; ”Finns det något annat sätt att

…?” Gruppledare har då möjlighet att tillföra ny kunskap som inte tidigare framkommit tidigare. Den här samtalsmetoden visar också att det är okej att göra olika.

Gruppledarens uppgift är att:

▪ Ställa i ordning rummet

▪ Finnas på plats i god tid för att välkomna alla deltagare

▪ Strukturera (dagordning)

▪ Tydligt starta varje grupptillfälle

▪ Uppdatera namn och telefonlista

▪ Formulera ”gruppregler” tillsammans med föräldrarna vid första tillfället

▪ Presentera tänkta teman och inhämta eventuella önskemål från gruppen

▪ Verka för en struktur som möjliggör alla deltagares delaktighet

▪ Ha ett föräldraskapsstödjande förhållningssätt genom att lyssna, reflektera och bekräfta föräldrarna

▪ Leda samtalet, till exempel genom att koppla tillbaka till aktuellt tema

▪ Låta föräldrarnas samtal få utrymme

▪ Kunna komplettera med fakta utifrån aktuellt tema

▪ Avsluta och tillsammans med föräldrarna och sammanfatta grupptillfället

▪ Efter varje grupptillfälle reflektera och gärna notera ifall det finns något man behöver koppla tillbaka till och utveckla nästa gång

▪ Bjuda in och samverka med andra professioner/verksamheter

▪ Dokumentera grupptillfällena i barnets journal

▪ Säkerställa registrering i tidbok

▪ Motivera föräldrarna att fortsätta träffas

12 Att som gruppledare knyta an till och reflektera över det deltagarna säger eller sagt vid tidigare tillfällen upplevs ofta bekräftande av gruppen. För att komma ihåg vad som sagts vid varje tillfällen bör en kort stund efter varje grupptillfälle avsättas för att skriftligt sammanfatta viktiga tankar och funderingar.

Undersöka deltagarnas förväntningar

Redan i inbjudan presenteras ett innehåll och olika teman. Undersök om gruppen sitter med ytterligare önskemål och förväntningar. Detta kan göras genom att presentera tänkta teman visuellt på tavlan i bubblor med ett tema i varje bubbla och några tomma bubblor som föräldrarna får möjlighet att fylla i. Antingen genom en

öppen fråga via eller post-it lappar. De tomma bubblorna fylls i utifrån framkomna förslag. En del av de önskemål som kommer upp kan placeras i befintliga bubblor.

Främja delaktighet

Alla grupper är unika. Vissa grupper är från start väldigt pratiga och andra är mer tystlåtna. I en del grupper tar enskilda deltagare mycket plats och utrymme. Gruppledarens uppgift är att fördela ordet mellan deltagarna. Engagemanget hos deltagarna kan främjas genom att variera mellan olika övningar.

För att få igång samtal mellan deltagarna i gruppen kan man dela upp deltagarna i olika konstellationer såsom exempelvis bikupa där man samtalar två och två, i mindre grupper, i halvgrupp och i storgrupp.

Gruppledaren låter sedan varje liten grupp beskriva vad just de pratade om, så att alla får ta del av allas tankar. I en del övningar kan vara fördelaktigt att prata med sin partner omkring ett särskilt ämne och i ett annat med någon annan än sin partner. Hemuppgifter till föräldrarna är också ett exempel på att främja delaktighet hos de föräldrar som eventuellt inte har möjlighet att delta.

Runda

Ett användbart sätt för att fördela ordet inom gruppen kan vara en runda (med möjlighet att säga pass).

En runda gör att alla har en chans att komma till tals. Rundan kan användas för att förmedla en känsla man sitter med, en reflektion från en övning, film osv, och till att börja och avsluta ett grupptillfälle. Att tänka på när man använder metoden ”runda” är att den som först får ordet blir modell för de resterande, det gäller både i form av hur mycket man pratar och vilken känsla man förmedlar. Man kan påverka detta genom att låta olika personer börja och ibland även själv börja en runda. Frågor kan vara: ”Vilken känsla sitter du med just nu?” ”Hur känns det för dig att vara här idag?”, ”Sammanfatta träffen med tre ord?”

eller mer fritt utifrån tidsutrymme och frågeställning.

13

Gruppregler

Ett mål för gruppledaren är att skapa en tydlig ”vi-känsla” och förmedla det gemensamma ansvaret för grupptillfällena. Gruppledaren klargör att innehållet utformas med utgångspunkt ur föräldrarnas, BHV- sköterskans och eventuella samverkanspartners egna och gemensamma kunskap.

Vid första grupptillfället formuleras gemensamma gruppregler. Ett sätt kan vara genom att fråga gruppen;

”Vilka regler vill vi ska gälla för vår föräldragrupp?” Svaren sammanställs på ett blädderblock som sätts upp vid varje tillfälle.

Ett alternativ för tysta grupper eller när gruppen ännu inte har blivit trygga med varandra kan vara att inhämta gruppens tankar genom att låta föräldrarna skriva förslag på gruppregler på en post-it lapp som du som gruppledare samlar in och sedan sammanställer. Var beredd på att komplettera själv vid behov.

Det kan till exempel vara:

▪ Det som sägs här stannar i rummet

▪ Mobilanvändandet

▪ Vi lyssnar på varandra

▪ Vi respekterar varandra

▪ Barnens behov är vårt främsta fokus (matas, byts blöja, tröstas om så behövs)

Gruppsamtalet

Gruppledaren ska erbjuda föräldrarna ett forum för samtal kring föräldraskapets olika nyanser.

Föräldrarna behöver ges utrymme att prata med varandra. Gruppledaren ska erbjuda en tydlig och förutsägbar struktur, samtalsfrågor/övningar som knyter an till temat och som underlättar för föräldrarna att fördjupa sig i ämnet och egna erfarenheter och tankar.

Leda samtalet

Gruppledaren kan behöva hjälpa deltagarna tillbaka till ett gemensamt fokus på aktuellt tema genom att till exempel själv säga något konkret kring temat. Eller ställa en fråga som leder tillbaka på temat.

Gruppledaren är en viktig samtalspartner i egenskap av den kompetens som BHV-sköterskan innehar. Idag har föräldrar stora möjligheter att själva söka information och inhämta kunskap från olika forum. Det kan ibland vara svårt att sålla och hantera det enorma informationsinflödet. BHV-sköterskan kan nyansera diskussionen, korrigera felaktig information och komma med infallsvinklar för att stärka föräldrarna i att hitta familjeanpassade lösningar och visa att det är okej att göra olika.

Erbjuda struktur för samtalet

Till varje tema i detta metodstöd finns förslag på diskussionsfrågor som syftar till att stimulera samtal i gruppen. Om du upplever att föräldrarna inte kommer igång och börjar prata så kan du använda dig av exempel på vad andra föräldrar sagt kring ämnet som en igångsättare.

14

Frågor som är svåra att besvara

Det är omöjligt att ha all kunskap i huvudet eller ha färsk kunskap om allt som föräldrar undrar över. Ibland ställer föräldrar frågor som gruppledaren inte kan svara på eller som behöver undersökas vidare. Ingen förväntar sig att BHV- sköterskan ska kunna svara på allt, men situationen kan upplevas stressande och det underlättar att ha en strategi för hur sådana situationer ska hanteras.

Ett sätt kan vara att dirigera om frågan till gruppen. Ofta finns det någon i gruppen som kan svara. Alternativt kan en P-plats på tavlan (skriv ut en vägskylt

med ett ”P”) fungera som parkeringsplats för frågor som ska undersökas till nästa tillfälle. Genom att beskriva P-platsen från början så blir den till en del av strukturen och en trygghet för både gruppledaren och gruppdeltagarna.

Svåra berättelser

I en trygg grupp kan det bli känslosamma samtal och berättelser. För att föräldern som har berättat inte ska känna sig ensam eller utelämnad kan gruppledaren bekräfta genom att t. ex säga ”Jag vet att du inte är ensam om att uppleva detta, det kanske är någon annan som känner igen sig i det här?”. Ofta kommer det spontant från de andra deltagarna. Ibland händer det även att enskilda deltagare delger gruppen erfarenheter och upplevelser som är djupt privata och som egentligen borde få behandlas i ett annat sammanhang. Gruppledaren kan då hjälpa föräldern genom att bekräfta föräldern i att det hen berättar om är viktigt och samtidigt erbjuda en möjlighet till att fortsätta enskilt samtal vid ett annat tillfälle. Det är viktigt att följa upp detta i nära anslutning till träffen.

När någon deltagare tar över

Om någon deltagare i gruppen är benägen att ta över kan det vara fördelaktigt att arbeta mycket med mindre grupper och rundor. Riskerar det att ändå påverka klimatet i gruppen alltför mycket behöver du som gruppledare hantera detta. Du kanske behöver vara extra uppmärksam och fördela ordet i större utsträckning än annars och ibland även gå in och avbryta. Det kan man göra genom att säga; ”Vad säger ni andra om det?” eller att tydligt ge ordet till någon som pratar mindre. ”Hur tänker du, Karin om …?”

Gruppledaren kan på ett fint sätt prata med den berörda enskilt om detta. En enskild deltagare som är särskilt insatt eller intresserad av ett specifikt ämne och återkommande pratar om detta (och detta ämne kan vara av intresse för övriga i gruppen) kan få som uppgift att berätta mer om detta vid nästa

grupptillfälle. Gruppledaren kan till exempel säga; ”Åh, det har jag inte läst, kan du ta med den artikeln till nästa gång?”

15

Struktur för grupptillfället

Inledning och presentation

Varje grupptillfälle startas med att hälsa alla välkomna och lyssna in gruppen. Starta den första träffen med en presentationsövning, till exempel genom att alla deltagare utöver att säga något kort om sin familj och sitt barn får välja en presentationsbild. Presentationsbilder kan exempelvis vara miljöbilder eller fritidsaktivitetsbilder -det är bara fantasin som sätter gränser. Ett annat sätt att utvidga

presentationsrundan kan vara att berätta om valet av barnets namn eller att göra en personlig namnskylt där man får möjlighet att välja ett symboliskt klistermärke som man sen får berätta om. Man kan också testa att låta deltagarna sitta två och två för att sedan presentera den andre för hela gruppen. Det främjar gruppklimatet om alla tidigt kommit till tals. Du som ledare deltar själv i den aktuella

presentationsövningen

Nya deltagare och frånvaro

Kom ihåg att välkomna eventuella nya deltagare och hänvisa till de gruppregler som deltagarna kommit överens om vid den första träffen. Vid frånvaro från någon träff är det trevligt att ge en kort

sammanfattning av förra träffens innehåll. Om man använder sig av hemuppgifter mellan tillfällena så är det fint att skicka hem dessa inför nästa träff till den som varit borta.

Delaktighet

När gruppen har träffats tidigare kan en inledande övning vara ”rundan”. Var och en får då svara på frågor som; ”Vad tog du med dig från den förra träffen?” eller ”Hur har ni haft det sedan sist?” Föräldrarna kan också få presentera sig och barnet igen samt vilken superhjälte-förmåga de önskar att de besatt som nybliven förälder och varför? Detta bidrar till att alla känner sig sedda och ökar förutsättningarna att få fler att vara aktiva under träffen. Delaktighet kan också skapas genom så kallade ”börjor”. (Se bilaga) Gruppdeltagarna får då avsluta varsin redan påbörjad mening som till exempel; ”Som förälder hinner jag inte med att…” eller ”Mitt barn tycker om när jag…” Förslag på inledande övningar som skapar

delaktighet finns som bilagor längst bak i metodstödet. Låt olika personer inleda rundorna eftersom den första personen ofta sätter mallen för hur mycket och vad som sägs i gruppen.

Föräldragruppstillfället innefattar:

▪ Inledning och presentation

▪ Gruppregler

▪ Delaktighet genom runda

▪ Presentation av tema

▪ Gruppsamtal där alla deltagare att komma till tals

▪ Avslutning och sammanfattning

16

Presentation av dagens tema

Vid det första grupptillfället görs en kort genomgång av alla planerade teman och en inventering av eventuella andra önskemål hos gruppen. Fler av de teman som tas upp i detta metodstöd har ett övergripande innehåll vilket möjliggör en fokusering på det inom teamet som föräldrarna anser mest nödvändigt och intressant att samtala om. Temat introduceras genom en sammanfattning av området.

Introduktion av temat kan även ske genom ett citat, film eller bild. Materialet ska ses som ett

”smörgåsbord” och de teman som är omfattande kan med fördel delas upp till flera grupptillfällen eller att gruppledaren i dialog med föräldrarna fortsätter med delar av temat i kombination med ett annat tema.

Samtala och diskutera

För att göra föräldrarna delaktiga kan gruppledaren vid varje grupptillfälle och för varje nytt tema, börja med att på ett lyhört och nyfiket sätt undersöka vilken kunskap och vilka erfarenheter föräldrarna i gruppen redan besitter inom området. Gruppledaren får då information om vad föräldrarna önskar veta mer om, men även vilka områden som gruppledaren ser ett behov av ökad kunskap. Ett exempel kan vara att gruppledaren inleder med en öppen fråga som deltagarna får diskutera i mindre grupper, följt av en diskussion i helgrupp som sedan avslutas med att gruppledaren delger kunskap anpassad efter

föräldrarnas behov. Förslag på diskussionsfrågor finns för varje tema.

17 Som hjälpmedel för samtalet kan tankeväckande bilder användas. (Se metoder och material inom

respektive tema).

Avsluta

Avslutningen på träffen ingår i grupptillfällets struktur. Gruppledaren kan med fördel sammanfatta den första träffen med positivt fokus på gruppklimatet, de gemensamt överenskomna gruppreglerna och sätta ord på hur det har känts att som gruppledare vara en del av gruppen. Vidare ges en kort sammanfattning av innehållet och frågor som har kommit upp. När gruppen känns trygg så kan föräldrarna själva

sammanfatta träffen genom att gå en runda där varje deltagare får säga något kort om något de tyckte var särskilt intressant, viktigt eller berörande eller som de önskar veta mer om. Om man i sina

föräldragrupper arbetar med hemuppgifter så går gruppledaren igenom hemuppgift till nästa tillfälle innan gruppen skils åt.

Hemuppgift

Hemuppgifter har bland annat använts i föräldrastödsprogrammet Vägledande samspel (ICDP). Syftet med hemuppgifter är att koppla teman som tas upp i gruppen till familjens vardag. Hemuppgifter kan användas för att göra föräldrar mer delaktighet inför nästa träff eller för att involvera förälder som inte haft möjlighet att delta. Ett exempel på en hemuppgift kan vara att man inför temat Gemensamt föräldraskap får med sig en fråga hem att samtala om tillsammans med sin partner, till exempel ”Vilka vardagliga rutiner fungerar bra i vår familj? Vilka rutiner önskar vi förbättra?” Om till exempel dietist eller bibliotekarie ska delta vid nästa grupptillfälle kan hemuppgiften röra frågor som anknyter till träffens innehåll. Hemuppgiften kan skickats med av inbjuden profession.

Hemuppgifter kan bidra till att stärka och hjälpa föräldrar att gemensamt utvecklas i ett lyhört

föräldraskap. Förälder som får i uppgift att vid nästa tillfälle berätta om en fin stund tillsammans med sitt barn kan inspireras till nya förhållningssätt. Hemuppgiften får gärna skickas med skriftligt som stöd för minnet.

Utvärdering

Utvärdering är viktigt ur flera aspekter. Ett syfte kan vara att undersöka om gruppens behov och

förväntningar tillgodoses under pågående föräldragrupp. Det kan göras genom en avslutningsrunda eller genom att skriftligt be deltagarna svara på frågan vad har varit bra och vad vill jag ha mer av.

Kontinuerliga utvärderingar möjliggör korrigeringar och utveckling av innehållet i pågående föräldragrupper.

Ett annat syfte med utvärdering är att kvalitetssäkra och kontinuerligt utveckla det egna arbetet med föräldragrupper. För att göra detta kan man vid den sista träffen be deltagarna att lite mer utförligt summera vad träffarna gett. Har föräldragruppen levt upp till de förväntningar som deltagaren hade inför gruppträffarna.

Journalföring

Dokumentation av föräldraträffarna angående innehåll och närvaro görs på avsedd plats i BHV-journalen.

I barnets journal dokumenteras m barnets föräldrar har erbjudits/ inte erbjudits att delta i föräldragrupp.

Dokumentationen är uppdelat på vårdnadshavare 1 (moder) och vårdnadshavare 2 (fader/icke födande

18 förälder). Dessutom ska deltagande vid grupptillfällena dokumenteras. Under "Hälsosamtal" i BHV-

journalen dokumenteras vilka ämnen som tagits upp vid varje träff.

Statistik

Statistik om andel föräldrarna till barn under ett år som erbjuds och deltar i BHV:s gruppverksamhet sammanställs årligen. Syftet är att den ska användas i det löpande kvalitetsarbetet med

föräldragruppsverksamheten. Enligt BHV:s centrala statistikregister (BHVQ) bör statistiken innehålla uppgift om datum för deltagande i föräldragrupp samt om vårdnadshavare 1 (moder) och/eller vårdnadshavare 2 (fader) som deltagit. Statistiken ska kunna följas över tid och vara jämförbar såväl mellan olika BVC som inom och mellan verksamheter i olika landsting/regioner.

Samverkan med andra professioner/verksamheter

Samverkan mellan olika professioner är framgångsrikt i det preventiva arbetet för att förbättra barns hälsa och utveckling, samt uppväxtvillkor. Samhällets förutsättningar att ge alla föräldrar stöd i föräldraskapet ökar genom att verksamheter som riktar sig till barn och föräldrar i kommun, region, samfund, föreningar och idéburna organisationer samverkar.

Samverkan med mödrahälsovården kring så kallade sammanhållna grupper främjar kontinuiteten och ökar andelen pappor som gruppdeltagare. BHV-sköterskan kan vara med vid ett tillfälle för barnets födelse och barnmorskan kan vara med vid tillfälle inom BHV. På familjecentraler finns ökade

förutsättningar att erbjuda föräldraskapsstöd i grupp i samverkan med övriga verksamheter riktade till barn och föräldrar.

Genom att bjuda in gäster som exempelvis: socionom, psykolog, läkare, dietist, logoped, bibliotekarie, tandsköterska, förskole- eller specialpedagog ges ett bredare perspektiv på barnets uppväxt och utveckling. Gruppledare tillsammans med kompletterande profession utifrån dess specifika kunskapsområde blir samtalspartner i gruppen. Gruppledaren och de professioner som ska hålla

grupptillfället kan behöva förbereda sig gemensamt och ge föräldrarna möjlighet att förbereda sig genom att i förväg fundera ut frågor. Genom att ta avstamp i föräldrarnas frågor anpassas grupptillfället utifrån gruppens behov. På så sätt blir även den inbjudna gästen del i att stärka föräldrarna i sitt föräldraskap och ökar förutsättningarna för att den kunskap och information som man vill förmedla till gruppen förankras hos deltagarna. Den inbjudna professionen behöver inte vara med hela grupptiden, utan kan vara en del av en träff. En utmaning är att samverka med ”professioner” och samtidigt bibehålla gruppens

samtalsklimat. Nya personer som kommer in i gruppen kan störa gruppens dynamik. Därför är det viktigt att du som gruppledare är med även vid grupptillfällen med inbjudna gäster.

19

Det nationella barnhälsovårdsprogrammet

För alla För alla vid behov

Föräldraskapsstöd i grupp

BHV-sköterskan leder gruppen och står för kontinuiteten i gruppen.

Professioner som kan bjudas in till samverkan vid olika teman.

Till exempel;

▪ Mat; dietist, logoped och tandsköterska

▪ Vardagsliv, lyhörd omsorg, gemensamt föräldraskap; Psykolog, barnmorska, pedagog, socialarbetare,

familjeterapeut

▪ Motorisk utveckling; läkare, fysioterapeut

▪ Språklig utveckling; bibliotekarie och logoped

Föräldraskapsstöd för specifika grupper Till exempel:

▪ Nyanlända

▪ Adoptivföräldrar

▪ Tvillingföräldrar Specifika områden Till exempel:

▪ Levnadsvanor

Kompletterande temaföreläsningar eller informationsträffar

Till exempel:

▪ Vaccinationer

▪ Skärmtid

▪ Trafiksäkerhet

▪ Första hjälpen för barn

Gruppmodeller

Sammanhållna grupper

Den finns stora fördelar med att ta över grupper från mödrahälsovården, så kallade sammanhållna grupper. Föräldrarna är då redan bekanta med varandra, och det har visat sig öka andelen pappor som deltar vid BHV:s föräldragrupper. Gruppmodell anpassas bäst utifrån lokala förutsättningar, som till exempel antal födda barn, omflyttning eller geografiska avstånd.

Öppen eller sluten grupp?

"Öppen grupp" innebär att nya deltagare kan komma med under grupptiden. "Sluten grupp" innebär att inga nya deltagare tas med i gruppen sedan den startat. Slutar någon i en sluten grupp så fortsätter gruppen med färre antal deltagare. Målet att skapa möjligheter till kontakt och gemenskap uppnås inte vid en öppen grupp i samma utsträckning som i en sluten eftersom man inte uppnår samma trygghet i en grupp där gruppmedlemmar kommer och går. För gruppsammanhållningen är sluten grupp att föredra.

Riktade grupper

En riktad grupp kan vara ett komplement till ordinarie grupp. De föräldrar som har speciella erfarenheter eller behov kan ha stort utbyte av en riktad grupp och få ett utökat stöd där. Det kan exempelvis gälla föräldrar till adopterade barn, föräldrar som är nya i Sverige, tvillingföräldrar, prematurfödda barn eller mycket unga föräldrar. Grupperna kan även vara åldersfokuserade, till exempel föräldrar till 2,5-åriga barn. Pappagrupper och HBTQ-grupper är ytterligare exempel på riktade grupper. Riktade grupper kan behöva ordnas gemensamt av flera BVC, beroende på underlaget i området.

20 Föräldrar som har adopterat barn har inte förberetts för föräldraskapet på samma sätt som andra

föräldrar via mödrahälsovårdens verksamheter. Om barnet dessutom är över ett år lämpar sig inte de ordinarie grupperna särskilt bra eftersom teman är anpassade till spädbarnets behov. Barnhälsovården kan då erbjuda riktad grupp för adoptivföräldrar eller stödja kontakt med andra familjer i närområdet genom att rekommendera öppna förskolor, familjecentraler, babycafé, barnbibliotek med olika program med mera.

Pappor deltar inte i föräldraskapsstöd i grupp i samma utsträckning som mammor. Pappor som investerar tid i sina barn minskar risken för flickors depressivitet i tonåren och utagerande beteende hos pojkar i skolåldern. Trots detta beskriver åtskilliga pappor om känslan av utanförskap i föräldraskapet, då den andra föräldern hinner först, vet bäst, tröstar lättare, osv. En del är hjälpta av att tala med andra pappor om detta. Därför kan det vara lämpligt att vid något eller ett par tillfällen att dela upp gruppen efter kön.

Samtidigt menar professor Lars Jalmert att om syftet är att verka för ett mer jämställt föräldraskap måste kvinnliga och manliga föräldrar samtala med varandra om sina gemensamma och specifika erfarenheter.

Det är genom att markera likhet inför föräldraskapet jämställdhet kan uppnås, inte genom att betona det eventuellt könsspecifika skillnader.

Föräldrar som nyligen har kommit till Sverige kan ha behov av ett utökat riktat

föräldraskapsstödsprogram. Föräldraskapsstödsgrupper som riktar sig till nyanlända kan fokusera mer på kartlagda behov hos nyanlända föräldrar. Det kan gälla barnets rättigheter och möjligheter i Sverige.

Det finns dessutom ett stort antal manualbaserade riktade föräldrastödsprogram. Många

föräldraskapsstödsprogram tas fram för att användas som intervention i familjer med lite större barn där familjen arbetar med någon form av problematik. Det pågår svenska studier för att utröna om några av dessa program har önskad effekt även inom svensk BHV, d.v.s. passar att ges till alla familjer med små barn. Det är lämpligt att avvakta forskningsresultaten innan sådana metoder införs på bred front på BVC

Temaföreläsningar och Informationsträffar

Vid en informationsträff eller temaföreläsning ger BHV-sköterska eller föreläsare information till föräldrar inom ett av BHV:s kunskapsområden. Temaföreläsningar i storgrupp kan annonseras på anslagstavla i väntrummet och eventuellt annonseras i lokaltidningen och kan ske med eller utan anmälan. Teman vid storgrupp kan vara infektioner, barnsäkerhet, vaccinationer, trafiksäkerhet, samspel eller andra

efterfrågade områden där BHV är en stor kunskapskälla. Vid storföreläsningar är det vanligen en inbjuden föreläsare som har ansvaret, med eller utan anmälan.

Barnhälsovården kan även erbjuda informationsträffar på förskolan eller familjecentralen, till exempel vad gäller vardagshygien eller vanliga infektioner.

Arbetssättet med informationsträffar och tematräffar kan vara ett komplement till föräldragrupper, men ersätter inte de ordinarie grupperna inom BHV. Ett centralt syfte med föräldraskapsstöd i grupp är att ge utrymme för samtal och erfarenhetsutbyte samt möjlighet att lära känna andra föräldrar i området och stärka det sociala nätverket. Informationsträffar eller temaföreläsningar är däremot oftast enkelriktad information.

21

Spädbarnsmassage

Inom BHV erbjuds ibland spädbarnsmassage för att ge en stunds avslappning och välbefinnande för både barn och förälder. Regelbunden magmassage kan ge lindring vid magknip och gasbesvär.

Spädbarnsmassage efterfrågas ofta av föräldrar och kan vara ett komplement till grupperna.

Förutsättningar

Organisation

Föräldraskapsstöd i form av generell gruppverksamhet ingår i BHV:s uppdrag, detta ska vara väl känt och förankrat i hela organisationen. Grupperna leds av barnsjuksköterska eller distriktssköterska som arbetar på BVC, men med stöd i arbetsuppgiften från arbetsledning och BHV:s enhet/centrala team.

På de platser där BVC ingår i familjecentraler eller familjecentralliknande verksamheter möjliggörs samverkan mellan olika professioner som kan ge synergieffekter i föräldraskapsstödet. Vid samverkan kring gruppverksamheten ska avtal och uppdrag tydliggöras för alla ingående verksamheter.

Konsultation/handledning

Alla som arbetar med föräldraskapsstöd i grupp ska ha tillgång till konsultation/handledning. MHV/FBHV- psykolog och/eller erfaren BHV-sköterska bör erbjuda regelbunden konsultation/handledning till

gruppledare. Utmaningar som ofta tas upp i konsultation/handledning är tysta grupper, eller tyst eller dominant deltagare. Det kan även röra föräldrar som ger kritik eller är aggressiva och konflikter mellan deltagare. Andra utmaningar kan vara föräldrar som blir ledsna eller svåra händelser som drabbat någon i gruppen.

Syftet med konsultation/handledning är att gruppledaren stärks i sin gruppledarroll genom att:

▪ dela erfarenheter

▪ vara ett forum för diskussion och utveckling av gruppledarrollen

▪ prata om de känslor hen har inför gruppen

▪ diskutera/berätta om situationer som uppkommit i gruppen

▪ få feedback på försök att hantera situationer som uppstår

▪ få förslag på hur hon/han kan komma vidare

Ett bra sätt att skaffa sig kunskap om grupprocesser är att handledaren själv får handledning i grupp. I sin egen konsultationsgrupp får gruppledarna själva uppleva hur en grupp fungerar.

Fortbildning

Att erbjuda föräldraskapsstöd i grupp är en självklar och värdefull del av BHV:s uppdrag och BHV- sköterskans arbetsuppgift. Utbildning i gruppledarrollen efterfrågas i allt högre utsträckning. Utbudet av fortbildning i gruppledarskap skiljer sig åt i landet. Gruppledarrollen har förändrats över tid vilket ställer nya krav på BHV-sköterskan, men innebär också andra möjligheter för hen att stärka föräldrarna i sitt

22 föräldraskap. För att kunna uppnå målen för föräldraskapsstöd i grupp finns behov av utbildning i

gruppledarskap.

Det är också nödvändigt att gruppledaren får regelbunden möjlighet att fördjupa sina kunskaper i teori, metod och innehåll i föräldragruppsverksamheten. Exempel på detta kan vara olika ämnen kring späda barns behov och utveckling, samspel föräldrar - barn, föräldraskap och familjerelationer.

23

Träff 1 - Introduktion

Det viktigaste med första träffen är att skapa trygg stämning och delaktighet samt att tydliggöra

upplägget för träffarna. Avsätt därför tid till ”Introduktion”. Resterande tiden av träff 1 rekommenderas åt temat ”Omställning”.

Gruppledare presenterar sig och sitt arbetssätt; att man leder gruppen inte föreläser. Gruppledaren håller i ramar och förbereder för diskussionsämnen och annat, men att det är gruppens diskussioner som är viktigast.

Gruppledaren undersöker gruppens förväntningar. Trygghet i gruppen kan skapas genom tydliga

gruppregler, inkluderande av gruppdeltagarna och ett föräldraskapsstödjande förhållningssätt som finns beskrivet i avsnittet om ”Gruppledarens uppgift”.

Material och metoder

Presentationsrunda där alla får presentera sitt barn och sig själva. I bilagorna längst bak i detta dokument finns varianter som ”Mingelbingo”, ”Börjor” och ”Presentationsövningar” som kan användas i

presentationen (Se bilaga 1,2 3).

Att läsa på innan första träffen

Inför första grupptillfället bör gruppledaren ha läst ” Förberedelser inför att hålla en föräldragrupp”,

”Gruppledarens uppgift” samt ”Struktur för grupptillfället”.

Syfte

▪ Presentation av varandra, lära känna varandra

▪ Skapa trygghet i gruppen

▪ Undersöka deltagarnas förväntningar

▪ Skapa ramar för gruppen (tider, ”gruppregler”, dela telefonnummer etc.)

▪ Tydliggöra målen med föräldraskapsstöd i grupp

Syfte

Ge stöd i omställningen som sker när man blir förälder/föräldrar. Stärka förälder i det enskilda föräldraskapet och föräldraparet i det gemensamma föräldraskapet genom möjlighet till reflektion.

Under träffen ska föräldrar få möjlighet att reflektera över:

▪ vad det inneburit att bli förälder

▪ vad det inneburit att bli föräldrar tillsammans

▪ vad det inneburit att bli förälder på egen hand

▪

vad det inneburit att bli flerbarnsförälder

24

TEMA: Omställning

I detta tema får föräldrar reflektera över den första tiden i det nya föräldraskapet, utifrån förväntningar innan och hur vardagen ser ut.

Introduktion av tema: omställning

Att föda och bli förälder är en av de största omställningarna vi är med om i livet och ingen kan veta hur det kommer bli. Föräldraskapet, både det egna och det gemensamma, ska byggas. Vardagen förändras drastiskt och man behöver hitta en tillvaro med balans mellan rutiner, närvaro och återhämtning.

Föreställningen man har innan barnet kommer kan vara olika långt ifrån hur det faktiskt blir och vi kan, både individuellt och som par, ha olika lätt att anpassa oss till det nya livet. För en del är det lättare med omställningen till en vardag där man ”bara är hemma och inte hinner med något” mer än att vara med barnet, för andra är det väldigt stressande.

För att det gemensamma föräldraskapet ska kunna växa fram på ett positivt sätt är det viktigt att prata om hur man upplever vardagen med barnet och hur man bäst kan stötta varandra. För att båda föräldrar ska få möjlighet att utveckla en trygghet med barnet behöver man turas om. Att prata om hur man fördelar det praktiska hemma och tiden med barnet är en förutsättning.

Relationen till barnet och förståelsen för det byggs med tid, närhet och samspel. För båda föräldrar gäller att man provar sig fram. Det är ofta skakigt och man kan uppleva starkare känslor än vanligt, både positiva och negativa. Nyblivna föräldrar ska vara lite tunnhudade och sköra – då är man mer lyhörd för bebisen.

För mycket stress och trötthet kan försvåra lyhördheten för barnet och tilliten till sig själv. Föräldrar behöver sänka kraven och ta hand om sig själv samt be om hjälp.

Material och hjälpmedel för tema: Omställning Metoder för diskussionsfrågor

Ha färdiga lappar som föräldrarna får välja mellan. Diskutera två och två eller fyra och fyra – sedan lyfta i storgrupp. Eventuellt skicka med frågor till andre föräldern om hen inte är med. Följ upp nästa tillfälle. Se avsnittet som handlar om ”Gruppledarens uppgift”

25

Film

Vardagen och relationen förändras

En film från 1177.se där en FBHV-psykolog pratar om omställningen när man blir förälder. Att hitta rytm i vardagen och lära känna sitt barn.

▪ Hitta filmen genom att söka efter ”Att bli förälder” eller ”Vardagen och relationer förändras” på 1177.se

▪ Film (YouTube)

Tips på fördjupning eller om förälder vill veta mer

▪ Att bli förälder, 1177.se

▪ Leva med barn (Kapitel: ”Den första tiden tillsammans”), Köhler, M., Reuter, A. & Tell, J., Gothia Fortbildning 2016

▪ BVC-podden;

Avsnitt 73 ”Nybliven förälder: hur mår jag så bra som möjligt?”

Följande frågor kan användas för ett hälsofrämjande gruppsamtal om omställningen när man blir förälder:

▪ Vad hade du/ni för förväntningar innan barnet kom? Vad har varit svårare än du/ni trodde? Vad har varit enklare?

▪ Hur ser vardagen ut? När är ni stressade eller oroliga som föräldrar? När är ni lugna och tillfreds?

När finns tid för återhämtning?

▪ (Gäller både den som är föräldraledig och den andre.)

▪ Hur gör ni för att stötta varandra i ert nya föräldraskap, känslomässigt och praktiskt? När är det lätt och när är det svårt? Vad ser du för styrkor hos den andre föräldern?

▪ Hur pratar ni om fördelar det praktiska hemma och omhändertagandet av barnet?

▪ Är ni överens om hur ni ska ta hand om barnet?

▪ Vad har ni för behov av avlastning och stöd? Har ni möjlighet till detta? Det kan vara avlastning eller någon att fråga och få bekräftelse av. (Eller är det belastning? Familj som har åsikter?

Besök?)

Diskussionsfrågor

26

▪ Må bra som förälder – psykologernas strategier för småbarnsåren, Jonson Wennerdal, H &

Zellerroth, C., Norstedts 2019

▪ Lyhört föräldraskap, Bergström, M., Bonnier Fakta 2014

27

TEMA: Vardagsliv

Barnets vardag och relationerna i familjen är barnets uppväxtmiljö. Hur kan vardagen fungera så bra som möjligt utifrån varje familjs förutsättningar och behov?

Vardagsliv är ett stort område och beskrivs under rubrikerna ”Balans i vardagen”, ”Skärmvanor”, ”Alkohol och tobak” samt ”Sömn”. Gruppen får välja fokus. Temat kan också delas upp till två tillfällen eller kombineras med något av annat tema.

Balans i vardagen

Vardagen med barn skiljer sig från vardagen utan barn. Det lilla barnets behov innebär nya rutiner och tar mycket tid. Det är därför viktigt att reflektera över vad som är viktigt och vad som får ta tid i den nya vardagen. Efter den första, ofta turbulenta tiden, börjar man försöka hitta en ny vardag som kommer att följa familjen framöver. Eftersom mycket är nytt som tar tid och ”stoppas in” måste troligen mycket man la tid på förut ”tas bort”.

När man får fler barn kan det också upplevas som en stor förändring. En del föräldrar har frågor kring hur de ska hinna med att ge barnen samma tid och uppmärksamhet när de blivit fler. Att hitta en balans i en vardag som alla i familjen kan trivas med är viktigt.

Som föräldrapar är det viktigt att diskutera vilka tankar man har kring vardagen och vad den ska innehålla och vad som kan väljas bort. Det handlar om att prata igenom hur man ska fördela och prioritera

hushållsarbete. Ibland är det nödvändigt att sänka ambitionsnivån under en tid. Det gäller också det sociala livet - hur mycket vill och orkar man umgås med andra? Vad fyller på och vad stjäl energi? Det kan vara bra att fundera över hur man ska hinna ta hand om sig själv och sin parrelation. Sammanfattningsvis är det viktigaste att den stress som många småbarnsföräldrar kan uppleva i en ny vardag inte ska bli så stor att den spiller över negativt på relationerna i familjen, varken mellan barn och föräldrar eller mellan de vuxna. Stämningen i familjen och relationen mellan föräldrarna är barnets uppväxtmiljö.

Syfte

Att få samtala och fundera kring sin vardag utifrån både sitt eget och sitt barns behov. Under träffen ska föräldrar få möjlighet att reflektera över:

▪ balansen i vardagen - mellan krav och återhämtning – för båda föräldrar. Vad mår jag bra av och vad mår familjen bra av?

▪ hur det blir när/om man har olika förväntningar över vad vardagen ska innehålla, man har kanske olika idéer och olika behov

▪ hur man kan ta hand om parrelationen utifrån de förutsättningar som är just nu

▪ skärmars plats i vardagen (för de vuxna; bebis och syskon)

28

Material och hjälpmedel för team: Balans i vardagen Samtalsmaterial

Ge deltagarna ett papper med en cirkel och be dem fördela ungefär hur mycket av den vakna tiden de lägger på respektive område (se bilaga 4).

▪ Hur ser balansen i vardagen ut mellan tid med barn, parrelationen, arbete/hemarbete, återhämtning och egna intressen?

(Är du nöjd? Finns möjlighet till förändring?)

▪ Vilken är den bästa stunden på dagen?

▪ Hur kan man ta hand om parrelationen under småbarnstiden?

(Kan gruppen skapa tipslista? Exempel: Intimitet- 10-sekunderskramen, fem gånger så mycket positiv uppmärksamhet som negativ etc. Reflektera)

Diskussionsfrågor - syskon

▪ Hur har det varit att få två (eller fler) barn? Har ni tänkt annorlunda?

▪ Hur tror ni syskonet upplever det?

▪ Hur kan ni hjälpa syskonet om det är något som är jobbigt?

(Exempel: Hjälpa till, ha väska med saker/böcker som bara tas fram vid matning av småsyskon, få egen tid med förälder).

▪ Har ni tips att delge varandra?

Diskussionsfrågor

VARDAGEN

Arbete/hemarbete Tid med barn Egna intressen Parrelationen Återhämtning

29

Bilder som samtalsstöd

”Tillsammans - Samtal om förhållandet och föräldraskapet”, är ett material framtaget i samarbete mellan Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen. Det riktar sig till den som i sitt arbete möter blivande eller nyblivna föräldrar och leder samtal i olika former av föräldrastöd. Materialet består av 14 teman och varje tema utgår ifrån en bild med tillhörande förslag på frågor. Det går bra att välja en eller flera bilder.

▪ Materialet Tillsammans – Handledning (enkelsidig)

▪ Materialet Tillsammans – 14 bilder (enkelsidig)

”Checklista för en jämställd vardag”, är en checklista som föräldrar kan fylla i hemma som underlag för dem samtal om uppdelning av hemmasysslor.

▪ Region Skåne - Jämställt föräldraskaps – Metodmaterial

Tips på fördjupning eller om förälder vill veta mer

▪ Att bli förälder, 1177.se.

▪ Leva med barn (Kapitel: ”Vara tillsammans” ”Syskon”, ”Vem ska stanna hemma”), Köhler, M., Reuter, A. & Tell, J., Gothia Fortbildning 2016

▪ BVC-Elvis

Att få syskon https://www.medscinet.com/bvcelvis/att-fa-syskon.aspx

▪ BVC-podden

Avsnitt: ”Att prata om sex, det är bra. Och viktigt.”, Avsnitt: ”Bråkar man mycket är det dåligt. Punkt.”

Avsnitt: ”Att få syskon”

Avsnitt: ”Varför bråkar syskon?”

30

Skärmvanor

Det är bra att tidigt fundera över familjens skärmanvändning, både för sig som förälder och att tänka framåt på barnets kommande skärmanvändning.

Tid vid skärmen är en stor del av dagens barndom och innebär utmaningar för dagens föräldrar. Det är en källa till konflikter och föräldrar har mycket frågor om skärmanvändning. Det är viktigt att varken fördöma eller oroa i samtalen om skärmanvändning, utan att istället hjälpa föräldern till egen reflektion. Vilken stimulans barnen får för övrigt, vad de gör på skärmen och vem de interagerar med verkar mer betydelsefullt för deras välbefinnande och hälsa än omfattningen av deras skärmtid. Ledord för skärmanvändning för småbarnsfamiljen är Dela, Vägleda och Begränsa.

Barn utvecklas i samspel med andra. Det är extra viktigt med mångsidig stimulans för barn under två år, till exempel att interagera med lyhörda vuxna som stimulerar deras språk. Barn i den här åldern behöver röra på sig för att utveckla sin grovmotorik och pyssla med leksaker av olika slag för att utveckla sin finmotorik, koordination och få ökad förståelse för världen. Skärmtiden för både barn och vuxna behöver begränsas för att inte stjäla tid från annan samvaro. Barn under två år har svårt att förstå och översätta kunskaper som inhämtas framför skärmen till livet utanför, för det behöver barnen stöd av vuxna.

Skärmar kan vara ett hjälpmedel för att hålla barn lugna vid till exempel bilåkning eller för att avleda ett utbrott. Men föräldrar behöver också ha andra strategier att ta till för att lugna sitt barn. Barn lär sig att lugna sig, eller att tråkiga eller hemska saker går att klara av, med föräldrars hjälp.

▪ Hur tänker ni om er egen medieanvändning?

▪ Hur kan ett barn uppleva det när en förälder är upptagen med sin telefon/skärm?

▪ Hur påverkar medianvändningen samspelet mellan förälder och barn samt mellan familjemedlemmar?

▪ Hur sätter man gränser?

▪ Finns det något du vill ändra på?

▪ Hur vill ni att ert barns medieanvändning ska se ut?

Frågor från Statens medieråds manual

Diskussionsfrågor

31

Material och hjälpmedel för tema: Skrämvanor

Bilder som samtalsstöd

”Familjeliv, små barn och medier” är ett material framtaget av Statens medieråd.

Det består av bildkort och tillhörande manual för samtal kring små barn och medieanvändning. Manualen innehåller diskussionsfrågor att använda tillsammans med korten.

▪ Stöd till bildmaterial om familjeliv, små barn och medier

Praktisk övning

Låt föräldrarna sitta två och två och berätta om något man själv tycker är intressant och/eller viktigt. Den som lyssnar tar fram sin telefon och

börjar hålla på med den. Reflektera över hur det upplevdes. Byt sedan vem som berättar och gör på samma sätt.

Film

Teknologi förändrar oss

Film om mammor, barn och mobiltelefoner

▪ Film: https://tv.nrk.no/serie/teknologien-som-forandrer-oss/sesong/1/episode/3

Dads try the still face experiment

En film som liknas vid att plötsligt helt ägna sig åt mobiltelefonen:

▪ Film (YouTube)

Tips på fördjupning eller om förälder vill veta mer

▪ Leva med barn (Kapitel: ”Barn och Media”, s.187–195), Köhler, M., Reuter, A. & Tell, J., Gothia Fortbildning 2016

▪ Skärmvanor för barn 0–5 år, Rikshandboken i barnhälsovård

▪ BVC-podden

Avsnitt 19, ”Vi måste engagera oss i barnens värld på nätet”

Avsnitt 22, ”Hur var det på nätet idag?”

Avsnitt 82, ”Barn och skärmar: Dra inte all skärmtid över en kam”

▪ Distraherad: hjärnan, skärmen och krafterna bakom, Sissela Nutleys Natur Kultur 2019

▪ Zack E, Gerhardstein P, Meltzoff AN, Barr R. (2013).

15-month-olds’ transfer of learning between touch screen and real-world displays: language cues and cognitive loads. Scandinavian Journal of Psychology, 54(1):20–25., Barr R. (2013).

▪ Memory constraints on infant learning from picture books, television, and touchscreens. Child Development Perspectives, 7, 205–210.).

32

Sömn

Alla människor behöver sova för att må bra. Barn behöver även sömn för att kunna växa och utvecklas.

Späda barns sömn skiljer sig från vuxnas sömn, bland annat genom att barnen har fler perioder av ytlig sömn och därmed normalt vaknar till några gånger under natten.

Tidsintervallet mellan djup och aktiv sömn beror främst på barnets ålder. För riktigt små barn kan intervallet vara ca 30 minuter medan det för ett barn på 1 år cirka 60 minuter. En vuxen person har cirka 1,5 timmes intervall mellan sömncyklerna.

Bilden är hämtad från Rikshandboken och illustrerar hur barns och vuxnas sömndjup varierar och inte ligger i fas med varandra under natten.

Syfte med träffen

Att främja föräldrars förmåga att hitta en balans mellan sömn och vakenhet både för sig själva och sitt barn, samt att minska stressen kring barnets läggning och nattliga uppvaknanden. Detta genom att ge föräldrar kunskap om barns sömnmönster och att inspirera dem att etablera trygga rutiner kring barnets och sin egen sömn, så som att skapa förutsägbara och rogivande kvällsrutiner. balansen i vardagen - mellan krav och återhämtning – för båda föräldrar. Vad mår jag bra av och vad mår familjen bra av?

Under träffen ska föräldrarna få möjlighet att reflektera över:

▪ barnets föränderliga sömnbehov hur förälderns behov skiljer sig från barnets

▪ olika sömnbehov

▪ vad som fungerar för dem just nu

▪ yttre och inre resurser

▪ samsovning och säkerhet

▪ skärmtid och sömn