Med elevernas egna fria beskrivningar av kränkningar i skolmiljö i färskt minne byter vi nu till viss del fokus. Rapportens resterande del beskriver de resultat som framkommer från enkätundersökningen där vi definierat vad kränkningar kan vara. Elevernas uppgift här har framförallt varit att skatta om, och i så fall hur ofta, de varit med om dessa saker samt i de flesta fall, även hur de reagerat.
I samråd med uppdragsgivaren har vi valt att redovisa resultaten tematiskt så att det tydligt framgår hur många procent av eleverna som svarat på ett visst sätt. För att klart åskådliggöra detta har vi valt att till stora delar arbeta med diagram. Att använda procentandelar på detta sätt innebär fördelar och nackdelar. En svårighet är att vissa kategorier svarande lyfts fram medan andra kommer i skymundan. Det går inte heller att samtidigt presentera information från hela svarsskalan vilket görs då t ex medelvärden redovisas. En fördel är emellertid att läsaren får en mer konkret bild av resultaten.
De teman som uppmärksammas är valda utifrån uppdragets fokus (se kapitel 1). Att beskriva skolan genom att enbart lyfta fram de kränkningar som förekommer där tenderar emellertid att ge en alltför ensidig bild. Därför har vi valt att inleda genomgången av huvudstudien med ett kapitel som beskriver trivsel och trygghet och allmänt välbefinnande. För flertalet elever och lärare utmärks skoldagen snarare av detta än av kränkningar. Det är mot denna bild övriga beskrivningar – mobbning/upprepade kränkningar, sexuella trakasserier och etniskt relaterade kränkningar – bör läsas.
I detta introducerande kapitel presenteras genomförandet av studien, undersökningsgruppen samt några väsentliga drag i de följande kapitlen.
Genomförande
Enkätundersökningen riktade sig, som tidigare nämnts, till elever i skolår fem, åtta och gymnasiets år två. Den enkät som eleverna i år fem besvarade var en reducerad version av åttornas och gymnasisternas frågeformulär. (Se bilaga 5).
För att få tillgång till information om strukturella förhållanden på skolan och i klassen ombads även rektor och den lärare som delade ut enkäten besvara ett antal frågor. (Se bilaga 6 och 7). I några fall var det en annan person än en lärare som ansvarade för bjudningen av enkäten. Trots detta har vi valt att hädanefter benämna gruppen lärare.
Urval24
Syftet med studien var att genomföra en nationell kartläggning av olika former av kränkningar i skolmiljö, vilket i sig närmast implicerar ett slumpmässigt obundet urval. Som så ofta var det inte möjligt att fullt ut genomföra detta.
För det första drogs med hjälp av SCB ett klustrat urval d v s det genomfördes på skolnivå och inte på individnivå. Två skäl talade för detta. Dels förväntades andelen svarande på så vis
24 Urvalet för den mindre enkätstudien i år två har beskrivits i anslutning till de redovisade intervjuerna eftersom de genomfördes vid samma tillfällen. 135 elever från åtta olika västsvenska skolor ingick. (Se kapitel 3.)
öka och dels sågs det som en fördel att eleverna genomförde enkäten i den miljö som studien uppmärksammade, d v s skolan.
Då det ingick i uppdraget att särskilt uppmärksamma kränkningar i relation till etnicitet och ett slumpmässigt obundet urval förväntades ge en för låg andel elever med utländsk bakgrund beslutades, för det andra, att skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund skulle vara överrepresenterade. Målet var att få med minst 300 elever i varje skolår med utländsk bakgrund, vilket är ungefär dubbelt så många som slumpen skulle ge. Skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund innebar i praktiken skolor med minst dubbelt så hög andel elever berättigade till modersmålsundervisning som genomsnittet.
För det tredje förstärktes antalet fristående skolor, så att även denna grupp skulle utgöra cirka 300 elever per skolår. Detta gjordes för att, enligt uppdraget, kunna jämföra kommunala skolor med fristående.
Även det totala antalet elever var naturligtvis väsentligt. Bedömningen gjordes att minst 50 klasser per åldersgrupp behövdes för de planerade analyserna. Eftersom klasstorlek kan variera mycket och det också var av intresse att få många elever i materialet sattes en gräns så att endast skolor med 25 elever per klass skulle tas med inom ramen för urvalsdragningen.
För gymnasieskolans del kompenserades också för programtyp, då klasserna antogs vara större på de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen.
I det slutliga urvalet från SCB ingick sammanlagt 182 skolor, från 92 olika kommuner runt om i Sverige. Av skolorna var 147 kommunala och 35 fristående. Det totala antalet klasser var 184. I två fall förekom alltså mer än en klass från samma skola.
Valet av vilken specifik klass på skolan som skulle ingå i studien gjordes av rektorerna enligt givna instruktioner (bilaga 8-10). Särskilda åtgärder vidtogs för att fördelningen mellan studieförberedande och yrkesförberedande klasser skulle bli jämn.
Procedur vid utdelningen
Utöver tidigare nämnda brev till rektor som bl a innehöll information om val av klass och tidpunkt för genomförande, fick föräldrarna till barnen i år fem ett särskilt brev där de informerades om studiens innehåll och syfte. De ombads också meddela klassläraren om de inte ville att deras barn medverkade (bilaga 11). Eleverna i år åtta och gymnasieskolans år två bedömdes kunna avgöra själva om de ville medverka varför ingen föräldrainformation gavs i dessa klasser.
Eftersom pilotundersökningar visat att enkäten inte var helt enkel att besvara för de yngre eleverna gavs en utförlig instruktion till läraren i år fem (bilaga 12). Den enkät som lärarna besvarade om klassen innehöll också frågor som direkt rörde hur det fungerat då eleverna arbetat med enkäten. Sådana frågor besvarades av alla lärare oavsett elevernas ålder. Sammanfattningsvis tyder lärarnas svar på att enkätgenomförandet fungerade förhållandevis bra. Enkäten uppfattades dock som något komplicerad för eleverna i år fem.
Undersökningsgruppen
På det hela taget kan svarsfrekvensen bedömas som god. Totalt inkom svar från elever i 148 klasser, vilket motsvarar 80 procents svarsfrekvens. Från de fristående skolorna var emellertid svarsfrekvensen lägre, cirka 60 procent.
Eftersom samtliga skolor som inte lämnade in enkäter fick påminnelser per telefon kan något sägas om orsaken till att cirka en femtedel av de uttagna skolorna aldrig medverkade. Det ena av de två vanligaste skälen som angavs kan sägas ligga på skolorganisationsnivå medan det andra gällde karaktären på frågorna som ställdes. I det första fallet menade man att materialet förkommit i hanteringen eller att den allmänna belastningen på skolan gjorde det omöjligt att genomföra undersökningen. I det andra fallet ville skolan skydda sina elever genom att inte delta. Flera talade exempelvis om att inte ”väcka den björn som sover”.
I nedanstående tabell illustreras hur den elevgrupp som studerats fördelar sig på de faktorer som studien särskilt syftat till att uppmärksamma samt några andra principiellt intressanta faktorer.
Tabell 1. Undersökningsgruppens fördelning på individuella bakgrundsfaktorer samt skoltyp. Antal och procent. År 5 År 8 År 2 gy Totalt n % n % n % n % Pojke/Man 530 49 525 48 515 44 1570 47 Flicka/Kvinna 558 51 574 52 662 56 1794 53 Totalt 1088 100 1099 100 1177 100 3364 100 Svensk bakgrund 734 71 785 73 847 74 2366 73 Utländsk bakgrund 293 29 283 27 301 26 877 27 Totalt 1027 100 1068 100 1148 100 3243 100 Högre SES 697 66 652 60 462 40 1811 55 Lägre SES 365 34 444 40 702 60 1511 45 Totalt 1062 100 1096 100 1164 100 3322 100 Studieförberedande program 628 54 628 54 Yrkesförberedande program 528 46 528 46 Totalt 1156 100 1156 100 Fristående skolor 174 16 118 11 203 17 495 15 Kommunala skolor 919 84 993 89 979 83 2981 85 Totalt 1093 100 1111 100 1182 100 3386 100
Guide till beräkningarna i de följande kapitlen
De sociala kategorier som vi kontinuerligt uppmärksammat i rapporten är som tidigare nämnts ålder, kön, svensk/utländsk bakgrund samt högre/lägre SES. Begreppen diskuteras närmare i kapitel 1. För att förstå de resultat som presenteras nedan kan det finnas anledning att återigen nämna dessa definitioner. Medan ålder och kön, i detta sammanhang, är tämligen självklara begrepp så är kategorierna som gäller elevernas bakgrund inte lika självklara. Med utländsk bakgrund avses här elever med minst en förälder född i annat land än Sverige. Kategorierna högre respektive lägre SES är mer abstrakta. Eleverna har på grundval av medelvärdet på det index som använts som mått på socioekonomisk status delats upp i två grupper. I detta index, som beskrivs i det inledande kapitlet, ingår frågor om föräldrars utbildning, familjens ekonomi samt det skattade antalet böcker i familjen.
Totalt ingick 3386 elever i undersökningen, d v s det antal som redovisas på sista raden i tabell 1. Att inte samma antal förekommer på de ovanstående raderna d v s för flicka/pojke, svensk/utländsk bakgrund samt högre/lägre SES beror på att uppgift om dessa faktorer i vissa fall saknas. Antalet elever som förekommer i respektive grupp är emellertid väsentligt att uppmärksamma då det är dessa vi utgått från då indexen med den procentuella andelen kränkta redovisas i följande kapitel.
Som angivits ovan är andelen elever med utländsk bakgrund ungefär dubbelt så stor som motsvarande andel i populationen. Vid jämförelser mellan grupper är detta inget problem, men då siffror för totalgruppen redovisas är sådana företeelser, t ex etniska kränkningar, som uppträder mer frekvent för elever med utländsk bakgrund överskattade jämfört med populationen.
I kapitel fem och sex förekommer även jämförelser med resultat från den mindre enkätundersökningen i grundskolans år två, 135 elever. Eftersom frågorna är jämförbara men inte identiska ingår dessa elever aldrig i totalgruppen. (Se även kapitel 3 samt bilaga 2).
De sambandsanalyser som genomförts har till allra största del baserat sig på korstabeller. De resultat som erhållits har jämförts med vad man kunnat förvänta sig vid en slumpvis fördelning. På så sätt har det kunnat konstateras att vissa grupper t ex varit överrepresenterade. Då denna under- eller överrepresentation varit så stor att sannolikheten att få en sådan avvikelse slumpmässigt varit mindre än fem procent har vi använt termen skillnad och statistiskt signifikant eller säkerställd skillnad. Sådana prövningar har gjorts med hjälp av chi-två tester (χ2). Övriga avvikelser som i ett diagram kan identifieras med blotta ögat men som är för små för att kunna säkerställas statistiskt har benämnts tendenser.
Den enkät som använts som grund för de redovisade beräkningarna innehåller en mängd olika frågor. För att försöka greppa större fenomen har vi valt att reducera mängden data och skapa index. Några index som redovisas i nedanstående text är mer centrala än andra och används mera genomgående. Därför har vi valt att redan här i introduktionskapitlet tydliggöra vilka dessa index är och vad de innehåller.
I kapitlet Mobbning och andra innehållsövergripande kränkningar handlar det mest centrala avsnittet om de kränkningar, totalt sett, som skett vid återkommande tillfällen. Detta index benämns Upprepade kränkningar – totalt. I de följande två, innehållsmässigt mera avgränsade, kapitlen används två index som kallas just Sexuella trakasserier och Etniska
kränkningar. I dessa fall finns alltså inget krav på att handlingarna ska ha skett vid upprepade
tillfällen. För samtliga dessa tre index gäller att vi med begreppet kränkning avser sådana handlingar som eleverna reagerat mot och ”brytt sig” över.
För att på ett mera lättillgängligt sätt jämföra kränkningsfrekvenser med hur eleverna uppger att de trivs i skolan, vilket blir aktuellt i kapitlet Skolfaktorer, används ett par olika trivselindex som benämns Trivsel med klass och lärare samt Trivsel med skolan och
Vad som ingår i dessa fem generella index redovisas i nedanstående ruta. Som framgår av de följande kapitlen förekommer det mer omfattande index för eleverna i år åtta samt år två på gymnasiet som beskrivs i respektive avsnitt. De index som förklaras nedan gäller dock för
samtliga elever:
Upprepade kränkningar – totalt: Upprepade verbala kränkningar d v s samtliga ordgrupper, härmning av tal samt skymfning av hemtrakter.
Upprepade fysiska kränkningar d v s både mera påtagligt fysiska handlingar såsom knuffad, slagen, fasthållen eller tafsad på, men även handlingar som mer diffust kan ses som fysiska, exempelvis att bli ifråntagen saker, utsatt för hot eller blottning. Upprepad utfrysning d v s utfryst/utelämnad/ ignorerad samt utsatt för miner/grimaser.
Sexuella trakasserier: Sexuellt laddade ord d v s kuk/fitta och bög/lebb (Men inte bitch/hora/luder!)
Fysiska sexuella trakasserier d v s avdragen kläderna, utsatt för blottning samt tafsad på.
Etniska kränkningar: Ordgrupperna arab/norrbagge/svenne/tattare etc samt muslim/jude/kristen.
(Men inte svartskalle/lakristomte/blatte!)
De båda utsagorna: Någon har härmat ens sätt att tala, t ex dialekt eller brytning samt Någon har sagt elaka saker om det område eller land som man kommer från, t ex Skåne eller Serbien.
Trivsel med klass och lärare: Trivs med lärarna
Trivs med eleverna i din klass
Trivsel med skolan och undervisningen: Vill gå till skolan Inte borta utan lov
Trivs med undervisningen Kul att gå till skolan Inte stressad i skolan