• No results found

Som nämnts ovan menar vi att elevernas rapportering om kränkningar i skolan bör sättas i relation till hur de totalt sett uppfattar sin skolsituation. Bland annat i de ovan rapporterade intervjustudierna illustreras hur handlingar kan vara eller inte vara kränkande beroende på situation. Även inom ramen för kränkande handlingar varierar allvaret. Det kan handla om att någon skämtar och det kan handla om att någon verkligen vill skada. På olika sätt har vi i enkätstudien försökt att komma åt svar som är så nyanserade att variationer i art och allvar i kränkningarna kan beskrivas. Avsikten med att också presentera uppgifter om elevernas allmänna trivsel är ytterligare ett försök att nyansera bilden. Vi tänker oss att den grad i vilken elevernas vardag är präglad av kränkande handlingar och kränkande språkbruk får konsekvenser för de svar de ger på våra ”trivselfrågor” och att detta är en hjälp i tolkningen av vad våra data om kränkningar egentligen betyder för elever i skolan idag. ”Trivsel” är förstås inget okomplicerat begrepp, men vi skall här inte gå in på någon omfattande definition utan använder de frågor vi ställt som indikatorer på ”trivsel”, ”trygghet” och ”välbefinnande” i deras allmänna, vardagsspråkliga innebörder. I detta kapitel kommer vi därför att beskriva hur eleverna i vår undersökning svarat på några frågor om hur de i olika avseenden trivs i skolan. De svarsalternativ som eleverna hade att välja bland var genomgående, såvida inte annat anges, ”aldrig/nästan aldrig”, ”sällan”, ”ibland” samt ”alltid/nästan alltid”.

Trivsel med klasskamrater, lärare och undervisning

Att trivas i skolan är inte en sak utan flera. Uppfattningen om skolan är sällan entydig. När eleverna fick svara på frågor om hur de trivs med eleverna i den egna klassen, med undervisningen och med lärarna på skolan framkom också detta.25

I diagram 1 nedan framkommer att eleverna trivs allra bäst med de egna klasskamraterna. Drygt tre fjärdedelar uppger att de alltid/nästan alltid trivs med dem. Därefter kommer i tur och ordning trivsel med lärare och undervisningen.

En jämförelse mellan de olika åldersgrupperna visar att ju yngre eleverna är desto bättre trivs de. Beträffande trivseln med klasskamraterna är skillnaderna mellan åldrarna inte så stora, men då bedömningen gäller trivsel med lärare och undervisning är eleverna i år fem betydligt mer positiva och främst är det då lärarna man trivs med. Bilden stämmer väl överens med vad tidigare studier visat (jmf t ex BO, 2001; Skolverket, 2001).

25 ”Har det i år hänt på din skola att…” ”Du trivs med eleverna i din klass”, ” Du trivs med lärarna”, ”Du trivs med undervisningen”.

43 44 75 50 50 76 59 70 81 50 55 77 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Trivs med undervisningen Trivs med lärarna

Trivs med klasskamraterna Samtliga År 5 År 8 År 2 gy

Diagram 1. Elever som alltid/nästan alltid trivs med klasskamrater, lärare respektive undervisning. Jämförelse mellan skolår. Procent.26

Vid en jämförelse mellan könen (diagram 2) visar det sig att det totalt sett är fler pojkar än flickor som alltid/nästan alltid trivs med klasskamraterna, medan flickorna något mer än pojkarna trivs med undervisningen. Beträffande trivseln med lärarna förekommer däremot inga skillnader mellan könen.

49 55 80 52 55 75 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Trivs med undervisningen Trivs med lärarna

Trivs med klasskamraterna

Flickor Pojkar

Diagram 2. Elever som alltid/nästan alltid trivs med klasskamrater, lärare respektive undervisning. Jämförelse mellan könen. Procent.27

En jämförelse mellan könen skolårsvis visar att flickor och pojkar i år fem trivs lika bra med kamraterna i klassen, medan det i övriga åldrar är pojkarna som trivs bäst med klasskamraterna. När det gäller trivsel med lärare och undervisning framkommer att i år fem är flickorna mer positiva än pojkarna, men i övrigt märks ingen större skillnad mellan könen.

Vid analysen av hur elever med svensk respektive utländsk bakgrund upplever trivseln i skolan (diagram 3) visar det sig att elever med båda föräldrarna födda i Sverige genomgående rapporterar en större trivsel än elever med en eller två föräldrar födda utomlands. En korsvis jämförelse mellan bakgrund och ålder visar att dessa skillnader huvudsakligen framträder på gymnasiet.

26 Procentandelar utifrån antal svarande per delfråga. Samtliga: 3343≤n≤3376. År 5: 1079≤n≤1089. År 8: 1093≤n≤1108. År 2 gy: 1171≤n≤1179.

Diagram 3 visar också att elever med högre socioekonomisk status genomgående rapporterar större trivsel än de med lägre sådan. Vid en korsvis jämförelse mellan SES och ålder framträder skillnaderna i samtliga åldrar, men är något mindre tydliga i år fem än bland övriga. 46 50 74 54 58 80 46 52 74 52 56 79 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Trivs med undervisningen Trivs med lärarna

Trivs med klasskamraterna Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Högre SES Lägre SES

Diagram 3. Elever som alltid/nästan alltid trivs med klasskamrater, lärare respektive undervisning. Jämförelse mellan svensk/utländsk bakgrund samt högre/lägre SES. Procent. 28

I enkäten till de yngsta eleverna i år två på grundskolan ställdes en något mer allmän fråga rörande trivsel.29 Av de totalt 135 eleverna som ingick i undersökningen svarade 56 procent att de trivs bra i skolan medan 35 procent angav svaret ”ganska bra”. Någon större skillnad mellan hur pojkar och flickor svarat visades inte, inte heller mellan elever med utländsk respektive svensk bakgrund. Någon möjlighet att jämföra mellan lägre och högre SES har vi inte haft då det gäller de yngre barnen.

Nära förbundet med att trivas i skolan är att inte vara rädd eller orolig. I enkäten till eleverna i år fem, åtta och gymnasiets år två efterfrågades därför huruvida eleverna under det senaste året känt sig rädda i skolan.30 Resultaten för detta redovisas i diagram 4. Totalt sett rapporterar mer än fyra femtedelar av eleverna att de aldrig/nästan aldrig känt sig rädda i skolan det senaste året. Detta kan jämföras med de två procent som menar att de alltid/nästan alltid är rädda. Det generella mönstret är att ju äldre man är desto mindre rädd tycks man vara. Några skillnader relaterat till kön, lägre/högre SES eller svensk/utländsk bakgrund har inte identifierats. 88 84 8084 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Aldrig/nästan aldrig rädd i skolan Samtliga År 5 År 8 År 2 gy

Diagram 4. Elever som aldrig/nästan aldrig känt sig rädda i skolan det senaste året. Jämförelse mellan skolår. Procent.31

28 Procentandelar utifrån antal svarande per delfråga. Svensk bakgrund: 2339≤n≤2360. Utländsk bakgrund: 867≤n≤877. Högre SES: 1789≤n≤1807. Lägre SES: 1491≤n≤1505.

29 ”Hur trivs du i skolan?” ”Dåligt”, ”Ganska dåligt”, ”Ganska bra”, ”Bra”.

30 ”Har det i år hänt att Du känner Dig rädd i skolan?”

Ovan redovisade mönster håller även då resultatet för de yngre eleverna i grundskolans år två studeras. På den likartade frågeställningen32 visade sig de i högre grad än de äldre vara rädda i skolan. Knappt hälften (48 procent) av eleverna uppger att de aldrig/nästan aldrig är rädda eller oroliga i skolan. Några direkta skillnader mellan hur flickor och pojkar eller elever med olika bakgrund svarat visas inte.

Jämförs de här uppmätta nivåerna (år 5, 8 och 2 gy) med de som redovisas i tidigare nämnd Skolverksstudie förefaller denna undersöknings nivå ligga relativt låg. Skolverket (2001) visade att det är ca 30 procent av eleverna som i någon mån upplever rädsla förknippad med sin skolsituation. Skolverkets uppgift om att elever med utländsk bakgrund skulle vara överrepresenterade bland dem som alltid eller ofta är rädda bekräftas inte heller i föreliggande studie.

Möjligheter att kunna påverka och att säga ifrån i skolan

Huruvida man trivs eller inte trivs med lärare och undervisning kan ha att göra med i vilken grad man upplever att man har möjligheter att säga sin mening i skolan och på så sätt kunna påverka sin vardag. I anslutning till ovan redovisade trivselfrågor fick eleverna också ange i vilken grad de anser att de kunnat vara med och påverka undervisningen i skolan det senaste året.33 Totalt sett visas att 15 procent av eleverna anser att de alltid/nästan alltid haft sådana möjligheter, vilket kan jämföras med de sju procent som anger att de aldrig/nästan aldrig kunnat påverka undervisningen. Några tydliga skillnader i relation till elevernas ålder finns inte. Däremot tycks flickor, elever med svensk bakgrund samt elever med högre socioekonomisk status bedöma sina möjligheter att påverka som större än övriga.

Då eleverna i grundskolans år två fick en motsvarande fråga ”Tycker du att du får vara med och bestämma i klassen?” svarade 16 procent av eleverna att de alltid/nästan alltid har denna möjlighet. I enlighet med ovan redovisade resultat var det flickor och elever med svensk bakgrund som upplevde sig ha störst möjligheter att vara med och påverka.

Att fritt få säga sin mening och att kunna protestera mot sådant man tycker är fel utan att för den skull drabbas av repressalier är ytterligare en aspekt av trivsel som vi valt att uppmärksamma. I enkäten efterfrågade vi i vilken grad eleverna upplever att de under det senaste året kunnat säga ifrån till andra elever och till sina lärare om sådant de tycker är fel utan att de får lida av det.34 I nedanstående diagram redovisas i vilken grad eleverna uppger att de alltid/nästan alltid kunnat göra detta. Totalt sett menar omkring hälften av alla elever att de kan säga ifrån på skolan, något oftare till elever än till lärare. Ju äldre man är desto oftare tycker man sig kunna framföra sina synpunkter till andra elever. Vad beträffar möjligheterna att protestera mot lärare tycks år åtta vara den grupp där flest uppger att de alltid/nästan alltid kan säga ifrån om sådant de tycker är fel.

32 ”Har det hänt i tvåan att du känt dig rädd eller orolig i skolan?”

33 ”Har det i år hänt på din skola att Du kan vara med och påverka undervisningen?”

34 ”Har det i år hänt på Din skola att…” ”Du kan säga ifrån till Dina lärare om sådant Du tycker är fel utan att Du får lida av det?”, ” Du kan säga ifrån till andra elever om sådant Du tycker är fel utan att Du får lida av det?”

56 44 49 48 47 45 51 46 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Säga från till elever

Säga från till lärare Samtliga

År 5 År 8 År 2 gy

Diagram 5. Elever som alltid/nästan alltid kan säga ifrån till elever och lärare om sådant de tycker är fel utanatt få lida för det. Jämförelse mellan skolår. Procent.35

En jämförelse mellan könen visar att en något större andel av pojkarna uppger att de alltid/nästan alltid kan säga ifrån till andra elever och till lärare. (Se diagram 6.) Det är dock bara någon procentenhet som skiljer. Jämför man hur flickor och pojkar i de olika åldrarna svarat visas däremot vissa intressanta skillnader. I år fem och år två på gymnasiet är det pojkarna som oftast anser sig kunna säga ifrån till andra elever, medan det i år åtta i stället är flickorna. Vad gäller att kunna säga ifrån till lärarna är det flickorna i år fem och pojkarna i år åtta och på gymnasiet som anger detta i högre grad än övriga.

52 47

50 45

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Säga från till elever

Säga från till lärare

Flickor Pojkar

Diagram 6. Elever som alltid/nästan alltid kan säga ifrån till elever och lärare om sådant de tycker är fel utan att få lida för det. Jämförelse mellan könen. Procent.36

Då elever med svensk bakgrund jämförs med elever med utländsk visar sig svarsmönstren gå åt skilda håll. (Diagram 7). Eleverna med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland dem som anser sig kunna säga ifrån till andra elever medan eleverna med svensk bakgrund i högre grad upplever att de alltid/nästan alltid kan säga ifrån till lärarna. Resultaten visar också att elever med högre socioekonomisk status i något större utsträckning än de med lägre sådan upplever att de det senast året alltid/nästan alltid kunnat säga ifrån till lärare och elever om sådant de tycker är fel utan att få lida av det.37

35 Procentandelar utifrån antal svarande per delfråga. Samtliga: 3343≤n≤3376. År 5: 1066≤n≤1071. År 8: 1083≤n≤1102. År 2 gy: 1173≤n≤1175.

36 Procentandelar utifrån antal svarande per delfråga. Flickor: 1770≤n≤1779. Pojkar: 1540≤n≤1547.

49 45 53 47 53 43 51 47 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Säga från till elever

Säga från till lärare Svensk bakgrund

Utländsk bakgrund Högre SES Lägre SES

Diagram 7. Elever som alltid/nästan alltid kan säga ifrån till elever och lärare om sådant de tycker är fel utan att få lida för det. Jämförelse mellan svensk/utländsk bakgrund samt högre/lägre SES. Procent.38

Graden av trivsel kan påverkas av i vilken grad man upplever att man har någon att anförtro sig åt, eller vad vi kallar att ha någon att prata med. I enkäten efterfrågades i vilken grad eleverna upplevde att de har någon elev respektive vuxen att vända sig till.39 Totalt sett tyder resultaten på att tillgången till elever att tala med bedöms som betydligt större än tillgången till vuxna (58 procent jämfört med 38 procent – Se diagram 8). Mönstret är också att med stigande ålder ökar antalet elever som alltid/nästan alltid tycker sig ha andra elever att vända sig till medan tendensen är den motsatta då det handlar om att ha någon vuxen på skolan att anförtro sig åt. 32 63 39 58 42 51 38 58 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Har någon vuxen att

prata med Har någon elev att prata

med Samtliga

År 5 År 8 År 2 gy

Diagram 8. Elever som anger att de alltid/nästan alltid har en elev respektive vuxen att gå till då de behöver prata. Jämförelse mellan skolår. Procent.40

Som framgår av diagram 9 nedan anger flickorna i högre grad än pojkarna att de alltid/nästan alltid har någon att anförtro sig åt. Intressant är att notera den stora skillnad som visas i flickors och pojkars bedömning av att ha elever att vända sig till. Skillnaden, som ligger på närmare 25 procentenheter, visar sig vid en korsvis jämförelse vara ganska konstant över skolåren.

38 Procentandelar utifrån antal svarande per delfråga. Svensk bakgrund: 2329≤n≤2345. Utländsk bakgrund: n=862. Högre SES: 1783≤n≤1791. Lägre SES: 1480≤n≤1488.

39 ”Har det i år hänt på din skola att…..” ”Det finns någon elev som Du kan gå till när Du behöver prata?”, ”Det finns någon vuxen på skolan som du kan gå till då du behöver prata?”

40 Procentandelar utifrån antal svarande per delfråga. Samtliga: n=3327. År 5: 1068≤n≤1077. År 8: 1085≤n≤1088. År 2 gy: 1162≤n≤1174.

Skillnaden mellan flickors och pojkars totala bedömning av att ha en vuxen att prata med på skolan är betydligt mindre, fem procentenheter. Studerar man könsskillnaderna inom de olika åldrarna lite närmare framkommer ett ganska intressant trendbrott i år åtta. Pojkarna i denna åldersgrupp avviker från det generella mönstret genom att i högre grad än de jämngamla flickorna ange att de har vuxna att gå till då de behöver prata (42 procent jämfört med 37 procent). 35 44 40 69 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Har någon vuxen att

prata med Har någon elev att prata

med

Flickor Pojkar

Diagram 9. Elever som anger att de alltid/nästan alltid har en elev respektive vuxen att gå till då de behöver prata. Jämförelse mellan könen. Procent.41

Det generella resultatmönstret återfinns också för de yngsta eleverna i grundskolans år två.42 Även här tycks eleverna oftare ha kompisar än vuxna att gå till då de vill prata (54 jämfört med 47 procent). Flickorna uppger detta betydligt oftare än pojkarna.43

Av nedanstående diagram framgår att elever med svensk bakgrund och elever med högre socioekonomisk status i större utsträckning än andra upplever att de alltid/nästan alltid har elever och vuxna att prata med på skolan.

34 54 40 61 36 54 38 59 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Har någon vuxen att

prata med Har någon elev att

prata med Svensk bakgrund

Utländsk bakgrund Högre SES Lägre SES

Diagram 10. Elever som anger att de alltid/nästan alltid har en elev respektive vuxen att gå till då de behöver prata. Jämförelse mellan svensk/utländsk bakgrund samt högre/lägre SES. Procent.44

41 Procentandelar utifrån antal svarande per delfråga. Flickor: 1773≤n≤1777. Pojkar: 1533≤n≤1537.

42 ”Har du någon vuxen på skolan som du känner att du kan gå till om du vill prata (om du är rädd eller orolig)?”, ”Har du någon kompis, eller annan elev, på skolan som du känner att du kan gå till om du vill prata (om du är rädd eller orolig)?”

43 61 procent av flickorna och 47 procent av pojkarna anger att de alltid/nästan alltid har kompisar att anförtro sig åt. Motsvarande siffra då det gäller vuxna att prata med är 57 respektive 38 procent.

Krav, stress och skolk

Graden av upplevd trivsel kan antas vara nära förknippad med hur man upplever de krav som ställs i skolan, vilket i sin tur påverkar känslan av stress och i vilken utsträckning man vill gå till skolan eller inte. I enkäten ställdes ett antal sådana frågor.45 I diagram 11-13 redovisas andelen elever som bedömer att kraven som ställs på dem i skolan är lagom höga, som aldrig/nästan aldrig känner sig stressade i skolan samt de som aldrig/nästan aldrig varit borta från skolan utan lov det senaste året.

Resultaten visar att majoriteten av eleverna (74 procent) bedömer att kraven som ställs i skolan är lagom. Detta kan jämföras med de 17 procent som anser dem för höga och 3 procent för låga.46

Mönstret är att ju yngre eleverna är desto mer nöjda tycks de vara med de krav som ställs i skolan. I år två på gymnasiet tycks missnöjet med kraven vara störst och här menar en fjärdedel att de ställda kraven är för höga, vilket alltså kan jämföras med 19 procent i år åtta och sex procent i år fem.

Stress är också vanligast bland de äldre eleverna, framförallt bland gymnasieungdomarna. Mindre än en tiondel av eleverna i år två på gymnasiet uppger att de aldrig/nästan aldrig känt sig stressade under det innevarande året, medan 25 procent uppger att de alltid/nästan alltid är stressade. Motsvarande siffror för eleverna i år åtta och år fem är 14 procent respektive sex procent.

Då eleverna i gymnasiet är den grupp som mer än övriga tycks lida av stress i skolan tenderar de också att vara den grupp som i störst utsträckning varit hemma från skolan utan lov det senaste året. 40 procent av eleverna i år två på gymnasiet uppger att de aldrig/nästan aldrig skolkat det senaste året, samtidigt som nästan lika många (37 procent) anger att de gjort det ibland eller alltid/nästan alltid. Motsvarande siffror är för eleverna i år fem och åtta betydligt lägre, fem respektive elva procent.

40 9 67 73 15 73 88 36 82 67 20 74 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Aldrig/nästan aldrig borta från skolan utan lov Aldrig/nästan aldrig stressad

i skolan Lagom krav Samtliga År 5 År 8 År 2 gy

Diagram 11. Elever som anser att kraven som ställs i skolan är lagom, aldrig/nästan aldrig känner sig stressade respektive aldrig/nästan aldrig är borta utan lov. Jämförelse mellan skolår. Procent.47

44 Procentandelar utifrån antal svarande per delfråga. Svensk bakgrund: 2328≤n≤2333. Utländsk bakgrund: 858≤n≤863. Högre SES: 1778≤n≤1779. Lägre SES: n=1485.

45 ”Hur är kraven som ställs på Dig i skolan?” ”För höga”, ”Lagom”, ”För låga”, ”Vet inte”. ”Har det i år hänt att…” ”Du känner dig stressad i skolan?”, ”Du är borta från skolan utan lov?”

Då pojkarnas svar jämförs med flickornas märks inte någon större skillnad i hur de upplever kraven i skolan. Däremot förefaller pojkarna mindre stressade och skolkar också något mindre än vad flickorna gör. (Se diagram 12).

68 23 73 66 17 74 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Aldrig/nästan aldrig borta från skolan utan lov Aldrig/nästan aldrig stressad

i skolan

Lagom krav

Flickor Pojkar

Diagram 12. Elever som anser att kraven som ställs i skolan är lagom, aldrig/nästan aldrig känner sig stressade respektive aldrig/nästan aldrig är borta utan lov. Jämförelse mellan könen. Procent.48

Trivselaspekterna kring krav, stress och skolk relaterades även till bakgrundsfaktorerna svensk/utländsk bakgrund respektive högre/lägre socioekonomisk status (diagram 13). Mönstret är att elever med högre SES genomgående visar mer positiva resultat. De anser i högre grad att kraven som ställs är lagom, tycks vara mindre stressade och skolka mindre än de med lägre SES.

Svarsmönstret för elevgrupperna med svensk respektive utländsk bakgrund är tvetydigt. Trots att eleverna med utländsk bakgrund är mindre stressade i skolan tycks de samtidigt vara mer missnöjda med kraven och skolka mer än övriga.

59 19 72 73 21 75 65 24 69 67 18 75 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Aldrig/nästan aldrig borta från skolan utan lov Aldrig/nästan aldrig stressad

i skolan Lagom krav Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Högre SES Lägre SES

Diagram 13. Elever som anser att kraven som ställs i skolan är lagom, aldrig/nästan aldrig känner sig stressade respektive aldrig/nästan aldrig är borta utan lov. Jämförelse mellan svensk/utländsk bakgrund samt högre/lägre SES. Procent.49

47 Procentandelar utifrån antal svarande per delfråga. Samtliga: 3342≤n≤3364. År 5: 1074≤n≤1086. År 8: 1094≤n≤1104. År 2 gy: 1165≤n≤1175.