Introduktion till SEVAB Värme - Meddelandeärenden till kommunfullmäktige 2020-12-14 Förslag til

Fördelning av intäkter 2019

Omsättning 137 mkr

Bränslemix 2019

Tillfört bränsle 224 GWh

Källa: ESEM, KPMG analys.

Inledning

Kundperspektiv

Document Classification: KPMG Confidential

Småhus

— Vid slutet av 2019 fanns det totalt 36 544 invånare i Strängnäs.

— Majoriteten av invånarna i Strängnäs kommun, ca 20 200 personer, bor i småhus.

Nästan 12 500 invånare bor i flerbostadshus. Övriga invånare, ca 3 800 invånare, bor i övriga bostadstyper, bl a specialbostäder, som t ex bostäder för

äldre/funktionshindrade, studentbostäder m m. Se figur till höger.

— Under 2019 fanns det 16 681 boenden¹i Strängnäs kommun enligt SCB:s statistik.

Enligt en rapport från Strängnäs kommun i juni 2020 är antalet snarlikt, även om den exakta siffran ej framgår och att det baseras på 2018 års siffror istället för 2019.

— Boendena kan, enligt SCB, delas in i 8 548 småhus och 7 067 lägenheter i flerbostadshus. Utöver det fanns det 708 specialbostäder och 358 övriga hus, se diagram. SCB baserar sin data på Strängnäs kommuns lägenhetsregister.

Kundperspektiv (1/5)

Antal invånare fördelade på bostadstyp, 2019

Antal boenden i Strängnäs, 2019

Småhus

Not: 1 Ett boende definineras av SCB som en bostadslägenhet. Med bostadslägenhet avses en lägenhet avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad, oavsett i vilken hustyp den ligger. Även bostäder i småhus definieras således som lägenheter.

Källa: ESEM, SCB, Strängnäs kommun, KPMG analys.

Kundperspektiv

Document Classification: KPMG Confidential

Bostadsbolag och

— SEVAB levererade under 2019 ca 134 GWh till 1 346 fjärrvärmeanslutningar.

Fördelningen mellan förbrukartyper i antal kunder och sålda volymer värme återfinns i tabell och figurer till höger.

— Sett till numerären av SEVAB Värmes kunder är småhus dominerande (ca 71% av antalet kunder), men räknat i volym står bostadsbolag och bostadsrättsföreningar¹ för huvuddelen (ca 60%) av den sålda värmen.

— De två kommunägda bolagen Strängnäs Fastighets AB och Strängnäs Bostads AB är de två största kunderna. Kommunen och dess bolag köpte 25 GWh värme (ca 19% av totalen) under 2019, se tabell. Vi saknar uppgift om hur stor värmevolym som Strängnäs kommuns verksamheter efterfrågar då verksamheten delvis bedrivs i hyrda lokaler (och vi endast har uppgift angående kunder, d v s fastighetsägarna).

Kundperspektiv (2/5)

Sålda volymer värme fördelade på förbrukartyp, 2019

Total volym 134 GWh²

Källa: ESEM.

Not: Differensen på 1 GWh mot data från graf på sida 7 är oförklarad.

Källa: ESEM, SCB, Strängnäs kommun, KPMG analys.

Kundperspektiv

Antal anslutningspunkter fördelade på förbrukartyp

Förbrukartyp Antal

Såld värme Strängnäs kommun och dess bolag

Såld volym, Del av total

Kundnamn Kategori GWh såld volym, %

Strängnäs Fastighets AB Kommunalt 13.1 10%

Strängnäs Bostads AB Kommunalt 11.4 8%

Strängnäs Kommun Kommunalt 0.5 0%

SEVAB Strängnäs Energi AB Kommunalt 0.4 0%

Totalt 25.4 19%

Not: Strängnäs kommun är 54e största kund, SEVAB 68e största.

Document Classification: KPMG Confidential

Värmepriser

— Enligt en prisjämförelse (avseende flerbostadshus) i den s k Nils Holgersson-rapporten har Strängnäs en fjärrvärmetariff¹som är 1,3% högre än genomsnittet för närliggande kommuner och 4,2% högre än genomsnittet i riket och Södermanland. Prishöjningarna för värme i kommunen har de senaste fem åren varit lägre än genomsnittet för närliggande kommuner. Åren 2018-2019 var priserna oförändrade medan priserna höjdes med 3% år 2020.

— Marknaden för fjärrvärme står inför konkurrens av andra uppvärmningsslag och de senaste åren har elpriserna sjunkit. Detta har lett till att alternativa uppvärmnings-former, såsom främst värmepumpar, blivit billigare och uppfattas som ett prisvärt alternativ (trots fastighetsägarens högre investering). Möjligheten till en större höjning av fjärrvärmepriserna, oavsett ägare, bedöms vara begränsad då höjda priser riskerar att medföra kundtapp och minskade volymer.

— I det fall kommunen väljer att fortsätta vara delägare i fjärrvärmerörelsen har

kommunen möjlighet att förhandla in klausuler som ger kommunen inflytande över bl a prissättning i ett framtida aktieägaravtal.

— Vid en försäljning av hela fjärrvärmerörelsen kan kommunen i ett aktieöverlåtelse-avtal förhandla fram ett åtagande angående värmepriser från köparen. Köparen kan, under en viss begränsad tid, förbinda sig att maximalt höja fjärrvärmepriserna till en viss överenskommen nivå (t ex inflationen).

Kundperspektiv (3/5)

Jämförelse fjärrvärmepriser 2019 kr/MWh exkl moms, närområde

Prisutveckling närliggande kommuner

Pris 2019 exkl Förändring från Förändring Kommun Fjärrvärmeföretag moms, kr/MWh föregående år, % senaste 5 åren, %

Gnesta Solör Bioenergi Fjärrvärme 798 3,1% 7,6%

Flen Solör Bioenergi Fjärrvärme 758 4,7% 12,7%

Enköping Ena Energi 757 1,1% 6,8%

Nykvarn Telge Nät 738 - -0,2%

Södertälje Telge Nät 738 - -0,2%

Stockholm Stockholm Exergi 733 2,4% 0,8%

Strängnäs Strängnäs Energi, SEVAB 718 - 4,4%

Håbo E.ON Värme Sverige 704 0,4% 9,4%

Kungsör Mälarenergi 680 - 1,5%

Västerås Mälarenergi 654 1,4% 8,7%

Hallstahammar Mälarenergi 654 1,4% 8,7%

Eskilstuna Eskilstuna Energi & Miljö 579 1,2% 2,4%

Genomsnitt exkl Strängnäs 709 1,4% 5,3%

Jämförelse fjärrvärmepriser 2019 kr/MWh exkl moms, alla Sveriges kommuner

SEK/MWh Genomsnitt Sverige och Södermanland Strängnäs Källa: Nils Holgersson-rapporten 2019.

Källa: Nils Holgersson-rapporten 2019.

Kundperspektiv

Not: 1 Prisjämförelsen utgår från en lägenhet om 67 kvm i ett flerbostadshus.

Källa: Nils Holgersson-rapporten 2019, Strängnäs kommun, KPMG analys.

Document Classification: KPMG Confidential

Drivande aspekter Utbyggnad

— Utbyggnaden av fjärrvärme har de senaste fem åren varit begränsad i Strängnäs.

Enligt SEVAB/ESEM har endast mindre volymer tillförts, vilka ungefärligen motsvarat de volymer som årligen tappas p g a energieffektivisering hos kunderna eller kunder som lämnar.

— Vid en avyttring av fjärrvärmerörelsen till en privat aktör är det sannolikt att utbyggnad av nätet kommer att ske om och när det är affärsmässigt. Om hela fjärrvärmerörelsen säljs tappar kommunen inflytandet över utbyggnaden (förutom över plan- och markfrågor) men om en ägarandel behålls kan kommunen ha fortsatt inflytande via aktieägaravtalet. En utbyggnad av nätet kommer dock sannolikt endast att ske om det genomförs på affärsmässiga grunder, vilket är fallet även idag enligt SEVABs styrelse.

Kundnöjdhet och kvalitet

— Olika fjärrvärmekunder i Sverige, exempelvis bostadsrättsföreningar, husägare, fastighetsägare etc, har något olika uppfattning om de huvudsakliga fördelarna med fjärrvärme och fokuserar på något olika faktorer vid val av uppvärmnings-system. Gemensamt för olika kundgrupper är dock att fjärrvärme anses ha hög driftsäkerhet, är enkelt att sköta, är mycket miljövänligt och kostnadseffektivt.

— Några av de viktigaste faktorerna vid val av uppvärmningsform för kunderna är driftkostnad, investeringskostnad, miljöpåverkan, driftsäkerhet och enkelhet.

— Svenskt Kvalitetsindex (”SKI”) gör en årlig studie över energibranschen där de mäter kundnöjdhet bland privat- och företagskunder för elhandel, elnät och fjärrvärme. I grafen till höger återfinns resultatet av undersökningen för fjärrvärmerörelsen i SEVAB ställt mot genomsnittet i branschen.

— I grafen kan noteras att SEVAB Värme ligger under genomsnittet för branschen i alla drivande aspekter som blivit belysta. Den största avvikelsen mot bransch-genomsnittet finns i prisvärdhet. Undersökningen visade ett negativt resultat i kundnöjdhet och lojalitet för SEVAB Värme jämfört med branschen som helhet.

— Branschens genomsnitt inkluderar både privatägda och kommunägda fjärrvärmebolag. Undersökningen visar att det som för kunder avgör upplevd kvalitet och nöjdhet är kopplat till ett flertal specifika faktorer.

Kundperspektiv (4/5)

Källa: Novus, Energiföretagen, ESEM, SKI, KPMG analys.

Kundperspektiv

— Liksom i andra sektorer finns ingen säkerhet i att kundnöjdhet och kvalitet blir sämre eller bättre p g a en viss typ ägare, utan detta är ett resultat av det interna arbete som görs i respektive bolag.

— Enligt ledande personer i ESEM kan det låga resultatet i SKI-undersökningen eventuellt förklaras med att fjärrvärmen av många i Strängnäs uppfattas som dyr.

— Då kommunen potentiellt inte kommer ha något fortsatt direkt inflytande över verksamheten efter en avyttring kommer kommunen inte heller kunna kontrollera och garantera kvaliteten på tjänsten till kunderna. Å andra sidan lever alla fjärrvärmebolag med konkurrens från andra uppvärmningsformer och behöver nöjda kunder för att inte tappa volymer och för att kunna fortsätta växa genom nyförsäljning och samarbeten. Detta säkerställer de bl a genom att erbjuda bra service, hög kvalitet och miljövänliga produkter.

Jämförelse av privatkunders omdöme om SEVAB Värme mot branschen, 2019

Källa: SKI.

SEVAB Värme Fjärrvärme Privat

Document Classification: KPMG Confidential

Miljö och hållbarhet

— Sverige har ambitiösa energi- och klimatmål, se uppställning till höger.

— Utbyggnaden av fjärrvärme i Sverige sedan 1970-talet fram till idag är en del i denna miljösatsning. Utbyggnaden sedan 1980 t o m 2019 framgår av grafen till höger.

— Av grafen till höger framgår också att fjärrvärmesektorn i Sverige utvecklats i riktning mot en minskad användning av fossila bränslen till förmån för förnyelsebara bränslen och därmed minskade utsläpp av CO2.

— En delförklaring till denna utveckling mot mer förnyelsebar energi är att användningen av fossila bränslen beskattas hårt i Sverige.

— Den svenska fjärrvärmebranschens goda miljöprofil är en av anledningarna till det stora intresse den tilldrar sig från pensionsförvaltare och infrastrukturfonder som letar efter goda investeringar inom ESG (”Environmental, Social and

Governance”).

— Även i Strängnäs är fjärrvärmen baserad på förnyelsebara bränslen. Fossila bränslen används för spetslast under mycket kalla dagar och som reserv när andra anläggningar får avbrott.

— Vid en avyttring av SEVAB Värme kan kommunen tappa inflytandet över

fjärrvärmen och möjligheten att använda SEVAB Värme som en aktör i miljöarbetet genom ägardirektiv. Det kommunala målet idag är att andelen fossilfri fjärrvärme ska vara större än 97%. Andelen producerad värme genom fossilolja är idag ca 2%

(ca 3 GWh/år). Om kommunen kvarstår som delägare kan kommunen genom aktieägaravtal påverka fjärrvärmens klimatambitioner.

— Vi bedömer det som osannolikt, givet att dagens skatteregler och statens klimatambitioner kvarstår, att någon köpare av fjärrvärmen i Strängnäs skulle avvika från den inslagna vägen mot mindre fossila bränsle och återvända till fossila bränslen.

— En granskning gällande övriga hållbarhetsaspekter (fackliga rättigheter, sociala rättigheter, värderingar etc) bör ske när köparen är känd.

Kundperspektiv (5/5)

Källa: Strängnäs kommun, Energiföretagen, Energimyndigheten, KPMG analys.

Sveriges energi och klimatmål

— Senast 2045 ska Sverige ha nettonollutsläpp, varav minst 85% av reduktionen av utsläpp ska ske i Sverige.

— Energianvändningen ska vara 50% effektivare 2030 jämfört med 2005 (genom minskad energiintensitet).

— Elproduktionen ska år 2040 vara 100% förnybar (men det är inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft).

Den svenska energipolitiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet med konkurrenskraft och försörjningstrygghet.

Tillförd energi till fjärrvärmeproduktionen samt klimatutsläpp, 1980-2019

Källa: Energiföretagen.

Återvunnen energi Förnybara bränslen Fossila bränslen

Torv Övrigt CO2, g/KWh lev. energi

Bolagsperspektiv

Document Classification: KPMG Confidential

Effekter på SEVAB av en avyttring av fjärrvärmen

— En eventuell avyttring av fjärrvärmeverksamheten antas genomföras genom att SEVAB först säljer verksamheten (d v s tillgångar, skulder och avtal m m) internt inom kommunen till ett nystartat bolag ”NYAB”. Därefter avyttras aktierna i NYAB (helt eller delvis).

— Hur kvarvarande SEVABs resultat- och balansräkning påverkas efter en avyttring av fjärrvärmen är beroende av hur denna interna avyttring sker, köpeskillingen vid avyttringen och hur NYAB kapitaliseras.

Pro forma resultaträkning

— Hur SEVABs resultaträkning efter en avyttring av fjärrvärmen skulle kunna se ut framgår av uppställningen till höger. Vi har valt att använda SEVABs senaste helårsresultat, d v s 2019. Avseende SEVAB Värme har vi använt ett

genomsnittligt resultat för åren 2016 – 2020 budget (se beräkning i Appendix).

Som framgår av tabellen uppgår genomsnittligt resultat efter finansnetto de aktuella åren till ca -6 mkr. För 2021 budgeterar verksamheten ett motsvarande underskott på ca -15 mkr.

— SEVAB Värmes resultaträkning innehåller leasingkostnader på ca 15 mkr (i posten Övriga kostnader). I SEVABs koncernredovisning redovisas dessa leasing-kostnader som avskrivningar, vilket förklarar varför övriga leasing-kostnader är mycket låga och varför övriga kostnader i denna pro forma blir ett positivt belopp.

— Vid en avyttring av fjärrvärmerörelsen skulle den återstående omsättningen i SEVAB uppgå till ca 282 mkr med en EBITDA om ca 108 mkr och EBIT om ca 55 mkr. Lönsamheten i SEVAB skulle förbättras vid en avyttring då EBIT-marginalen beräknas gå från 15% till ca 20%.

— Hur räntekostnaderna i SEVAB förändras är naturligtvis beroende av hur stora skulder NYAB får överta (alternativt SEVAB väljer att amortera efter en försäljning).

Bolagsperspektiv (1/4)

Källa: ESEM,SEVABs årsredovisning och tertialrapporter, KPMG analys Not: EBITDA = Rörelseresultat före avskrivningar, EBIT = Rörelseresultat

Bolagsperspektiv

Förändring i SEVABs resultaträkning vid avyttring

SEVAB SEVAB Värme Pro forma SEVAB

Mkr koncern 2019 (genomsnitt 2016-2020B) exkl Värme

Nettoomsättning 410.2 128.2 282.0

Övriga rörelseintäkter 3.4 3.7 -0.3

Summa intäkter 413.6 131.9 281.7

Råvaror och andra direkta kostnader -80.3 -37.6 -42.7

Övriga externa kostnader -189.0 -42.2 -146.8

Personalkostnader -0.5 - -0.5

Övriga kostnader -0.8 -17.8 17.0

Summa kostnader -270.7 -97.7 -173.1

EBITDA 142.9 34.3 108.6

EBITDA-marginal 34.5% 26.0% 38.6%

Avskrivningar -80.7 -26.9 -53.8

EBIT 62.2 7.4 54.8

EBIT-marginal 15.0% 5.6% 19.5%

Ränteintäkter 0.1 - 0.1

Räntekostnader -22.7 -13.8 -8.9

Resultat från finansiella poster -22.6 -13.8 -8.8

Resultat efter finansiella poster 39.6 -6.4 46.0

Synergier

— En försäljning av fjärrvärmen kommer eventuellt att ge upphov till negativa synergier för kvarvarande SEVAB. Dessa hänger ihop med ESEM-samarbetet och kommenteras närmare på kommande sidor.

Document Classification: KPMG Confidential

Effekter på SEVAB – Pro forma balansräkning

— I räkneexemplet avseende effekterna på balansräkningen antas anläggnings-tillgångarna i SEVAB Värme uppgå till ett bokfört värde i koncernen på ca 583 mkr vid avyttringen. Vidare antas att SEVAB Värme säljs för en fiktiv köpeskilling (rörelsevärde) om 600 mkr.

— Vid grundandet av NYAB antas här ägaren sätta in ca 0,1 mkr i aktiekapital och i övrigt finansiera NYAB med skulder, varav leasingskulden uppgår till ca 203 mkr.

— Av kolumnen Försäljning framgår att en fiktiv reavinst om 17 mkr uppstår, vilken hamnar i kassan.

— Hur SEVABs balansräkning (något förenklat) skulle kunna se ut efter en avyttring av fjärrvärmen (i detta räkneexempel med en fiktiv köpeskilling) framgår av pro forma uppställningen till höger. Efter en avyttring av fjärrvärmerörelsen skulle SEVABs totala balansomslutning uppgå till ca 1 300 mkr.

- SEVAB-koncernens materiella anläggningstillgångar skulle minska med ca 583 mkr till 1 173 mkr.

- SEVABs nettoskuld skulle minska motsvarande köpeskillingen (minskade långfristiga skulder samt högre kassa).

- En eventuell avyttring av SEVAB Värme skulle påverka SEVABs soliditet positivt. I vårt räkneexempel förbättras soliditeten från ca 13% till ca 20%.

Bolagsperspektiv (2/4)

Källa: SEVABs årsredovisning, ESEM, KPMG analys.

Bolagsperspektiv

Förändring i SEVABs balansräkning vid avyttring - 2019

SEVAB SEVAB Pro forma SEVAB

Mkr koncern Värme Försäljning exkl Värme

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar 1,755.8 583.1 1,172.7

Finansiella anläggningstillgångar 8.5 8.5

Summa anläggningstillgångar 1,764.2 583.1 1,181.1

Omsättningstillgångar

Varulager 8.3 8.3

Kortfristiga fordringar 112.3 112.3

Kassa och bank 0.2 17.0 17.2

Summa omsättningstillgångar 120.8 - 137.8

Summa tillgångar 1,885.1 583.1 1,318.9

Eget kapital och skulder

Eget kapital 241.0 0.1 17.0 257.9

Avsättningar

Avsättning för pensioner och liknande 0.4 0.4

Uppskjuten skatteskuld 64.4 64.4

Övriga avsättningar 22.5 22.5

Summa avsättningar 87.4 - 87.4

Skulder

Långfristiga skulder 1,365.4 583.0 782.4

Kortfristiga skulder 191.3 191.3

Summa skulder 1,556.7 583.0 973.7

Summa eget kapital och skulder 1,885.1 583.1 1,318.9

Nyckeltal

Soliditet 12.8% 19.6%

Document Classification: KPMG Confidential

Kapitalbehov

— SEVAB Värmes kassaflöde de senaste fem åren (2016 – 2020 budget) redovisas i en förenklad tabell till höger. Rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) har uppgått till i genomsnitt 34 mkr.

— Eftersom verksamheten antas vara i sin helhet finansierad med skulder (jämför årsrapporten till Energimarknadsinspektionen) så har verksamheten ett negativt räntenetto.

— SEVAB Värmes investeringar har de senaste fem åren (2016 – 2020 budget) legat i intervallet 8-21 mkr, med ett genomsnitt på ca 12 mkr. Denna investeringsnivå är ganska låg i ett längre perspektiv, vilket kan förklaras av att kraftvärmeverket är ganska nytt (togs i drift 2009). I PwC:s värdering av verksamheten 2018 bedömdes investeringarna under perioden 2018-2030 uppgå till ett genomsnitt per år om ca 27 mkr. I närtid, 2023 eller 2024, måste SEVAB Värme ersätta produktions-anläggningen vid P10, vilket kommer att kräva investeringar. På lite längre sikt (efter 2030) kommer kraftvärmeverket att kräva reinvesteringar för att förlänga livslängden, men beloppen för detta och timingen för dessa investeringar är oklart.

— För 2021 budgeterar verksamheten investeringar på i storleksordningen 40 mkr.

— Finansieringen av kommande investeringar i SEVAB Värme utgör en utmaning för SEVAB baserat på nuvarande lönsamhet.

Bolagsperspektiv (3/4)

Källa: ESEM, Årsrapport till Ei, KPMG analys.

Bolagsperspektiv

Förenklat kassaflöde i SEVAB Värme

Mkr 2016A 2017A 2018A 2019A 2020B Genomsnitt

EBITDA 28.5 39.1 34.1 37.8 32.0 34.3

Investeringar -7.6 -15.4 -7.5 -10.5 -20.9 -12.4

Räntenetto -15.9 -14.9 -13.8 -12.7 -11.6 -13.8

Kassaflöde¹ 4.9 8.7 12.8 14.7 -0.6 8.1

Document Classification: KPMG Confidential

Samarbetet inom ESEM

— Under hösten 2013 grundades ESEM som ett gemensamt driftbolag för SEVABs och EEMs verksamheter. ESEM ägs till 25% av SEVAB och 75% av EEM. Syftet med ESEM är att det ska realisera synergier / stordriftsfördelar. I januari 2014 övertog ESEM all personal i SEVAB och EEM. Verksamheterna i bolagen är därmed integrerade, men anläggningar och kunder kvarstår i resp ägarbolag.

— Ägandet av ESEM regleras i ett aktieägaravtal. Gällande avtal löper till december 2023.

— ESEMs uppdrag att sköta driften av SEVABs verksamheter är reglerat i ett uppdragsavtal, vilket löper t o m sista december 2021. Om ingen av parterna säger upp uppdragsavtalet senast 31 december 2020 kommer det att förlängas med ytterligare tre år.

Separation av verksamheten

— SEVAB Värme köper tjänster av ESEM som är kopplade till driften av fjärrvärmen.

Under 2019 uppgick kostnaden för köpta tjänster till ca 43 mkr för SEVAB Värme.

— Vid en avyttring av SEVAB Värme är det troligt att viss personal kommer att erbjudas att följa med, men då SEVABs verksamhet är integrerad med ESEMs är detta en fråga som måste lösas under försäljningsprocessen.

— Olika typer av potentiella köpare kan ha olika preferenser om att överta personal från ESEM för att bedriva verksamheten vidare, vilket kan komma att reflekteras i deras värderingar och bud på verksamheten.

— Det är troligt att fjärrvärmerörelsen efter en försäljning, efter en övergångsperiod, inte längre behöver köpa tjänster av ESEM i samma utsträckning som idag. Det skulle resultera i ett intäktstapp för ESEM och i den mån motsvarande kostnader inte minskar i samma takt och nivåer måste ESEM kompensera sig på

kostnadssidan.

Bolagsperspektiv (4/4)

Källa: ESEM, Strängnäs kommun, KPMG analys.

Bolagsperspektiv

Separation av verksamheten, forts.

— ESEM hade en omsättning 2019 på ca 1 275 mkr och ca 570 anställda, varav affärsområdet Energi (där SEVAB Värme ingår) har 70-75 anställda. SEVAB Värme svarar för i storleksordningen knappt 5% av ESEMs kostnader och antalet anställda som är berörda är endast en mindre del av de anställda inom AO Energi.

ESEM har också tid att förbereda sig på separationen och kan vidtaga nödvändiga åtgärder.

— En analys av hur en separation bör genomföras, och konsekvenserna av en sådan, pågår. Det är oklart hur separationen av SEVAB Värme kan påverka det kvarvarande SEVAB och verksamheterna där samt vad en separation kan innebära för det framtida ESEM-samarbetet och ägarandelarna i bolaget.

Diskussioner med Eskilstuna kommun och EEM måste föras.

SEVABs återstående verksamheter

— Det förutsätts att SEVABs återstående verksamheter kommer att fortsätta köpa tjänster från ESEM på liknande villkor som idag. Som nämnts tidigare förutses att

In document Meddelandeärenden till kommunfullmäktige 2020-12-14 Förslag till beslut (Page 116-128)