Detta inledande kapitel finns för att ge läsaren en bakgrund till det valda forskningsområdet.
Våra forskningsfrågor och syftet med studien presenteras för att ge en klar bild av det som skall studeras. Sedan presenteras våra avgränsningar samt begreppsdefinitioner. Till sist finns en modell över vad som kommer att behandlas i uppsatsen.
1.1 Problembakgrund
Revisionens syfte är att granska årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen. Åsikterna om dessa ska resultera i en revisionsberättelse som ska åstadkommas enligt gällande lag.
(Trohammar, 2006) Genom revisionsberättelsen ska de som är intresserade av företaget få en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat (Johansson, Häckner och Wallerstedt, 2005).
För att alla inblandade ska veta vad som ingår i revisionen ska det finnas skriftliga dokument som visar detta. Vidare är det övergripande målet med revision att det inte ska finnas några väsentliga felaktigheter i den finansiella rapporten. (Fogarty, Lynford och Schubert, 2006) Revisionen görs av revisorn som ska följa god revisionssed samt god revisorssed som innebär att följa de regler och lagar som finns samt uppträda opartiskt och självständigt (Trohammar, 2006).
Vid upprättandet av en revision bör ett antal steg följas. Denna process benämns revisionsprocessen. En viktig del av denna är planeringen av revisionen. Revisorn måste på ett effektivt sätt avgöra vad som ska granskas samt på vilket sätt, av vem och när detta ska ske.
Revisorn bör noga planera hur arbetet ska utföras, ha tillgång till fullständig information samt förstå företagets verksamhet. (Hayes, Dassen, Schilder och Wallage, 2005) Detta sker genom att samla in samt analysera och bedöma den finansiella informationen om företaget. Med hjälp av kunskapen revisorn har om företaget skall granskningen fokuseras på det som är väsentligt. Det innebär att revisorn skall granska de delar där risken för väsentliga fel är störst.
Således är både väsentlighet och risk viktiga begrepp i planeringsstadiet. (Falkman, 2001) För att få en hög kvalitet på revisionen är det viktigt att revisorn bedömer väsentlighet och risk.
Detta eftersom intressenterna ska kunna lita på den finansiella informationen som de baserar sina beslut på. (Uecker, 1990) Vidare finns ett tydligt samband mellan risk och väsentlighet (McKee och Eilifsen, 2000). ”Grundprincipen är att ju högre väsentlighet desto lägre ska risken för fel vara” (Levander, 2004). Genom en bedömning av risken avgör revisorn inriktningen och omfattningen av vad som ska granskas samt när och på vilket sätt detta ska ske. Genom att analysera riskerna kan revisorn lättare hitta väsentliga fel i företagets redovisning. (Trohammar, 2006)
Väsentlighet är en förutsättning vid granskningen av den finansiella rapporteringen och avgör vad som ska finnas med i revisionen (Nolan, 2005). Det är ett grundläggande begrepp som kan vara svårt att definiera eftersom det är en stor bredd och variation i dess tillämpning (Curtis, Hayes och Illiano, 2002). Väsentlighet går ut på att revisorn ska hitta väsentliga fel eller förhållanden som kan påverka en bedömning av årsredovisningen. För att kunna bestämma vad som är väsentligt utgår revisorn ofta från ett minimibelopp eller andra väsentlighetstal. Dessa belopp skiljer vad som är väsentligt från det oväsentliga och räknas ut för varje enskilt företag. (Trohammar, 2006) Revisorn använder sig av väsentlighetsbeloppet för att utföra en väsentlighetsbedömning (Nolan, 2005).
Revisorer måste göra en väsentlighetsbedömning vid varje revision (Levander, 2004). För att utföra denna bedömning är det viktigt att revisorerna följer revisionsstandarder. Revisorn Lars-Gunnar Larsson menar, för att en revision ska vara effektiv måste revisorn ha kunskap om Revisionsstandard i Sverige, RS, och kunna tillämpa det på ett bra sätt. Han menar också att revisorns professionella omdöme är viktig i en revision. För att omdömet ska kunna användas på bästa sätt är det viktigt att ha kunskap om företaget som ska revideras. (Larsson, 2006) Detta är kvalitativa faktorer. Vidare finns kvantitativa faktorer som består av revisionsprogram, ekonomisk data med mera (Mock och Wright, 1993). För att bedöma väsentligheten menar Latshaw och Thompson (2003) att revisorer bör beakta både kvalitativa och kvantitativa faktorer. Vilka aspekter är egentligen viktigast för en väsentlighetsbedömning?
En väsentlighetsbedömning kan vara svårt att utföra eftersom det inte finns någon utförlig vägledning för hur detta genomförs (McKee och Eilifsen, 2000). Eftersom väsentlighetsbedömningen är svårdefinierad och diffus anser forskare att det är positivt att kunna se hur väsentligheten bedöms i praktiken eftersom det ger en klarare bild (Blokdijk, Drieenhuizen, Simunic och Stein, 2003). Vi anser, på samma sätt som en hel del forskare, att denna bedömning är något diffus och ställer oss frågande till hur den egentligen utförs.
Grundas väsentlighetsbedömningen endast på personliga omdömen eller endast på standarderna? Hur beräknas egentligen beloppet på det som skiljer det väsentliga från det oväsentliga? Det vi vill utreda och vår huvudfråga blir därmed: Hur bedömer revisorerna väsentligheten vid en revision? Är storleken på revisionsbyrån en faktor som kan påverka bedömningen? Vi vill även jämföra och se om och i så fall vilka skillnader det finns gällande väsentlighetsbedömningen mellan olika stora revisionsbyråer1, som är vårt delsyfte. Detta eftersom bland annat Icerman och Hillison (1991) har upptäckt att det finns skillnader, exempelvis i tillvägagångssättet för väsentlighetsbedömningen
1.2 Forskningsfråga
Vi kommer att dela in vår forskningsfråga i två frågor eftersom vi tycker dessa frågeställningar är relevanta för att kunna svara på huvudfrågan och för att beröra de mest centrala delarna inom väsentlighetsbedömningen.
1 En mindre revisionsbyrå har färre än 30 anställda. Övriga anses som stora. (www.alltomrevision.se)
Hur bedömer revisorerna väsentligheten vid en revision?
• Vad grundar revisorer sin väsentlighetsbedömning på?
• Hur beräknas väsentlighetsbeloppet?
1.3 Syfte
1.4 Avgränsningar
Vi har valt att avgränsa oss till påskrivande, auktoriserade eller godkända, revisorer eftersom det är dem som ska godkänna revisionen. Därmed bör de ha en bra inblick i väsentlighetsbedömningen. (Trohammar, 2006) Genom hela uppsatsen benämns dessa för revisorer. Vid förvaltningsrevision sker en väsentlighetsbedömning på ett annat sätt (Trohammar, 2006). Således har vi inte valt att beakta den. Vidare avgränsar vi oss till små bolag2 för att både stora och små revisionsbyråer arbetar med små bolag.
1.5 Begreppsdefinitioner
¾ Väsentlighet – ”Väsentlighet är ett grundläggande begrepp inom all revision. Den avgör vad revisionsarbetet ska inriktas på och hur omfattande det ska bli.”
(Trohammar, 2006)
¾ Väsentlighetsbelopp – Det belopp som skiljer det som är väsentligt från det som är oväsentligt (Nolan, 2005).
2 Med små bolag menas bolag som har upp till 49 anställda. Den årliga omsättningen ska vara mindre än 7 miljoner euro eller ha en balansomslutning som är mindre än 5 miljoner euro.
(http://europa.eu/scadplus/leg/sv/lvb/n26001.htm)
Syftet med uppsatsen är att förstå hur revisorer bedömer väsentligheten vid en revision. Vi vill dels ta reda vad de grundar sin bedömning på och dels utreda hur de kommer fram till väsentlighetsbeloppet. Utifrån detta har vi som delsyfte att jämföra olika stora revisionsbyråer för att se om och i så fall vilka skillnader det finns i väsentlighetsbedömningen.
1.6 Uppsatsens disposition
Kapitel 1: Introduktion till vår uppsats – Det inledande kapitlet finns för att läsaren ska få en introduktion till vårt forskningsområde. Vi vill även ge en bakgrund till det valda ämnet som kan leda till en bättre förståelse för problemet.
Kapitel 2: Teoretisk metoddiskussion – I detta metodkapitel presenteras våra vetenskapliga