10 EPILOG
10.2 Kunskapsbidrag till litteraturen
Eftersom vi anser att det finns en avsaknad gällande grunderna till hur en väsentlighetsbedömning utförs för små företag, bidrar denna studie till ett djup och en större bredd av detta område. Att bedöma väsentligheten i stora bolag har diskuteras av forskare även om det inte har skett i någon större utsträckning. Vår studie har också bidragit till en tydligare bild av vad revisorer grundar sin bedömning på samt hur väsentlighetsbeloppet beräknas. Detta framför allt i hur väsentlighetsbedömningen sker i praktiken vilket våra case har givit en bra bild av. Vidare visar vår studie på att det inte finns några tydliga skillnader mellan olika stora revisionsbyråer.
KÄLLFÖRTECKNING
Böcker
(1999). FARs Revisionsbok. Stockholm: FAR Förlag.
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Eriksson, L.T., & Wiedersheim-Paul, F. (1997). Att utreda, forska och rapportera. Malmö:
Liber Ekonomi.
Falkman, P. (2001). Redovisningens reglering. Lund: Studentlitteratur.
Gillham, B. (2005). Research Interviewing: the range of techniques. Maidenhead: Open University Press.
Gummesson, E. (1985). Forskare och konsult – om aktionsforskning och fallstudier i företagsekonomin. Lund: Studentlitteratur.
Halvorsen, K. (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Hayes, R., Dassen, R., Schilder, A., & Wallage, P. (2005). Principles of auditing. Harlow:
Prentice Hall.
Holme, I.M., & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, S.-E., Häckner, E., & Wallerstedt, E. (2005). Uppdrag revision:
revisorsprofessionen i takt med förväntningarna?. Stockholm: SNS Förlag.
Johansson Lindfors, M.-B. (1993). Att utveckla kunskap. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lundahl , U., & Skärvad, P.-H. (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer.
Lund: Studentlitteratur.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2001). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Svenning, C. (2003). Metodboken. Eslöv: Lorentz.
Trohammar, C.-J. (2006). Revision – En praktisk beskrivning. Stockholm: FAR Förlag.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Yin, R.K. (2003). Case Study Research - Design and Methods. Thousand Oaks: Sage.
Artiklar
Bedard, J.C. (1989). Archival investigation of audit program planning. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 8, 57-71.
Bedard, J.C., Mock, T.J., & Wright, A.M. (1999). Evidential planning in auditing: A review of the empirical research. Journal of Accounting Literature, 18, 96-142.
Bedard, J.C., & Wright, A.M. (1994). The functionality of decision heuristics: reliance on prior audit adjustments in evidential planning. Behavioral Research in Accounting, 6, 62-89.
Blokdijk, H., Drieenhuizen, F., Simunic, D.A., & Stein, M.T. (2003). Factors Affecting Auditors Assessments of Planning Materiality. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 22:2, 297-307.
Chewning Jr, E.G., & Higgs, J. (2002). What Does ”Materiality” Really Mean. The Journal of Corporate Accounting & Finance, 13:4, 61-71.
Chewning Jr, G., Pany, K., & Wheeler, S. (1989). Auditor reporting decisions involving accounting principle changes: some evidence on materiality thresholds. Journal of Accounting Research, 27:1, 78–96.
Collis, J., Jarvis, R., & Skerratt, L. (2004). The demand for the audit in the small companies in the UK. Accounting and Business Research, 34:2, 87-100.
Curtis, M.B., Hayes, T., & Illiano, G. (2002). Materiality and audit adjustments. CPA Journal, 72:4, 69-70.
Desouza, K.C., & Awazu, Y. (2004). Need to Know — Organizational Knowledge and Management Perspective. Information Knowledge Systems Management, 4:1, 1-14.
Dutta, S.K., & Graham, L. (1998). Considering Multiple Materialities for Account Combinations in Audit Planning and Evaluation: A Cost Efficient Approach. Journal of Accounting, Auditing & Finance, 17:5, 569-578.
Estes, R., & Reames, D. (1988). Effects of Personal Characteristics on Materiality Decisions:
A Multivariate Analysis. Accounting and Business Research, 18:72, 291-296.
Fogarty, J.A., Lynford, G., & Schubert, D. (2006). Assessing and Responding to Risks in a Financial Statement Audit. Journal of Accountancy, 203:1, 59-61.
Friedberg, A.H., Strawser, J.R., & Cassidy, J.H. (1989). Factors affecting materiality judgments: A comparison of “big eight” accounting firms’ materiality views with the results of empirical research. Advances in Accounting, 7, 187–201.
Gist, W.E., & Shastri, T. (2003). Revisiting materiality. CPA Journal, 73:11, 60-63.
Grant, T., Depree Jr, C., & Grant, G. (2000). Earnings Management and the Abuse of Materiality. Journal of Accountancy, 190:3, 41-44.
Hofstedt, T.R., & Hughes, G.D. (1977). An Experimental Study of the Judgment Element in Disclosure Decisions. Accounting Review, 52:2, 379-395.
Icerman, R.C., & Hillison, W.A. (1991). Disposition of Audit-Detected Errors: Some Evidence on Evaluative Materiality. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 10:1, 22-34.
Iskandar, T.M., & Iselin, E. (1999). A review of materiality research. Accounting Forum 23:3, 209-239.
Jensen, M.C., & Meckling, W.H. (1976). Theory of the Firm: Managerial Behaviour, Agency Costs and Ownership Structure. Journal of Financial Economics, 3:4, 306-350.
Latshaw, C.A., & Thompson, J. (2003). Auditing Standards Board Issues Standard to Clarify Auditors’ Responsibilities. Bank Accounting & Finance, 16:2, 29-34.
Leslie, D.A. (1985). Materiality: the concept and its application to auditing. The Canadian Institute of Chartered Accountants.
Martinov, N., & Roebuck, P. (1998). The Assessment and Integration of Materiality and Inherent Risk: An Analysis of Major Firms’ Audit Practices. International Journal of Auditing, 2:2, 102-126.
Mayper, A.G. (1982). Consensus of Auditors’ Materiality Judgments of Internal Accounting Control Weaknesses. Journal of Accounting Research, 20:2, 773-783.
McGhee, W., Shields, M.D., & Birnberg, J.G. (1978). The Effects of Personality on a Subject’s Information Processing. Accounting Review, 55:3, 681-697.
McKee, T.E., & Eilifsen, A. (2000). Current Materiality Guidance for Auditors. CPA Journal, 70:7, 54-57.
McNair, C. J. (1991). Proper compromises: the management control dilemma in public accounting and its impact on auditor behaviour. Accounting, Organizations and Society, 16, 635–653.
Messier Jr, W.F. (1983). The Effect of Experience and Firm Type on Materiality/Disclosure Judgments. Journal of Accounting Research, 21:2, 611-618.
Messier Jr, W.F., Martinov-Bennie, N., & Eilifsen, A. (2005). A review and integration of empirical research on materiality: two decades later. Auditing: A Journal of Practice &
Theory, 24:2, 153-187.
Miller, P.B.W., & Bahnson, P. (2006). More on users’ demands: reliability and materiality.
Accounting Today, 20:5, 14-15.
Mock, T., & Wright, A. (1993). An exploratory study of auditor evidential planning judgments. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 12:2, 39-61.
Morris, M.H., & Nichols, W.D. (1988). Consistency exceptions: materiality judgments and audit firm structure. The Accounting Review, 63:2, 237–254.
Nelson, M.W., Elliott, J., & Tarpley, R. (2002). Evidence from Auditors about Managers’ and Auditors’ Earnings Management Decisions. Accounting Review, 77:4, 175-202.
Newton, L. K. (1977). The Risk Factor in Materiality Decisions. Accounting Review, 52:1, 97-108.
Nolan, R., (2005). Materiality and Misstatements - no simple formula!. Accountancy Ireland, 37:2, 18-20.
O’Keefe, T., Simunic, D., & Stein, M. (1994). The production of audit services: evidence from a major public accounting firm. Journal of Accounting Research, 32, 241-261.
Pany, K., & Wheeler, S. (1989). Materiality: An inter-industry comparison of the magnitudes and stabilities of various quantitative measures. Accounting Horizons, 3, 71–78.
Patterson, E.R., & Smith, R. (2003). Materiality Uncertainty and Earnings Misstatement.
Accounting Review, 78:3, 819-846.
Power, M. (2003). Auditing and the production of legitimacy. Accounting, Organizations and Society, 28:4, 379-394.
Steinbart, P.J. (1987). The construction of a rule-based expert system as a method for studying materiality judgments. The Accounting Review, 62:1, 97–116.
Tabone, N., & Baldacchino, P.J. (2003). The statutory audit of owner-managed companies in Malta. Managerial Auditing Journal, 18:5, 387-398.
Uecker, W.C. (1990). Discussion of The Effects of Reporting Auditor Materiality Levels Publicly, Privately, or Not at All in an Experimental Markets Setting. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 9, 224-226.
Vorhies, J.B. (2005). The New Importance of Materiality. Journal of Accountancy, 199:5, 53-59.
Whittington, R., & Margheim, L. (1993). The Effects of Risk, Materiality, and Assertion Subjectivity on External Auditors’ Reliance on Internal Auditors. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 12:1, 50-64.
Avhandlingar
Eklöv, G. (1998). Kvalitet i revision: immanens eller transcendens (avhandling, Umeå universitet).
Levitt, A. (1998). The ‘Numbers Game’ – Remarks of Chairman Arthur Levitt (avhandling, New York University).
Loebbecke, J.K., & Ward, B. (1988). A Research Perspective on the Audit Process.
(avhandling, University of Utah).
Stone, M.S., & Ingram, R.W. (1988). Auditors´ Use of Quantitative Decision Rules in Assessing Materiality (avhandling, University of Alabama).
Övrigt
Aktiebolagslagen kap 9 §1
EUs webbportal. http://europa.eu/scadplus/leg/sv/lvb/n26001.htm . Hämtad 2007-03-15.
Larsson, L.-G. (2006). Kunskap om verksamheten – och RS. Balans,11,16-17.
Levander, M. Dagens Industri. De små får betala för de storas skandaler. 2004-12-16.
http://www.ad.se/index.php?serv=nyhetsarkiv. Hämtad 2007-01-25.
RS 320 – Väsentlighet vid revision
RS 400 – Riskbedömning och intern kontroll
Thorell, P., & Norberg.C. (2005). Revisionsplikten i små aktiebolag. Svenskt Näringsliv.
www.alltomrevision.se. Hämtad 2007-03-15.
Bilaga 1 – INTERVJUGUIDE
Bakgrundsfrågor
• Ålder
• Beskriv Er yrkesmässiga bakgrund samt utbildning.
Väsentlighet
• Hur definierar Ni begreppet väsentlighet?
• Hur stor del av planeringen lägger Ni ned på väsentlighet?
• Beskriv hur ni styrs av resurserna Ni får.
Väsentlighetsbedömning
• För vem utför Ni väsentlighetsbedömningen?
• Kan Ni kort beskriva hur bedömningen utförs?
• Beskriv vilka hjälpmedel/faktorer Ni använder Er av vid väsentlighetsbedömningen.
• Diskutera kring egenskaper som är viktiga för en bedömning.
• Diskutera kring tillfredsställelsen av väsentlighetsbedömningen.
• Vad sker om osäkerhet uppstår vid bedömningen? Diskutera
• Hur stor betydelse har företagets storlek och bransch när Ni utför väsentlighetsbedömningen?
• Beskriv vilka poster som är svårast att bedöma.
• Diskutera hur Ni styrs av riskerna i företaget?
Väsentlighetsbelopp
• Vad använder Ni som bas för beräkningen av väsentlighetsbeloppet?
• Använder Ni Er alltid av väsentlighetsbelopp, om inte hur gör Ni då?
Övrigt
• Diskutera kring huruvida Ni ser ett samband mellan ”earnings management” och väsentlighet.
• Övriga kommentarer
Bilaga 2 – CASEN
Case 1 – Verktygsspecialisten AB
Verktygsspecialisten AB är ett företag som är verksam inom verktygsbranschen och tillverkar olika beståndsdelar som används i verktyg. Företaget har 40 anställda och ägs av fem olika personer varav alla inte arbetar i den dagliga verksamheten. Verktygsspecialisten AB är beläget i Umeå och har sin största kundkrets i Norrland. Utöver dessa finns även några viktiga kunder i bland annat Tyskland och England.
Företaget har en nedgående trend sedan tre år tillbaka, speciellt efter den nedgående efterfrågan i England. Exporten har totalt minskat med 8 % under senaste året. Även resultatet från föregående år har minskat med 10 %. Verktygsspecialisten AB har nyligen investerat i en ny maskin för att effektivisera tillverkningen.
Sifferinformation (kr)
Resultat efter finansnetto: -243 000 Omsättning: 57 500 000
Kundfordringar: 6 830 000 Varulager: 2 690 000
Materiella anläggningstillgångar: 7 550 000 Eget kapital: 2 700 000
Personalkostnader: 15 800 000 Kostnad för råvaror: 36 500 000
Av kundfordringarna har 40 % under tidigare år varit osäkra.
Detta företag har varit Er klient i tio år och det har inte funnits något anmärkningsvärt vid tidigare revisioner. Vad skulle Ni göra för väsentlighetsbedömning och vad skulle Ni beräkna för väsentlighetsbelopp?
Tycker Ni att det saknas information, i så fall vilken ytterligare information hade Ni behövt?
Case 2 – Hairteam AB
Hairteam AB är en frisörsalong belägen i centrala Umeå som ägs av Doris och hennes dotter Stina. Utöver Doris och Stina har de en till anställd som arbetar deltid. Hairteam AB har funnits i tre år och har sedan dess haft en positiv utveckling där resultatet har ökat med 20 % under det senaste året. Eftersom efterfrågan är stor överväger Doris och Stina att anställa ytterligare en person.
Sifferinformation (kr)
Resultat efter finansnetto: 440 000 Omsättning: 2 800 000
Eget kapital: 350 000 Kassa & Bank: 150 000 Löner: 1 200 000 Hyra: 120 000
Detta företag har Ni inte haft som klient tidigare. Vad skulle Ni göra för väsentlighetsbedömning och vad skulle Ni beräkna för väsentlighetsbelopp?
Tycker Ni att det saknas information, i så fall vilken ytterligare information hade Ni behövt?
Bilaga 3 – RUTSCHEMA
Revisor A Revisor B Revisor C
Definition Hur stora fel som kan accepteras utan att det leder till felaktiga beslut för dem som läser den finansiella uppstår – rådfrågar annan i byrån. Kvalitetssäkrare.
Kvalitetssäkringsplan.
Osäkerhet med företag – pratar med företaget. Vid misstanke om manipulering – tas med i riskbedömning.
Styrs av resurserna. sig uppdraget. Styrs ej av resurserna. betydelse – ger högre nivå på beloppet. Lager – svårt att bedöma. kommer de fram till ett väsentlighetsbelopp. mått. Inte tänka och fundera så mycket själv, utan gör som det sägs att de ska göra.
Blir statiskt, ibland lite sunt förnuft. ut och hur företaget har utvecklas.
Standardbedömningar som kundanpassas. Använder en mall. Främst Hogia Audit, som är anpassad efter RS.
Preliminär bedömning Risk Styrs mycket av totala
riskerna. Hög risk – ökad granskning, låg risk – normal granskning.
Begreppen att risk och väsentlighet hör inte alltid ihop. Skiljer på de olika komponenterna i risken.
Styrs av inneboende risk i kontot. Skiljer på de olika komponenterna i
riskbegreppet.
Väsentlighets-belopp
Används alltid – krav. Som bas kan vara omsättning, eget kapital, flera olika, enskilt. Beror på hur BR och RR ser ut samt på erfarenhet och kunskap om företaget
Baserna är inte olika för olika slags företag. Måste använda sig av väsentlighet-sbelopp. Ju mer komplext ett företag är desto viktigare med väsentlighetsbelopp.
Revisor D Revisor E Revisor F Definition Väsentlighet ställs upp mot
två saker: beloppsmässigt
Storleken på ett tal för att ringa in om det är en ren Hogia Audit. Anser att RS är för omfattande. ske bakåt, med kunden och revisionsbevis. Rådfrågar även kollegor. Ej erfarenhet av manipulering – väljer noga uppdragen. Styrs ej av resurser. osäkerhet – går tillbaka o rättar. Diskuterar även kollegor emellan. Viktigt att vara kritisk. Får ofta känsla om företag förskönar siffror, åtar sig inte uppdrag då företag vill lura. arbeten, fortsatt drift - svåra/viktiga poster. själva. De utgår också från olika nyckeltal. Tar fram ett resultatfel innan det
Risk Risk styrs efter vilken bransch företaget är i. Styrs i form av lagar som ska
Används alltid. Som bas kan användas omsättning, balansomslutning (ex 10%).
Vilken bas beror på vad företaget sysslar med. Även täckningsbidrag, resultat före bokslutsdispositioner, balansomslutning används.
Revisionsprogrammet ger förslag som kan ändras. Bra kännedom – högre belopp.