Denna del av uppsatsen kommer fokusera på diskussioner kring manliga invandrare samt
diskussioner kring invandrares position till krig i Sverige. I många trådar framkommer en bild av
”invandrarmannen” som en motpol till den ”svenska mannen” och frågan centreras därför kring vad det innebär att vara svensk. Hur är man som svensk samt vilken problematik ser användarna med invandrare?
Tråden Min avsky för invandrare växer hela tiden. Någon som upplever samma sak? börjar med att trådskaparen beskriver sitt förakt mot invandrare som hen menar vuxit sedan ”ökningen i mottagningen av invandrare”. ”Men nu ser vi som alla vet frukterna av Sveriges hjälpsamhet.
Skjutningar, våldtäkter, förnedring av våra svenska barn, upplopp och allmänt grisigt beteende. […]
Folk som kommer hit borde fan behandla oss Svenskar med respekt och vara tacksamma.” Detta är början av TS inlägg och slutligen ställer hen frågan om hur andra ser på invandrare. Ann Bredström skriver i Maskulinitet och kamp om nationella arenor. Reflektioner kring bilden av
”invandrarkillar” i svensk media (2006) om hur ”invandrare” ses som en homogen grupp som är bärare av patriarkala beteenden (2006:180). Invandrare beskrivs som våldsbenägna individer.
Oavsett var de kommer ifrån blir dessa människor placerade i en och samma grupp. Invandrare har ett "grisigt beteende" och är otacksamma mot ”oss svenskar” trots att vi hjälpt ”dem”.
”I ena sidan kan man se hur vulgär maskuliniteten styr totalt i Arabländer […] Kvinnor är enbart objekt, ägodelar av mannen.” Användaren menar att människor som invandrar från
arabvärlden blir, trots att denna region har över ett tjugotal länder, sedda som en grupp av
människor med samma beteenden och värderingar. Framförallt framställs värderingarna som raka motsatsen till de värderingar som ”vi” i Sverige har. ”Det muslimska patriarkatet förstör allt, maskulinitet i dess mest destruktiva former.” Denna medlem vidhåller att en felaktig maskulinitet finns hos män som invandrar. En användare beskriver hur denna ideologi kommit från arabvärlden, vilket gör att en annan medlem drar kopplingar till islam. Dessa ”kategorier” är i tråden frekvent kopplade: att komma från arabvärlden innebär att man är muslim. Orlando Mella skriver i Svenska attityder till mångfald (2007) att sterotypisering av religiösa människor används som ett verktyg för att ”[…] separera, diskriminera och attackera andra människor.” (2007:130). Genom att beskylla beteenden på religion etableras en gräns mellan vad som är acceptabelt att tycka, framförallt framhålls islam som oacceptabelt i Sverige då det innefattar kvinnoförtryck. Jämställdhet blir synonymt med ”svenskhet” och allt som ställer sig i kontrast till det associeras till
”invandraren.” (Bredström 2006:180).
En medlem menar att ”Invandrarna är närmare djur.”. En annan skriver: ”Man kan inte komma överens med svartskallar, dom är genetiskt underlägsna och saknar alla komponenter för att bete sig normalt. Apor helt enkelt.”. Båda dessa kommentarer associerar invandrare till djur och det är inte främmande i tråden. Det är inte heller en ovanlig retorik som används av individer som vill påvisa skiljelinjer mellan ”vi” och ”dem”. ”Kulturella och biologiska ”förklaringar”, var för sig eller sammankokade, används som markörer av skillnader — både verkliga och inblandade — mellan individer och grupper.” (Ålund 2006:289). Att koppla individer med djur är ett sätt att sätta dem i kategorin ”de Andra”, ett djur är inte samma som en människa det är nästintill en rak motsats.
Invandraren, djuret och svensken, människan. Det framkommer sällan en tydlig förklaring på var dessa ”invandrare” kommer ifrån men det är underförstått i tråden vad som menas. Den
informationen som användarna ger varandra kommer ofta i form av skällsord så som ”svartskalle”,
”babbe/babbar”, ”blatte/blattar” samt ”sand neger” och ”neger”. Dessa ord verkar fungera som definitioner på vilken ”typ” av invandrare som diskuteras av användaren. Jane H. Hill skriver i The everyday language of white racism att hon under sin tid som lärare fick veta att ”sand nigger” är ett skällsord för ”Arab American” (2008:13). Ordet finns alltså runt om i världen och definitionen är densamma. Det är ett skällsord för en person från arabvärlden och vid användning av det ordet är det underförstått att inlägget refererar till en invandrare. Skällsord är performativt då de används med ett ändamål och hjälper till att bibehålla olika tankemönster kopplat till exempelvis invandring (2008:49). ”Slurs are important as well for a tough, hyper-masculine register of American English, where they are emblematic of straight talk and the right to unconstrained and ”irreverent”
expression.” (Hill 2008:49) Skällsord kan ses som en del i ett maskulint talmönster och genom att använda sig av aggressivt och elakt språk går det att iscensätta maskulinitet. Skällsord kan även kopplas till fenomenet ”Gross out” som också är en markör för maskulin språkanvändning. Det är i aggressiviteten, viljan att chocka och använda tabubelagda ord, som iscensättningen blir
förekommande.
Diskussioner om krig är en aspekt som är aktuell på hemsidan, framförallt är det
konversationer om vilka som skulle vara beredda att slåss och vad invandrare skulle göra om kriget kom till Sverige. Flera trådar diskuterar detta ämne och en med titeln Vad gör alla invandrare om kriget kommer till bidragslandet Sverige? frågar medlemmarna ”Vad gör alla andra 2 miljoner invandrare i Sverige om kriget kommer?” Det första svaret trådskaparen får är att invandrarna kommer hjälpa Ryssland att mörda alla svenskar. En medlem skriver: ”[…] de [invandrare] som har en sexuell frustration kommer börja kidnappa och våldta människa” Många i tråden associerar invandrare med kriminalitet och om invandrare skulle bli soldater är den övergripande synen att de
enbart skulle använda den positionen för att begå kriminella handlingar. Medlemmar använder invandrares relation till flykt för att fastställa deras position i en krigssituation. En medlem skriver:
”Med tanke på att de flydde från sitt eget hemland, är det ganska troligt att de också kommer att fly från Sverige.”. Krig och våld är en stor del i definierandet av hegemonisk maskulinitet men denna maskulinitet måste framställas som exemplarisk (Connell 1995:213f). Detta betyder att denna maskulinitet är svår att uppnå och utifrån användarnas kommentarer är det tydligt att en invandrare inte kan uppnå detta oavsett om de är män. ”En förhärskande maskulinitet kräver också fysisk kompetens, ledare- och initiativförmåga, självkontroll och disciplin samt en obändig vilja.” (Nilsson 1999:116) Attributen som Nilsson beskriver är något som användarna inte associerar till invandrare, därav blir de inte sedda som maskulina. De besitter inte kontroll, de kommer vilja fly från strid, och de är ”förrädare” då de inte har en obändig vilja utan kommer byta sida från den svenska. I tråden Finns det någon man mellan 18-35 som vill försvara Sverige? diskuteras vilka som är beredda att kriga om Ryssland attackerar Sverige och svaren är blandade. Vissa medlemmar skulle ställa upp och kriga men många menar att landet inte är något att försvara: "
Vem slåss för kärring väldet och feminist diktaturen Sverige som är påväg att islamiseras?
Alla unga SD väljare och höger män? Skulle inte tro det. […] Jag tvivlar också starkt på att genomsnitts blatten klarar av en sådan uppgift. Och mindre på att han är motiverad. Inte heller nytillkomna invandrare är att lite på se bara hur dom flydde Syrien och lämnade barn vind för våg. (TS)
Diskussionen visar sig liknande i denna tråd, d.v.s. att invandrare inte kan kriga så som skulle behövas. Det är bara en viss typ av man som är beredd att ”försvara” Sverige så som det behövs, en användare skriver:
Inte många män kvar i landet. Bara slakkukade incels och landsförrädare. Jag är en riktig man på 47 år och hade inte tvekat att döda varenda ryss som kommer hit. Fan va ynkliga ni är. Kalla er inte män för det är ni fan inte.
Att peka ut personer som mesar och skriva att de är landsförrädare och inte riktiga män framför diskursen att man enbart kan bli maskulin och man etablerar beteenden som innefattar krafttag, aggressivt beteende och disciplin. En användare ger respons till en medlem som kommenterar att hen skulle lämna landet om det blev krig:
Du har såklart en poäng om du skiter i Sverige. Om du tänkt fly och aldrig komma tillbaka.
Men så länge du bor här och tänkt bor här så borde du ändra åsikt. Du låter lite som en muslim.
Trots ovissheten i vad medlemmen har för religion associeras hen till en muslim. Kopplingen mellan flyktighet och islam är konstant och visar på att invandrare och muslimer inte är riktiga män.
Män som flytt sina länder och invandrat till Sverige har inte passande beteende och åsikter som behövs i en svensk kontext. Invandrare blir kategoriserade som ”de” och svenskar som ”vi”. ”Vi” är de rätta männen och ”de” är fel, de kan aldrig bli män på rätt sätt.
7. SAMMANFATTNING
För att avsluta denna uppsats ska jag sammanfatta undersökningens olika delar som haft som syfte att undersöka hur medlemmar på forumet Flashback beskriver vad som ligger till grund för att vara och bli man. Genom att analysera språket som används samt vilka önskvärda kategorier som uppkommer så var målet att ge en djupare förståelse för hur maskulinitet iscensätts på hemsidan.
Undersökningen vägleddes genom frågorna: Hur kommer manliga ideal till uttryck på forumet?
samt Vilka kategorier framträder som delaktiga i iscensättning av maskulinitet på forumet? För att utföra undersökningen användes Judith Butlers performativitetsbegrepp samt R.W. Connells teoretiska begrepp hegemonisk maskulinitet.
I uppsatsens första analysdel, Nej till damfotboll, undersöktes iscensättningen av
maskulinitet genom användarnamn samt profilbild. Kapitlet fokuserade på textens utformning där det framkom att ett grovt och aggressivt språk fyllt av sexrelaterade, tabubelagda och provocerande ord är användbart för att iscensätta maskulinitet. Ett övergripande tema har varit gränsdragning mellan femininitet och maskulinitet där kvinnor som spelar fotboll beskrivs som maskulina när deras kroppar inte används för rätt ändamål. Vid konflikt i tråden användes förolämpningar som kopplas till kvinnan, ”fitta” och ”gnällkärring”. Dessa ord används som disciplinerande för
medlemmarna. Att associeras till feminina attribut och bli beskriven som kvinna, ”kärring”, visade det undermedvetna antagandet att användarna har ett manligt kön. Kapitlet visade på hur trådens språk kopplar användarna till maskulinitet och genom deras språk identifieras olika sätt att iscensätta maskulinitet. Att tolkas som man och maskulin är viktigt för att kunna ha en trygg och stabil plats i tråden, annars uppkom konflikt och disciplinering.
Den andra delen av uppsatsen, De militanta feministerna, fokuserade på hur maskulinitet iscensätts i relation till diskussioner om feminism och femininitet. Det som framkom var att
kvinnan ansågs ha förlorat sin plats i samhället för att hon inte längre förhåller sig till den historiska idealbilden av kvinnan som hemmafru. Kvinnor ansågs inte ha något att erbjuda män i dagens samhälle för att deras funktion inte längre var till mannens nyttja. Feminismen beskrivs som ett problem där kvinnor, på grund av feminismen, har förlorat sin plats vilket resulterat i att män tar skada. Feminismen framställs som målinriktad där mannens underordning är det som eftersöks. En konflikt mellan männen på Flashbacktråden och feminism har exemplifierats genom att beskriva rörelsen som ett ”könskrig” där den enda funktionen feminismen har är att begränsa mäns maskulinitet.
Det tredje kapitlet, Lyfta skrot och dansa balett, hade som fokus att undersöka hur
Flashbacks medlemmar iscensätter maskulinitet via tal om kroppar. Diskussioner centrerade kring
träning blev avgörandet för hur den manliga kroppen skulle presenteras. Det var viktigt att besitta en kropp som kunde uppvisa styrka då kroppens kapacitet är ett mätverktyg för maskulinitet. Det finns felaktiga sätt att bruka sin kropp, exempelvis genom feminina typer av träning eller feminina attityder vid träning. Men så länge kroppen blir muskulös så går den att ses som maskulin.
Träningssättet kan ses som avgörande för vilken position i hierarkin som mannen hamnar i.
Kopplat till kroppen diskuterades det i Bögar som låter bögigt hur sexualitet görs,
framförallt hur det görs på ett felaktigt sätt. Undersökningen visade att homosexuella män inte kan associeras till en ”korrekt” maskulinitet och att deras val av partner och position i sexuellt umgänge begränsar deras möjlighet att framstå som maskulin. Homosexuella mäns beteenden associeras till femininitet vilket gör att de aldrig kan uppnå det maskulina idealet.
Det sista kapitlet, Invandraren och landsförrädaren, fokuserade på användarnas konversation gällande de män som medlemmarna beskriver som invandrare. Trådarna som undersökts präglas av rasistiska och xenofobiska uttryck, där skällsord används som markör för vilket ursprung invandraren har. Invandraren avhumaniseras i diskussionerna och placeras i kategorin ”de Andra”. Medlemmarna diskuterade även vilken roll invandrarmän skulle ta om det skulle bli krig i Sverige. Invandrare kopplades till landsförrädare som har för vana att förråda sitt land då de har flytt en gång tidigare och som våldsbenägna individer som våldtar och dödar.
8. SLUTSATS
Hur kom manliga ideal till uttryck och vilka kategorier har framträtt som delaktiga i iscensättning av maskulinitet? Det studien visar är att språkbruket på hemsidan är ett sätt att iscensätta
maskulinitet. Via orden som medlemmar väljer att använda i sina inlägg och på svar de ger andra användare gör de genus, de gör sin maskulinitet. De manliga idealen och kategorierna som är delaktiga i iscensättning av maskulinitet på Flashback är på många sätt sammankopplade. Det framkommer att den ideala mannen på hemsidan ska besitta en fysiskt stark kropp, en man ska föra sig på ett sätt som inte kan kopplas till någon form av femininitet och han ska inte kunna associeras med ett fegt beteende. Det manliga idealet är att visa styrka både fysiskt och psykiskt.
Det som visade sig vara viktigt för iscensättningen av maskulinitet på forumet var i många fall att distansera sig från kategorier. Att skapa distans mellan femininitet var genomgående den viktigaste aspekten för att framstå som maskulin. Genom användning av ett sexistiskt språk, användning av kvinnligt kodade ord visade sig gränser för maskulinitet. Att kategoriseras som kvinnlig och feminin var ett direkt bevis på en felaktig maskulinitet och personer som sattes i denna
kategori kunde därför inte vara manliga. Kopplingen till femininitet följde både aktioner för kroppen, så som hur ens röst skulle låta och vilken träning som skulle utövas. När kroppen inte agerade på ett sätt som medlemmarna ansåg var maskulint kategoriserades de som ”bögar”,
”kärringar” och ”mesar”. Vidare var det viktigt att visa att man inte kunde kategoriseras som invandrare, det framkom som en kategori med en konnotation på motsättningar kopplat till maskulinitet. En maskulin man ska associeras till exempelvis viljestyrka och mod, vilket medlemmarnas inlägg beskrev var egenskaper som invandrare inte besitter.
Maskulinitetens iscensättning på forumet Flashback är mångfacetterat, den innefattar flertalet kategorier som via språket förmedlas till varandra. Det är med hjälp av språket som iscensättningen uppenbarar sig och via gränsdragning av den korrekta kontra avvikande kroppen.
När hårt och aggressivt språk fyllt med skällsord används samt när medlemmarna etablerar att de har liknande åsikter upprätthålls och återskapas hemsidans maskulina miljö.!
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING"
Otryckta Källor
Nej till damfotboll: https://www.flashback.org/t473148 (Hämtad 2022-05-6)
Hur kommer det sig att vissa bögar är mer manliga än andra: https://www.flashback.org/t3277690 (Hämtad 2022-04-29)
Varför låter bögar bögigt?: https://www.flashback.org/t3104949 (Hämtad 2022-04-29)
Bögigt att dansa balett som kille? : https://www.flashback.org/t1669868 (Hämtad 2022-04-29) Att vara ful kille suger verkligen : https://www.flashback.org/t2638623 (Hämtad 2022-04-29) Tjejer: När känner ni er mest kvinnliga? Killar: var får dig att känna dig manlig? : https://
www.flashback.org/t1531448 (Hämtad 2022-05-4)
Avskaffa kvinnlig rösträtt, för- och nackdelar: https://www.flashback.org/t1962454 (Hämtad 2022-04-25)
Vad har en kvinna att erbjuda en man i dagens samhälle?: https://www.flashback.org/t3364328 (Hämtad 2022-05-04)
Stämmer de verkligen att unga män tar skada av feminism? : https://www.flashback.org/t3113431 (Hämtad 2022-04-25)
Finns det någon mellan 18-35 som vill försvara sverige?: https://www.flashback.org/t3409757 (Hämtad 2022-05-04)
Min avsky för invandrare växer hela tiden. Någon som upplever samma sak? : https://
www.flashback.org/t3411814 (Hämtad 2022-04-25)
Litteratur
Andersson, Malin 2005. Moderna män och traditionell maskulinitet. Om maskulinitetsskapande i mäns tal om genus och jämställdhet. Uppsala: uppsats för magisterkurs, Etnologi http://www.su.se/
polopoly_fs/1.3594!/Moderna_man_och_traditionell_maskulinitet_2006.pdf (Hämtad 2022-05-13)
Benwell, Bethan 2014. Language and masculinity. I Susan Ehrlich, Miriam meyerhoff och Janet Holmes (red). The Handbook of Language, Gender, and Sexuality. U.o.: Blackwell Publishing
Berg, Martin 2015. Netnografi. Att forska om och med internet. Lund: Studentlitteratur AB
Bredström, Ann 2006. ”Maskulinitet och kamp om nationella arenor: reflektioner kring bilden av
”invandrarkillar” i svensk media” I Paulina De los Reyes, Igen Molina och Diana Mulinari (red).
Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige. Stockholm: Atlas
Buckman, Amy 2002. Studying the amateur artist: A perspective on disguising data collected in human subjects research on the internet. Atlanta: Gerorgian Insttute of Technology. https://link-springer-com.ezproxy.its.uu.se/content/pdf/10.1023/A%3A1021316409277.pdf (Hämtad 2022-05-13)
Butler, Judith 2005. Könet brinner. Översatt: Karin Lindeqvist. Finland: WS Bookwell
Connell, R.W. 1995. Masculinities. Los Angeles: University of California Press
Connell, R.W. 2000. The men and the boys. U.o. Cambridge Polity press
Connell, R.W. 2012. Om genus. Andra upplagan. Riga: Livonia Print
Gottzén, Lucas och Rickard Jonsson 2012. ”Goda män och Andra män”. I: Lucas Gottzén och Rickard Jonsson (red). Andra män. Maskulinitet, jämställdhet och normskapande. Malmö:
Gleerups.
Herring, Susane C. och Sharon Stoerger 2014. ”Gender and Anomity in computer mediated communication”. I Susan Ehrlich, Miriam meyerhoff och Janet Holmes (red). The Handbook of Language, Gender, and Sexuality. U.o. Blackwell Publishing
Hill, Jane H. 2008. The everyday language of White Racism. U.o. Blackwell Publishing
Hine, Christine 2015. Ethnography for the internet: embedded, embodied and everyday. London:
Bloomsbury Academic
Kimmel, Michael 2010. Misframing Men: The politics of Contemporaty Masculinities. U.o.
Ruthgers University Press
Lindström, Tone och Elin Andersson 2020. Hur man maskulina stereotyper och normer
kommuniceras och undvikas på en webbplats? Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1444852/FULLTEXT02.pdf (Hämtad 7/5-2022)
Lindqvist, Anna, Marie Gustafsson Sendén och Emma bäck 2016. Vem tycker om hen? Språk och stil: Göteborgs universitet http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1071277/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2022-05-06)
Maddison, Sarah 1999. Private men, public anger: The Men’s rights movement in Australia.
Sydney: Department of writing, University of Technology https://www.researchgate.net/publication/
266491255_Private_Men_Public_Anger_The_Men's_Rights_Movement_in_Australia (Hämtad 2022-05-07)
Marwick, Alice E och Robyn Caplan 2018. Drinking male tears: language, the manosphere and networked harassment. (https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/14680777.2018.1450568 (Hämtad 22/5-22)
Mella, Orlando 2007. ”Svenska attityder till mångfald” I: Tom R. Burns, Nora Machado, Zenia Hellgren och Göran Brodin (red). Makt, kultur och kontroll över invandrares livsvillkor:
multidimensionella perspektiv på strukturell diskriminering i Sverige. Uppsala: Acta Unibersitatis Upsaliensis
Moberg, Eva 1961. Kvinnans villkorliga frigivning. https://www.kvinfo.dk/files/kilde_pdf/
Kilde171.pdf (Hämtad 2022-05-24)
Nilsson, Bo 1999. Maskulinitet. Representationm ideologi och retorik. Umeå: Borta Bokförlag Norberg, Judith 2012. Gender inequality: feminist theories and politics. New York: Oxford University Press
Plummer, Ken 2005. ”Male sexualities”. I: Michael S. Kimmel, Jeff Hearn och Raewyn Connell (red). Handbook of studies on men and masculinities. U.o. Sage Publications
Regeringskansliet 2011. FN:s konventioner om Mänskliga rättigheter. Sverige: Elanders https://
www.regeringen.se/contentassets/d6d5653029e14e338a4b86f5f4b34c6b/fns-konventioner-om-manskliga-rattigheter (Hämtad 2022-06-02)
Schmitz, Rachel M. och Emily Kazyak 2016. Masculinities in Cyberspace: An Analysis of Portrayals of Manhood in Men’s Rights Activist Websites. (https://mdpi-res.com/socsci/
socsci-05-00018/article_deploy/socsci-05-00018.pdf?version=1463050217 Hämtad 2022-05-05
Spencer, Dale 1990. ”Extracts from man made language”. I: Deborah Cameron (red). The feminist critique of language: a reader. London: Routhledge
Ålund, Alexandra 2006. ”Etnicitet, medborgarskap och gränser” I Paulina De los Reyes, Igen Molina och Diana Mulinari (red). Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass & etnicitet i det
Ålund, Alexandra 2006. ”Etnicitet, medborgarskap och gränser” I Paulina De los Reyes, Igen Molina och Diana Mulinari (red). Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass & etnicitet i det