Investmentbolags samt riskkapitalbolags grad av rationalitet vid

För att bedöma graden av rationalitet vid beslutsfattande används Kollman och Kuckertz (2010) vilka beskriver hur beslutsfattare förhåller sig till beslutsunderlagen genom tre olika kvaliteter; CQ; känsla, EQ; erfarenhet samt SQ; analytisk. Vad gäller investmentbolag identifieras att personkemi är i fokus för Gullspång när de träffar potentiella portföljbolag och mötet präglas därmed av en känsla som investmentbolaget får när de möter representanter därifrån. Kvaliteten känsla kan följaktligen förklara vad Gullspång väljer att förhålla beslutsunderlagen till i detta skede. Likaså framgår att Brofund förhåller en stor del av de beslutsunderlag de använder till kvaliteten känsla. Att det potentiella portföljbolagets värderingar stämmer överens med deras egna värdegrund samt att de lägger vikt vid människorna, påvisar detta. Vad gäller Simonssongruppen kan samma kvalitet antas identifieras som förhållningssätt i beslutsprocessens initiala skeden. Simonssongruppen är tydliga med att de vill göra affärer och skapa ett samarbete med människor de kommer överens med, de vill skapa en ömsesidig relation som är långsiktig. Gällande det mindre investmentbolaget i norra Sverige uttrycker de själva att känsla är det viktigaste förhållningssättet i

beslutsprocessen. Här förhålls alla beslutsunderlag till investerarens känsla och

följaktligen intuition. Känslan är så väsentlig att det är den som avgör om ett potentiellt portföljbolag ens är aktuellt för vidare studerande i det mindre investmentbolaget i norra

Sverige. Anledningen till detta anser de vara att en så osäker framtid bedöms. Känsla, men även i kombination med erfarenhet, är då det som kan användas vid bedömning av beslutsunderlag. Detta resultat kan även uppfattas av Kollman och Kuckertz (2010) som menar att kvaliteten CQ, alltså känsla, har avtagande men ändå stor inverkan genom hela beslutsprocessen (ibid).

Riskkapitalbolagen präglas istället genom hela processen av ett finansiellt fokus gällande beslutsunderlag. Båda riskkapitalbolagen beskriver uttryckligen att dessa beslutsunderlag bedöms ur ett analytiskt förhållningssätt. Uttalade gränser finns för hur de ekonomiska rapporterna ska se ut för att förvärv ska vara aktuellt. Priveq menar även att andra faktorer såsom marknaden förhålls till företagets portföljstrategi, vilket är ett analytiskt förhållningssätt. Hela processen präglas även av att beslutsunderlag förhålls till kvaliteten erfarenhet, vilken påverkar beslutsfattarens synsätt på det potentiella portföljbolaget. Detta poängteras av båda riskkapitalbolagen som menar att

beslutsfattarna har lång erfarenhet, varför detta är avgörande.

Ju längre in i beslutsprocessen som följer, då känslan för det potentiella portföljbolaget känns rätt, görs finansiella prognoser och marknadsanalyser i samtliga investmentbolag, vilka kan förklaras förhålls till deras erfarenhet. Detta förklaras med att inget

investmentbolag uttryckt specifika gränser för utvärdering av dessa prognoser och analyser. Bedömningen av de finansiella beslutsunderlagen förhålls därför till hur investerarna, baserat på deras erfarenhet, granskar och värderar siffrorna. Vidare påstår det mindre investmentbolaget i norra Sverige att då framtida finansiella prognoser bedöms är det hur realistiska dessa är, som spelar störst roll. Tydligt visas då att det är just erfarenheten hos investerarna som underlagen förhålls till. Kollman och Kuckertz (2010) menar till skillnad från detta att det är SQ, analytiskt förhållningssätt, som beslutsunderlagen progressivt förhålls till in i beslutsprocessen medan EQ, erfarenhet, istället minskar. Dock, identifieras hos Simonssongruppen att de inte investerar i bolag som påvisar att affären inte hämtas hem inom tre till fem år. Här förhåller

Simonssongruppen tydligt sina finansiella beslutsunderlag analytiskt. Detta överensstämmer därmed med vad Kollman och Kuckertz (2010) påstår.

Vad gäller riskkapitalbolagen bedöms beslutsunderlag länkade till humankapital och entreprenören ju längre in i beslutsprocessen som följer. När finansiella beslutsunderlag,

analyser och hårda fakta visat att det potentiella portföljbolaget stämmer utifrån riskkapitalbolags preferenser, kan beslutsunderlag gällande människor därmed till viss del blandas in och ges utrymme. Dessa mjuka faktorer förhåller Priveq till

beslutsfattarnas intuition samt även erfarenhet. Priveq påstår vidare att andra

organisatoriska beslutsunderlag, alltså av mer mjuk karaktär förhålls till just känsla och erfarenhet. Följaktligen förhålls beslutsunderlag gällande humankapital och

entreprenören i Priveq, enligt Kollman och Kuckertz (2010) genom kvaliteterna CQ, känsla, och EQ, erfarenhet. Detta framkommer inte lika tydligt hos Adelis, vilka hävdar att magkänsla präglar förhållningssättet i mindre grad, men ändå kan identifieras i detta skede.

Utifrån ovan redogörelse förhåller investmentbolag följaktligen beslutsunderlagen till kvaliteten känsla i beslutsprocessens första skeden. Det är då känslan för bland annat entreprenören, verksamheten, organisationen i sin helhet samt framtidsutsikterna för branschen som är i fokus. Även kvaliteten erfarenhet inkluderas till viss mån vid dessa bedömningar. Riskkapitalbolagens förhållningssätt när de utvärderar potentiella portföljbolag präglas istället av ett analytiskt förhållningssätt löpande genom hela beslutsprocessen för förvärv, särskilt initialt. Inslag av intuition och erfarenhet identifieras ju längre in i beslutsprocessen som följer då människor bedöms.

Investmentbolag bedömer till sist även de mer finansiella beslutsunderlagen, vilka de förhåller till kvaliteten erfarenhet och till viss del även analytiskt. Beslutsfattaren i investmentbolag präglas därmed av låg grad av rationalitet i beslutsprocessens start, vilken sedan gradvis ökar ju längre processen följer då erfarenhet blir viktigt. Detta är följaktligen i överensstämmelse med Kollman och Kuckertz (2010) vilka identifierat att rationaliteten är tilltagande genom hela beslutsprocessen. För riskkapitalbolag är

beslutsprocessen istället initialt präglad av rationalitet, då det analytiska

förhållningssättet spelar stor roll. Varför riskkapitalbolags beslutsprocess är av det analytiska förhållningssättet initialt förklaras med att de förhåller sina underlag till uppsatta policies samt riktlinjer, mer än ett känslostyrt förhållningssätt. När människor inkluderas, förhålls detta mer till känsla och erfarenhet, varför rationaliteten avtar. Dock är rationaliteten fortfarande närvarande, då framförallt det analytiska förhållningssättet är vad beslutsunderlagen förhålls till genom hela beslutsprocessen. Hur graden av rationalitet förändras stämmer därmed inte överens med vad Kollman och Kuckertz

(2010) hävdar, då SQ, analytiskt förhållningssätt, knappt är existerande till en början för att sedan tillta.

Gällande de båda bolagsformernas grad av rationalitet identifieras följaktligen att riskkapitalbolag har en avtagande rationalitet genom sin beslutsprocess för förvärv jämfört med investmentbolag vilka har en tilltagande grad av rationalitet genom

beslutsprocessen. Här identifieras ett motsatsförhållande i rationalitet som kan förklaras med att riskkapitalbolag är mer analytiska då snabb avkastning eftersträvas och

investmentbolag är mer känslostyrda då långsiktiga relationer är målet. Skillnaderna i grad av rationalitet för investmentbolag och riskkapitalbolag illustreras i Modell 5.7 där förändringen av rationalitet visas på ett förenklat och översiktligt sätt.

Grad av rationalitet Grad av rationalitet

i investmentbolag i riskkapitalbolag

Modell 5.7: Grad av rationalitet

5.4 Investmentbolags och riskkapitalbolags förvärv av