Här används resultaten från analysen för att jämföra läroböckerna årskursvis. Resultaten för läroböckerna Favorit Matematik 4A och Matte direkt borgen 4A kommer jämföras med resul-taten för Favorit Matematik 6B och Matte Direkt Borgen 6A. I denna jämförande analys kom-mer läroböckerna Favorit Matematik 4A och Matte Direkt Borgen 4A benämnas som läro-böcker för årskurs fyra. Läroläro-böckerna Favorit Matematik 6B och Matte Direkt Borgen 6A benämns som läroböcker för årskurs sex.
Jämförande analys - bilders funktion
Resultatet visade att läroböckerna för årskurs fyra innehöll 352 bildelement på de analyserade sidorna. Utav dessa hade 278 bildelement en komplementär funktion, vilket motsvarar ca 79%
av bildelementen. Resultatet visar även att 74 bildelement hade en samstämmig funktion, vilket motsvarar ca 21% av bildelementen. Bildelement som hade en komplementär funktion utgjorde således en stor majoritet i läroböckerna för årskurs fyra.
I resultatet från analysen av läroböckerna för sexan framkom det att det förekom 260 bildele-ment. Av dessa var 169 av bildelementens funktion bedömd som komplementär, vilket mots-varar 65%. Resultatet visar även att 91 bildelement var samstämmiga, vilket motsmots-varar 35%.
Bildelement som hade en komplementär funktion utgjorde därmed en stor majoritet i läroböck-erna för årskurs sex.
Resultatet av den jämförande analysen av läroböckerna för årskurs fyra och läroböckerna för årskurs sex visar att läroböckerna för årskurs fyra har procentuellt fler bildelement med kom-plementär funktion än läroböcker för årskurs sex. Följaktligen leder detta till att läroböckerna för årskurs sex har en större andel bilder som har en samstämmig funktion än antalet i läroböck-erna för årskurs fyra.
Jämförande analys - bilders och skrifts samspel
I resultatet av analysen av läroböckerna för årskurs fyra utgör samstämmiga bildelement, som visar tillhörighet till skriften genom visuell närhet, totalt 62% av fallen. Därefter förekommer inramning vid 31% av fallen. Otydlig inramning sker endast vid 7% procent av fallen och över-lappning förekommer inte alls.
I resultatet av analysen av läroböckerna för årskurs sex utgör samstämmiga bildelement, som visar tillhörighet till skriften genom visuell närhet, totalt 56% av fallen, medan inramning och otydlig koppling båda förekom i 22% av fallen. Överlappning förekom inte någon gång på de analyserade sidorna.
I resultatet av analysen av läroböckerna för årskurs fyra utgör bildelement med en komplemen-tär funktion, vars samspel med skriften sker genom visuell närhet, 83% av fallen. Inramning visade sig vid 17% av fallen, medan överlappning och en otydlig koppling inte påfanns alls.
I resultatet av analysen av läroböckerna för årskurs sex utgör bildelement med en komplemen-tär funktion, vars samspel med texten sker med hjälp av visuell närhet, 94 % av fallen. Inram-ning sker vid 6% av tillfällena. ÖverlappInram-ning och bildens koppling otydlig förekom inte någon gång i analysen av läroböckerna.
När resultatet från analysen av bildelementen med en samstämmig funktion i läroböckerna för årskurs fyra och läroböckerna för årskurs sex jämförs visar det sig att visuell närhet förekom-mer i större utsträckning i läroböcker för årskurs fyra. Även avgränsning genom inramning förekommer i större utsträckning i läroböckerna för årskurs 4. Dock skiljer det endast 6 procen-tenheter inom kategorin visuell närhet och 9 procenprocen-tenheter för kategorin inramning. Resultatet av analysen visar däremot att bildelement som bedömdes ha en otydlig koppling till skriften är vanligare i läroböckerna för årskurs 6 där det skiljer 15 procentenheter mellan årskurserna.
När resultatet från analysen av bildelement som bedömdes som komplementära i läroböckerna för årskurs fyra och läroböckerna för årskurs sex jämförs visar det sig att visuell närhet är en vanligare typ av avgränsning i läroböcker för årskurs sex. Avgränsning genom inramning före-kommer däremot mer i läroböckerna för årskurs fyra. I båda kategorierna skiljde det 11 procen-tenheter mellan årskursernas läroböcker.
Resultatsammanfattning
Resultatet av analysen visade att det var bildelement, vars funktion bedömts som komplemen-tär, som utgjorde en majoritet i läroböckerna. Detta innebär att läsaren måste läsa både bild- och skriftelementet för att skapa en helhet och på så sätt förstå texten. Samstämmiga bilder förekom i mindre utsträckning. Av de bildelement vars funktion bedömts som komplementär, så var det 109 st fler bildelement i läroböcker för årskurs fyra än i läroböckerna för årskurs sex, vilket motsvarar 14 procentenheter. En slutsats av detta är att bildanvändandet är vanligare i läroböckerna för årskurs fyra samt att bilderna fyller en viktigare funktion i läroböckerna för årskurs fyra, då läroböckerna för årskurs fyra både har högre procentandel, och större antal, bilder med en komplementär funktion, som då innebär att bilden tillför ny information som är nödvändig för lösandet av uppgiften.
Både i läroböckerna för årskurs fyra och läroböckerna för årskurs sex var visuell närhet den vanligaste formen av avgränsning. Detta, som enligt Björkvall (2019) ses som en svagare typ av inramning, utgjorde ca 79% av avgränsningarna i läroböcker för årskurs fyra och ca 81% av avgränsningarna i läroböckerna för årskurs sex. Avgränsning genom inramning, som enligt Björkvall (2019) är en stark form av avgränsning, förekom inte lika ofta. I läroböckerna för årskurs fyra utgjordes endast ca 20% av avgränsningarna av inramning. I läroböckerna för års-kurs sex utgjordes dock endast ca 11,5% av avgränsningarna med hjälp av inramning, vilket är nästan hälften så många tillfällen som för läroböckerna för årskurs fyra. Endast ett fåtal bilde-lement hade otydlig koppling och inget bildebilde-lement hade överlappning som avgränsning.
När jämförelsen gjordes mellan de samstämmiga bildelementen i årskurs fyra och sex, visade sig det att visuell närhet och inramning förekommer i lite mindre grad i läroböckerna för årskurs sex, medan andelen bilder med otydlig koppling var större.
I jämförelsen av bildelement med komplementär funktion visade resultatet av analysen att vi-suell närhet förekommer oftare i läroböckerna för sexan medan inramning förekommer mer i läroböckerna för fyran. Detta leder till att läsaren av läroböckerna för årskurs sex får röra sig mer i texten på egen hand för att skapa mening. Dock ska tilläggas att skillnaden inte är an-märkningsvärt stor.
Diskussion
Studiens syfte är att analysera hur skrift och bild samspelar i matematikläroböcker samt se hur användandet av bilder i text skiljer sig mellan årskurs 4 och 6. Här diskuteras inledningsvis metoden och därefter resultatet i förhållande till tidigare forskning. Avslutningsvis diskuteras vidare forskning samt didaktisk relevans.
Metoddiskussion
Materialet som analyserades bestod endast av fyra läroböcker och kan därmed inte ses som på något sätt heltäckande i lärobokssammanhang. Resultatet av analysen kan urskilja tendenser för hur läroboken kan se ut samt vilken funktion, utifrån Daly och Unsworth (2011) begrepp, som bildelementen kan fylla i texten. Även tendenser på hur läroböcker, inom matematik använder sig av Kress och Van Leeuwens (2006) komposition genom avgränsning, kan urskiljas. Då sta-tistik på de mest frekvent använda läroböckerna saknas så föll valet av läromedel på två serier av matematikböcker som var väl kända av oss och som figurerat på bland annat verksamhets-förlagd utbildning inom ramen för grundlärarprogrammet.
Ett urval av Kress och Van Leeuwens (2006) kompositionsteori gjordes, vilket ledde till att vi bara analyserade bildens avgränsing till skriften. Kress och Van Leeuwen skriver också om informationsvärde och visuell framskjutenhet som vi valde att inte analysera. Detta på grund av att dessa begrepp i större utsträckning studerade bilden och hur den framställs i det visuella rummet i sig, än samspelet mellan bild och skrift som denna studie fokuserat på. En slutsats av detta är att studien inte kan ses som en fullständig analys av kompositionen utifrån Kress och Van Leeuwens teori. Istället täcker resultatet endast delen avgränsing inom kompositionsteorin.
Detta leder även till att studiens resultat inte kan uttala sig om något angående läromdelnas matamatiska innehåll. Metoden för denna studie kan därmed ses ha en allmän didaktisk lutning.
Även faktorn att vissa kategorier valdes bort på grund av att vi fann dem irrelevanta kan ha påverkat analysen. Vi valde att, i Daly och Unsworths (2011) metod för att analysera bildens funktion, endast utgå från huvudkategorierna concurrence (samstämmighet) och comple-mentarity (komplementaritet). Bildelement som exemplifierade eller förmedlade ett likvärdigt budskap som skriften, samt bildelement som ansågs vara dekorativa, kategoriserades båda un-der samma kategori, samstämmighet. Detta gjorde att studien inte blev lika bred som den kunnat bli.
Resultat av analysen visade att bildelement förekom i stor grad i texterna. Ingen historisk till-bakablick har gjorts från vår sida angående matematiklärobokens design och utseende. Resul-taten är däremot i linje med Bezemer och Kress (2008) påståenden. De menar att läroboken gått från att vara fattig på semiotiska resurser till att innehålla fler semiotiska resurser. Inga slutsat-ser kan dras från denna studie om huruvida det har skett någon sådan ökning, men däremot kan slutsatsen dras att semiotiska resurser i läroböcker förekommer i stor utsträckning i de analyse-rade läroböckerna.