I resultat delen för enkätundersökningen framkom det att 75 % elever från Grupp 1 hade haft undervisningen inom första hjälpen under idrottslektionerna. Detta kan vi jämföra med endast 12 % av eleverna från Grupp 2. Vi kan också framhålla att eleverna från Grupp 1 var mer insatta och hade mer kunskap inom i första hjälpen, men skillnaderna från resultaten var inte så markanta som vi trodde att de skulle vara, med tanke på att eleverna från Grupp 1 hade haft undervisning inom första hjälpen, medan eleverna från Grupp 2 inte haft denna.
Enligt den första frågeställningen ville vi ta reda på hur många lektionstillfällen inom första hjälpen eleverna från dem bägge grupperna hade. Majoriteten från Grupp 1 svarade att de hade haft undervisning inom första hjälpen, ändå var det 25 % av eleverna från samma grupp som svarade att de inte haft undervisning inom ämnet. Detta kan bero på att eleverna hade missat dessa lektioner av olika anledningar eller att de tillkommit vid ett senare tillfälle från en annan skola. Det var hela 12 % av eleverna från Grupp 2 som svarade att de hade haft momentet under sina lektioner i idrott och hälsa. Utifrån svaret anser vi att det är väldigt underligt då ingen av lärarna i Grupp 2 hade undervisat inom detta moment. De 12 % som svarat ja på frågan kan möjligtvis tidigare ha gått på en annan skola som haft undervisningen eller så kan dessa elever missuppfattat frågan.
På frågan om eleverna tycker att det är viktigt att kunna första hjälpen svarade alla elever från Grupp 1 att de tycker det är viktigt att kunna första hjälpen, jämfört med 90 % av eleverna från Grupp 2. Utifrån elevernas svar kan vi dra en slutsats att eleverna som hade haft första hjälpen-undervisning ansåg själva betydelsen av denna kunskap. I Grupp 2 var det 10 % (2st) av eleverna som inte tyckte att kunskapen inom första hjälpen var av större betydelse, anledningen är dock osäker. Dessa två elever kan ha missuppfattat frågan eller inte kryssat i seriöst i enkäten. Det var 92 % av eleverna från Grupp 1 som tyckte att de innefattar kunskaper inom första hjälpen jämfört med 55 % från Grupp 2. Detta kan vi koppla till den
36 tidigare forskningen som gjorts i Spanien, där 86 % av lärarna i undersökningen tyckte att utbildning inom första hjälpen skulle ge effekten av stärkt självförtroende hos eleverna. Vi ser detta som relevant då eleverna från Grupp 1 anses besitta kunskaper inom första hjälpen, men deras resultat från kunskapstestet visar dock bristfällande kunskaper inom ämnet. Alla elever från Grupp 1 visste innebörden av begreppet HLR och majoriteten från Grupp 2 kände också till innebörden. Där var endast två elever från Grupp 2 som inte visste om begreppets betydelse.
På frågan om, vad är det första du skall göra innan du börjar med utförandet av hjärt- och lungräddning, var det så många som 66 % från Grupp 1 som svarade rätt på frågan, jämfört med 51 % från Grupp 2. Det var inte någon signifikant skillnad i svaren bland grupperna, vilket kunde bero på att lärarna från Grupp 1 inte hade så mycket HLR i sin undervisning. Det vi under intervju med lärarna från samma grupp fick veta, var att de arbetade mest med framstupa sidoläge och inte så mycket med HLR, vilket återspeglar sig även i svaren på nästa fråga gällande HLR-tekniken. Denna fråga var, på vilken sätt skall den utsatta ligga på vid utförandet av HLR? Eleverna kunde välja bland tre svarsalternativ: framstupa sidoläge, ryggen eller på magen. Resultaten som vi fick var lite förvånade då eleverna från Grupp 2, som inte alls hade fått utbildning inom första hjälpen, hade störe andel rätta svar än eleverna från Grupp 1. De flesta elever från Grupp 1, 49 % av de, valde att svara framstupa sidoläge. Dock svarade 47 % rätt, jämfört med Grupp 2 elever där 70 % av eleverna svarade rätt på samma fråga.
En föreskrift som har getts ut av Svenska HLR-rådet innehåller instruktioner om hur ett korrekt utförande av HLR ska gå till. Det är 30 bröstkorgskompressioner och två stycken inblåsningar som ska upprepas vid utförandet, för att upprätthålla blodcirkulation, fram tills kunnig personal når fram och utför defibrillering. Då människor ser utförandet av bröstkorgskompressioner i exempelvis olika tv program räknar aldrig personen som utför momentet antalet kompressioner som ges, vilket gör att den observerande personen framför tvn inte utvinner denna information och kunskap av det korrekta antalet kompressioner inom utförandet. I enkätdelen ställde vi frågan, hur många bröstkorgskompressioner man behöver göra vid utförandet av HLR. Det var 41 % från Grupp 1 som svarde rätt på denna fråga, 47 % svarade 10 bröstkompressioner och 12 % svarade 2 bröstkompresionen. Motsvarande resultat för Grupp 2 var 22 % som svarade rätt och 59 % som svarade 10 bröstkompresioner samt 19 % som svarade 2.
37 Under vår kunskapstest kunde vi konstatera att eleverna från Grupp 1 i vis mån bättre resultat i jämförelse med eleverna från Grupp 2. Eleverna från Grupp 1 förmodligen använde sig av sina förkunskaper från årskurs 7. Överlag hade de lite bättre kunskaper gällande första hjälpen än elever från Grupp 2 som inte hade fått utbildning inom det samma. Tidigare studier som hade gjorts visade att eleverna som hade genomgått utbildningen i första hjälpen kunde använda sig av kunskapen långt efter lektionstillfällena. I en studie som gjordes i Nordirland och vars resultat liknar vårt, undersökte forskarteamet en kontrollgrupp med elever som inte genomgått utbildningen i första hjälpen och jämförde deras testresultat med resultaten från elever som genomförde utbildningen i första hjälpen. Båda grupperna gjorde samma sorts test och det visade sig att de elever som hade lektionstillfälle i första hjälpen hade bättre kunskaper om ämnet.
Resultatet från en australiensisk studie stämmer bra överens och är den mest relevanta studien till vår undersökning. Där ville forskare studera förändringar i kunskapen fem år efter implementerat moment i första hjälpen. Eleverna var i 17-års ålder och det var 102 elever som genomfört undersökningen, lika många som i vår studie. Efter ett genomfört test i teoretiska kunskaper hade de elever som genomgått första hjälp-utbildningen ett högre medelvärde än de eleverna som inte genomfört densamma. Liksom i vår studie, kunde australiensiska kollegor i sina resultat inte urskilja någon signifikant skillnad mellan de två grupperna, men de kunde dra slutsatser att eleverna som hade fått undervisning inom första hjälpen, även fem år senare skulle varit bättre på att utföra första hjälpen än eleverna som aldrig hade haft utbildning i momentet.
I en Norsk studie visar det sig att barn som gått igenom en kurs på fem lektioner i HLR, kunde använda sig av de kunskaper som de inskaffat sig under kursens gång även sex månader senare och hade i högre grad bättre bedömning och kunskaper gällande första hjälpen än barn som inte hade fått utbildning i HLR. Även om skillnaderna mellan de undersökta grupperna i vår studie inte var så stor, var eleverna från Grupp 1 lite bättre upplysta gällande kunskapen inom första hjälpen.
Enligt en undersökning som genomfördes i Wien kunde forskarna konstatera att barnen i årskurs sex och sju var tillräckligt gamla för att utföra HLR och använda AED- hjärtstartare. Barnen visades vara mottagliga till undervisningen i första hjälpen och de kunde ta till sig kunskapen som instruktörerna lärde ut. Efter en veckas utbildning kunde de flesta barnen
38 utföra HLR och använda AED. Detta visar att en undervisning inom första hjälpen i årskurs 7 skulle kunna vara lämpligt för eleverna, vilket också var fallet för eleverna inom Grupp 1. Resultatet från vår enkätundersökning visar dock inte så stor skillnad mellan de undersökta grupperna. För att bevara de inskaffade kunskaper tycker vi att eleverna borda ha första hjälpen minst en gång om året. Forskare menar att allmänhetens bristande kunskaper inom första hjälpen kan förebyggas med en dedikerad undervisning, där eleverna årligen uppdaterar sina kunskaper i HLR. Lärarna måste vara bättre utbildade i ämnet och de teoretiska kunskaperna i första hjälpen måste kompletteras med praktiska övningar. Genom årliga upprepningar och flera lektionstillfällen i HLR uppdaterar eleverna sina kunskaper och förbättrar motoriska rörelser för utförandet av HLR, samtidigt som de frambringar en livslång kunskap i första hjälpen. Även de fyra intervjuade lärare såg första hjälpen som ett viktigt moment i undervisningen och tyckte att det var viktigt att inkludera första hjälpen i undervisningen.
39
7 Slutsats
Utifrån vår studie kan vi konstatera att elever som hade fått undervisningen inom första hjälpen kunde använda sig av de kunskaper även två år senare och hade bättre bedömning och kunskaper i första hjälpen än de elever som inte hade haft undervisningen. För att minimera möjligheten för misstolkningar bland lärare, tycker vi även att kursplanens innehåll gällande första hjälpen borde vara mer definierat och tydlig. Grundläggande kunskaper i första hjälpen kan rädda liv och vi tycker att skolan är en passande institution för att utföra utbildningen. Vi anser att om barn i skolan får kunskaper i att kunna rädda liv skulle de kunna ha nytta av det i framtiden och i livsavgörande situationer. Genom att upprepa första hjälpen undervisningen i varje årskurs uppdaterar eleverna sina kunskaper och förbättrar de motoriska rörelser för rätt utförandet, samtidigt som de frambringar en livslång kunskap i första hjälpen.
8 Förslag på fortsatt forskning
Det hade varit intressant att utöka undersökningsgruppen till att omsluta fler grundskolor lokaliserade i hela Skåne och i olika socioekonomiska områden. Studien hade då fått en bredd och skulle vara mer trovärdig.
40
Referenslistan
Litteratur
Bollig, G. Wahl, HA. & Svendsen, MV. (2009). Primary school children are able to perform basic life-saving first aid measures. Publicerad i Resucitation.
Connolly M, Toner P, Connolly D, & McCluskey DR. (2006) The 'ABC for life' programme - teaching basic life support in schools. Publicerad i Resucitation.
Ejlertsson, Göran (2005). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Ekberg, Jan- Eric (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering. En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Gratton, Chris & Jones, Ian (2004) Research methods for sport studies. London: Routledge.
Hannaford, Carla (1997). Lär med hela kroppen - inlärning sker inte bara i huvudet. Jönköping: Brain Books AB.
Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori. (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Linde, Göran (2006). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur.
Malmsten, Kurt L & Blomkvist, Rasmus (2000). Du kan rädda liv. En handbok om första hjälpen. Gustavsberg: Nordiska Räddningsförlaget/ Conest.
Sandahl, Björn (2005). Ett ämne för alla, normer och praktik i grundskolans idrottsundervisning 1962-2002. Stockholm: Carlsson.
41 Setteberg, Elsie (2008). Olycksfall lek och idrott: Hos barn och ungdomar. Stockholm: Gothia Förlag.
Skolöverstyrelsen (1969). Lgr 69. Läroplan för grundskolan. Stockholm: Liber.
Skolöverstyrelsen (1980). Lgr 80. Läroplan för grundskolan. Stockholm: Liber.
SOU: 1993:2. Kursplaner för grundskolan. Slutbetänkande av Läroplanskommittén. Stockholm: Liber.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer, 4., [omarb.] uppl., Studentlitteratur: Lund
Trost, Jan (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Artiklar
Eriksson, Tomas (2006). Könsskillnader i personlighetsegenskaper http://www.transmittorn.com/nr_13_special/art5.htm
Hill K, Mohan C, Stevenson M & McCluskey D (2008). Objective assessment of cardiopulmonary resuscitation skills of 10–11-year-old schoolchildren using two different external chest compression to ventilation ratios. Resuscitation, vol 80: 1, s. 96- 99.
Tillgänglig på Internet 2011- 11- 24:
http://www.sciencedirect.com.support.mah.se/science/article/pii/S0300957208006497
Kelley, James, Richman, Peter B, Ewy, Gordon A, Clark, Lani, Bulloch, Blake, Bobrow & Bentley (2006). Eighth grade students become proficient at CPR and use of an AED following a condensed training programme. Resuscitation, vol 71: 2, s. 229- 236.
Tillgänglig på Internet 2011- 11- 24
http://www.sciencedirect.com.support.mah.se/science/article/pii/S0300957206001523
Lester C, Weston C, Donnely P, Assar D & Morgan M (1994). The need for wider dissemination of CPR skills: are schools the answer? Resuscitation, vol 28: 3, s. 233- 237. Tillgänglig på Internet 2011- 11- 24:
42 http://www.sciencedirect.com.support.mah.se/science/article/pii/0300957294900698
Lewis, Rhiannon, Fulstow, Richard & Smith, Gary (1996). The teaching of cardiopulmonary resuscitation in schools in Hampshire. Resuscitation, vol 35: 1, s. 27- 31.
Tillgänglig på Internet 2011- 11- 24:
http://www.sciencedirect.com.support.mah.se/science/article/pii/S0300957297000270
Miró O, Jimenez- Fabrega X, Espigol G, Culla A, Escalada- Roig X, Diaz N, Salavador J, Abad J & Sanchez M (2005). Teaching basic life support to 12–16 year olds in Barcelona schools: Views of head teachers. Resuscitation, vol 70: 1, s 107- 116.
Tillgänglig på Internet 2011- 11- 24:
http://www.sciencedirect.com.support.mah.se/science/article/pii/S0300957205005204
Moore P, Plotnikoff R & Preston G (1992). A study of school students’ long term retention of expired air resuscitation knowledge and skills. Resuscitation, vol 24: 1, s. 17- 25.
Tillgänglig på internet: 2011-11-24
http://www.sciencedirect.com.support.mah.se/science/article/pii/030095729290170H
Paraskos J (1993). History of CPR and the Role of the National Conference. Annals of Emergency Medicine, vol 22: 2, s. 275- 280.
Tillgänglig på Internet 2011- 11- 24:
http://www.sciencedirect.com.support.mah.se/science/article/pii/S0196064405804561
Reder S, Cummings P & Quan L (2005). Comparison of three instructional methods for teaching cardiopulmonary resuscitation and use of an automatic external defibrillator to high school students. Resuscitation, vol 69: 3, s. 443- 453.
Tillgänglig på Internet 2011- 11- 24:
http://www.sciencedirect.com.support.mah.se/science/article/pii/S0300957205004442
Uray T, Lunzer A, Ochenhofer A, Thanikkel L, Zingerle R, Lillie P, Brandl E & Sterz F (2003). Feasibility of life-supporting first-aid (LSFA) training as a mandatory subject in primary schools. Resuscitation, vol 59: 2, s. 211- 220.
Tillgänglig på Internet 2011- 11- 24:
43
Elektroniska källor
Skolverket (2011). Lpo 94. Kursplanen för idrott och hälsa. Tillgänglig 2011- 10- 24. http://www.skolverket.se
Stockholm HLR-förening (2011). Skol-HLR. Tillgänglig 2011-10-24 http://www.stockholm-hlr.nu/skolhlr.htm
44