Jämförelse av delstudie 1 & 2

I nedanstående avsnitt kommer resultaten från analysens två avsnitt att jämföras för att se om det finns några skillnader på de två lärargruppernas uppfattning av utbildningen.

8.1.1 Yrkets praktiska delar i utbildningen

Gällande yrkets praktiska delar är det lättare att urskilja skillnader i vissa av dessa praktiska områden än andra. Exempelvis visade det sig vara en tydlig skillnad mellan grupp 1 och 2 vad gällde finplanering och ledarskap i utbildningen. Till viss del skiljde det sig mellan grupperna vad gällde specialpedagogik också. Lärarnas upplevelser av övriga moment i utbildningen var antingen av liknande karaktär eller ojämförbara mellan de två grupperna. Det vi har kunnat se är att undervisningen inom fyra av sex moment för deltagarna i båda grupperna var enbart eller till största del teoretisk. I båda grupperna var det konflikthantering, läs- och

skrivinlärning, gruppdynamik och specialpedagogik som föll under den vertikala diskursen i och med att undervisningen skedde teoretiskt medan planering och ledarskap till största del innehöll drag från den horisontella diskursen då undervisningen skedde praktiskt.

8.1.1.1 Planering – finplanering och grovplanering

Den tydliga skillnaden som går att se mellan grupp 1 och grupp 2 är att grupp 2 har arbetat mycket mer med finplanering. Lektionsplaneringar som skriftliga uppgifter i utbildningen verkar vara mer frekvent förekommande i den nya lärarutbildningen möjligtvis en följd av kritik från tidigare lärarutbildningar i och med att grupp 1 hade mycket mindre erfarenheter av finplanering. Gällande grovplanering är det svårare att jämföra. Det var sammanlagt bara tre av åtta deltagare som hade nämnd erfarenhet av grovplanering i utbildningen för två av deltagarna, en i grupp 1 och en i grupp 2, var det dock bara över några veckors tid. Det var en lärare i grupp 1 som hade erfarenhet av grovplanering över en termins tid under utbildningen.

Men eftersom att resterande deltagare inte hade erfarenhet av grovplanering är det svårt att säga om det skiljer sig avsevärt mellan de olika utbildningarna. I och med att 2001 års lärarutbildningar såg så olika ut kan det vara en anledning till att erfarenheterna skiljer sig mellan erfarenheterna i grupp 1. Under intervjuerna gavs också exemplet på grovplanering som planering över en termin eller ett läsår, så det kan hända att fler lärare hade erfarenheter vad gällde planering av ett temaarbete eller liknande men ingen lärare hade erfarenheter av grovplanering i större drag än så. De planeringar, såväl finplaneringar som grovplaneringar, som samtliga deltagare fått göra har i allra största grad gjorts praktiskt genom

kontextberoende skrivuppgifter enligt den horisontella diskursen.

8.1.1.2 Konflikthantering

Det som är gemensamt för båda delstudierna är att största delen av deltagarna har liten erfarenhet av konflikthantering i utbildningen, och den erfarenhet de har är framförallt teoretisk och konflikthantering ingår därmed i den vertikala diskursen. 7 av 8 deltagare uttryckte ett behov av mer undervisning i konflikthantering, detta uttrycks även i Bertilssons rapport (se avsnitt 3.2) där resultaten visar att färdigutbildade lärare upplevde bristande undervisning i konflikthantering under utbildningen. Även om det har varit en del av utbildningen för de flesta av deltagarna verkade det fortfarande finnas ett behov av att få in mer konflikthantering samt anpassa det så att det blir mer relevant för lärarstudenter. Det går inte att se någon tydlig skillnad på deras upplevelser av konflikthantering baserat på vilken utbildning de har utan önskan om mer konflikthantering var genomgående i båda grupperna.

8.1.1.3 Ledarskap

För deltagarna i delstudie 1 utövades inte ledarskapet så mycket mer än under

VFU-perioderna och det var även i samband med de kurserna som lärarna i grupp 1 fick feedback på sitt ledarskap. I delstudie 2 blir det mer tydligt att ledarskap fått en större roll i

utbildningen men att de även i denna grupp fick merparten av sin feedback under VFU-kurserna. Det visade sig dock vara blandade känslor i grupp 2 angående

ledarskapsutbildningens nytta då två av de tre som hade en ledarskapskurs under utbildningen inte upplevde den som användbar medan den tredje ansåg att hen blev mer självmedveten efter den kursen. I och med att ledarskap är något som samtliga deltagare har utövat under VFU-perioderna har ledarskapet för deltagarna till stor del övats på praktiskt, enligt den horisontella diskursen. För de lärare i grupp 2 som hade ledarskapskurser övades det på teoretiskt också. Skillnaden på de äldre lärarutbildningarna och den nya är alltså att den nya även innehåller teoretiska aspekter av ledarskap. Momentet ledarskap innehåller alltså drag av både den horisontella och den vertikala diskursen enligt upplevelserna hos deltagarna i grupp 2 men den generella upplevelsen var att det mestadels var praktiska erfarenheter.

8.1.1.4 Läs- och skrivinlärning

Även inom läs- och skrivinlärning är det en spridning inom grupperna vad gäller upplevelsen av hur utbildningen förberedde dem för yrkeslivet. I grupp 1 var två av fyra lärare nöjda med förberedelsen medan resterande två inte upplevde sig få tillräckligt. I grupp 2 var det en av lärarna som aldrig hade pratat om läs- och skrivinlärning i och med att den utbildning som läraren gick inte gav behörighet för lågstadiet. Resterande lärare i grupp två var nöjda med förberedelsen med undantag för att en av lärarna önskade mer praktiska tips. Där ser man en skillnad i hur lärarutbildningen har förändrats vad gäller behörighet. Samtliga lärare i grupp 1 fick undervisning i läs- och skrivinlärning och 3 av dem är behöriga även på mellanstadiet.

Gemensamt för grupp 1 var att läs- och skrivinlärning var ett teoretiskt inslag i utbildningen och det var det visserligen för grupp 2 med men där hade två av lärarna även praktiska erfarenheter i form av handfasta tips och material. Skillnaden blir alltså att erfarenheterna i grupp 1 enbart faller under den vertikala diskursen medan erfarenheterna i grupp 2 likaså faller under den vertikala diskursen men innehåller även drag av den horisontella diskursen.

8.1.1.5 Gruppdynamik

I grupp 1 är upplevelserna av gruppdynamik något mer homogen än i grupp 2 där

upplevelserna skiljer gravt mellan de två lärare som hade nära till ingen erfarenhet av det i utbildningen till en lärare som kände sig väl förberedd i det avseendet. Den fjärde läraren i grupp 2 hade erfarenheter av gruppdynamik men upplevde dem inte som givande. I grupp 1 hade tre av lärarna mycket teori om ämnet medan den fjärde inte upplevde att det var något som utbildningen undervisade om. Det som är gemensamt för båda grupperna är att den undervisning som har skett har varit teoretisk och ingår därmed i den vertikala diskursen för båda grupperna, ingen av lärarna kunde minnas några praktiska övningar.

8.1.1.6 Specialpedagogik

Den genomgående upplevelsen av specialpedagogik i båda grupperna är att det är för lite av det i utbildningen samt att undervisningen var i teoretisk form där två lärare nämnde VFU:n som ett praktiskt tillfälle att erfara specialpedagogiska situationer. Skillnaden mellan de båda grupperna är att specialpedagogiken hade en etablerad roll, även om den upplevdes som liten, i samtliga deltagares utbildningar i delstudie 2 medan en av fyra deltagare i den första

gruppen inte hade någon uttalad specialpedagogik i utbildningen. Den deltagaren har sammantaget den äldsta lärarutbildningen i studien och det är ett tecken på att

specialpedagogiken fått en större roll i utbildningen men att den enligt denna studies resultat behöver få en ännu större roll för att motsvara behovet av specialpedagogisk undervisning i verksamheten. Erfarenheterna av specialpedagogik var i båda grupperna till största del teoretiska, enligt den vertikala diskursen, men också till viss del praktiska erfarenheter från VFU-perioder, enligt den horisontella diskursen.

8.1.1.7 Utvärdering av yrkets praktiska delar i utbildningen

Nedanstående tabell visar vilka praktiska ämnen deltagarna i de två grupperna hade velat bli mer förberedda inför. De fick välja en, flera eller ingen. Områdena är kodade enligt följande:

finplanering – fp, grovplanering – gp, konflikthantering – k, ledarskap – l, läs- och skrivinlärning – ls, gruppdynamik – gd och specialpedagogik – s.

fp gp k l ls gd s

Grupp 1 2 1 3 2 1 2 3

Grupp 2 0 1 3 0 0 1 2

2 2 6 2 1 3 5

I grupp 1 valde varje deltagare i genomsnitt 3,5 områden var och i grupp 2 valde de i

genomsnitt 2 områden var. Samtliga områden nämndes av minst en deltagare. Enligt tabellen är önskemålen om mer konflikthantering och specialpedagogik störst i båda grupperna vilket kan tyda på att behovet för mer konflikthantering och specialpedagogik inte har mättats tillräckligt efter den nya reformen av utbildningen. Här ser man också förändringen vad gäller finplanering, där hälften av deltagarna i grupp 1 ansåg sig otillräckligt förberedda medan ingen av deltagarna i grupp 2 nämnde finplanering som ett område de hade behövt mer

förberedelse för. Det beror med stor sannolikhet på att den nya lärarutbildningen, enligt denna studie, verkar erbjuda mer övning i finplanering.

Nästa tabell visar vilka praktiska delar som lärarna kände sig förberedda inför efter avslutad utbildning. Samtliga deltagare fick välja, en, flera eller ingen del.

fp gp k l ls gd s

Grupp 1 0 1 0 0 1 0 0

Grupp 2 1 0 0 0 2 0 1

1 1 0 0 3 0 1

I grupp 1 var det bara två deltagare som nämnde ett område och i grupp två valde alla 1 var.

Läs- och skrivinlärning var det område som flest nämnde i grupp 2 och det nämndes även av en deltagare i grupp 1. Konflikthantering, ledarskap och gruppdynamik var områden som ingen av deltagarna nämnde som något de hade blivit förberedda inför. Det är en stor skillnad på antalet områden som nämnts i denna fråga jämfört med föregående fråga. Det kan dels bero på att lärarna bara kände sig förberedda på en, eller i två fall inga delar, och därmed saknade underlag för övriga moment. Det kan också bero på en upplevelse av att man som lärare aldrig är helt färdigutbildad och att den förberedda känslan kan vara svår att känna innan man har börjat jobba på riktigt. Det vi kan utläsa av den här studien var att samtliga lärare önskade mer undervisning i ett eller flera av de praktiska områden vi pratade om men huruvida det hade förberett dem bättre är ett antagande som inte går att avgöra med säkerhet.

8.1.2 Hur utbildningen balanserar det praktiska med det teoretiska

Gällande balansen mellan det praktiska och det teoretiska i utbildningen var det en lärare i grupp 1 som tyckte att balansen var bra. En annan lärare i grupp 1 tyckte att balansen varierade beroende på vilken kurs det var men önskade generellt sett mer praktiska inslag.

Resterande lärare upplevde utbildningen som mer teoretisk än praktisk. De önskade mer balans mellan det teoretiska och praktiska utan att för den delen mena att de teoretiska

inslagen var dåliga, några av lärarna menade motsatsen – att teori är av stor vikt. Det som går att urskilja från studien är att 7 av 8 lärare önskar mer praktiska moment för att balansera upp med det teoretiska. Det går att jämföra med studien gjord av Lärarnas Riksförbund från 2016 där det fanns en önskan om mer VFU samt större fokus på ämnesdidaktik och metodik (se avsnitt 3.1), vilka alla är praktiska moment. På en följdfråga om utbildningen borde balansera upp det teoretiska med det praktiska bättre svarade lärare 1 så här:

Ja absolut, så är det ju! För det är ju jättesvårt att bara sitta och få allting teoretiskt. Visserligen tycker jag inte att man ska ta bort så mycket av teorin för det ger någon form av ryggrad till läraryrket att vi ändå är välutbildade men det behöver blandas upp med praktiska moment för att det är ju där man lär sig.

Den här kommentaren summerar det generella intrycket av flertalet av de intervjuade lärarnas

jämföra med resultaten i Anders Rådes studie (se avsnitt 3.3) där han undersöker examensarbetet som är ett teoretiskt moment i utbildningen framkommer det att de vetenskapliga och teoretiska målen dominerar. I vår studie har vi undersökt lärares

uppfattningar av praktiska moment i utbildningen och likt resultatet i Rådes studie dominerar det teoretiska i fyra av sex praktiska moment i samtliga delstudier.