Jämförelse av fall 1 och 2

För att jämföra de ekonomiska resultaten av fall 1 med de ekonomiska resultaten av de olika varianterna av fall 2 ställs den totala intäkten för ett solcellssystem utan batterilager i relation till den totala besparingen och intäkten för ett solcellssystem med batterilager. Dessa jämförelser genomförs med hänsyn till batterilagrens livslängd, vilket innebär att den besparing och intäkt som kan erhållas med ett blysyrabatterilager som har en livslängd av fem år jämförs med den intäkt som kan erhållas med ett solcellssystem utan batterilager under fem år. Utöver den totala intäkten och besparingen utvärderas även det ekonomiska resultatet per år och det ekonomiska resultatet vid batterilagrens livslängds slut. I Figur 24 presenteras resultaten av jämförelserna av fall 1 och fall 2 och för att ta del av de numeriska värdena som utgör underlag till Figur 24 hänvisas till Appendix H där samtliga resultat presenteras. I Figur 24a visas den totala besparing och intäkt som kan erhållas med ett batterilager, under batterilagrets livslängd, samt den totala intäkt som kan erhållas utan ett batterilager, under batterilagrets livslängd. I Figur 24b visas det ekonomiska resultatet per år samt det ekonomiska resultatet vid batterilagrens livslängds slut för alla de utvalda dimensioneringsalternativen för batterilagret.

Figur 24: Ekonomisk jämförelse av fall 1 och fall 2. (a) visar total besparing + intäkt med batterilager och total intäkt utan batterilager, båda med hänsyn till batterilagrens livslängd. (b) visar det ekonomiska resultatet per år och det ekonomiska resultatet vid batterilagrens livslängds slut, med hänsyn till batterilagrens annuitet och totala kostnad.

Figur 24a visar att den totala besparing och intäkt som kan erhållas från ett system med batterilager är större än den totala intäkt som kan erhållas från ett system utan batterilager, för alla de utvalda dimensioneringsalternativen. Resultaten visar även att den totala besparing och intäkt som kan erhållas under batterilagrens livslängd är mer än dubbelt så stor för samtliga litiumjonbatterilager i jämförelse med blysyrabatterilagren. Detta beror delvis på att litiumjonbatterilagren har mer än dubbelt så lång livslängd som blysyrabatterilagren. Det ekonomiska resultatet per år och det ekonomiska resultatet vid batterilagrens livslängds slut, som presenteras i Figur 24b, visar dock att de kostnader som batterilagren medför är större än de intäkter och besparingar som de kan förse

57

systemet med, eftersom det ekonomiska resultatet är negativt för samtliga fall. Detta påvisar att den ekonomiska nytta som batterilagren förser systemet med elimineras på grund av de höga investeringskostnader som batterilagren medför. Att den totala besparingen och intäkten per år är större för samtliga system med batterilager i jämförelse med systemen utan batterilager visar dock att värdet av den egenproducerade solelen ökar med ett batterilager i systemet. Eftersom batterilagren medför att egenanvändningen ökar indikerar det således att en ökad egenanvändning bidrar till att öka värdet av den egenproducerade solelen.

4.5.4 Känslighetsanalys

I de ekonomiska fallstudierna undersöks de utvalda dimensioneringsalternativen ur ett ekonomiskt perspektiv med avseende på den totala batterikostnaden och värdet av den egenproducerade solelen. Resultaten av de ekonomiska fallstudierna beror därmed både på vilket pris batterilagren antas ha och vilket köp- respektive säljpris för el som råder på elmarknaden. För att undersöka hur resultaten påverkas av att dessa parametrar förändras och för att validera resultaten genomförs två känslighetsanalyser. I känslighetsanalyserna undersöks hur de ekonomiska resultaten påverkas av ett förändrat elpris och av en förändrad batterikostnad. I de ekonomiska fallstudierna antas elpriset vara samma under alla år och därmed används det beräknade årsmedelvärdet för år 2016 i samtliga beräkningar. I känslighetsanalysen antas elpriset däremot öka med 2 % per år, baserat på det framtidsscenario som presenteras i avsnitt 2.3. Denna känslighetsanalys genomförs för att undersöka hur besparingen och intäkten, som kan erhållas med ett batterilager i systemet, påverkas av ett ökat elpris. I känslighetsanalysen jämförs därför resultaten för grundscenariot, som presenteras i avsnitt 4.5.2 och 4.5.3, med resultaten för ett scenario där elpriset ökar med 2 % per år och som kallas för scenario hög. I Figur 25 presenteras både resultaten av känslighetsanalysen och resultaten för grundscenariot.

Figur 25: Resultat av känslighetsanalys som visar hur besparingen och intäkten påverkas av ett ökat elpris. Grundscenariot jämförs med scenario hög som innebär ett ökat elpris. (a) visar den totala besparingen + intäkten och

(b) visar den totala intäkten och den totala besparingen separat.

Resultaten i Figur 25a visar att en ökning av elpriset leder till en större besparing och intäkt, men i jämförelse med grundscenariot är ökningen av besparingen och intäkten inte

58

avsevärt stor. Resultaten visar även att besparingen och intäkten ökar mer för litiumjonbatterilagren än för blysyrabatterilagren. Det kan förklaras av att den totala besparingen och intäkten i grundscenariot är högre för litiumjonbatterilagren än för blysyrabatterilagren, vilket i sin tur medför att det ökade elpriset får större ekonomisk inverkan på litiumjonbatterilagren. I Figur 25b visas hur intäkten respektive besparingen påverkas av ett ökat elpris och figuren visar att besparingen ökar mer för det större litiumjonbatterilagret medan intäkten ökar mer för det mindre litiumjonbatterilagret. Detta förklaras av att mängden egenanvänd el är större för det större litiumjonbatterilagret och mängden såld el är större för det mindre litiumjonbatterilagret.

Batteriprisutvecklingen tyder på att kostnaden för batterilager kommer fortsätta att minska i framtiden. För att undersöka hur de ekonomiska resultaten påverkas av en lägre batterikostnad genomförs en känslighetsanalys där batterikostnaden minskas med 10 % respektive 20 % i jämförelse med batterikostnaden som används i de ekonomiska fallstudierna. Denna känslighetsanalys genomförs även för att ta reda på om en kostnadsminskning av 10 % eller 20 % är tillräcklig för att erhålla ett positivt ekonomiskt resultat. I Figur 26 presenteras både resultaten av känslighetsanalysen då batterikostnaden minskar med 10 % respektive 20 % och resultaten för grundscenariot.

Figur 26: Resultat av känslighetsanalys som visar hur det ekonomiska resultatet påverkas av en minskad batterikostnad. Figuren visar resultaten för grundscenariot och två scenarion då batterikostnaden minskar med 10 %

respektive 20 %. (a) visar den totala batterikostnaden och annuiteten och (b) visar det ekonomiska resultatet per år och det ekonomiska resultatet vid batterilagrens livslängds slut.

Resultaten i Figur 26 visar att den minskade batterikostnaden förbättrar det ekonomiska resultatet, men den totala batterikostnaden är fortfarande hög för både blysyra- och litiumjonbatterilagren. Figur 26b visar att både det ekonomiska resultatet per år och det ekonomiska resultatet vid batterilagrens livslängds slut fortfarande är negativt. Resultaten i Figur 26a visar att både batterikostnaden och annuiteten minskar mer för de större än för de mindre batterilagren för både blysyra- och litiumjonbatterilagret. Det faktum att den ekonomiska nytta som batterilagren förser systemet med är betydligt lägre än den kostnad som batterilagren medför gör att det ekonomiska resultatet blir negativt trots en minskad batterikostnad.