• No results found

4. Resultat och analys

4.4 Politikområden

4.5.2 Jämförelse med vallöften till nationella val

Härnäst till en bredare diskussion av resultatet kopplat till tidigare forskning om vallöften inför nationella val. I avsnittet för diskursen om vallöften och valmanifest presenterades framför allt en studie gjord av Håkansson och Naurin. De har i en studie analyserat 44 valmanifest med ca 4000 vallöften från svenska nationella val 1991-2010. Deras resultat visar att politiska partier i en tid av ständigt växande konkurrens om media och väljaruppmärksamhet producerar fler och fler vallöften. De konstaterade en utveckling från ett genomsnittligt antal av 46 vallöften per valmanifest inför valen 1991-1994 till ett genomsnittligt antal av 149 vallöften 2010. Denna trend såg författarna inom alla de partier som studerades.97 Resultaten från denna studie påvisade också en liknande utveckling då det totala antalet vallöften inför

97 Håkansson och Naurin, "Promising ever more: An empirical account of Swedish parties’ pledge making during 20 years", s.397.

32 Europaparlamentsvalet 2014 var 483 medan 2019 låg antalet på 891 vallöften. Det genomsnittliga antalet vallöften per valmanifest var 2014 ca 60 st och inför valet 2019 hade nästan en fördubbling skett, då genomsnittet landade på ca 111 vallöften.

Ytterligare en intressant aspekt i deras resultat var just att specifika vallöften var mer förekommande än vaga vallöften. En majoritet av vallöftena de studerade inför nationella val var så specifika att det bara fanns ett konkret sätt att uppfylla det.98 Detta stämmer också väl överens med resultatet från denna undersökning. Håkansson och Naurin konstaterade också en större ökning av vaga vallöften sett i relativa andelar än av specifika vallöften.99 I jämförelse med denna studies resultat skedde ingen relativ ökning av vaga vallöften, utan en minskning.

Dessutom såg Håkansson och Naurin en ökning i absoluta värden av både vaga och specifika vallöften. Antalet vaga vallöften gick från 41 st år 1991 till 235 st 2010, det vill säga en ökning med 194 vallöften. Antalet specifika vallöften steg markant under samma period, då antalet steg från 330 till 960.100 För att återkoppla till resultatet av vallöften inför Europaparlamentsvalen steg även här det absoluta antalet av både vaga och specifika vallöften.

Till sist kan konstateras att det finns flera likheter mellan resultatet i denna studie med deras, men värt att notera är att denna studie endast innefattar två val, medan Håkansson och Naurin har tittat val under flera decennier.

98 Håkansson och Naurin, "Promising ever more: An empirical account of Swedish parties’ pledge making during 20 years", s.399.

99 Ibid, s.399.

100 Ibid, s.399.

33

5. Slutsats

Denna studie har undersökt 1374 st vallöften av svenska riksdagspartier inför valen till Europaparlamentet 2014 och 2019. Studien har ämnat tillföra ny kunskap kring vallöften inför Europaparlamentsvalen genom att föra samman två diskurser. Förutom att bidra till de båda diskurserna, dels den om EU-frågor och Europaparlamentsvalen, dels diskursen om vallöften, var förhoppningen att säga något nytt om den bild av Europaparlamentsvalen som råder.

Genom att kartlägga svenska riksdagspartiers vallöften inför Europaparlamentsvalen 2014 och 2019, har en jämförelse både mellan partierna sinsemellan och över tid kunnat genomföras.

Undersökningens resultat kan sammanfattas i sex punkter. För det första anger partierna vallöften med övervägande andel europeiskt fokus, snarare än nationellt, både valet 2014 och valet 2019. För det andra anger partierna vallöften där en övervägande andel är specifika snarare än vaga, både för valet 2014 och 2019. För det tredje kan konstateras att Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet anger högst andel systemkritik i sina vallöften av alla partier i båda valen. För det fjärde är samtliga partier övervägande policykritiska i sina vallöften snarare än kritiska till EU som politiskt system. För det femte anger partierna en högre andel vallöften inom olika sakpolitiska frågor snarare än konstitutionella frågor. Till sist har partierna i sina vallöften främst politikområden som styrs mycket på EU-nivå, såsom miljö och ekonomisk samordning och mindre av exempelvis utbildning, sjukvård eller kultur som till stora delar regleras på nationell nivå.

För att återkoppla till forskningsproblemet så tyder mycket av resultaten i denna undersökning på att Reif och Schmitts teori om Europaparlamentsvalen som andra rangens nationella val inte kan beläggas när partiernas vallöften studeras. Ett mindre fokus läggs på nationella angelägenheter och istället ges större utrymme till att lägga fram åtgärder och policys för att förändra/utveckla det europeiska samarbetet. Att partierna skulle vara vaga i sina vallöften på grund av Europaparlamentsvalen som andra rangens nationella val ges inte heller något stöd för i denna undersökning, då partierna anger betydligt mer specifika vallöften med konkreta förslag och alternativ än vad teorin pekar på. I kontrast till Blomgren och Liljeqvists resonemang har denna studie även visat att en politisering av EU-frågor har skett då partierna i sina vallöften främst lyfter frågor som regleras på europeisk nivå. Ungefär vad tionde vallöfte handlar ändå om konstitutionella frågor, men en majoritet är sakpolitiska frågor. Ytterligare en intressant aspekt av resultatet är det faktum att vallöftena är övervägande policykritiska.

34 Karlsson, Mårtensson och Persson har konstaterat att policykritik existerar inom riksdagens väggar i EU-nämnden, men att partierna brister i att nå ut med detta till väljarna. Vad resultatet från denna undersökning visar finns en tydlig opposition mot sakpolitiska frågor i partiernas valmanifest, som då även når ut till väljarna. Vidare har det även visats, vid jämförelse med forskning av Håkansson och Naurin, att det finns flera likheter mellan de svenska riksdagspartiernas vallöften inför nationella val och inför Europaparlamentsvalen. Vallöftena har blivit mer specifika över tid och antalet vallöften har ökat markant. Denna undersökning har visat att det finns fog för att revidera bilden av Europaparlamentsvalen som råder inom forskningen.

Sammanfattningsvis har studien bidragit med att belysa ett ämne som har förenat två forskningsområden. För att få en bättre bild av budskapet som partierna förmedlar inför Europaparlamentsvalen och därmed om de fortfarande kan ses som andra rangens nationella val är ett breddat material nödvändigt. Exempelvis annat material från partiernas valkampanjer samt material från valkampanjer i andra länder än Sverige. För framtida studier är det också givet att vallöften för Europaparlamentsvalen måste kartläggas från en längre tidsperiod.

Forskningen av Håkansson och Naurin om vallöften inför nationella val täckte enbart perioden 1991-2010, så för att göra en bättre jämförelse bör även denna vidareutvecklas till att inkludera de senaste valen. Efter denna studie har naturligtvis ett intresse skapats kring hur många av dessa vallöften till Europaparlamentsvalen som partierna faktiskt uppfyller. Med tanke på hur stort antal vallöften partierna gav och hur specifika de var är det mycket intressant att se om de får igenom dessa i EU:s komplexa system där svenska EU-parlamentariker en ytterst liten skara. Ytterligare förslag på vidare forskning är att genomföra förklarande studier för att hitta orsaker till varför vallöftena faktiskt ser ut som de gör och framför allt gräva mer i skillnader mellan partierna och därmed varför partiernas vallöften/valmanifest formuleras så pass olika.

Denna studie har främst varit en beskrivande kartläggning, vilket är första steget för att försöka förstå Europaparlamentsvalen. Efter fortsatt kartläggning är därför det naturliga steget att försöka förklara vallöftens karaktär.

35

6. Referenslista

6.1 Litteratur

Blomgren, Magnus, och Nina Liljeqvist, "Riksdagspartierna och EU: en svag demokratisk länk", Europapolitisk analys 2018:8epa. Stockholm: Svenska institutet för europapolitiska studier, 2018, s.1-12.

Braun, Daniela, och Hermann Schmitt, "Different emphases, same positions? The election manifestos of political parties in the EU multilevel electoral system compared", Party Politics, Vol. 26(5), 2020, s.640-650.

Esaiasson, P., och Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Ann Towns, och Lena Wängnerud, Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, femte upplagan, Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB, 2017.

Europeiska unionen, EU:s politikområden, 2020, https://europa.eu/european-union/topics_sv, hämtad 2020-12-09.

Hix, Simon, och Bjørn Høylan, The Political System of the European Union, tredje upplagan, New York: Palgrave Macmillan, 2011.

Hix, Simon, och Michael Marsh, "Second-order effects plus pan-European political swings:

An analysis of European Parliament elections across time", Electoral Studies 30, 2011, s.4-15.

Hobolt, Sara B, och Catherine de Vries, "Turning against the Union? The impact of the crisis on the Eurosceptic vote in the 2014 European Parliament elections", Electoral Studies 44, 2016, s.504-514.

Håkansson, Håkan, och Elin Naurin, "Promising ever more: An empirical account of Swedish parties’ pledge making during 20 years", Party Politics, Vol. 22(3), 2016, s.393-404.

Karlsson, Christer, Moa Mårtensson och Thomas Persson, 2018. "Hur mycket opposition finns det i svensk EU-politik", Europapolitisk analys 2018:5epa, Stockholm: Svenska institutet för europapolitiska studier, 2018, s.1-16.

Lindvall, Johannes, och Hanna Bäck, Carl Dahlström, Elin Naurin samt Jan Teorell, SNS Demokratirapport 2017, Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin, Stockholm:

SNS Förlag, 2017.

Meijers, Maurits J, "Contagious Euroscepticism: The impact of Eurosceptic support on mainstream party positions on European integration", Party Politics, Vol. 23(4), 2017, s.413-423.

36 Naurin, Elin, "Is a Promise a Promise? Election Pledge Fulfilment in Comparative Perspective Using Sweden as an Example", West European Politics, 37:5, 2014, s.1046-1064.

Norris, Pippa, "Second-order elections revisited", European Journal of Political Research 31, 1997, s.109–124.

Persson, Göran, Min väg, mina val, Stockholm: Bonniers, 2007.

Reif, Karlheinz, och Hermann Schmitt, "Nine second-order national elections: A conceptual framework for the analysis of European election results", University of Mannheim, Germany, European Journal of Political Research Vol.8, 1980, s.3-44.

Royed, Terry J, "Testing the Mandate Model in Britain and the United States: Evidence from the Reagan and Thatcher Eras", BJ.Pol.S. 26, 1996, s.45-80.

Thomson, Robert, Terry Royed, Elin Naurin, Joaquín Artés, Rory Costello, Laurenz Ennser-Jedenastik, Mark Ferguson, Petia Kostadinova, Catherine Moury, François Pétry och Katrin Praprotnik (2017), "The Fulfillment of Parties’ Election Pledges: A Comparative Study on the Impact of Power Sharing", American Journal of Political Science, Vol. 61, No. 3, July 2017, s.527-542.

Treib, Oliver, "Exploring mainstream Euroscepticism: Similarities and differences between Eurosceptic claims of centre-right and radical right parties", Research and Politics, July-September 2020, s.1-7.

6.2 Valmanifest

Centerpartiet, "Ett smalare men vassare EU - Centerpartiets valplattform inför EU-valet 2014", 2014, s.1-10.

Centerpartiet, "Framåt för ett grönt, demokratiskt och frihetligt Europa Valplattform för EP-valet", 2019, s.1-13.

Folkpartiet, "Ja till Europa!", 2014, s.1-6.

Kristdemokraterna, "Vår agenda i Bryssel Kristdemokraternas valmanifest inför Europaparlamentsvalet 2014", 2014, s.1-10.

Kristdemokraterna, "Valmanifest 2019 - Make EU lagom again", 2019, s.1-12.

Liberalerna, "Ja till Europa! Liberalernas program inför valet till Europaparlamentet 2019", 2019, s.1-40.

Miljöpartiet, "EU-Valmanifest", 2014, s.1-24.

37 Miljöpartiet, "Valmanifest EU-val", 2019, s.1-28.

Moderaterna, "Vi tror på Europa! Valmanifest Europavalet 2014", 2014, s.1-12.

Moderaterna, "Vi gör Sverige tryggare - Valmanifest Europavalet 2019", 2019, s.1-22.

Socialdemokraterna, "Valmanifest för EU-valet 2014 - Rättvisa villkor och fler jobb", 2014, s.1-6.

Socialdemokraterna, "För demokrati och jämlikhet, mot klyftor och extremism - Valmanifest för EU-valet 2019", s.1-9.

Sverigedemokraterna, "Mindre EU mer Sverige - Sverigedemokraternas valmanifest i EU-valet", 2014, s.1-6.

Sverigedemokraterna, "Valplattform Europaparlamentsvalet 2019", 2019, s.1-34.

Vänsterpartiet, "Vänsterpartiets uttalande inför EU-valet", 2014, s.1-2.

Vänsterpartiet, "Ett Europa för alla, inte bara för de rika", 2019, s.1-28.

38

Bilaga 1

Figur 1. Andelarna nationellt fokus kontra europeiskt fokus i vallöften fördelat på respektive parti och år.

Figur 2. Andelarna specifika kontra vaga vallöften fördelat på respektive parti och år.

Related documents