Jämförelse mellan det svenska systemet och system

Sammanställningen av system för stöd vid korttidsarbete i några viktiga konkurrentländer (kapitel 5) visar att det finns relativt stora skillnader mellan dessa system och det svenska stödet. Skillnaderna handlar om följande faktorer:

• om stöden är permanenta eller ej,

• villkor för stöden,

• hur stöden aktiveras,

• utformning, administration och finansiering

• information och vägledning.

Det kan konstateras att länder som Tyskland, Frankrike och Finland har permanenta system för stöd vid korttidsarbete av ekonomiska skäl. Med permanent menas dock inte att företag i dessa länder kan uppbära stöd kontinuerligt, utan att stödformen är öppen och till-gänglig för ansökningar från företagen vid tillfälliga konjunktur-nedgångar eller andra störningar. I Nederländerna är systemet normalt sett endast avsett för extraordinära händelser som naturhändelser.

Endast Sverige bland dessa länder har ett stöd som enbart kan akti-veras av regeringen i särskilt svåra konjunkturlägen och som därför inte existerar stadigvarande.

Skillnader finns också i kriterier eller villkor för stöd. I länder som Tyskland, Frankrike, Belgien och Finland handlar det om att företaget ska kunna påvisa ett ekonomiskt behov av stöd och redo-visa skäl som i handläggningen av ansökan prövas mot de villkor som finns uppsatta för stödet i respektive land. I till exempel Tyskland handlar sådana villkor om att de ekonomiska problemen i företaget är tillfälliga och övergående men tillräckligt signifikanta eller allvar-liga för att kvalificera för stöd. I det svenska systemet finns inga motsvarande kvalifikationskrav riktade till företagen. Villkoren i lagen är i stället riktade till regeringen och handlar om de förutsätt-ningar som ska vara uppfyllda för att regeringen ska kunna aktivera stödet, framför allt om det råder en djup lågkonjunktur i ekonomin som helhet. Under förutsättning att stödet aktiveras kan alla företag

SOU 2018:66 Analys och problembild

ansöka om statligt stöd utan att behöva påvisa ett faktiskt ekono-miskt behov.

Även om den övergripande målbilden om att värna sysselsättning och arbetstillfällen i företag i lågkonjunktur eller andra ekonomiska är mer eller mindre gemensam för de flesta länder kan konstateras att det finns tydliga skillnader i utformning och administration av stöden. I de flesta länder är det en arbetsmarknads- eller socialför-säkringsmyndighet med regionala kontor som är behörig myndighet.

Stödet hanteras i anslutning till andra stöd som arbetsgivare och arbets-tagare kan söka. Ofta finns en direkt koppling till ländernas arbetslös-hetsförsäkring alternativt att stödet vid korttidsarbete följer samma nivåer och villkor. Här avviker systemet i Sverige, som har ett helt annan konstruktion och där en central skattemyndighet är behörig myndighet. Det svenska systemet har heller ingen koppling till arbets-marknadspolitiska åtgärder eller insatser riktade till företag och arbetsgivare. I stället är det svenska stödet vid korttidsarbete att betrakta som ett stabiliseringspolitiskt instrument, tänkt att kunna aktiveras av regeringen endast i samband med allvarligare kriser i ekonomin.

Arbetsmarknadens parter har en mer eller mindre aktiv roll i samtliga länder som studerats. Den vanligaste modellen är att givaren träffar en överenskommelse med representanter för arbets-tagarna om korttidsarbete på den aktuella arbetsplatsen innan eller i samband med att en ansökan om stöd lämnas till behörig myndighet.

Slutligen kan konstateras att de flesta länder som studerats har tydlig och lättillgänglig webbaserad information till arbetstagare och arbetsgivare om stödet, till exempel om vilka situationer som kan kvalificera för stöd, närmare villkor, stödnivåer, beräkningsmodeller, etc. samt färdiga ansökningsblanketter online. I vissa länder finns också särskilda portaler för stödformen. I Sverige förefaller det i nuläget inte finnas någon form av offentlig information riktad till företag eller anställda om stödet.

Analys och problembild SOU 2018:66

54

Styrkor och svagheter i nuvarande system

Jämförelsen med andra länder visar på både styrkor och svagheter i det svenska systemet för stöd vid korttidsarbete.

Styrkan i det nuvarande svenska systemet är att det vid en djup ekonomisk kris i landet på ett mycket kraftfullt sätt kan bidra till att upprätthålla sysselsättningen och efterfrågan i ekonomin och mot-verka att arbetstillfällen försvinner. Utformningen är generell och relativt enkel. Givet att stödet har aktiverats av regeringen kan alla företag i landet ansöka om stöd givet vissa administrativa krav. Någon enskild prövning av det enskilda företagets motiv eller ekonomiska behov av stöd behöver inte göras. Administrationen av stödet kan i hög grad standardiseras.

En central utgångspunkt vid utformningen av systemet var att samhällsekonomiskt negativa effekter av ett stöd skulle minimeras.

Ett tydligt ramverk för stödet utformades i detta syfte. Riskerna för samhällsekonomiskt negativa effekter bedömdes vara mindre om stö-det med dessa förutsättningar skulle komma att användas relativt sällan och endast vid mycket allvarliga ekonomiska kriser (Ds 2012:59, s. 114–117).

Samtidigt kan konstateras att det svenska systemet skiljer sig markant från system i andra länder när det gäller stödets utformning och i viss mån syfte. Det svenska systemet är i första hand tänkt som ett stabiliseringspolitiskt instrument medan systemen i andra länder utformats som permanenta stödformer med syfte att erbjuda företagen flexibilitet i hanteringen av minskad efterfrågan eller stör-ningar som tillfälligt påverkar företagets ekonomiska situation. Vissa länder medger även stöd till företagen för att hantera struktur-förändringar i verksamheten.

Från ett industri- eller företagsperspektiv innebär denna skillnad att företag och anställda erbjuds bättre eller mer förmånliga stöd vid korttidsarbete i närliggande konkurrentländer som Tyskland, Fran-krike eller Finland än i Sverige. I händelse av en tillfälligt minskad efterfrågan och konjunktursvängningar i ekonomin, alternativt någon form av tillfällig extern störning, kan företag i dessa länder få ekonomiskt stöd för att behålla produktionspersonal med korttids-arbete. När konjunkturläget förbättras kan företagen snabbt återgå till full produktion, eftersom personalen finns kvar.

SOU 2018:66 Analys och problembild

Någon motsvarande möjlighet till stöd för företag med produk-tionsanläggningar i Sverige finns inte i dag. I termer av omställnings-förmåga och konkurrenskraft kan detta bedömas vara en svaghet i nuvarande system.

6.3 Hur kan det svenska stödet göras mer