Genom våra barnobservationer som vi gjort på våra tre utvalda förskolor har vi kommit fram till slutsatser att förskolebarn använder sig mycket av populärkultur i sin vardag. Då de har använt sig av låtar från både filmer och barnprogram, bland annat från ett arabisktalande land samt från melodifestivalen. De har även använt sig av ett barnprogram som heter ”Spökpatrullen” som man kan titta på Bolibompa på
Barnkanalen. Enligt vår studie spelar populärkulturen en viktig roll i förskolebarnens lek. Vi har även dragit slutsatsen att tillgängligheten för populärkultur inom
förskoleverksamheten är accepterad. Detta synsätt stämmer inte alls överens med vad Persson (2000) och Rönnberg (1997) menar då de säger att vuxna har fördomar om användningen av populärkulturer. Genom våra intervjuer har båda förskollärarna menat att de välkomnar förskolebarnens intresse för populärkulturen inom
förskoleverksamheten. Våra slutsatser stämmer däremot överens med Fasts (2007) tankar då hon menar att populära figurer skapar ett samspel mellan förskolebarnen och att pedagogerna ska lyfta detta intresse till en meningsfylld lärmiljö. Detta synliggör förskollärarna under våra intervjuer att barns intresse kan ligga som en grund till ett temaarbete inom förskolans verksamhet.
31
Storeys (2009) tankar om definitionen om populärkultur delar vi uppfattning med. Han säger att finns olika slags saker som innefattar begreppet populärkultur som operan, musik, böcker m.m. Under våra observationer upptäckte vi att förskolebarn använder film, barnprogram och musik i deras leksituationer. Förskolebarnen använder
populärkultur i sitt vardagliga liv.
Efter att ha studerat och analyserat vårt insamlande material har vi dragit slutsatsen att det endast var en förskola av de tre utvalda förskolorna som vi gjort våra observationer och intervjuer på som fokuserade på ett interkulturellt förhållningssätt. Våra slutsatser är att förskolebarn som har ett annat ursprungsland stärker sin självkänsla då barnens kulturarv uppmärksammas, vilket vi såg i analysdelen i vår studie.
Våra slutsatser stämmer överens med vad Benckert, Håland, Wallin (2008) menar då de belyser att när man arbetar utifrån ett interkulturellt arbetssätt ska man relatera till något som barnen känner igen från deras kulturarv. Förskolan som arbetade utifrån ett
interkulturellt förhållningssätt uppmärksammade barn som kommer från ett annat ursprungsland än Sverige, då förskolebarnen sjöng Shater Shater och förskollärarna frågade föräldrarna varifrån låten kom. Det visade sig att låten kom från ett arabiskt barnprogram. Lahdenperä (2004) menar att den interkulturella pedagogiken är då elever, pedagoger och föräldrar får en insikt om kulturbundna föreställningar och få en
förståelse för hur dessa föreställningar kan påverka. Detta uppmärksammande vi då vi menar att förskolebarn stärks när förskollärarna uppmärksammar deras kulturarv. Utifrån våra slutsatser angående barnsinflytande har vi både utifrån våra intervjuer samt barnobservationer kommit fram till att förskolebarn gynnas då de får ägna sig åt
egenvalda leksituationer. Vi har genom vårt insamlade material kommit till slutsatser att förskolebarnen på våra utvalda förskolor får utrymme till att påverka sin vardag i
förskoleverksamheten. Förskollärarna är lyhörda för barns idéer och inflytande. Liknande tankar har Arnér (2009), då hon kom till följande slutsats, för att kunna ge barnen möjligheter att kunna påverka sin situation och lärande, krävdes det att lärarna förändrade sitt synsätt mot barnen och lät barnen påverka sin situation. Arnér (2009) menar även att lärarna inte kan påverka situationens utgång utifrån det rationella perspektivet och på så sätt bjuds skolbarnen in och kan påverka sin vardag.
Utifrån vårt insamlade material har vi dragit slutsatsen att alla barn på våra tre utvalda förskolor har fått möjligheten att hänge sig åt leken genom upptäcktsfärd, gestaltning,
32
sång och rörelse. Förskollärarna har varit delaktiga i barnens utforskande i leken. De har tagit tillvara på lekens betydelsefulla del i barns vardag. Våra slutsatser är att material spelar en stor roll i barndomen 2016. Förskolebarnen i våra barnobservationer har använt sig av olika slags material som en trägitarr, skattkarta, brev, mobiltelefon, smartboard och tränyckel. Dessa slutsatser stämmer överens med det Bjurulf (2014) menar då hon menar att en dator kan användas utifrån intresse och nyfikenhet. På våra observationsförskolor upplevde vi detta då både mobil och smartboard användes för att uppmärksamma barns intresse för musik som i filmen Frost låten ”Let it go” och i
Hasse Anderssons låt ”Guld och gröna skogar” samt låten ”Shater shater”. Vi
upplevde även det som Knutsdotter Olofsson (2013) menar då hon belyser att en sak i leken kan gestalta något helt annat än vad det egentlig är. Detta observerade vi i våra barnobservationer då barnen fann en träbit som fick gestalta en tränyckel i sökandet efter Spöket Lazlo. Barnen hittade även ett papper som fick vara ett brev och ett annat upphittat papper fick gestalta en skattkarta.
33
7 Diskussion
Under vår studie har det framkommit att endast en av de tre utvalda förskolorna synliggör att de arbetar utifrån ett interkulturellt perspektiv Våra funderingar är om fortbildning och teorier och tidigare forskning inom detta område inte når personalen på förskolorna? Med detta menar vi då vi lever i ett mångkulturellt samhälle, då måste pedagogerna inom förskoleverksamheten bli mer uppmärksamma på vinsterna man erövrar då man arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt. Benckert, Håland, Wallin (2008) belyser att om man arbetar inom en interkulturell verksamhet vidgar man sina vyer och får helt nya intryck ifrån andra kulturer.
I vår studie vill vi framhäva att populärkulturen redan har en stor del inom förskolans verksamhet men att det interkulturella perspektivet saknas. Där har vi mycket kvar att lära oss, vi som arbetar inom förskoleverksamheten. Om barn får ägna sig åt egenvalda leksituationer gynnas deras inlärningsförmåga, vilket vi synliggör utifrån vårt insamlade material och utifrån teorierna, det sociokulturella perspektivet och den progressiva pedagogiken samt tidigare forskning där vi belyst begrepp som populärkultur, interkulturalitet, barns inflytande och materialets betydelse. Vi delar Lahdenperäs (2004) tankar inom pedagogiken ur ett interkulturellt aspektrum där han menar att det krävs mer kunskap inom detta område. Detta bär vi med oss i vårt vardagliga arbete med förskolebarnen och kommer efterfråga fortbildning eller eventuellt studiecirklar där förskollärare kan diskutera mer djupgående det interkulturella perspektivets betydelse, hur det kan vara en delaktighet i förskolans verksamhet.
34
8 Förslag till fortsatt läsning
Om ni som läsare tycker att detta område är intressant som vårt arbete grundar sig på dvs. populärkultur och ett interkulturellt perspektiv, lämnar vi förslag till fortsatt läsning om interkulturellt samspel i skolan och populärkultur- teorier, metoder och analyser enligt följande:
Lindgren, Simon (2009). Populärkultur- teorier, metoder och analyser. Stockholm: Liber.
Stier, Jonas., Sandström Kjellin, Margareta (2009). Interkulturellt samspel i skolan. Lund: Studentlitteratur.
35
Referenslista
Almqvist, Birgitta (1991). Barn och leksaker. Lund: Studentlitteratur.
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. Stockholm: Liber.
Arnér, Elisabeth (2009). Barnsinflytande i förskolan - en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur AB.
Benckert, Susanne., Håland, Pia., Wallin, Karin (2008). Flerspråkighet i förskolan – ett
referens- och metodmaterial. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Bjurulf, Veronica (2014). Teknik - didaktik i förskolan. Lund: studentlitteratur. Borgström, Maria (2004). Lärarens interkulturella kompetens i undervisning i boken Lahdenperä, Pirjo (red) (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: Utbildningsfilosofiska texter. Stockholm. Natur och Kultur.
Dysthe, Olga., Ingland, Mari-Ann (2003). Vygotskij och sociokulturell teori i Dysthe, Olga (red.). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i
möte med förskola och skola. Uppsala:Uppsala Universitet.
http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:169656/FULLTEXT01.pdf
Hartman, Sven., Lundgren, Ulf P., Hartman, Ros Mari (2004). Inledning i Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: Utbildningsfilosofiska texter. Stockholm. Natur och Kultur.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber AB. Lahdenperä, Pirjo (red) (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
36
Lindgren, Simon (2009). Populärkultur- teorier, metoder och analyser. Stockholm: Liber.
Läroplan för förskolan. Lpfö 98. [Ny.rev.utg] (2010). Stockholm: Skolverket.
Löfdahl, Annica (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt i Löfdahl, Annica., Hjalmarsson, Maria., Franzén, Karin (red.) (2014). Förskollärarens
metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber.
Persson, Magnus (red) (2000). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur. Pramling Samuelsson, Ingrid., Sheridan, Sonja (2006). (2:a uppl.). Lärandets grogrund-
Perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur AB.
Rönnberg, Margareta (1997). Tv är bra för barn. Stockholm: Ekerlids förlag. Smidt, Sandra (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur AB.
Stier, Jonas., Sandström Kjellin, Margareta (2009). Interkulturellt samspel i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Storey, John (2009). 5. ed. Cultural theory and popular culture: An introduction. England: Pearson Education.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts.
Internet
Statistik/befolkning/utlänsk- bakgrund från Malmo stad.se
http://malmo.se/Kommun--politik/Statistik/Befolkning/Utlandsk-bakgrund.html
37
Bilaga 1
Intervjufrågor till förskollärarna
1, Arbetar du som förskollärare aktivt med barns inflytande inom populärkultur med den barngruppen du har nu?
2, På vilket sätt?
3, Hur synliggör du detta?
4, Vad anser du är populärt i din barngrupp nu?
5, Vad anser du att barnen lär sig angående populärkultur? 6, Vad är ett interkulturellt förhållningssätt för dig?
7, På vilket sätt arbetar du med interkulturellt förhållningssätt angående populärkultur med din nuvarande barngrupp?