Jämförs svaren från formuläret med ex-pertutlåtandet finns både olikheter och åsikter som stämmer överens.
Ålder: Trafiksäkerheten var en sak de båda hade gemensamt och att fokus skulle vara på de mer sårbara samhällsgrupperna. De åtgärder som ska göras i trafiken kopplat till ålder ska hjälpa att fylla de hålrum som trafikanten kan tänkas sakna. Är det yngre så kan det vara förmågan att tolka omgivningen, göra det lättare att förstå med tydliga symboler och en gatustruktur som är lättförståelig. När det gäller äldre kan det vara tydliga symboler för att göra det enklare att läsa av med dålig syn eller ett bra underlag på gatan som gör att det är lättare att röra sig. Allt som kan tänkas göra det mer bekvämt för trafikanten att vistas i trafikmiljön.
Hastighet: Här gäller också en tydlig skyltning av vilken hastighet som gäller på gatan, samt att ha bra och lätta övergångar mellan olika hastigheter som inte bara visas på skyltar utan även speglas i utformningen. För att mjuka trafikanter ska känna sig säkra behövs bra och säkra möjligheter att ta sig över körbanor. I och med det behövs t.ex. övergångsställen eller tunnlar och broar.
Grönska: Båda parter är överens om att grönska kan ge ett förbättrat välmående, men att en vacker utformning av byggnader och gatan kan vara positivt också,
Medborgaren: Som på ålder har trafik-säkerheten varit i fokus under den här kategorin och koden. Många idéer fanns hos svarspersonerna som kunde skapa en förbättring i trafiksäkerheten och hos experterna fanns en vilja av att medborgare ska få bättre kunskap av trafiksäkerhet. Färdmedel: Många av svarspersonerna betonade vikten av bra gator för gång- och cykeltrafikanter. Vilket också var ett fokus hos experterna, men hos experterna fanns också en vilja att minska antalet bilar och ytan för bilen. Medborgarna påpekade inte ut just att bilismen skulle minska, utan ett bättre förhållande mellan de olika trafikslagen. Det som medborgarna ville var att bilen skulle lämna större yta för gång- och cykeltrafikanter, men nämnde inte minskad biltrafik. När det gäller kollektiv-trafik finns en vilja att den ska bli bättre och effektivare hos båda parter. Här kommer bara mer kunskap hos experterna väl till hands då många medborgare inte alltid vet hur något ska göras för att förbättras, men de vet att de vill att det ska förbättras. Omgivningen: Experternas synpunkt här är mer vetenskaplig. Det behövs göra un-dersökningar av omgivningen, bullernivåer och tillgängligheten. Mycket kan mätas, men inte alltid personers åsikter. Svar-spersonernas fokus låg på att lätt kunna ta sig till platser, vilket överensstämmer med experternas vilja. Samt att de båda anser att alla har rätten att kunna ta sig till viktig samhällsservice.
I och med den här diskussionen och informationen kan det ses att medbor-gardeltagande kan gynna en planeringsprocess i ett tidigt skede. Svaret på första forskningsfrågan blir att det både skapar ett bättre förhållande mellan medborgare och planerare samt att tidskrävande åtgärder kan undvikas. Däremot gäller det inte endast utformningen av gator utan även alla andra delar som kan ske inom stadsplanering. Den informationen som inkommer från medborgare kan hjälpa planerare att sätta en bättre grund innan samråd. Då samråd enligt lag inte behöver ske innan ett planförslag gjorts kan planerarna inte alltid veta vad för överklaganden eller åsikter som kan tänkas inkomma och påverka processen. Tanken blir då att om information från bland annat tidigare samråd och övriga medborgardialoger sparas kan den informationen användas innan andra processer startar. Målet hade varit att ha tid och pengar att ha en ny medborgardialog innan varje process, men då det i nuläget kan bli extremt kostsamt får planerarna använda sig av den befintliga informationen. Vilket enligt undersökningen kan gynna alla parter som vill och kan delta i planeringen. Det grundliga svaret på forskningsfråga 1 blir då att information från medborgare i ett tidigt skede kan skapa bättre förhållanden för planerare innan processen startar. Det kan vara till hjälp att veta vad olika samhällsgrupper har tyckt historiskt då det lika väl kan vara vad de samhällsgrupperna tycker idag. Det finns inte en 100% säkerhet att inga nya åsikter uppkommer senare, men då det enligt undersökningen kan vara positivt för medborgare att veta att de blir hörda bör det skapa en bra utgång.
Forskningsfråga 2 går ihop med den första och det är vad för hjälpmedel som kan skapas. Det som enligt den här undersökningen framkommit är ett brett kunskapsunderlag som planeraren kan använda sig av. Det kunskaps-underlaget är inte tanken att stå över experternas utan ska kunna samverka med den befintliga information som experter har. Tanken är inte heller att det ska vara ett krav att använda det här kunskapsunderlaget, utan snarare att planerare ska få möjligheten att använda sig av redan befintliga med-borgardialoger som förenklats för att lättare kunna förmedla informationen. Slutsatsen av det hela blir då att genom en bättre dialog mellan allmänheten och planerare kan det skapas en mer effektiv planering som kan involvera medborgaren tidigt om planeraren känner det behövligt. Samråd finns alltid enligt lag och tanken är inte att den ska bytas ut mot ytterligare dialog utan kompletteras med möjligheten till tidigare dialoger och information.
Ett försök har gjorts att ha samråd i ett tidigt skede av en vägplan på E22 mellan Hallsberg och Örebro (Trafikverket 2020). Vem som helst får skicka in sin åsikt, men personen får inte vara anonym. I och med den här undersök-ningen kan ytterligare information om hur det gick till förbättra planeringen i Sverige.