MEDBORGARDELTAGANDEBaserat på Grundad Teori

En förändrad trafikmiljö genom

MEDBORGARDELTAGANDE

Baserat på Grundad Teori

1

KANDIDATARBETE I FYSISK PLANERING 2020 BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA

SOFIA STARCK

2

Förord

Som sista projekt på kandidatutbildning- en i fysisk planering har jag valt att skriva om något som kommit att betyda en hel del för mig. Planering är något mer än att skapa en fin miljö, det är ett sätt att skapa ett samhälle där befolkningen kan leva sina liv. Det har inte alltid varit självklart för mig att fokusera på vad människorna tycker, men det är faktiskt dessa människors miljö vi planerar. Därför är just medborgardeltagande så extremt viktigt för att skapa en trivsam miljö för nutida och framtida medborgare. Jag vill visa att medborgarnas åsikter är värda en hel del, kanske mer än planerarens. Jag anser att medborgardeltagande bör ta större plats inom planeringen, men inte bara på papper och enligt lag, utan på riktigt och med ett genuint intresse att lyssna och ta in.

Jag är stolt över vad jag lärt mig under de senaste åren på utbildningen, men framförallt är jag väldigt tacksam för de lärare och vänner jag haft.

Till sist vill jag även tacka Sofia Carlén för den hjälp jag fick sista dagarna! Den var guld värd! Tack!

TITEL: En förändrad trafikmiljö genom medborgardeltagande

FÖRFATTARE: Sofia Starck HANDLEDARE: Hans Sahlin EXAMINATOR: Abdellah Abarkan

LÄROSÄTE: Blekinge Tekniska Högskola, BTH UTBILDNING: Kandidatprogrammet för Fysisk

Planering, 180hp.

SEKTION: Institutionen för Fysisk Planering

KURS: FM1473

NIVÅ: C-uppsats OMFATTNING: 15hp

DATUM: 2020-05-25

3

Sammanfattning

Inom planering är medborgardeltagande en del som får olika stor betydelse beroende på planerarnas engagemang. Medborgardeltagande är en del av samråd som är ett krav att ha enligt plan- och bygglagen (2010:900). Den här undersökningen bygger på syftet att implementera medborgardeltagan- de inom gatumiljön innan en process startar eller mycket tidigare än när samråd sker.

Data i form av bilder och åsikter samlades in från medborgare främst genom formulär på grund av nulägets situation med Covid-19 då det skulle anses olämpligt att söka sig direkt till människor fysiskt. Under undersökningens gång samlades åsikter och tankar in från ett flertal personer från både Sverige, men också ett fåtal från utlandet. Genom att använda metoden grundad teori kan forskaren ta inkomna data från svarspersonerna och tolka den helt utan någon grund i tidigare teorier. Utifrån svarspersoner- nas data och information startades en process för att förenkla forskarnas arbete genom att ta fram koder och kategorier utifrån svaren. När forskaren kan koncentrera sig på det mest avgörande kan forskningen på så sätt bli mer effektiv genom att forskaren följer koderna och kategorierna. Sedan analyseras data utifrån koderna för att sedan jämföras med experternas kunskap. Det görs främst för att se hur likatänkande de båda är, men också för att se om de båda kan samverka.

Slutsatsen blev att ett kunskapsutbyte mellan medborgare och planerare kan effektivisera planeringen samt skapa en bättre förståelse från båda parter. Data från medborgare bör sparas för att kunna användas tidigt i planeringsprocesser om planeraren anser det lämpligt. Den här kunskapen ska då inte ersätta samråd utan komplettera processen för ett bättre och mer tidseffektivt resultat.

Nyckelord

MEDBORGARDELTAGANDE KODER EFFEKTIVISERA KOMPLETTERA KUNSKAPSUTBYTE RESPEKT

FÖRSTÅELSE

4

5

Innehållsförteckning

Förord 3

Sammanfattning 4

Innehållsförteckning 6

DEL 1 INLEDANDE ARBETE 8

Inledning 9

Frågeställning 10

Problemformulering 10

Syfte 11

Avgränsning 11

Begreppsförklaring 11

Forskningsöversikt 12

Metod och Grundad Teori 14

Checklista 18

DEL 2 EMPIRI OCH UNDERSÖKNING 19

Formulär 20

Uppbyggnad 21

Google formulär 22

Erhållen data 23

Inkomna svar 24

Svar som kan tas bort i urval 30

Egna observationer 31

Översikt och förutsättningar 33

DEL 3 ANALYS 35

Koder och kategorier 36

Koppla till Grundad Teori 38

Tabell 39

Åsikter som hjälpmedel 40

6

DEL 4 FORMULERING AV HJÄLPMEDEL 41

Exempel på förändring av gatumiljön 42

Ålder 43

Hastighet 45

Grönska 46

Medborgaren 47

Färdmedel 49

Omgivning 52

DEL 5 DISKUSSION & SLUTSATS 56

Återkoppling till Grundad Teori 57

Grundstegen 58

Teoretisk mättnad 59

Uppdaterad checklista 60

Diskussion 61

Kommunikation med allmänheten 61

Lagar och regler 61

Jämförelse och likheter 63

Slutsats 64

KÄLLOR 65

Källförteckning 66

7

.

DEL 1

INLEDANDE ARBETE

1

8

.

Inledning

I dagens planeringsprocess tillförs med- borgardeltagande i bland annat samråd, men vad skulle hända om planerarna och kommunerna försökte få fram ett generellt tyckande om något inom planering? I vanliga fall vill planerarna ha fram åsikter och tankar om en specifik plats, byggnad, åtgärd eller gata. Om planerarna istället skulle be folk att uttrycka vad de tycker om t.ex. redan befintliga gator, skulle då någon form av hjälpmedel framkomma som kan användas inom planering?

För att förtydliga så kommer det här arbetet fokusera på medborgardeltagande generellt och inte bara gällande samråd punkt 2 och 3 i 11§, Kap 3 i plan och bygglagen.

Kap 3

11 § I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med 1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,

2. de kända sakägarna och de kända

bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs, 3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och 4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.

Medborgardeltagandet innan ett arbete startar och utan att det krävs enligt lag bör vara en självklarhet för att ha en bra relation med medborgarna.

UTVECKLA, FÖRÄNDRA & LÄ GG TILL istället för a tt ta bort

1 ⁹

PROBLEMFORMULERING

I dagens samhälle ser vi ofta trafiklösningar och utformningar på gator som är standar- diserade. Gatan ska följa en hel del regler och vara lagom bred för gångcykel- samt biltrafik, men hur ofta får medborgarna uttrycka vad de tycker om utformningen?

Nulägets process är tyvärr inte optimal för att på bästa sätt få med medborgardel- tagande då det ibland är tidsbrist och en väldigt stor kostnad. Den typ av medbor- gardeltagandet som finns, tex. i samråd, ger inte alltid något användbart förutom att medborgarna enligt lag har fått uttrycka sig. Samråd är viktigt då det inte bara ger medborgarna en möjlighet att uttrycka sig, utan tanken är också att samråd ska minska risken för överklaganden vilket kan vara tidskrävande (Vägars och gators utformning: Utformningsprocess 2016:8-9). Det kan då ses som kontrapro- duktivt eller motverkande att ha samråd om den inte tas på allvar utan istället ses som ett hinder som ska bli klart.

Medborgare ska få möjligheten att tycka till gällande utformning av gator, vägar och offentliga rum som då finansieras av skattepengar. Det bör finnas en bättre kommunikation för varför kommunerna/

Landstingen valt att spenderar skatte- pengarna på de saker de gjort samt att medborgarna ska få säga sin åsikt om de valen. Problemet här är att kommunerna och landstingen har allt för lite kunskap om medborgarnas perspektiv. Det saknas helt enkelt ett systematiskt sätt att nå fram och ta reda på vad medborgarna tycker och tänker. Oftast blir det så att de medborgare som redan är insatta och är den som

”skriker högst” blir den som får ett större inflytande på enskilda frågor. (Sveriges kommuner och Landsting, 2009:13)

På ett sätt kan medborgarna vara stadens experter då de faktiskt bor där, lever där, är uppväxta där och kan varje gata och vrå utan och innan. Dessa människor är en stor resurs som inte tas till vara på (Sveriges kommuner och Landsting, 2009:8).

Samtidigt ska det inte endast vara den som skriker högst som ska bli hörd. Nya system för att samla data från medborgardeltagan- de behövs och det kommer inte bara gynna medborgarna, utan kommer också stärka kommunerna och landstingen. Problemet är då att medborgarna har en allt för liten plats i planeringen och endast en liten grupp lyckas göra sig hörda. Det kan då bli svårt att planera efter ett samhälle utan medborgarnas kunskap och åsikter om vad de vill ha.

”Om de förtroendevalda redan har tagit ställning i en fråga bör man inte inleda en medborgardialog. Att ha en dialog där medborgare upptäcker att det inte går att påverka ökar misstroendet mot organisationen och dess företrädare”

(Sveriges kommuner och Landsting, 2009:17).

FRÅGESTÄLLNING

1. Vilken typ av information kan planeraren få ut av att tidigt inkludera medborgarna i planeringsprocessen när det gäller utformning av gator.

2. Vad för hjälpmedel och kunskapsunderlag kan skapas av den informationen som inkommer från svarspersonerna.

10

SYFTE

Syftet med arbetet är att ta fram en metod för att lättare kunna samla in och lagra medborgarnas åsikter och att på så sätt redan ha befintlig kunskap innan plane- ringsprocessen startar. Samt att belysa vikten av att ha en bra medborgardialog då planerarna faktiskt planerar ett samhälle för medborgarna. Det kan även ses som något eftersträvbart med en bättre kommunikation mellan medborgarna och planerarna/kommunerna. Om de båda har en insyn i varandras val och liv kan en förbättrad förståelse bli resultatet.

Syftet blir då att med ett grundligt förarbete kunna gynna efterkommande planering i och med att redan befintlig kunskap sparats.

Som tidigare nämnt kan ett misstroende från medborgarnas sida uppkomma om en medborgardialog startar efter att beslut redan tagits (Sveriges kommuner och Landsting, 2009:17). Den här typen av händelse kan bli svår att undvika då många beslut redan tagits innan samråd, men med en redan befintlig kunskap kan det förhoppningsvis undvikas.

AVGRÄNSNING

Avgränsningen är gator med gång- och eller cykelväg i en medelstor eller stor stad. Ej landsbygd, eller mindre orter där det endast är gator som inte är uppdelade.

Däremot kan det finnas gator som saknar gång- eller cykelväg i en medelstor eller stor stad och då bör dessa finnas med.

Alla typer av samhällsgrupper är lämpliga då gaturummet är till för alla, småbarn, gamla och rörelseförhindrade. Med en större blandning av människor blir mer fördelaktigt i det här arbetet.

BEGREPPSFÖRKLARING

Data: Den inkomna informationen från medborgarna.

Grundad teori: Metoden som används för undersökningen.

Hård trafik: Den delen av trafiken som består av bilar, mopeder, motorcyklar, lastbilar och bussar.

Kiss-and-ride: En form av parkering som används för snabb avlämning eller påstigning till fordonet.

Medborgardeltagande: Kallas det när personer deltar och tycker till i

planeringsprocesser. Personerna deltar i en dialog som finns lagstadgad i plan- och bygglagen i form av samråd.

Memos: I grundad teori är memos de minnen eller tankas som uppkommer under arbetets gång. De bör sparas och skrivas ner för att sedan möjligtvis kunna användas senare i processen.

Mjuk trafik: Den delen av trafiken som består av människor, djur och cyklister.

Samråd: När ett förslag tagits fram av kommunen får sakägare som kan beröras av förslaget samt andra myndigheter lämna synpunkter.

Teoretisk mättnad: När ytterligare information inte gynnar arbetets resultat när grundad teori används som metod.

Det är sista skedet i metoden innan en teori kan skapas.

11

Forskningsöversikt

GATUMILJÖN

Historiskt har gatustrukturen varit en viktig social plats i samhället. Innan bilen kom in i bilden var gatan en symbol för framsteg, välstånd och den allmänna ordningen.

Ytan där medborgaren fick röra sig på var bred och fokus låg på människan, men nu i modernare tider har bilens plats tagit allt större plats till den grad att den nu har haft företräde (Massengale, J & Dover, V.

2014:52). Andra fordon eller människor har fått anpassa sig efter bilen, vilket också syns på nutidens uppbyggnad av gator.

Äldre gator saknar ofta den uppdelning som säkerställer gångtrafikanten trygghet för tidigare behövdes inte den typen av uppdelning då människan stod i fokus.

Ytan för människan samt växtlighet har fått offras för att bilen ska få ta större plats.

Trafikflödet ökade kraftigt med bilens tillkomst i samhället och i och med det fick då andra grupper lämna plats för den nya moderna bilen. (Massengale, J & Dover, V.

2014:53-55)

PLAN- OCH BYGGLAGEN

Plan- och bygglagen (2010:900) är den lag som främst styr utformningen och regleringen av arbetet inom fysisk planering. De kapitel som berör den här undersökningen är;

2 kap. Allmänna och enskilda intressen 1 § Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.

3 § Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankom- munala och regionala förhållanden främja

2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper

5 kap. Att ta fram detaljplaner och om- rådesbestämmelser

11 e § Under samrådstiden ska kommunen hålla planförslaget tillgängligt för alla som vill ta del av det. Kommunen ska också se till att det underlag som avses i 8-10 §§

finns tillgängligt liksom det planeringsun- derlag i övrigt som kommunen anser har betydelse för bedömningen av förslaget.

Lag (2020:76).

12 § Samrådet ska syfta till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.

13 § Under ett samråd om ett planförslag ska kommunen redovisa förslaget, skälen för förslaget, det planeringsunderlag som har betydelse och hur kommunen avser att handlägga förslaget. Kommunen får låta bli att redovisa skälen för planförslaget och planeringsunderlaget om det är uppenbart obehövligt.

MEDBORGARDELTAGANDE

Medborgardeltagande sker i samband med planeringsprocesser som samråd . Oftast är de redan insatta medborgare som tar sig tiden till att dela med sig av sina åsikter på samråd. Nya metoder krävs för att nå ut till fler och det är inte bara för att stärka demokratin, utan nya metoder kan komma att öka effektiviteten i bland annat kommuner och landsting (Sveriges kommuner och Landsting, 2009:5).

Några faktorer som påvisar att nya metoder behövs är för det första att valdeltagandet har sjunkit sedan 1970- och 1980-talet, samt den stora skillnaden på valdeltagande i kommunerna i Sverige. Störst skillnad är det mellan Lomma 89,4% och Haparanda

12

59,5% (innan 2009). Det är främst den socioekonomiska skillnaden som leder till så stora skillnader i samhället. Skillnaden syns även tydligt mellan olika områden i kommuner och landsting. En stor soci- oekonomisk skillnad leder helt enkelt till olika förutsättningar (Sveriges kommuner och Landsting, 2009:5-6).

När det gäller medborgardeltagande vid utformning av gatumiljön börjar Trafikverket och Sveriges kommuner och Landsting processen med utformning för att efter det ha samråd (Vägars och gators utformning Utformningsprocess 2016:7–8). Den ordningen kan tänkas rimlig, men inte om planeraren vill ha en så effektiv medbor- gardialog som möjligt. Som också kan ge svar innan en process startar.

SAMRÅD

Samråden som finns i dagsläget är väl fungerade när det kommer till Samråd med kommun och landsting, organisationer, regionala organ och övriga myndigheter, men när det kommer till allmänheten finns en kunskapslucka på hur information ska samlas in. Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting skriver själva att samråd med allmänheten inte helt är preciserat (Sveriges kommuner och Landsting, 2009:45). Det finns många olika sätt att nå ut till medborgarna, men de är inte alltid lika effektiva beroende på målgrupp och område. Samråd finns beskrivet i plan- och bygglagen (2010:900) genom att reglera när samråd ska ske i processen och med vem. När det gäller översiktsplaner så ska kommunen enligt 3 kap 8 § samråda med myndigheter, andra kommuner, länsstyrelsen och regioner samt ge kommunens medlemmar, övriga myndigheter, sammanslutningar och

enskilda i övrigt en möjlighet att delta i samrådet om dem har intresse av förslaget.

Gällande detaljplaner ska enligt 5 kap 11 § kommunen samråda med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, berörda kommuner, kända sakägare såsom bostadsrättshavare, hyresgäster, och boende, organisationer, övriga myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt. ”Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshava- re, hyresgäster, boende eller organisatio- ner av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.”

(2010:900). Samråd sker oftast alltid efter ett planförslag tagits fram då det inte enligt lag behöver ske innan och som beskrivet i citatet behöver inte kommunen samråda med vissa i allmänheten om det inte behövs.

EXPERTERNA

I uppsatsen kommer ordet ”experterna”

förekomma regelbundet. Det menas med personerna som skrivit underlaget som används till expertutlåtandena i del 4. Underlaget är publicerat av Boverket, Trafikverket samt Sveriges Kommuner och Landsting som för övrigt nu heter Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Namnet byttes 27 november 2019 (Sveriges Kommuner och Regioner 2019).

De tre organisationerna/företagen har samarbetat för att ta fram underlag som ska finnas som hjälpmedel i form av handböcker.

13

Metod och Grundad teori

GRUNDAD TEORI

Viktiga data kan samlas in om planerarna tidigt i planeringsprocessen intresserar sig för hur människor beter sig i trafikmiljön samt hur de redan upplever den befintliga trafikmiljön. Genom att använda sig av kvalitativ analys såsom Grundad teori kan olika typer av data tas fram. Data kan vara t.ex. hur rör sig människor i den här miljön?

Hur upplevs cykel- och gångvägen? Men kanske också varför väljer människor att vara i den här miljön? Grundad teori är, till skillnad från annan forskning, inte baserad på redan etablerade teorier. Utan här ska forskaren “utgå från data när han eller hon analyserar för att utveckla en egen teoretisk modell /.../ att med öppna och fördomsfria ögon skulle undersöka den sociala världen och de data som samlas in.” (Glaser, B. och Strauss, A, 1967 ur Handbok i kvalitativ analys, Thornberg och Forslund Frykedal, 2017:44-66). Den här undersökningen kommer då istället för att baseras på befintliga teorier bli en upptäcktsresa. Grundad teori är också främst en metod eller ett tillvägagångsätt.

Bara för att det kan vara en lämplig metod anses inte just grundad teori vara den enda användbara. Den här typen av forskning passar för studier av mänsklig interaktion vilket är en stor del gällande medborgar- deltagande. (Denscombe 2018:155-156) Inom grundad teori finns ett antal metoder som kan användas för att samla in data. Det är bland annat observationer, intervjuer, informella samtal och enkäter/

formulär. (Glaser, B. och Strauss, A, 1967 ur Handbok i kvalitativ analys, Thornberg och Forslund Frykedal, 2017:46). Det är genom dessa metoder som forskaren skapar koder och kategorier. De olika koderna och kategorierna jämförs sedan

med varandra, nya som gamla för att försöka se ett mönster eller sammanhang.

• Vad finns det för likheter?

• Vad finns det för skillnader?

• Hur kan datan och koderna sorteras och grupperas?

• Vad hör ihop?

• Vad särskiljer?

• Saknas något? Eller är något otydligt?

(Glaser, B. och Strauss, A, 1967 ur Handbok i kvalitativ analys, Thornberg och Forslund Frykedal, 2017:62).

Tanken är att hitta relationer mellan olika kategorier, begrepp och koder som utvecklas utifrån inkommen data. Det kallas Teoretisk sensitivitet och innebär att forskaren ska ”lägga externa teorier åt sidan och analysera data på deras egna villkor”. Den inkomna data ska då inte analyseras utifrån befintliga teorier eller synsätt. Forskaren ska ha ett öppet synintryck och ett fritt sinne och inte ta

”tidigare forskning för sanning”. Det enda som inte kan undgås är forskarens egen befintliga kunskap och föreställningar vilket alltid kommer påverka resultatet i någon utsträckning. (Glaser, B. och Strauss, A, 1967 ur Handbok i kvalitativ analys, Thornberg och Forslund Frykedal, 2017:63). När all data blivit analyserad och tolkats av forskaren ska den data sedan jämföras med tidigare data. Det ska vara en process av att ständigt jämföra data mot data, mer kallad ”konstant jämförande metod” (Denscombe 2018:154).

FORMULÄR

För att få en större spridning och variation av människor kommer ett fåtal frågor skickas ut på sociala medier. Bland dessa

14

frågor kommer det även finnas en där svarspersonen uppmanas skicka en bild på en gata som personen antingen har någon negativ eller positiv åsikt om. Det är främst från den gatan som svaren ska baseras på. Allt kommer vara anonymt, men svarspersonen måste skriva ålder, kön och vilken typ av område gatan är lokaliserad i. Det kommer också finnas övrigt där svarspersonen kan ta upp tex. möjligt funktionshinder. På så sätt kommer data sedan kunna kategoriseras för att skapa exempel som passar olika målgrupper.

Beroende på vilken typ av data som inkommer kommer olika typer av exempel utformas. Är det tex. människor som är 70+ med någon form av rörelsehinder kan gatan utformas efter dem och sedan passa i närheten av äldreboende eller annan form av äldrevård. I slutändan kommer antalet exempel vara resultatet av antalet grupper som forskaren kan kategorisera de inkomna svaren i. Formuläret kommer göras via Google formulär och delas på Facebook.

OBSERVATIONER

Egna observationer kommer alltid finnas när formuläret sedan analyseras. Det är forskarens uppgift att analysera data vilket alltid kommer betyda att forskaren i sig observerar de inkomna bilderna och åsikterna, men även sin egen gatumiljö.

Genom att observera behöver forskaren ha en hel del i åtanke. Bland annat ” Ta gång på gång ett kliv bakåt och ställ dig frågor som ’Vad är det som händer här?’

och ’Stämmer verkligen det som jag tycker mig ha sett med de data som jag har?’ ” (Glaser, B. och Strauss, A, 1967 ur Handbok i kvalitativ analys, Thornberg och Forslund Frykedal, 2017:63). Forskaren ska konstant bibehålla en skeptisk attityd

för att kunna betrakta med tiden och vara öppen för provisoriska lösningar, förändring och revidering.

”Du måste våga testa fritt, fantasifullt, öppensinnat, nyfiket och lekfullt under den teoretiska kodningen. Våga göra språng. Våga gå utanför ramarna. Våga bli överraskad. De lekfulla utkasten och idéerna som du konstruerar i dina memos kan du sedan kritiskt pröva i relation till dina data, koder och kategorier” (Charmaz, K 2006 ur Handbok i kvalitativ analys, Thornberg och Forslund Frykedal, 2017:64). Memos är de tankar, idéer eller frågor som uppkommer med tiden forskaren samlar in data, koder eller analyserar. Dessa ska skriva ner för att hela tiden jämföras och sorteras.

Genom det kan även nya memos skrivas och gamla skrivas om. Det är en viktig del i utvecklingen av att skapa en egen teoretisk modell. (Glaser, B. och Strauss, A, 1967 ur Handbok i kvalitativ analys, Thornberg och Forslund Frykedal, 2017:63-64).

•

Tankar och idéer

•

Lyssna, ta in och försök att förstå medborgaren utifrån ett objektivt perspektiv

•

Gör det lätt för svarspersonerna att kunna skriva sina åsikter utan att någon eller något påverkar deras svar.

Memos

15

PROCESSEN

Första steget när det gäller grundad teori är att avgränsa sig. I det här fallet har avgränsningen varit gatumiljön vilket är en fysisk plats i samhället där alla olika sam- hällsgrupper vistas. Så avgränsningen gäller den fysiska platsen och inte vem som använder platsen. Alla olika grupper i samhället ingår i avgränsningen, med undantag för tidigare stadsplanerare som har en annan syn på utformningen av gatan än vad gemene man har. I och med att forskaren avgränsar sig behöver även ett teoretiskt urval göras. Det görs för att få fram den mest relevanta informationen.

Data inkommer i form av svar från svar- spersonerna, men information som inte lämpar sig eller är relevant sorteras ut. Det betyder inte att den inte påverkar under- sökningen alls, men då den inte håller sig inom avgränsningen ger den inte tillräckligt mycket för att vara relevant. (Denscombe 2018:157).

Nästkommande steg är att grundligt ta till sig den information som valts ut som relevant. All den information och data som håller sig inom avgränsningen ska ses som användbar och inte ”förkastas som föråldrade, irrelevanta eller felaktiga”

(Denscombe 2018:158). I och med att undersökningen håller sig till grundad teori kan det också tolkas som att den här uppsatsen inte kommer att ta slut i just det här dokumentet. Det kommer att tas upp senare, gällande fortsättning och bevarande av information.

Steget efter är att kategorisera och få fram koder som går in mer på djupet i temat. I och med dessa koder och kategorier kan informationen bli tydligare och data kan förstås i en större grad. Forskaren måste också här vara flexibel då ny information och data kan uppkomma under undersök- ningens gång. Det tillåter även nya forsk- ningsvägar att uppstå då forskaren inte kan förutse dessa i början av undersök- ningen (Denscombe 2018:158).

16

Datastrukturering

3.

(Kodning och kategorisering)

Datainsamling

2.

(Från allmänheten)

Teoretiskt urval

1.

(Välja en plats och grupp som är

lämplig)

Analysering

4.

(Från inkommen data)

Konceptualisering

5.

(Hitta samband och mönster)

Teoretisk mättnad?

6.

(Kan ytterligare arbete vara

givande)

Formulera teori

7.

(Ett försök till formulering av

teori)

Till sist måste forskarenen förstå att det inte går att se från början vart den här typen av undersökning kommer leda. I och med att nya data samlas in och kontinuerligt jämförs med befintliga data skapas oändligt många vägar som undersökning- en kan ta. Det är först när forskaren anser att det uppstått en ”teoretisk mättnad” som forskningen får sitt slut. I del 5, Diskussion och slutsats kommer det tas upp om en teoretisk mättnad faktiskt kan uppstå och om den gjort det i den här undersökningen (Denscombe 2018:159).

För att undersökningen ska följa processen och tolkas som grundad teori behöver vissa kriterier uppnås. De kriterierna finns i en checklista som kommer fyllas med tiden och efter olika delar i det här dokumentet.

Nedan finns också en illustration som visar vad processen kan resultera i. Uppnås inte en teoretisk mättnad bör mer data samlas in och forskaren får börja om på nytt. Det menas inte med att tidigare data ska kastas utan att nya data ska tillföras. (Denscombe 2018:153-172)

17

Checklista från Forsknings- handboken

(Denscombe 2018:172)

1. Utgör empiriska data grunden för att generera begrepp och teorier?

2. Innehåller dataanalysen en systematisk kodnings- och kategoriseringsprocess?

3. Har koderna, kategorierna och begreppen utvecklats med ständig hänvisning till data från fältarbetet?

4. Kommer forskningsrapporten att innehålla ett avsnitt som visar hur koderna och begreppen utvecklats?

5. Är undersökningens syfte att generera begrepp och teorier inriktade på ”begränsade” förklaringar?

6. Har du ett öppet sinne i förhållande till undersökningen?

7. Finns det (eller kommer det finnas) en uttrycklig motivering för valet av ursprunglig plats för

fältarbetet beträffande dess relevans för undersökningsområdet?

8. Har efterföljande platser valts med utgångspunkt i teoretiskt urval?

9. Fortsatte undersökningen att producera förklaringar som är igenkännliga för dem som är föremål för

undersökningen? 2

18

DEL Empiri och 2

undersökning

2 ¹⁹

Formulär

FÅ RÄTT DATA

För att få in den informationen som krävs behövs ett formulär eller en enkät som har frågor som öppnar upp för fria åsikter och tankar. På så sätt kan medborgardeltagan- de tas in i processen utan att behöva nå ut till medborgarna fysiskt. Däremot behövs även andra frågor som riktar sig mer mot individen och dennes egenskaper.

I boken Enkäten av Magnus Hagevi och Dino Viscovi delas frågorna in i fyra kategorier. Den första är attribut och egenskaper vilket är frågor mot individen t.ex. ålder och kön. Vidare finns beteende och vanor som handlar mer om tid och frekvens t.ex. hur många gånger per dag rör du dig på den här gatan? Den typen av fråga som kommer beröras mest i det här formuläret är även en av de svåraste att mäta och det är åsikter och värderingar.

Däremot kommer de inkomna svaren att samlas in och mer analyseras än att mätas och struktureras upp i t.ex. antal och siffror.

Till sist har vi den fjärde kategorin och det är kunskap. Underliggande kommer det finnas frågor som berör kategorin kunskap, men det kommer inte vara något krav att kunna t.ex. alla begrepp som planerare använder sig av. Därav kommer inga frågor baseras helt på den kategorin. (Hagevi &

Viscovi 2016:57)

Created by Andr

eea Laura Parlafes from the Noun Pr

oject

”Skriv klart, skriv kort, skriv enkelt och skriv svenska”

- Språkforskaren Erik Wellander

SVARSFORMULERING

Då formuläret främst kommer beröra åsikter och värderingar är det viktigt att formulera frågan så läsaren lätt och smidigt kan svara. Om läsaren anser att det är svårt att svara eller missförstår frågan kan den inkomna data vara missvisande och i nästa skede förvrängas ytterligare (Hagevi

& Viscovi 2016:81). Därför är det viktigt att formulera frågan på så sätt att läsaren kan ge ett bra svar.

Dessa frågor kan delas in i öppna frågor och frågor med fasta svarsmöjligheter.

Båda kommer användas i formuläret, men används på olika sätt. De fasta är lätta att analysera och kan användas t.ex. vid ålder och kön, men kan innebära en del infor- mationsförlust. Vill forskaren veta exakt ålder bör en öppen formulering användas då det är orimligt att ha 0-100 svarsalter- nativ. Samtidigt kan det fasta alternativet användas om exakt ålder inte spelar större roll, utan åldern delas istället in i grupper t.ex. 15–20 år. (Hagevi & Viscovi 2016:82-83)

ÖPPNA FRÅGOR

Då det är individens åsikter och värderingar som är viktiga bör dessa inte begränsas via ledande frågor eller för många fasta frågor.

Korta och tydliga frågor som läsaren kan svara helt fritt på lämpar sig bäst i det här läget trots att det kan bli svårare att analysera och strukturera upp de inkomna svaren.

20

Uppbyggnad

LADDA UPP FIL

Personen ska ladda upp en eller flera bilder på en gata som denne har någon form av åsikt över. Gatan ska vara uppdelad med gång, cykel och bil eller så bör gatan vara det, men saknar uppdelningen.

FRÅGOR OM PERSONEN

För att få en bättre gruppindelning efterfrågas ålder, kön, identifiering, civilstånd, egenskaper och förutsätt- ningar.

HUR SER GATAN UT?

Är den uppdelad? Vilka färdmedel rör sig på gatan? Finns det parkering?

Träd? Brunnar eller annan hantering av vatten? Finns belysning?

Personen ska kort beskriva gatans utformning på ett sätt som gemene man kan. Bör ej använda begrepp som endast planerare använder då det kan skapa missförstånd.

GATANS EGENSKAPER

Vilken hastighet har gatan? Är gatan främst för bilar? Finns det övergångs- ställen eller trafikljus? Hur känns tryggheten och säkerheten på gatan?

Är den anpassad efter flera grupper i samhället t.ex. som barn, äldre eller funktionshindrade?

NÄROMRÅDET

Vad finns kopplat till gatan? Vilken typ av service finns i närheten? Hur ser omgivningen ut?

FÖRSTA TANKAR

Vad är de första generella tankarna och åsikterna om gatan?

ÖVRIGT

Plats för övriga tankar som inte redan nämnts.

FRÅGORNAS ORDNING

Ordningen på frågorna är betydande då forskaren för det första vill maximera svarspersonens intresse samt minimera bortfallet. Läsaren ska vilja svara på frågorna hela vägen till slutet av formuläret.

För det andra är det viktigt att veta att frågor i ett tidigt skede kan påverka hur svaren blir för de senare frågorna. Att först ha en fråga där svarspersonen får ge sina första tankar gör att risken minskar att påverka personens åsikter. Läsaren ska motiveras till att svara på alla frågor utan att påverkas i ett tidigt skede vad som är rätt och fel. (Hagevi & Viscovi 2016:152) Det är först när svarspersonen genuint känner sig intresserad eller hörd som denne väljer att svara ärligt och genomförligt.

Tanken är inte att svarspersonen ska stressa sig igenom formuläret bara för att bli klar, utan ska vilja redovisa sina åsikter som sedan kan användas inom planering som ett hjälpmedel. Medborgarens åsikter är viktiga och därför är det ännu viktigare att göra det möjligt för svarspersonen att kunna svara så bra som möjligt.

21

Google formulär

VAD TYCKER DU OM GATAN DÄR DU BOR? // WHAT DO YOU THINK OF THE STREET WHERE YOU LIVE?

Hej kära medborgare! Nu behöver jag din hjälp!

Till mitt kandidatarbete behöver jag veta vad du tycker om gatan där du bor. Du börjar med att ta en bild på en gata nära dig, laddar upp den här nedan och svarar sedan på frågorna.

//Hello, Citizens! Now I need your help!

For my project I need to know what you think of the street where you live. You start by taking a picture on a street near you, upload it below and then answer the questions.

1. Här laddar du upp bilden // Here you upload the image

2. Vad är dina första tankar om gatan? // What are your first thoughts about the street?

3. Hur är gatan uppdelad? // How is the street divided?

4. Hur är belysningen? // How is the lighting?

5. Finns det plantering eller träd vid gatan? Eller bör det finnas det? // Are there plants or trees at the street? Should there be?

6. ’ Vad finns i närheten eller kopplat till gatan? Service, skolor, skog m.m.? // What is nearby or connected to the street? Service, schools, forests etc.?

7. Vad känner du saknas på gatan? // What do you feel the street is missing?

8. Här finns det plats att uttrycka dina åsikter ytterligare. // Here you can express your opinions further.

9. Vad är hastighetsgränsen och är den passande för gatan? // What is the speed limit and is it suitable for the street?

10. Finns det plats för parkering eller bör det finnas det? // Is there space for parking or should there be?

11. Finns det övergångsställen eller trafikljus? Tycker du att dessa är tillräckliga eller otillräckliga? // Are there pedestrian crossings or traffic lights? Do you think these are sufficient or insufficient?

12. Här finns det plats att uttrycka dina åsikter ytterligare. // Here you can express your opinions further.

13. Ålder // Age 14. Kön // Gender

22

Erhållen data

KATEGORIER

Den inkomna data kommer sorteras in i 4 kategorier, gatans egenskaper, vad som finns i omgivningen, vilka rör sig på platsen, samt egna åsikter och tankar. För att det ska gå att analysera data på ett smidigare sätt kommer data skrivas som antingen ord eller korta meningar beroende på innehåll. De kommer även agera som en form av kodning för det fortsatta arbetet att analysera och tolka.

Gatans egenskaper

Vad som finns i omgivningen

Egna åsikter och tankar

ANTAL SVAR

16st svar från personer i åldrarna 21–80 år.

3/4 av de svarande var kvinnor. En del svar kom från andra länder än Sverige. Alla svar är anonyma och samlades in via Google formulär delat på Facebook. Inkomna svar utan bild kommer endast analyseras och tas med om så behövs. Svaren samlades in mellan 23 april - 3 maj och mängden kan ha påverkats av nuvarande pandemin av Covid-19.

REFLEKTION

Den rådande situationen med Covid-19 har skapat nya förutsättningar för den här typen av arbete. Med tanke på det är den inkomna informationen tillräckligt bra och utförlig. Hade däremot omständigheterna varit annorlunda kunde ett större urval och fler svar varit att föredra.

Kvinnor

Män

Vilka som rör sig på platsen

UPPLÄGG

Data har formats om till kodning för att ett arbete ska kunna fortgå inom grundad teori. Den här kodningen är endast grunden innan den riktiga kategorisering- en och kodningen sker, men för att en mer grundlig och förståelig forskning ska ske görs det även i det här skedet. De här koderna är även kopplade till de bilder som svarspersonerna skickat in vilket kommer hjälpa i analysdelen.

STATISTIK

23

KVINNA 37

- Förälder till barn under 12 år - Jobbar dagtid

- Bilist, cyklist och gångtrafikant

30 km/h

Bra belysning Dåligt hanterad växtlighet

Gång- och cykel

Barn Vårdcentral

Företag Industriområde

Avsaknad av skräphantering

Bättre växtlighet Livsfarlig

Bostadsområde

Finns parkering Fler parkeringsplatser Förskolor

2 övergångsställen men behövs fler Pensionärer

Tonåringar Träd

Lugn gata utan genomfartstrafik

30 km/h

Bra belysning Barn

Restauranger

Affärer Tillräcklig belysning

Familjer

Finns parkering Villaområde Ej i Sverige Tvärgator

Bra växtlighet Apotek Skola

Park

Nöjd med vägen

MAN 60

- Förälder till tonåring mellan 13-18 år - Äger husdjur som kräver promenad - Jobbar dagtid, bilist och gångtrafikant

Inkomna svar

24

KVINNA 22

- Student

- Cyklist och gångtrafikant

30 km/h Lite plats för gång & cykel

Gång- och cykel Barn Busshållplats Behövs inte mer träd

Smal trottoar Bostadsområde

Finns parkering

Mer utrymme för gående Lekplats

”Skulle kunna vara en lägre hastighet. Det finns inget avstånd mellan fastigheterna och körbanan,

vilket innebär en risk”

Familjer Träd

Villor

KVINNA 23

- Student

- Cyklist, gång- och busstrafikant

Smala gångvägar Kantstensparkering

Osäker belysning Behövs ej träd

Flerbostadshus Verksamheter

”Jag tycker att en bra bredd på trottoar är att två människor kan gå

i bredd utan att det är trångt. ” 40 km/h Lägre hastighetsbegränsning

Trångt Behövs övergångsställen vid 40 km/h Mindre stadsmiljö Familjer

Bilar

25

KVINNA 21

- Ungdom och student

- Cyklist och gångtrafikant

Mycket bilar Hängande belysning Bostäder Saknas grönska

40 km/h Alla kör som de vill

Trottoar på båda sidor Parkeringar

Står ej hastighet

Kantstensparkering på båda sidor För mycket plats för parkering

KVINNA 21

- Student

- Gång- och busstrafikant

Träd Mycket parkeringar

Fint med träd längst med vägen

Kort återvändsgata

Bra belysning

Bostäder Café

Skola Naturreservat

Hagar Lugn hastighet

26

KVINNA 51

- Jobbar dagtid

- Gångtrafikant och bilist

”Tycker inte att utrymmet utnyttjas fullt ut”

Gångfartsområde Flerbostadshus Bilar Övergångsställe

Handikapps-parkering

Ljust Träd

Plantering Vårdcentral

Apotek

Skola

Butiker

Vårdcentral Busshållplats Pendeltåg

Dåligt material som underlag Saknas p-plats för snabba ärenden

Barn

KVINNA 80

- Pensionär

- Gångtrafikant och bilist

”Bra med säkert staket som hindrar barn från att springa över vägen mot

bussen”

Gångväg från buss

Villaområde Bilar Farthinder

30 km/h

Skärgård

Skola

Busshållplats

Behövs inte kantstensparkeringar Barn

Parkering Rondell

”Förändrat en smal gammal väg till en bra

och lämplig väg vid skola”

27

KVINNA 22

- Student - Gångtrafikant

Kantstensparkering

Bostadsområde Bilar

Smalt för körfälten

Bra med trottoarer på båda sidor Bra belysning Svårt att få in mer grönska

40 km/h Bilister kör lugnt på gatan

KVINNA 50

- Arbetar dagtid

- Gångtrafikant och bilist

- Förälder till ungdomar över 13 år

Bostadsområde Tryggt Bilar Bra belysning

”Kan stänga av gator för att minska genomfartstrafik”

Grönska

Murar Bra parkeringar Stenbeläggning

3-våningshus

28

MAN 23

- Student

- Gångtrafikant och jobbar dagtid

Bostadsområde

Bilar

Smala trottoarer

Behövs bättre och enhällig belysning

Finns belysning

Villor med plantering och träd Passande med 20 km/h

”Gatan är i blandat skick”

Familjer

KVINNA 23

- Student

- Gångtrafikant och cyklist

Stor öppen yta Bilar

Breda trottoarer 40 km/h Affärer och butiker

Säker och trygg Träbrygga Problematisk gång- och cykelväg

som är otydlig Gång- och cykelväg

Behövs inte mycket mer grönska då gatan är i anslutning till vatten och

öar

Många personer

29

KVINNA

- Student

- Gångtrafikant, cyklist och bilist

MAN 26

- Student

- Gångtrafikant, cyklist och bilist

Svar som kan tas bort i urval

ANLEDNING TILL URVAL

Det här är 2 av de svaren som faller bort i urvalet. Den största anledningen är att de inte håller sig inom avgränsningen samt att svaren inte var tillräckligt utförliga för att kunna användas. Däremot kommer svarspersonernas åsikter finnas kvar i åtanke när de andra svaren analyseras.

Ytterligare svar sorteras också bort på grund av att de saknat bild eller inte hållit sig inom den avgränsning som finns i den här undersökningen.

30

Egna observationer

Egen observation av att cykla på Trossö i Karlskrona. Nedan kommer en sekvens av bilder som visar hur cykelvägen ändras på vägen. Sekvensen visar hur cykelvägen ändrar utformning för att till slut upphöra helt. På vägen skapades också säkerhetsrisker då bilister blev tvungna

att köra om vid tex. övergångsställen eller busshållplatser. Att som cyklist tvingas köra på en körbana och känna sig ovälkommen skapar en extremt stor otrygghet. Det ska vara tydligt vilka regler som gäller och hur dessa ska följas.

31

32

Översikt och förutsättningar

ANTALET

De antal, 16st, svar som inkom är tillräckligt för att kunna analyseras, men målet var minst 20st vilket inte nåddes. En del av svaren var även svårtolkade och gällde gator som inte höll sig inom den avgränsning som satts innan frågorna skrevs. Sen inkom ett svar där svarspersonen glömt att ladda upp sin bild, men det betyder inte att hela det svaret togs bort, utan det gick fortfarande att tolka personens åsikter.

BILDER

Nästan alla svarspersoner inkom med bilder. Endast en var utan och det kan ha varit ett misstag då svarspersonen hade svarat på alla frågor utifrån en befintlig gata. De resterande bilderna är behjälpliga i nästa del då hjälpmedel kommer gestaltas och tolkas. Utifrån bilderna blir det lättare att forma svarspersonernas åsikter till illustrationer och text. Det är på grund av de anledningarna som det bara finns 14 bilder med svar inlagda i dokumentet. En bild saknades och en kunde inte användas, men som sagt, det gäller bilderna. Åsikterna används och analyseras på samma sätt som de övriga förutom att de blev lite svårare att tolka.

PROBLEM

Problem uppstod även gällande formuläret.

Det första är att många äldre inte kunde delta på grund av att det var digitalt. Med mer tid kunde det vara rimligt med ett utskick av formulär, men med den rådande situationen av Covid-19 är inte det möjligt.

Under rådande tider med pandemin av Covid-19 förändrades förutsättningarna för att nå ut till människor fysisk. I och med att information endast kunde fås in via formulär eller egna observationer blir det

ett visst bortfall. De personer som hade möjligheten att svara var tvungna att vara någorlunda kunniga av datorer, eller i alla fall ha tillgång till dator och Facebook.

Det skapar en ytterst liten bredd på vilka grupper i samhället som har möjlighet att svara. Dessutom krävde Google formulär att man har ett Google konto vilket inte alla har. Det blev då ett bortfall från den grupp i samhället med äldre människor som var en av de grupperna som skulle vara i fokus för den här undersökningen.

MÅLGRUPP

I efterhand sågs formuläret rikta in sig på få målgrupper vilket inte var tanken från början. Alla olika förutsättningar innan det här arbetet startade gav resultatet av ett minskat deltagande från de grupper i samhället som påverkas mest av rådande pandemi. Det gick inte heller att direkt möta de målgrupperna ute i gatumiljön då det skulle vara direkt olämpligt att söka upp en riskgrupp i dagsläget. På grund av det är de inkomna svaren mestadels från den yngre generationen. Några få svar inkom från medelålders personer, men ytterst få från pensionärer och äldre.

VARIATION

Svarspersonerna gav varierande längd på svar, men med att förenkla svaren till ord och korta meningar blev deras åsikter lättare att förstå och använda. En hel del svar var ytterst väl formulerade och gav direkta hjälpmedel och vissa kunde tolkas för att få fram hjälpmedel. Däremot ger den stora variationen av inkomna svar även olika förutsättningar till hjälpmedel.

En hel del svar gick inte att illustrera utan fick beskrivas i text. I och med det ändras upplägget för arbetet och riktar sig mer mot

33

det vetenskapliga i hela undersökningen istället för att fokusera på gestaltandet.

GATOR

Som tidigare nämnt var en hel del av svaren inte inom avgränsningen, men det vore slöseri att inte analysera dem så alla svar och bilder kommer tolkas. Däremot kommer inte alla kunna ge någon form av hjälpmedel, men det kan ligga till grund för andras hjälpmedel. Det stora antalet varianter på gator gav också något positivt i form av fler åsikter. Många åsikter var kopplade till enskilda saker i gatumiljön och med en större variation av gator kunde fler synpunkter inkomma.

SÄKERHET

Många av svarspersonernas svar grundade sig i ett säkerhetstänk vilket i sig gav direkta åsikter som kan användas som hjälpmedel. Det var bland annat angående belysningen där en av svarspersonerna gav exemplet på osäkra svajande lampor som hängde på linor mellan byggnaderna.

Blåser det ger det en ojämn belysning som kan tolkas som osäker för personerna i närheten.

Belysningen i form av gatlyktor kan även vara hinder i gatumiljön om de inte placering på ett korrekt sätt. I många fall har ombyggnader skapat felaktiga lösningar som t.ex. bilderna nedan visar.

34

DEL _ANALYS 3

3 ³⁵

Koder och kategorier

DJUPGÅENDE

Med data och information från svarsper- sonerna kan nu ytterligare teman ses utifrån de grundkoder som gjorts. Inom grundad teori ska forskaren gå djupare in i ämnet och skapa sig en förståelse av den inkomna datan. Vilket bör göra det lättare att formulera teman. Alla de grundkoder som skapats av svaren är alla redan ka- tegoriserade i 4 kategorier. I och med att data samlas in i de fyra kategorierna bör teman ses, eller någon form av samman- hängande idéer.

På nästa sida kan alla åsikter ses där en hel del klumpats ihop då de berört samma område eller om de haft något gemensamt. När liknelser har identifierats och rådata analyserats kan forskaren se möjligheter till nya kategorier eller grupper.

(Denscombe 2018:160)

I och med att forskningen fortskrider kommer de koder och kategorier sannolikt

omformuleras. Det är för att forskaren fortsatt ska ha ett öppet sinne och en flexibilitet som gynnar undersökningens slutresultat. Det kallas för öppen kodning och hjälper forskaren att se samband och nya förhållanden. När dessa koder sedan betraktas som avgörande på olika nivåer kallas de axiell kodning. De koderna finns för att driva forskaren framåt mot att identifiera nyckelkomponenter som kan komma att visa sig vara de allra viktigaste kategorierna. När axiell kodning uppkommit kan forskaren fokusera mer på de koderna och koncentrera sin ansträngning mot dem. Det leder till en selektiv kodning som riktar uppmärksamhet mot de allra viktigast kärnkoderna som sedan kommer vara de koder, kategorier eller grupper som kommer vara mest avgörande. Det slutliga målet är den selektiva kodningen för att lättare kunna förstå data och se mönster. Hade all rådata tolkats direkt och använts kan ett bortfall ske av bety- delsefulla mönster och viktig information.

(Denscombe 2018:160–161)

Datastrukturering

3.

(Kodning och kategorisering)

Datainsamling

2.

(Från allmänheten)

Teoretiskt urval

1.

(Välja en plats och grupp som är

lämplig)

Analysering

4.

(Från inkommen data)

Konceptualisering

5.

(Hitta samband och mönster)

Teoretisk mättnad?

6.

(Kan ytterligare arbete vara

givande)

Formulera teori

7.

(Ett försök till formulering av

teori)

36

Vad som finns i omgivningen

I och med att svarspersonerna fick

beskriva sin omgivning finns det möjlighet att se kopplingar till dennes åsikter och olika grupper i samhället. Samt vilka som kan tänkas röra sig på platsen. I och med att det stora antalet allmänna platser framkom kategorierna Färdmedel, Ålder, Medborgare, Hastighet och

Omgivning. När det kommer till allmänna platser bör alla olika samhällsgrupper ha möjligheten att ta sig dit. Därför är kollektivtrafiken viktig, vilket kan kopplas till alla kategorier. I omgivningen är även trafiksäkerheten betydelsefull. Om många rör sig på platsen skapas fler tänkbara risker, speciellt när olika åldrar och samhällsgrupper möts.

Egna åsikter och tankar

Svarspersonerna fick också möjligheten till att skriva hur det tycker och tänker i och med öppna frågor i formuläret. Här framkom det en hel del såsom dålig skötsel av trafikmiljön, avsaknad av avfallshantering, otrygga och rent av livsfarliga gator, bristfällig belysning, bristfällig skyltning av främst hastighet och att många gaturum inte nyttjades fullt ut. Sen framkom det att svarspersonerna hade olika syn på vissa saker. En del ville ha mer parkering på gatan och en del ville ha mindre. Här hjälpte bilderna mycket för att se när en gata behövde mer respektive mindre parkeringar. Samma gällde grönska, belysning och hastighet.

Kategorierna blir då Färdmedel, Ålder, Medborgare, Hastighet, Grönska och Omgivning.

Vilka som rör sig på platsen

Kopplat till vad som finns i omgivningen ses betydelsen av vilka som rör sig på platsen. Det blev tydligt bland svaren att det är de mest sårbara i trafiken som fått mest fokus. Då gäller det föräldrar som är oroliga över sina eller andras barn, eller barn som är oroliga över sina föräldrar och äldre. Sen påpekas även personer som är funktionshindrade vilket är den grupp i samhället som är allra mest sårbar i trafikmiljön. När viktiga sinnen sviker människan bör utformningen av trafiken hjälpa till att fylla det tomrummet.

Här kan kategorierna Ålder, Medborgare och Omgivning ses.

Gatans egenskaper

Inom gatans egenskaper har

svarspersonerna främst fokuserat på hastighet, grönska, parkeringsytor, tillgänglighet, omgivningen, belysning, farthinder, , övergångsställen,

funktionshinder samt material i gatumiljön.

Om åsikterna klumpas ihop kan mönster ses och ge kategorierna/grupperna Hastighet, Grönska, Omgivning och Medborgaren. Dessa kategorier och grupper kan uppkomma i övriga grundkategorier på den här sidan vilket då påvisar dess betydelse för undersökningen ytterligare.

37

EGNA TANKAR OCH ÅSIKTER

Utifrån formuläret och egna observationer har en hel del tankar och åsikter uppkommit. Dessa åsikter kommer sammanfattas i slutet av arbetet, men de som är kopplade till empirin och analysen kommer även nämnas här. Dessa memos grundar sig i medborgares åsikter, men även forskarens befintliga kunskap. Det är utifrån dessa memos och övriga analysen som gestaltningen kommer baseras på.

KODER, SYSTEM OCH MÖNSTER

Baserat på den inkomna data och egna observationer kan en hel del koder, system och mönster ses och skapas. Resultatet ska vara möjligheten att skapa hjälpmedel för planerare gällande gator och vägar (bör också kunna implementeras på andra ämnen och delar i samhället).

Grupper som lämpar sig för platser bör väljas och sedan de egenskaper som påverkar platsen mest. Tabellen har grupper kopplade till olika egenskaper och åsikter som grundar sig på den inkomna data samt egna observationer.

SELEKTIV KODNING

Selektiv kodning är det sista steget inom kodning och är till för att hitta nyckelord som används för att formulera koncept. De kategorier som tagits fram är resultatet av selektiv kodning och kommer finnas med i vidare arbete (Denscombe 2018:161).

I och med att dessa kategorier valts blir det lättare att se de fenomen som ska förklaras. En formulering av svarsperso- nernas åsikter kommer bli markant enklare när de går att kategorisera under ett fåtal begrepp.

Koppla till Grundad Teori

•

Medborgarnas åsikter kan kombineras för att skapa gemensamma åsikter.

•

Åsikterna kan (kommer) även kombineras med forskarens redan befintliga kunskap.

•

Åsikter bör sparas för framtida planering

•

Medborgarna behöver känna sig respekterade och inte bara hörda.

Deras åsikter bör få större plats.

Memos

EXEMPEL

Ett exempel kan vara en gata vid en skola i en stadsmiljö. Här är det troligen

Ålder, Hastighet och Område som spelar störst roll. Det kommer finnas många barn på platsen (Ålder), hastigheten påverkar säkerheten (Hastighet) och stadsmiljön påverkar bredd, färdmedel och mängd människor på platsen (Område). Genom att det är en stadsmiljö kan ytan vara begränsad, vägen kan inte bli bredare än vad husens placering ger. Likaså kan planerarna inte magiskt ändra antalet människor i en stad som passerar platsen.

Det som kan göras är en begränsning av biltrafik på platsen med hinder eller att gatan är enkelriktad. Samt att säkerheten kan öka genom att endast ha kiss-and-ride istället för parkering.

38

Kategori/Grupp Info

Ålder

Gatans utformning bör vara säker för alla åldrar, men finns det en specifik grupp som är överrepresenterad bör den ta större plats. Några exempel är yngre barn, tonåringar samt äldre. Ål- dern kommer då påverka resterande utformning.

Hastighet

Hastigheten påverkar säkerheten och möjligheterna på platsen.

Saknas det vissa aspekter såsom övergångsställen eller tra- fikljus bör hastigheten vara lägre för att kompensera den avsak- naden.

Grönska

Grönska på vägen kan ses som en väldigt positiv egenskap när det kommer till mänskligt välmående, men det kan även skapa en säkerhet när det används som tex. en gräns mellan bilväg och gång- och cykelväg. Samt att det kan skapa en möjlighet för dagvattenhantering.

Medborgare

Är det medborgaren som är i fokus när det tex. gäller antal medborgare, egenskaper hos medborgare eller de som bor i närheten bör gatan vara utformad efter det. Det kan vara bland annat kantstensparkering för de boende eller en bredare trotto- ar för fler människor till fots och cykel.

Färdmedel

På en gata rör sig ett flertal olika färdmedel och beroende på vilken som ska ha förtur eller ta störst plats kan olika utform- ningar göras. Dessa färdmedel är tex. cykel, moped, motorcy- kel, bil, buss eller lastbil.

Omgivning

I nära anslutning till gatan kan det finnas en hel del att ta hän- syn till. Är det omgivningen som ska spegla gatans utformning bör det tänkas på vad omgivningen för med sig eller ger för förutsättningar. Det kan tex. finnas en skola i närheten, sjukhus, butiker och bostäder.

39

GRUPPER

När det kommer till grupperna gäller det att vara öppen för fria tankar och åsikter.

De olika indelningarna finns för att hjälpa planeraren att se vad medborgaren ser som värdefullt på platsen. Är det väldigt många åsikter om några specifika grupper bör dessa ta större plats. Det betyder inte att de andra ska uteslutas helt, men det viktiga är att se vad medborgaren kan ge.

Tabellen finns för att skapa ett hjälpmedel som kan användas tillsammans med redan existerande information. Genom att använda sig av medborgarnas åsikter visas inte bara att deras hjälp är behövlig, utan det skapar också en bättre förståelse av medborgarnas behov. Samhällets och medborgarnas behov förändras ständigt och med ett dåligt informationsutbud kan det hända att planerarna erbjuder något som inte längre efterfrågas. Kunskapen som medborgarna kan ge och visa är en enorm resurs som kan förbättra samhället, Ökat medborgardeltagande ger även en

Åsikter som hjälpmedel

bättre förståelse hos medborgarna då de får en bättre insikt av vad som faktiskt händer i samhället och de insatser som görs. Med bättre kunskap hos medborgarna och planerarna skapas ett samhälle med bättre kvalité samt en förståelse av varandra.

(Sveriges kommuner och Landsting, 2009:28)

SKAPA HJÄLPMEDEL

I nästa kapitel kommer ett försök att skapa hjälpmedel utifrån dessa grupper att göras. Medborgarnas åsikter kommer skapa gatumiljöer som sedan jämförs med experternas alternativ. De båda kan användas tillsammans, men det kan vara givande att se om det finns någon skillnad och hur stor skillnaden är.

Tabellen är mest menad att finnas där för att gruppera hjälpmedlen, men nästan alla grupper i tabellen kan flätas ihop på ett eller annat sätt.

40

DEL 4

FORMULERING AV HJÄLPMEDEL

4 ⁴¹

Exempel på förändring av gatumiljön

ENSKILDA DELAR AV GATURUMMET

Innan hela sektioner skapas kommer delar av medborgarnas gaturum identifieras. På så sätt kan planeraren sedan enkelt sätta ihop den gatusektion som sedan lämpar sig för platsen. Det kommer då finnas pusselbitar av en gata som kan sättas ihop på ett flertal olika sätt beroende på kodningen av grupper.

En grupp, tex., Hastighet kan ha ett flertal hjälpmedel som kan hjälpa. Det kan bland annat vara körfältet som smalnar av eller är enkelriktad, samt att det finns en hastig- hetsbegränsning som är lämplig.

Tidigare har det nämnts att det inte alltid går att gestalta tex. sektioner, men då kommer istället åsikterna bli i textform för att kunna finnas som ett hjälpmedel.

JÄMFÖRELSE

De hjälpmedel som kommer göras är baserade på de grupper som tagits fram och de åsikter som kopplats till dessa grupper. Först efteråt kan dessa jämföras med bland annat gatumått från Arkitektens handbok av Bodin, A;

Hidemark, J; Stintzing, M & Nyström, S (2017:196-209). De gatumått som framgår här är standardmått som inte grundar sig i medborgares åsikter utan är framtagna av experter. Dessa är bland annat gator för mjuk trafik, gårdsgata, gångfartsområ- de, gågata och är inte kopplade till några specifika grupper.

Åsikterna kan också jämföras med den information Trafikverket, Boverket och Sveriges kommuner och landsting tagit fram i sina gemensamma dokument. De dokumenten finns redan till som hjälpmedel för planerare och experter.

HJÄLPMEDEL

Hjälpmedlen som skapats av svarsperso- nernas åsikter kan användas i sin helhet eller så kan delar plockas ut för att sedan samverka med experternas kunskaper.

Planeraren ska kunna plocka ut bitar som kan vara passande eller behjälpliga.

Hjälpmedlet i sig blir då medborgares åsikter i bild och text för att enkelt kunna ta till sig dessa. Att redan ha befintliga åsikter från medborgare när ett projekt startar kan hjälpa till att visa att medborgarens åsikter faktiskt betyder något. Som tidigare nämnt förloras en hel del engagemang från medborgarna när planerare tex. har samråd när allt redan är bestämt om ett program eller projekt. När medborgaren inser att denne inte kan påverka upphör den viktiga respekten mellan planerare och medborgare (Sveriges kommuner och Landsting, 2009:17).

42