I Tabell 1 och Tabell 2 kan det utläsas att i Matematik 5000+ 1c och Exponent 1c är cirka 50% av uppgifterna givna i kategorin ord-uppgift och cirka 65% av uppgifterna är givna i kategorin ord-svar. Origo 1c däremot har med kategorin ord-uppgift i 65% av uppgifterna samtidigt som kategorin ord-svar förekommer i cirka 60% av uppgifterna. Detta innebär att den som arbetar med dessa läromedel får gott om exempel på hur frågor och svar kan se ut i representationsformen ord. Detta är kanske något som läromedelsförfattarna insett saknats i tidigare läromedel då dessa läromedel ofta fokuserat på exempelvis ekvationslösning (behandling) (Duval, 2006; Brenner, et al., 1997) och därmed inte tagit hänsyn till konvertering, som till exempel hur ett läsproblem förstås. Detta stämmer dock inte för läroböckerna i denna undersökning vilket kan innebära att den som arbetar med innehållet i dessa läroböcker inte får lika svårt för konvertering. Detta innebär att de får en större förståelse för byten av representationsformer och således en större förståelse för det matematiska området linjära funktioner (Brenner, et al., 1997).
När det gäller representationsformen funktionsuttryck har Exponent 1c och Origo 1c båda med funktionsuttryck i 35% av uppgifterna medan Matematik 5000+ 1c har med det i ca 50% av uppgifterna. Vidare går det se att representationsformen funktionsuttryck förekommer ungefär i 55% uppgifternas svar för Matematik 5000+ 1c och Exponent 1c samtidigt som representationsformen bara finns med i cirka 40% av uppgifterna i Origo 1c. Här syns den första tydliga skillnad i hur läromedlen väljer att lägga upp området. Där lägger Matematik 5000+ 1c stor vikt vid att den som arbetar med innehållet ska klara att hantera representationsformen både som uppgift och svar. Exponent 1c lägger lite fokus på just uppgifter med denna representationsform men en stor vikt vid att den som arbetar med läromedlet ska klara av att svara i denna representationsform, på andra sidan finns Origo 1c som inte lägger lika stor vikt i vare sig uppgift eller svar i denna representationsform. Funktionsuttryck är ändå den näst största representationsformen i alla böckerna vilket bekräftar det som Brenner, et al. (1997) skriver, nämligen att läromedlen ofta fokuserar mycket på det som Duval (2006) kallar för behandling. Vidare kan det vara på det viset att representationsformen funktionsuttryck ses som en begränsande representationsform vilket då kan ge ett stöd för lärande genom att belysa begränsningar av andra representationsformer (Ainsworth, 2006; Ebbelind & Roos, 2011).
Efter det kommer representationsformen tabell där det finns en stor variation i andelen uppgifter med denna representationsform. Exponent 1c är det läromedel som lägger störst vikt vid denna representationsform då cirka 20% av uppgifterna på området innehåller denna representationsform. Efter det kommer Matematik 5000+ 1c där cirka 10% av uppgifterna innehåller representationsformen tabell och till sist Origo 1c där enbart några få procent av uppgifterna innehåller denna representationsform. Även här syns en tydlig skillnad mellan läromedlen i hur mycket denna representationsform ska ingå i linjära funktioner. Detta kan även vara en indikator på hur svårt olika läromedelsförfattare anser att denna representationsform är för den som ska arbeta med innehållet. Samtidigt ska svårighetsgraden inte spela någon roll då Duval (2006) skriver att all information kring matematik måste komma från användandet av semiotiska system. Där de olika vägarna in är de representationsformerna som begreppet kan representeras i. Att således inte lägga fokus på en representationsform, i detta fall tabeller, är att ta bort en väg in för lärande. Det kan också vara så att läromedelsförfattarna tänker att denna representationsform ska vara en intern representationsform som den som arbetar med materialet ska få upp i huvudet som hjälp när den till exempel ska rita grafer eller finna specifika punkter på linjer (Ainsworth, 1999).
När det gäller grafer syns det att Matematik 5000+ 1c lägger stor vikt vid representationsformen graf som förekommer i 33% av uppgifterna i både själva uppgiften och svaret på området linjära funktioner. Exponent 1c innehåller samma andel i kategorin graf-svar men bara 8% av uppgifterna har med kategorin graf-uppgift. Här är det tydligt att grafer är något som den som arbetar med området får lära sig själv eller med hjälp utav en pedagog. I Origo 1c innehåller 14% av uppgifterna kategorin graf-uppgift och 25% av uppgifterna kategorin graf-svar. Upplägget kan även förklaras med att läromedelsförfattarna kanske tänker att detta ska vara en extern representationsform (Ainsworth, 1999) och därför främst har med representationsformen i svaret på uppgifterna i de flesta läromedel.
I den sista kolumnen i tabellerna (Tabell 1 och Tabell 2) kan det utläsas hur ofta en uppgift innehåller mer än en representationsform i både själva uppgiften och svaret. Till exempel har Matematik 5000+ 1c i snitt mer än en representationsform i både själva uppgiften och svaret i maximalt cirka 50% av uppgifterna. Medan Exponent 1c har ett mindre fokus på olika representationsformer i själva uppgifterna där bara maximalt 15% av uppgifterna innehåller mer än en representationsform. Samtidigt har den ett större fokus på representationsformer
i svaret där maximalt cirka 75% av uppgifterna har mer än en representationsform. Den lägsta andelen representationsformer per uppgift har Origo 1c där enbart maximalt cirka 20% av uppgifterna både i själva uppgiften och svaren innehåller mer än en representationsform. En slutsats som kan dras är att desto fler byten av representationsformer desto fler procedurer och tekniker för att lösa uppgifter kan tillägnas och därmed en bättre förståelse för det ingående begreppet (Scheja & Pettersson, 2009; Steinbring, 2011; Schubring, 2011). Med det sagt bör antingen Matematik 5000+ 1c eller Exponent 1c vara att föredra.
Det går att även titta på andelen behandling och konvertering (Tabell 3) för området linjära funktioner i de tre läromedlen och det syns då tydligt att Matematik 5000+ 1c har den största andelen konvertering av alla, följt av Exponent 1c och sedan Origo 1c. Trots att Exponent 1c har en mycket större andel representationsformer i sina svar är det ändå Matematik 5000+ 1c som har flest konvertering och därmed ger den de som arbetar med innehållet i denna bok fler ingångar att lära sig innehållet enligt Duval (2006), Scheja & Pettersson (2009), Steinbring (2011) och Schubring (2011). Enligt samma logik skulle då Origo 1c ge färst antal ingångar till lärande av linjära funktioner av dessa tre läromedel.