Jämförelse med tidigare forskning

Vid vår jämförelse av tidigare forskning har vi valt att dela upp det i olika teman.

6.2.1 Synlighet och närvaro

I vår undersökning har vi sökt efter kunskap och djupare förståelse över hur poliser vi intervjuat upplever att deras bemötande kan få effekter för det brottsförebyggande arbetet. Som framgått av tidigare forskning så är allmänhetens förtroende beroende av dels hur polisen utför sitt arbete, dels hur de bemöter medborgaren (Brå, 2016, s. 7-8). Brå konstaterar också att det inte bara är dialogens roll utan även polisens synlighet och tillgänglighet som bidrar till allmänhetens förtroende (Brå, 2016, s. 7-8). I vår undersökning som har avsett bemötandets betydelse från polisens perspektiv, visar resultatet på en samständighet med Brås rapport. Flera av de intervjuade poliserna har uttryckt att närvaro, tid och relationer är viktiga byggstenar för ett bra bemötande men även att ha kunskap om det område man arbetar i. Ord som agera, informera och vara tillgänglig har bland annat används för att beskriva synlighet och närvaro.

Även fotpatrullering har i vår undersökning nämnts som en uppskattad närvaro av allmänheten. Som tidigare nämnts i avsnittet tidigare forskning är tidigare utvärderingar av fotpatrulleringens effekter omdiskuterad, framförallt i områden där man särskilt arbetar brottsförebyggande. Enligt Holmberg (2016) syftar fotpatrulleringen till att vara brottspreventiv och skapa trygghet. Holmberg menar att forskning som stödjer att fotpatrulleringen skulle ha sådana effekter dock saknas (Holmberg, 2016, s.162-163). Det finns forskning som tyder på att fotpatrulleringen gett goda effekter mot brottslighet men i dessa studier är inte enbart fotpatrulleringen brottsförebyggande utan en av flera åtgärder tillsammans. Det blir då, enligt Holmberg, svårt att härleda den positiva effekten enbart till fotpatrullering (Holmberg, 2016, s. 164). Det kan även uppstå bieffekter av fotpatrullering. Till exempel kan polisens legitimitet försämras för att vissa grupper känner sig särskilt utsatta för kontroller. En annan bieffekt, som kan uppstå är en risk för ökad oro över att bli utsatt för brott. (Holmberg, 2016, s-164-165). Vi bedömer ändå att vår empiri samt tidigare forskning indikerar att fotpatrullering kan öka polisens legitimitet och påverka allmänhetens förtroende.

33

6.2.2 Polisens svåra uppgift

Resultat i vår undersökning visar också på den problematik som tidigare uppmärksammats om polisens svåra uppgift. Här tänker vi framförallt på ökad närvaro av poliser, som delvis redan berörts, men även allmänhetens krav på effektivitet (Brå, 2018, s. 10). När det gäller polisens effektivitet finns det delar av allmänheten som tycker att det skulle behövas ”hårdare” tag mot kriminella generellt (Brå, 2018, s. 48). Även en del kan bli provocerade när polisen interagerar med kriminella (Brå, 2018, s. 48). Polisens uppdrag består av att förebygga och bekämpa brott, vilket i vissa fall kan vara svårt att särskilja. Vidare finns det flera olika aktörer som har olika ansvar och de olika aktörernas roller och ansvar är kanske inte alltid självklart för allmänheten. Om flera kände till polisens uppdrag skulle kanske förtroende bli ännu högre. En annan aspekt som kommit fram i vår empiri är att polisens agerande ofta styrs av den uppgift de har på en plats. Det innebär, som vi tolkat det i den kontext det framkommit under intervjuerna, att det ibland inte finns möjlighet att kunna ta sig tid för kommunikation och dialog.

6.2.3 Brist på tid

I Brås undersökning (Brå 2013, s. 54) kan man utifrån den enkätundersökning som genomfördes med poliser i yttre tjänst och närpolischefer ta del av deras syn på brottsförebyggande arbete. Enligt undersökningen anser respondenterna att det behövs mer tid och resurser för att kunna genomföra polisens arbete på ett tillfredställande sätt. Att poliser inte har möjlighet och tid till att utföra brottsförebyggande insatser till fullo (Sarnecki, 2019, s. 67). Sarnecki (2019) nämner vikten av polisens fördelning av arbete, där brottsförebyggande arbete tyvärr blir prioriterad i mån av tid (Sarnecki, 2019, s. 68). En intressant synpunkt från rapporten är också ”Den stora majoriteten av poliser som är

ute på gator och torg, ägnar brottspreventionen endast en mycket liten del av sin tid.”

(Sarnecki, 2019, s. 76).

Vårt resultat visar, i linje med Brås, att poliserna anser att ökad närvaro och möjligheter för att bygga relationer, med bland annat ungdomar, är något som det finns för lite tid avsatt för. Bristen på tid möjliggör inte ett proaktivt arbete med ungdomar för de poliser som arbetar i ingripandeverksamheten. Områdespoliser är ett undantag, de intervjudeltagare som arbetade som områdespoliser, ansåg att de hade tid avsatt för brottsförebyggande arbete. Även Pettersson (2012a) lyfter fram bristen på tid som en faktor för andra poliser än de lokala och vikten av möjligheten att ta sig den tiden, vilket också vårt resultat stödjer (Pettersson, 2012a, s. 141).

34

Tidsfaktorn har även stöd i den utredning Sarnecki (2019) genomfört. Sarnecki summerade dilemmat som ” Om det förebyggande/problemlösande arbetet är effektivt

bör det, i alla fall på lång sikt, leda till färre brott, alltså även färre resurskrävande uttryckningar. Hinner man aldrig förebygga, blir uttryckningarna flera, vilket leder till ännu mindre resurser för att kunna förebygga.” (Sarnecki, 2019, s.68).

6.2.4 Ungdomar och att bygga relation

Pettersson (2012a) kom fram till i sin studie att det är viktigt att poliser har förståelse kring ungdomar och deras kontext som även vi anser att vårt resultat också landat i. Vår empiri belyser den problematik som Pettersson tidigare lyft fram, framförallt brist på tid när det gäller det proaktiva brottsförebyggande arbetet riktat mot ungdomar. Även vikten av att poliser anpassar sitt bemötande vid kontakt med ungdomar kom fram i vår undersökning. En annan viktig aspekt som lyftes fram om bemötandet var hur viktigt det är att inte få ungdomar att känna sig stämplade. Det finns en förståelse hos de poliser vi intervjuat om bemötandets roll och koppling till stigmatisering. Särskilt viktigt kan det vara när polisen utför sina arbetsuppgifter i socialt utsatta områden. I dessa områden visar undersökningar på ett något lägre förtroende för polisen, jämfört med andra områden i Sverige. Vi anser därför att det kan vara extra viktigt att individer i socialt utsatta områden känner att de är en del i samhället.

6.2.5 Poliskultur

När det gäller tidigare forskning om polisattityder kan vårt resultat till viss del styrka att det finns ”hårda” kontra ”mjuka” poliser. En av våra intervjudeltagare menade att motpartens attityd sätter ribban för bemötandet, något som Granérs (2015) studie av patrullerande polisers yrkeskultur även kunde visa (Granér, 2015, s. 150). I en annan intervju framgick det att det kanske kunde finnas en bättre anpassningsförmåga hos en del poliser men intervjudeltagaren utvecklade aldrig sammanhanget. De två intervjudeltagarna som uttryckte detta hade ingen koppling till varandra. Detta resultat ska emellertid tolkas med försiktighet eftersom det är svårt att veta i vilken kontext som beskrevs och om ordvalen var korrekta.

35