Jämförelse

Båda läromedlen, Zick Zack och Klara Svenskan, arbetar med olika texttyper. Både Zick Zack och Klara Svenskan behandlar berättande texter, faktatexter, instruerande texter samt återberättande texter. Zick Zack behandlar däremot ett flertal övriga texttyper vilka läroplanen nämner i det centrala innehållet som centrala texter att känna till (Skolverket, 2011a, s.260). Bland annat arbetar Zick Zack med argumenterande texter, förklarande texter och dikter.

När det gäller arbete med de olika texttyperna så skiljer sig de två läromedlen åt. Zick Zack börjar med att förklara steg för steg hur en inledning i en återberättande text ska skrivas och vad en inledning ska innehålla. Exempelvis börjar kapitlet med att förklara begrepp som rubrik, inledning, händelse och avslut och därefter visas en text om födelsedagspresent för att exemplifiera. Eleverna ska markera var inledning, rubrik, händelse och avslut är i texten. Därefter arbetar läromedlet med tidsorden i texten om födelsedagspresenten för att visa hur tidsord är väsentliga för en återberättande text. Texten bearbetar tidsord i många olika uppgifter för att därefter behandla detaljer och roliga kommentarer i en återberättande text. Läromaterialet går in på personliga pronomen och hur användning av olika personliga pronomen kan förstärka en återberättande text (s.10–18). Därefter följer samma systematiska mönster vid beskrivningarna av händelser och avslut. Därefter avslutar Zick Zack kapitlet med att eleverna själva ska skapa en text. Klara Svenskan börjar med att förklara tydligt den kronologiska ordningen i en återberättande text. Bland annat visar läromedlet först en bildserie där eleverna ska sätta ut siffror till den bilden de anser kommer först i berättelsen. Där får de jämföra sin ordning med en kamrat och diskutera varför de har ordnat bilderna som de har gjort. Därefter kommer en annan uppgift med nya bilder där eleverna ska beskriva bildernas kronologiska händelseförlopp via tidsord. Återigen

40 får eleverna jämföra med en kamrat (Eriksson & Sahlin, 2015b, s.6–8). Därefter ska eleverna själva skapa en återberättande text. Klara Svenskan nämner då begreppen rubrik, händelse och avslut när eleverna ska skapa texten. Förklaringarna av begreppen rubrik, händelse och avslut kommer senare i kapitlet.

Både Zick Zack och Klara Svenskan innehåller strategier, bland annat använder böckerna tankekartor frekvent i stoffet. Böckerna har strategier för hur eleverna ska lära sig strukturer för olika texttyper. Dock berör läromedlen olika typer av strategier. Klara Svenskan har exempelvis strategier för muntliga presentationer eller hur instruktioner ska genomföras. Klara Svenskan har ett Venndiagram och checklista för att elevernas inlärning kring hur de ska reflektera kring bland annat redovisningar och berättande texter. Venndiagramet tar bland annat upp vad eleverna bör tänka på kring redovisningar där eleverna får olika alternativ de själva måste diskutera fram vilket av alternativen passar bäst vid en redovisning. Checklistan vill uppmärksamma eleverna på att kontrollera om de, i den berättande texten, har fått med exempelvis problem, lösning, miljöbeskrivning och budskap (s.44–46, 78). Zick Zack Arbetar istället med strategier angående läsförståelsen där läromedlet kontinuerligt repeterar samma strategi genom respektive avsnitt. Exempelvis där varje ny text som behandlar uppgifter ”före läsningen” och uppgifter ”efter läsningen” (s.18). Strategin förmedlar hur eleverna ska titta på en text och analysera textens innehåll. Zick Zack behandlar strategierna översiktsläsning, sökläsning och djupläsning vilket berör elevernas förmåga att sålla och analysera texter (se rubrik Resultat - Zick Zack).

Både Klara Svenskan och Zick Zack arbetade med grammatik där ordklasser behandlades frekvent. Substantiv, verb, adjektiv och tidsord är några ordklasser respektive läromedel behandlar. Samtliga läromedel arbetar med ords olika böjningar och tempus samt meningsbyggnad, exempelvis kommatecken och dess betydelse för hur meningar och ord sätt ihop. Zick Zack påpekar olika stycken medan Klara Svenskan betonar vikten av särskrivningar och hur olika ord stavas. Bland annat påpekar Klara Svenskan ord med Ng-ljudet och Tj-ljudet.

41

4.4 Sammanfattning

Klara Svenskan arbetar med 4 olika texttyper, instruerande texter, återberättande texter, berättande texter och faktatexter, medan Zick Zack arbetar med 6 olika texttyper, berättande texter, instruerande texter, argumenterande texter, beskrivande texter, förklarande texter och återberättande texter. Både Zick Zack och Klara Svenskan arbetar med sakprosa texter där bland annat texter om vänskap, besvikelse och etik samt moral arbetas med. Zick Zacks struktur kring det svenska språket och hur det framförs i läromedlet är kontinuerligt med samtliga uppgifter eleverna genomför. Eleverna genomför uppgifter samtidigt som de får fakta, tips och råd om det svenska språket. Klara Svenska arbetar i stället enskilt med strukturen kring språket där ett läromedel ägnas helt åt strukturen. Zick Zack behandlar styckesindelning och strategier för att analysera och tolka olika texttyper medan Klara Svenskan behandlar särskrivningar och strategier för muntliga presentationer. Respektive läromedel arbetar med strategier där exempelvis tankekartor är ett gemensamt inslag i böckerna. Båda läromedlen har olika arbetsgångar men förklarar båda hur olika texttyper struktureras upp och vilka verktyg som eleverna behöver behärska för att kunna skriva texter. Respektive läromedel arbetar med texter, strategier och grammatik genom att låta eleverna arbeta enskilt, i par, i grupper eller helklass. Klara Svenskan arbetar däremot med texter genom bland annat presentationer.

5. Diskussion

I följande kapitel diskuteras resultatet i förhållande till litteraturen och den valde metoden. Kapitlet avslutas med reflektioner, slutsatser, arbetets betydelse och förslag för framtida arbetsområden.

42

5.1 Resultatdiskussion

Läromedel ska anpassas efter klasssammansättningen och en faktor är klassens ålder vilket läromedel måste anpassas efter (Englund & Selander, 1994, s.46–47). Både Zick Zack och Klara Svenskan är skrivna efter årskurs och respektive läromedel har andra läroböcker för andra årskurser.

Eleverna ska få utveckla sina förmågor i både tal och skrift där de ska möta bland annat sakprosatexter och andra texter för att forma sin egen identitet och språk (Skolverket, 2011a, s.257–258). Att ha texter i ett läromedel är viktigt, att behandla flera olika typer av texter är ännu viktigare då framför allt det centrala innehållet nämner flera texttyper än en. Läroplanen framför att elever ska ha kunskap om hur olika texttyper struktureras på olika sätt och hur textinnehållet då förändras (Skolverket, 2011a, s.259–266). Respektive läromedel behandlar olika texter, men däremot förespråkar Klara Svenskan muntliga presentationer och instruktioner till en högre grad än vad Zick Zack gör. Dock förespråkar Zick Zack i sin tur elevers skriftliga förmåga och utveckling i högre grad än vad Klara Svenskan gör. Texter, exempelvis sagor och sägner, påverkar elevers läslust. Om elever blir exponerade för olika typer av texter skapas det förutsättningar för eleverna att gilla att läsa i allt högre grad (Lukács, 1999, s.5; Westlund, 2015, s.43). Texter gör eleverna mer angelägna om att förstå sig på sin omvärld och förstå andra människor då eleverna får möta olika människor i texterna (Bagga-Gupta & Säljö, 2013, s.9–11; Skolverket, 2011b, s.7). Zick Zack har fokuserat en stor del av läromedlets stoff på just olika texter då det finns allt från fabler och dikter till brev och sagor. Båda läromedlen förhåller sig till läroplanen och har både texter och tal men arbetar med texter och tal i olika mängd. Att läroböcker ska försöka hålla sig till fakta är självklart vilket respektive läromedel gör då de förhåller sig till läroplanen. Samtidigt kan de två läromedlen, på grund av att de arbetar olika med olika texter och tal, inte uteslutas vara subjektivt skrivna i och med att författaren påverkas av den mänskliga faktorn och yttre faktorer (Gómez, 2008, s.24–25).

Det är av vikt att elever utsätts för det svenska språket, dess historia och hur svenskan är uppbyggd, dels för att eleverna ska utveckla kunskaper inom svenskan dels för att

43 öka kunskapen kring eleverna kommunikation och språkliga förmåga (Skolverket, 2011a, s.257). Samtliga läromedel behandlar den svenska grammatiken där Klara Svenskan tillägnar ett helt läromedel till den grammatiska förmågan och hur svenskan är uppbyggd. Zick Zack arbetar med den grammatiska strukturen men går också in på svenska författare i historien, bland annat Astrid Lindgren, och runskrift.

Att besitta olika strategier är en viktig faktor för elevernas förmåga att bland annat avkoda (Skolverket, 2016, s.11–14). Strategier nämns i läroplanen där elever ska få bekanta sig med strategier för att bland annat minnas, lära, och skriva olika texter (Skolverket, 2011a, s. 259). Klara Svenskan arbetar med strategier, framför allt strategier för att lära hur olika texter är uppbyggda samt hur eleverna själva ska skriva och framföra sina texter. Zick Zack arbetar bland annat med djupläsning vilket är en strategi för att förstå texten på djupet. Läromedlet arbetar med att eleverna ska analysera texterna med uppgifter där svar finns i texten, mellan raderna, och logiska slutsatser. Därav arbetar boken aktivt med att eleverna ska lära och minnas vad det är de läser och vad texterna har för budskap, innehåll och bakomliggande egenskaper. Läromedel med en stor mängd strategier är av stor betydelse då elever med flera inlärningsstrategier är mer självgående och kräver mindre hjälp än elever med färre inlärningsstrategier (Dalland & Klette, 2016, s.383–384). Zick Zack innehöll, som ovan beskrivet, många olika typer av inlärningsstrategier vilket kan, enligt Dalland och Klette, leda till fler självgående elever.

Grammatik är en viktig del i det svenskan då grammatiken bygger upp en förståelse kring språkets normer och uppbyggnad (Skolverket, 2011a, s 257–266). Människor uttrycker sina känslor och tankar via språket vilket är vårt viktigaste verktyg för att kommunicera. För att göra sig förstådd måste människan då förstå samt kunna följa de normer och strukturer språket har (Boström & Josefsson, 2006, s.28, 30–31). Zick Zack och Klara Svenskan arbetar båda med grammatiken på olika sätt. Klara Svenskan har mer stoff kring grammatiken än vad Zick Zack har. Dock arbetar Zick Zack med grammatiken parallellt med andra uppgifter medan Klara Svenskan separerar grammatiken och har ålagt en hel bok åt ordklasser, meningsbyggnad, stavning samt ljud. Att separera grammatikundervisning från den vanliga undervisningen i svenska

44 anses isolerande, enformigt och mekaniskt (Svedner, 2010, s. 92; Boström & Josefsson, 2006, s. 23). Om undervisningen kring grammatik inarbetas med annan svensk undervisning kommer eleverna att lära sig använda grammatiken på ett mer meningsfullt sätt och kommer att bemästra språket fortare (Svedner, 2010, s. 92; Tornberg, 2000, s.101).

När vi börjar diskutera kring hur de två läromedlen har planerat övningarna och uppgifterna hade vi från början en tydlig bild. Alla läromedel såg, enligt vår bild, ut desamma då vissa uppgifter ska genomföras självständigt medan andra uppgifter ska genomföras med en kamrat eller grupp. Hur läromedel lägger upp samt planerar hur eleverna ska arbeta med övningar och uppgifter är inget vi har lagt stor vikt i, varken vid starten av studien eller när vi har bedömt kvalitén av läromedel under vår VFU period. Vi tror själva att det är lätt för lärare att bortse från den nämnda aspekten då lärare ofta fokuserar på stoffet i stället för hur stoffet redovisas. När vi bestämde oss för att studera arbetssätt i våra två läromedel var vi tvungna att se varje uppgift och upplägget för vardera läromedlet. Vi upptäckte att de två läromedlen ser ganska lika ut i aspekten kring arbetssätt men att det ändå finns tydliga skillnader som kan vara betydelsefulla. Zick Zack levde upp till våra förväntningar om arbetssätt i läromedlet. Boken varvade enskilda uppgifter med två och två uppgifter. Ibland skulle eleverna diskutera och jämföra med andra elever och ibland skulle de arbeta två och två. Klara Svenskan skiljde sig åt när vi började analysera den data vi fått fram. Läromedlet använde till stora delar samma upplägg som Zick Zack, enskilda uppgifter varvades med två och två uppgifter. Dock fann vi att Klara Svenskan arbetade med muntliga presentationer där eleverna inte enbart skulle hålla en presentation utan även fick en guide och checklista hur de skulle gå till väga. Klara Svenskan arbetade och förklarade ett praktiskt moment som eleverna skulle genomföra. Bland annat skulle eleverna klippa ut minneslappar för att ha om de kom bort sig vid presentationerna. Här började vi diskutera värdet i hur läromedel vill att elever ska lära. Att endast sitta självständigt och lösa uppgifter blir tråkigt och enformigt. Likadant blir det om eleverna endast ska arbeta parvis. Därför kom vi fram till att Klara Svenskans sätt att tillföra praktiska moment kan erbjuda en variation som skapar intresse och engagemang. Sammanfattningsvis vill vi säga att vi har gjort bedömningen, utifrån studiens syfte, att Zick Zack uppfyller läroplanens kunskapskrav och centrala innehåll till en högre

45 grad än Klara Svenskan. Samtidigt vill vi nyansera diskussionen genom att poängtera att Klara Svenskan möjligtvis erbjuder en större variation i arbetssätt och hur uppgifter ska genomföras. Vad lärare sedan anser är viktigast är för den enskilda läraren att avgöra. Är variation och därav ett ökat intresse mer relevant? Kan du tänka dig att ordna med annat material för att uppfylla samtliga kunskapskrav och centralt innehåll? Välj då Klara Svenskan. Är i stället kunskapskraven och det centrala innehållet mest relevant? Är du villig att med hjälp av läromedlet skapa mer variation än det läromedlet erbjuder? Välj då Zick Zack. Vi vill ställa frågan om kvalitén på ett läromedel kanske endast avgörs utifrån den enskilda individens ambitioner för läromedlet?

Läromedel har, som nämnts innan, en mycket stark status i skolan där antalet lärare i dagens skola som inte använder någon form av läromedel blir allt färre och färre. Många lärares arbete hänger ofta på en och samma bok vilket gör att läromedlet har en enorm makt i dagens skola. Framför allt i ett språkrelaterat ämne som svenskan har läroboken en ännu centralare roll (Englund, 2011, s.280–281).

Läromedel har, utefter egna reflektioner samt den ovannämnda litteraturen, en mycket stark roll i svenska skolan och därmed i det svenska samhället. Vi har själva under våra verksamhetsförlagda praktiker fått uppleva hur stark roll läromedlet har i den svenska skolan. Framför allt ämnen som svenska, matematik, No samt Engelska hade sina huvudsakliga moment kopplade till ett läromedel. Utefter det Englund skriver kan vi antyda att lärobokens kunskapsinnehåll avgör om elever får tillgång till den undervisning samt stoff som de, enligt läroplanen, är berättigade att få tillgång till. Att nästan samtliga lärare använder ett läromedel som sin centrala källa till kunskap är något vi har sett ute i skolan under en längre period, vilket Englund bekräftar. Därav får läromedlets roll en ännu större vikt att bära. Att ett bra skrivet läromedel, med korrekt och intressant stoff som förhåller sig till läroplanen, kan vara framgångsreceptet till att elever når kunskapskraven är något vi tror starkt på. Ett bra läromedel för lärare att utgå ifrån är A och O för att eleverna ska få en bra undervisning. Vi tror att många lärare anser att läromedlet, som en självklarhet, ska innehålla samtliga delar från läroplanen då det är ett läromedel. Det kan ställas frågan ifall det är många pedagoger som antar att läromedel är kontrollerade och godkända av någon

46 statlig nämnd eller organisation? Om så är fallet skapar det då rum för att delar av kunskapskraven och det centrala innehållet inte behandlas. Vi skulle vilja uttrycka en röst om att läromedel kanske har en allt för stor roll i dagens skola. Att lärare lägger ett allt för stort ansvar och tillit på läroboken och därför glömmer bort sitt eget ansvar av att korrekt stoff behandlas. Samtidigt anser vi att läromedel ska ha en stor roll i undervisningen då lärare inte har tiden att själva kunna ta fram information för att kunna genomföra dagliga lektioner. Det låter för oss som en omöjlig uppgift och därför anser vi att läromedel ändå måste få ta ett stort ansvar i sammanställning av kunskap eleverna ska möta. Samtidigt kan det diskuteras om läromedel ska skrivas och godkännas av individer, grupper eller organisation där individer som besitter aktuell kunskap arbetar? Bör vi inte kunna säkerhetsställa att en läromedelserie tar upp all väsentliga fakta för att eleverna ska kunna nå upp till samtliga kunskapskrav och centralt innehåll? Bör vi inte ge våra lärare den lättnaden så att läromedlet är en mindre sak de behöver oroa sig för?

5.2 Metoddiskussion

Valet av metod var inte ett val vi gjorde med självklarhet. Vi läste och diskuterade kring olika typer av analysmetoder vi ansåg kunde vara relevanta för studien. Vi berörde både textanalys och tematisk innehållsanalys då båda metoderna rör sig vid gränserna till arbetet. Dock blev valet av en kvalitativ innehållsanalys mest effektivt för studiens syfte då studien fokuserar på att finna bakomliggande sammanband mellan läromedlets innehåll och läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav. Vi utgick från de vetenskapliga artiklarna och läroböcker vi kunde hitta kring kvalitativ innehållsanalys för att få en tanke och idé kring hur en innehållsanalys går till. Därefter utgick vi ifrån definitionen samt studiens syfte när vi sammanställde metoden och genomförandet. Vi har nämnt tidigare i studien att vi inte fullt ut kan räkna med att resultatet är objektiv då vi genomför en studie som, fast vi har en objektiv metod att följa, bygger på analyser och tolkningar. Därav är vi också medvetna om att fast vi utgår från en metod vilket säkerhetsställer en stor del av objektivitet, så är inte studien till 100% objektiv. Samtidigt som vi menar att ingen studie är 100 % objektiv så menar vi att vår studie har genomfört en väldigt strukturerad metodbearbetning och

47 databearbetning vilket gör studien mer objektiv än den är subjektiv. Vi påpekar att innehållsanalysen vi har gjort, med hjälp av den metoden vi har använt, är stängd, i den befattningen det går, för tolkning eller åsikter. Individer som läser studien har möjligheten att gå tillbaka till de aktuella läromedlen och granska det studien påstår. Innehållsanalysen har nämligen en källa vilket är öppen för allmänheten att ta del av då, i vårt fall, källan är ett läromedel. Därav kan inte vår studie och vår metod vara tolkad av oss på ett alltför subjektivt sätt då läsare kan jämföra om resultatet stämmer överens med läromedlets stoff.

När vi har genomfört metoden har vi utgått från vår beskrivna innehållsanalys med tema och analysfrågor. Vi kan, efter att ha genomfört studien, påstå att vår metod har fungerat fint för att få fram resultat som är relevant för studien. Både teman och analysfrågor har begränsat vad studien behöver söka efter i respektive läromedel. Begränsningen har gjort bearbetningen av materialet konkret och hanterbart vilket har gynnat studien då tid har varit en faktor vi har varit tvungna att förhålla studien kring. Vi vill påstå att metoden skulle fungera som ett bra underlag för andra studier med liknande syfte och frågeställningar då den är allmän nog att kunna appliceras på andra studier. Samtidigt är metoden tillräckligt inramad för att ge konkreta teman och analysfrågor som gör bearbetning av materialet genomförbart.

Sammanfattningsvis, efter att vi har genomfört vår studie, är vi nöjda med vårt val av metod och genomförandet då vi fick fram de egenskaperna studien var nyfiken av att studera.

5.3 Reflektioner

Studien har varit intressant från många aspekter att genomföra. Under studiens gång har några tankar dykt upp som vi anser är relevanta, om inte, intressanta, för läsare att få ta del av.

48 Zick Zack är, som tidigare nämnts, en läromedelsserie där läroböckerna kompletterar varandra. Därav valde vi att samtliga böcker skulle räknas in i studien för att på ett rättvist sätt kunna få fram ett trovärdigt resultat. Vi vill ändå påpeka att Läsrummet, vilket är två av de tre läroböcker som Zick Zack består av, inte kunde stå på egna ben och möta upp samtliga frågeställningar studien hade. Läsrummet innehöll exempelvis ingen grammatik. Med grammatik menar vi i den bemärkelsen att läromedlet tar upp specifika bisatser, meningsuppbyggnader eller annan grammatik. Läsrummet fokuserade helt på olika texter och läsförståelsen kring texterna. Vi kan föra en