Jämförelser av läromedlen samt datorspelen

Citatet visar hur komplex denna historia är och att Connor för första gången tvekar på sitt eget mål. Ända fram till sitt möte med sin far har Connor varit säker på sitt mål: att döda alla tempelriddare (däribland sin far) för att skydda sin hemby från att förstöras. Citatet visar också att det är idéen om ett bättre land som är det centrala i spelet. Idéerna är drivkraften för att utkämpa alla krig för att till slut bli självständiga från britterna. I slutet av spelet får man reda på varför Desmond och hans gäng vill öppna dörren. Världen är på väg att gå under och de söker efter en lösning vilket de tror finns om man öppnar dörren. Detta är två tydliga exempel på att det är den idealistiska historiesynen som är drivkrafterna i spelet. Trots att det finns tecken på en materialistisk historiesyn är de inte den centrala drivkraften utan de är där för att fylla ut den stora historiesynen. Ett exempel på en materialistisk historiesyn är när Connor mördar Thomas Hickey och får reda på att han väljer deras sida på grund av att de betalade honom mest pengar. Följande citat är från dialogen mellan Connor och Hickey:

Connor: ’You chose to side with men who would rob us of our humanity simply

because it was more profitable?’ Hickey: ’Wot else is there? I’m not some blind fool who’d give up all I’ve got on principle. What IS principle anyway? Can ya bring it to the bank?’ (Assassin’s Creed, 2012).

Trots att det finns tecken på materialistisk historiesyn är det fortfarande den idealistiska historiesynen som spelet bygger på. Det perspektivet som är genomsyrande i spelet är ett aktörsperspektiv. Det är aktörernas handlingar och agendor som de centrala drivkrafterna bygger på. Man får se hur aktörers små handlingar kan har stor betydelse för historiens gång.

6.6 Jämförelser av läromedlen samt datorspelen

I resultatdelens sista del kommer läromedlen att jämföras med varandra och sedan kommer datorspelen att jämföras. Jämförelsen kommer att beröra både struktur och förklaringsmodeller.

31

6.6.1 Jämförelse av läromedlen

I boken Hi: historia 7–9 är kapitlet om 1700-talet från sidan 98 till sidan 142 och är indelat i tre revolutioner. Till skillnad från boken SO-S Historia där 1700-talet sträcker sig över fem kapitel från sidan 160 till sidan 225. Hi: historia 7–9 har totalt 44 sidor och SO-S Historia har totalt 45 sidor om 1700-talet. I SO-S Historia fokuserar författarna mer på Sverige under 1700-talet. De två första kapitlen beskriver hur Sverige såg ut som land och historien om hur Gustav III kom till makten, vilket inte nämns alls i Hi: historia 7–9. Det vi får reda på om Sverige under 1700-talet i Hi: historia 7–9 är främst i kapitlet om industrialisering och i avsnittet som heter ”industrialiseringen kommer till Sverige”. Avsnittet har ett strukturperspektiv och en materialistisk historiesyn när författarna beskriver hur industrin utvecklades.

Det är två revolutioner som båda böckerna tar upp och det är industrialiseringen och franska revolutionen. I Hi: historia 7–9 börjar författarna förklara hur industrialiseringen började i Storbritannien och de uppfinningar som hjälpte samhällets utveckling. Kapitlet tar även upp hur industrialiseringen utvecklades i Sverige. I SO-S Historia börjar med att ge olika orsaker till att den industriella revolutionen satte igång och likt kapitlet i den andra läroboken tar man även upp uppfinningar som hjälpte samhället att utvecklas. Den största skillnaden är att man inte tar upp det svenska perspektivet i SO-S Historia.

Franska revolutionen beskrivs på liknande sätt i båda läromedlen. Författarna förklarar hur revolutionen började och hur nationalförsamlingen bildades. Båda böckerna tar upp Robespierre som aktör och har en underrubrik kallad ”skräckväldet”. De tar även upp Napoleon och hur han kom till makten. Båda böckerna har ett avsnitt som handlar om vad som revolutionen efterlämnade. I Hi: historia 7–9 heter avsnittet ”Vad blev kvar av revolutionen?” och punktar upp 12 saker som blev kvar på grund av revolutionen. Till skillnad från SO-S Historia där underrubriken är Varför var franska revolutionen viktig? och beskriver i löpande text vad som revolutionen lämnade efter sig. Avsnitten har en övergripande idealistisk historiesyn på grund av att det är idéerna som står i centrum. Den största skillnaden mellan böckerna är att i SO-S Historia nämns knappt det amerikanska frihetskriget. Frihetskriget förklaras på följande sätt:

32

På 1600-talet blev stora områden på Nordamerikas östkust brittiska kolonier. Men år 1775 gjorde folket i kolonierna uppror. Det tog sex år av befrielsekrig innan de lyckats besegra England. År 1783 tvingades England erkänna att USA var ett fritt och självständigt land. (Ivansson, E & Tordai, M, 2008, s. 257).

Citatet är taget från kapitlet ”USA – Det nya landet” och står i början på kapitlet som en summering. Läromedlet förklarar inte det amerikanska frihetskriget ytterligare utan kapitlet fortsätter sedan berätta vad som händer efter Washington blir president. I läromedlet Hi: historia 7–9 får det amerikanska frihetskriget ett helt avsnitt i kapitlet.

Det böckerna har gemensamt är att varje revolution eller kapitel har ett övergripande perspektiv och en historiesyn, men att det finns små kapitel med andra perspektiv och historiesyner. Kapitlet om den franska revolutionen i båda böckerna har en idealistisk historiesyn dock skiftar perspektiven från både struktur, enskild aktör och kollegiala aktörer. I kapitlet om industriella revolutionen har båda böckerna en materialistisk historiesyn med strukturperspektiv. Hi: historia 7–9 har en genomsyrande strukturperspektiv i hela kapitlet där få aktörer nämns i brödtexten. Aktörer får en större roll i elevövningar som är kopplade till det givna ämnet. Även om både perspektiven förekommer i båda böckerna är aktörsperspektivet övergripande i SO-S Historia och strukturperspektivet är övergripande i Hi: historia 7–9. Båda böckerna tar upp idealistisk och materialistisk historiesyn men kopplar det till olika avsnitt i kapitlen. Båda böckerna kopplar idealistisk historiesyn till franska revolutionen och materialistisk historiesyn till industriella revolutionen. Det är svårt att göra en jämförelse om det amerikanska frihetskriget då SO-S Historia saknar en djupgående beskrivelse om den. Sammanfattningsvis har Hi: historia 7–9 både en idealistisk och materialistisk historiesyn. Den materialistiska historiesynen är främst kopplad till kapitlet om den industriella revolutionen och en del till kapitlet om den franska revolutionen. Den materialistiska historiesynen visas främst när författarna beskriver hur Napoleon stiger till makten. Den idealistiska historiesynen är främst kopplat till kapitlet om det amerikanska frihetskriget men också majoriteten i kapitlet om den franska revolutionen.

33

6.6.2 Jämförelse av datorspelen

De två datorspelen som presenteras i arbetet är Sid Meier’s Civilization V och Assassin’s Creed III. Speldesignen och spelstilen är väldigt olika där Civilization V är ett turbaserat strategispel där man ser världen som ett brädspel i ett ovanifrån perspektiv och Assassin’s Creed III är ett actionäventyr spel där man kontrollerar en gubbe i ett tredjeperson perspektiv. I Civilization V kontrollerar man en stat och ska utveckla samhället med hjälp av uppfinningar och sociala strategier för att uppnå målet att vara ensam härskare i världen. I Assassin’s Creed III får man följa Connors liv när han försöker störta tempelriddarna och samtidigt hjälper kolonisterna i det amerikanska frihetskriget. I

Assassin’s Creed III får man följa historien på individnivå och får delta i personliga dialoger mellan historiska personer. Medan i Civilization V får man makten att bestämma vilka civilisationer som ska härska i världen.

Civilization V har ett övergripande strukturperspektiv samtidigt som både en idealistisk och materialistisk historiesyn framträder. Dock sker det på olika plan där idealistisk historiesyn är övergripande och den materialistiska historiesynen framställs i en lägre grad genom uppfinningarnas betydelse för att uppnå den sociala strategin, som har en betydande roll för samhällets utveckling i spelet. Trots att spelens design är så olika är den idealistiska historiesynen övergripande historiesynen för båda spelen. Assassin’s Creed III har ett övergripande aktörsperspektiv dels på grund av som spelare får man följa hur stor påverkan enskilda aktörers handlingar kan ha på historiens gång.