Datorspel i historieundervisningen: Upplev historien

0 Samhälle, kultur och

identitet

Examensarbete i fördjupningsämnet historia och

lärande

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Datorspel i historieundervisningen:

Upplev historien

Gaming in history education: Experiencing History

Hanna Engqvist

Ämneslärarexamen 270hp Examinator: Cecilia Axelsson

Datum för slutseminarium 2019-01-14 Yngvéus

1

Förord

Detta är ett examensarbete på ämneslärarprogrammet vid Malmö Universitet vilket omfattar 270hp. Arbetet har genomförts av Hanna Engqvist under höstterminen 2019 och omfattar 15hp. Under arbetets gång har jag får mycket stöd av min handledare Emma Lundin och vill tacka för de möten som har bidragit till förbättring av

examensarbetet. Jag vill även ge ett extra tack till min kursare Adrian Lekenmyr för hjälpen med att visa hur man spelar Civilization V. Slutligen vill jag tacka alla nära och kära som varit stöttande under hela arbetets gång.

2

Sammanfattning

I dagens Sverige är det hälften av alla ungdomar mellan 9–18 år som spelar datorspel och det är som störst mellan åldrarna 9–12 då 79% uppger att de spelat datorspel. Nya studier har visat att datorspel är ett effektivt sätt att lära sig på men det saknas en bredare och djupare forskning om hur datorspel kan anpassas till undervisning inom historieämnet. Därför är syftet med arbetet att se om datorspel kan komplettera en bit av historieundervisningen. I arbetet har en analys i form av en text- och

dokumentstudie genomförts utifrån vilka historiska förklaringsmodeller, alltså vilka perspektiv och historiesyner de två läromedel och två datorspel har. Analysen har gjorts av de kapitel som handlar om 1700-talet. Resultatet visar att läromedlen kopplar perspektiv och historiesyner till olika kapitel och har generella draga av vissa

förklaringsmodeller som även visas i datorspelen. Datorspelen kan även komplettera med andra perspektiv och historiesyner än vad som representeras i läromedlen.

Nyckelord: Aktörsperspektiv, Datorspel i undervisning, Historieundervisning, Idealistisk historiesyn, Materialistisk historiesyn, Strukturperspektiv

3

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 4

2. Syfte och frågeställning ... 5

3. Teoretiska utgångspunkter ... 5

3.1 Historiska förklaringsmodeller ... 5

3.1.1 Idealistisk och materialistisk historiesyn ... 6

3.1.2 Struktur och aktörsperspektivet ... 7

3.1.3 Andra förklaringsmodeller ... 8

4. Tidigare Forskning ... 9

5. Metod ... 11

6. Resultat och analys ... 12

6.1 Beskrivning av läromedlen och datorspelen ... 13

6.1.1 Beskrivning av Hi: historia 7–9 ... 13

6.1.2 Beskrivning av SO-S Historia ... 14

6.1.3 Beskrivning av Sid Meiers Civilization V ... 14

6.1.4 Beskrivning av Assassin’s Creed III ... 15

6.2 Analys av Hi: historia 7–9 ... 16

6.2.1 Industriella revolutionen ... 16

6.2.2 Amerikanska frihetskriget ... 18

6.2.3 Franska revolutionen ... 20

6.3 Analys av SO-S Historia ... 22

6.3.1 Frihetstiden och Gustav III:s tid ... 22

6.3.2 Franska revolutionen ... 24

6.3.3 Fabriker byggs och nya åsikter om hur samhället bör se ut ... 25

6.4 Analys av Sid Meier’s Civilization V ... 26

6.5 Analys av Assassin’s Creed III ... 28

6.6 Jämförelser av läromedlen samt datorspelen ... 30

6.6.1 Jämförelse av läromedlen ... 31

6.6.2 Jämförelse av datorspelen ... 33

7. Slutsats och diskussion ... 33

4

1. Inledning

Datorspel har tolkats på många olika sätt genom åren: vissa tycker det är slöseri med tid medan andra ser det som deras levebröd. För vissa kan det orsaka lidande men för andra kan det innebära stor lycka och ibland är det en nödvändig paus från verkligheten. Datorspel betyder mycket för många olika människor, men för mig är det en portal in till nya världar där man kan få utlopp för sin kreativa förmåga. Datorspel är också ett medium man använder för att berätta historier genom att användaren själv får uppleva det. Kan vi därför använda oss av datorspelande för att lära ut historia?

Datorspel är ett fenomen som finns över hela världen. Globalt är det uppskattat att nästan 1,4 miljarder människor spelar datorspel (Southgate, Budd & Smith, 2017). I Sverige uppskattas det att över hälften av alla unga mellan 9–18 år spelade datorspel 2018. Det var vanligast i åldersgruppen 9–12 år där 79% spelade datorspel. (Folkhälsomyndigheten 2019). Den motivation och djupare förståelse som datorspelen främjar har fått stort intresse. Det är många lärare som söker att hitta digitala kompletterande pedagogiska verktyg till sin undervisning. Datorspel kan bidra till den sociala och kulturella kontext som underlättar inlärning och också ge nödvändig individuell direkt feedback i de framsteg man gör i spelet. Datorspel har beskrivits vara det ultimata sättet att lära sig i vår tid på grund av att man behöver använda kognitiv flexibilitet och anpassningsförmåga (Southgate, Budd & Smith, 2017).

En del historiker har ifrågasatt om man kan lära ungdomar om historia virtuellt och en del studier har visat att det inte finns tydliga bevis att datorspel kan öka elevers inlärning. (Kee, 2011). Dock finns det nya studier som påpekar att det är en effektiv metod att öka inlärning. Datorspelen kan öka problemlösning och att man ser miljön som sin egen och den kan formas och ändras utifrån ens egna val. Historiker som utvecklar datorspel kopplat till historia måste lägga fokus på hur de kan kommunicera historia genom deras datorspel (Kee, 2011). Trots att studier visar att datorspel är en effektiv metod för inlärning saknar implementeringen i historieämnet en bredare och djupare forskning. Forskningen om datorspel och undervisning som finns är kopplad till inlärning i matematik.

5

2. Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att analysera två läromedel i historieundervisning och två datorspel med hjälp av historiska förklaringsmodeller för att se om datorspelen kan användas som ett komplement till läromedel i historieundervisningen. Analysen kommer att titta på läromedlen och datorspelens historiska perspektiv och historiesyner. Därav blir frågeställningen som följer:

• Vilka historiska förklaringsmodeller kan man se i datorspel?

• Hur kan datorspel komplettera läromedel som används i historieundervisningen?

3. Teoretiska utgångspunkter

De teoretiska utgångspunkter som är valda är nödvändiga för att kunna genomföra analysen. Teorin om olika historiska förklaringsmodeller ligger som grund för studien och kommer därför redovisas grundligt: både vad läsaren behöver förstå av vad en förklaringsmodell är för något men också vilka typer det finns, samt vilka som kommer användas i denna studie.

3.1 Historiska förklaringsmodeller

Historien är tolkningar av det förflutna. De som skriver eller skapar historia har alltid en tolkning och/eller perspektiv på historien, vilket kan kallas för historiesyn. Att medvetandegöra vilka typer av historiesyner som finns gör att man kan se och visa vilka drivkrafter som ligger bakom stora historiska skeenden. Elever blir också medvetna om hur historiker och författare kan påverka historien. Dock är ingen historiesyn viktigare än någon annan, utan de bör ses som komplement till varandra. Vissa historiska förklaringar, eller historiesyner, lämpar sig bättre till att förklara en viss typ av händelser beroende på vad som står i fokus. I detta kapitel kommer olika typer av

6

förklaringsmodeller presenteras i form av historiska förklaringar, perspektiv och historiesyner. Nedan följer djupare förklaringar utifrån idealistisk/materialistisk historiesyn, aktör/struktur perspektivet samt andra historiska förklaringsmodeller. Det är främst idealistisk/materialistisk historiesyn och aktör/struktur perspektivet som används i analysen, men det är viktigt att veta att det finns andra historiska förklaringsmodeller som kan användas för att förklara historien.

3.1.1 Idealistisk och materialistisk historiesyn

Den materialistiska historiesynen har sin grund i Karl Marx tankar där han ville skapa en opposition till den dominerande idealistiska historiesynen i samhället. Människans materiella miljö är den grundläggande orsaken till samhällets utveckling. Den tekniska utvecklingen, arbetet och arbetarens kunskapsnivå är vad som kallas produktivkrafterna, vilket är i ständig förändring i människans utveckling. Sven Lilja skriver att Marx beskrev samhället utifrån olika sociala nivåer där den primära nivån, den ekonomiska basen, är en relation mellan människorna och produktionen. Över den ekonomiska basen finns en nivå kallad överbyggnad som består av lagar, politiska maktförhållanden, olika typer av tankesystem. Marx tänkte att samhället hade utvecklats utifrån faser mellan samhällsformationerna, ekonomisk bas och överbyggnad (Lilja, 1989).

I boken Alla tiders historia skriver Olle Larsson, Hans Almgren och Birgitta Almgren att en idealistisk historiesyn innebär att det är idéer som är den grundläggande drivkraften i historien medan den materialistiska historiesynen innebär att det är ekonomiska och materiella faktorer som är den primära anledningen till hur historien utvecklar sig. I boken tar de upp ett exempel kring hur barnarbetet successivt försvann i Sverige från 1860-talet. Enligt den idealistiska historiesynen försvann barnarbetet när samhället civiliserades och humaniserades på idémässig grund. Det blev inhumant att använda barn som arbetskraft och därför blev konsekvensen att man avskaffade barnarbete. Ur en materialistisk historiesyn avskaffades barnarbetet på grund av den tekniska utvecklingen. När maskinerna kunde utföra barnens arbete var det inte längre lönsamt att anställa barn och de försvann ur produktionen (Larsson, Almgren, Almgren 2012).

7

Då uppfinningar kan tolkas på två olika sätt utifrån en materialistiskt historiesyn, då uppfinningar kan bidra till ökad produktion inom vissa områden och en idealistisk historiesyn, då uppfinningar räknas som idéer. Dock har jag valt att tolka uppfinningar till en materialistisk historiesyn då uppfinningarna är kopplade till exempelvis Spinning Jenny som bidrar till ett mer effektivt sätt att spinna trådar.

3.1.2 Struktur och aktörsperspektivet

I studien Aktör och struktur i historieundervisningen av Anna-Lena Lilliestam beskriver Lilliestam begreppen aktör och struktur. I studien utgår Lilliestam ifrån den historiskt konkretiserande sociologin som bygger bland annat på Weber (Lilliestam, 2013). Max Weber var en tysk sociolog, filosof och nationalekonom. Han är mest känd för sina begrepp karisma, den byråkratiska idealtypen och protestantisk etik (Nationalencyklopedin). Weber sökte aktörers handlingsmönster och försökte sedan förklara dessa. Lilliestam skriver att Weber undersökte hur samhällsstrukturer påverkar det sociala handlandet och vilka mekanismer man kan se är bakomliggande för aktörernas vilja att ändra samhällsstrukturerna. Det centrala i Webers tankar är att han ser mänskliga aktörer som meningssökande och att människor skapar sin egen historia, trots att handlandet inte får de resultat som det var tänkt. Strukturen ses primärt som en uppbyggnad av flera dimensioner och en aktör agerar utefter denna struktur. Aktörens handlingar påverkar sedan i sin tur strukturen. Lilliestam utvecklar begreppen genom Reinhard Bendix som förklarar att de strukturella faktorerna ger bestämda gränser för aktörerna, men att människan fortfarande har ett handlingsutrymme (Lilliestam, 2013). Ett citat från Bendix genom Lilliestam:

Människor gör sin egen historia; men de gör det under givna betingelser och de blir därvid indragna i ett öde som delvis är resultatet av att andra människor tidigare gjort sin historia (Bendix 1984; s. 49, Lilliestam 2013, s. 53)

Lilliestam skriver om en tredje sociolog, Margaret Archer som hanterar förhållandet mellan individ och struktur genom deras påverkan på varandra. Lilliestam skriver att Archer ser människan, individen, som emotionella, reflexiva, intentionella och

8

handlingskraftiga och har därför förmågan att påverka omvärlden antingen ensamma eller tillsammans. Enligt Lilliestam ser Archer strukturer som förutsättning för aktörernas agerande och att begränsningarna kan vara objektiva eller subjektiva. Man skiljer på tre olika former om aktörsbegreppet: personer, sociala agenter och aktörer. Den första formen, personer, är individen med sin personliga identitet och en förmåga till målinriktning, självmedvetenhet och kreativitet. Den andra formen, socialt agentskap, utgörs av kollektiv som delar primärt liknande förutsättningar. Det kan både vara organiserat och oorganiserat. Exempel på primära oorganiserade sociala agenter är kvinnor, män, arbetarklass, borgarklass. Exempel på organiserade sociala agenter är fackföreningar, arbetsgivarorganisationer. Tredje formen, aktör, är en roll som förväntas ha regler, resurser, befogenheter, förväntningar och en motroll. Exempel på detta är: en kvinnoroll förutsätter en mansroll, en härskarroll förutsätter en undersåteroll. Vilken roll som individen uppfattas att den kan uppnå bestäms av den givna positionen den fötts in i (Lilliestam, 2013).

3.1.3 Andra förklaringsmodeller

I detta avsnitt lyfts upp andra typer av förklaringsmodeller som inte används i analysmetoden, men som även att viktigt att belysa.

I sin licentiatuppsats Förklaringar är väl allt… på nått sätt skriver Joakim Wendell att det finns tre olika typer av historiska förklaringar: orsaksförklaring, intentions- eller ändamålsförklaring och funktionalistisk förklaring. Skillnaden mellan de två första typerna av förklaringar är att orsaksförklaringar handlar om yttre samband mellan händelser och att intentionsförklaring handlar om varför aktörer agerar som de gör. Enligt Wendell handlar det om vilket perspektiv den som förklarar händelsen har. Den tredje typen, funktionalistisk förklaring, bygger på att en företeelse förklaras utifrån dess egen verkan. Det innebär att den typen av förklaring kan inte användas för att förklara varför något uppstår, utan förklarar varför något fortsätter att finnas. Enligt Wendell kan historiska händelser förklaras utifrån olika perspektiv där intentionsförklaringen fokuserar på aktörers inre motiv, medan orsaksförklaringar fokuserar på yttre samband. Wendell skriver att begreppen struktur och aktör används som förklaringskomponenter.

9

De drivkrafter som förklaringar är uppbyggd av integrerar med varandra (Wendell, 2014).

Sven Lilja skriver att den engelska historiografen Arthur Marwick lanserade begreppet genetisk relationism vilket betyder att man sammanfattar tidens historiska kontinuitetsföreställningar. Historien sågs som ett kontinuerligt händelseförlopp där varje epok hade sina förutsättningar (Lilja, 1989).

4. Tidigare Forskning

I detta avsnitt kommer tidigare forskning kring datorspel i historieundervisningen att framföras. Till denna undersökning har jag inte hittat en liknande analysmetod som är kopplad till arbetets frågeställning, vilket medföljer att det är svårt koppla till tidigare forskning. En anledning till varför det är svårt att koppla tidigare forskning är på grund av att det är en nyskapande idé.

I Kevin Kees studie Computerized History Games: Narrative Options från 2011 studerar man hur man kan designa ett datorspel för att lära ut historia. I studien tar man fram olika former av datorspel. Kee (2011) skriver att olika typer av spelgenrer utvinner olika möjligheter. Studien kopplar tre historiska epistemologier till tre olika genrer av datorspel, vilket resulterar i tre alternativ att lära ut historia genom datorspel. Kee (2011) staplar upp en tabell där han kopplar spelens genrer till Seixas uppfattning om historia. De tre olika typer av spelgenrer som nämns är ”Best Possible Story”, ”Disciplinary History” och ”Postmodern History”. Kee (2011) kopplar dessa spelgenrer till historiska epistemologier som presenteras i studien: ”Game genre” (spelgenre), ”Narrative form” (narrativ) och ”Game play” (spelstil). Ett exempel som Kee (2011) tar upp i sin studie är att spelgenren ett ”Best Possible Story” lämpar sig bäst till actionspel med ett mytologiskt narrativ och en spelstil som Kee (2011) kallar för ”Ludus” vilket beskrivs i studien att spelaren har ett mål att spela efter (Kee, 2011).

I studien Press Play for Learning: A Framework to Guide Serious Computer Game Use in the Classroom skriven av Erica Southgate, Janene Budd, & Shamus Smith (2017) nämns att det har blivit en ökning av ”seriösa” spel för inlärning. Med ”seriösa” spel menar Southgate, Budd & Smith (2017) följande:

10

Educational games that use digital technology and can be played on desktop computers and video game consoles, or on mobile computing devices such as tablets and smartphones (Southgate, Budd & Smith, 2017, s. 2).

Deras studie är indelad i två syften där det ena är att få en överblick över hur man använder sig av ”seriösa” datorspel, hur effektiv inlärningen är och vilka funktioner lärare ska tänka på när man väljer datorspel. Det andra syftet innebär att de vill bidra med ett nytt, praktiskt och omfattat ramverk som är särskild designad för att hjälpa lärare att välja spel som är anpassad till undervisning. Ramverken är organiserade utifrån inlärning, pedagogik, läroplan, bedömning och teknisk kontext. I studiens slutsats kom Southgate, Budd & Smith (2017) fram till att det finns bevis att lärare kan använda sig av ”seriösa” spel för att öka elevers motivation och lärandemål. Dock hur bra man lyckas med att använda spel för att bidra till inlärning är beroende av lärarens kunskaper av vilka spel man ska välja och hur man implementerar det i klassrummet (Southgate, Budd & Smith, 2017).

I John K. Lee och Jeffrey Proberts (2010) studie Civilization III and Whole-Class Play in High School Social Studies studerar de årskurs 11 när eleverna spelar Civilization III. Syftet med studien är att låta elever spela Civilization III för att lära sig geografi och historia. Lee och Proberts studie är baserad på Kurt Squires tidigare studie där Squire undersökte tre elevgrupper som spelade Civilization III i högstadiet och gymnasiet. Squire stötte på utmaningar att använda ett så komplext spel som Civilization III men han kunde också konstatera att eleverna i hans studie utvecklade en unik och betydelsefull förståelse av världshistorien, geografin och politiken (Lee & Probert, 2010). Studien av Lee och Probert gick till på följande vis att i över nio sessioner fick eleverna i helklass spela tillsammans utifrån förutbestämda händelser i USA:s historia. Deras resultat är att Civilization III är ett komplext spel och det behövs kreativt tänkande för lärarna att använda spelet inom läroplanen om USA:s historia. Dock är spelet en effektiv metod att lära ut USA:s historia förutsatt att läraren öppnar upp för en dialog med elevernas erfarenheter från spelet. Lee och Probert (2010) nämner att lärare kan göra kopplingar mellan Civilization III och det centrala innehållet av USA:s historia men det är trevande och inte lika tydligt som vissa lärare är vana vid i deras vardagliga undervisning. Läraren i studien planerade i förväg kopplingar mellan spelet och det centrala innehållet. Enligt Lee och Probert (2010) kräver att man ska kunna förutse

11

händelser och att man är villig att anpassa sin undervisning när man väljer att ha undervisning genom Civilization III. Lee och Probert (2010) kom fram till i sin slutsats att man bör använda Civilization III i kombination med andra läraktiviteter som exempelvis: lärarledda lektioner, bakgrundsläsning, klassdiskussioner och kritisk analys (Lee & Probert, 2010).

5. Metod

Detta är en text- och dokumentstudie där en analys har gjorts av två läromedel och två datorspel utifrån historiska förklaringsmodeller för att kunna se vilka förklaringsmodeller som förekommer i datorspelen och läromedlen, samt om datorspelen eventuellt kan komplettera en del av historieundervisningen. Analysen har gjorts utifrån definitioner av förklaringsmodeller som förekommer i avsnittet om teoretiska utgångspunkter. Vid aktör- och strukturperspektivet har jag använt mig av Lilliestams (2013) definitioner och vid materialistisk- och idealistisk historiesyn har jag använt mig av Olle Larssons, Hans Almgrens och Birgitta Almgrens (2012) definitioner. Valen av läromedlen har gjorts utifrån egen användning på praktikskolor där dessa läromedel är en del av aktiv undervisning. Läromedlen är Gleerups Historia Hi: 7–9 och Liber förlags SO-S Historia. Gleerups Historia Hi: 7–9 är utformad av lärare och för lärare. Författarna till läromedlet har erfarenhet att undervisa i historia. Boken är skriven 2013 och är därmed anpassad till den nuvarande läroplanen. Liber förlags SO-S Historia ingår i en komplett bokserie för att nå målen i SO. Trots att boken är från 2008 används den i undervisning för nuvarande läroplan, LGR11. De två datorspel som valts, Sid Meier’s Civilization V och Assassin’s Creed III har stor global popularitet, men spelen har några år på nacken, 2010, respektive 2012. Spelen ingår i en spelserie vilket tyder på att spelen är populära nog att göra uppföljare, vilket båda spelen har. Viktigt att belysa att Assassin’s Creed III har en åldersgräns på 18+ och läraren bär därför ansvar om det ska användas i undervisningen.

Analysen har gjorts på de kapitel ur läromedlen som behandlar 1700-talet. Analysen började med läromedlet Historia Hi: 7–9 där anteckningar skrevs ner när texten visade på antingen en materialistisk- eller idealistisk historiesyn och ett aktör- eller

12

strukturperspektiv. Samma analysmetod har gjorts på SO-S Historia och datorspelen. Civilization V har spelats två gånger utan att en analys har genomförts för att förstå hur det går till. Den tredje gången har en analys gjorts från 1250 fram till 1800. Tidsåtgången för analysen var ca två timmar. Den sista analysen gjordes på Assassin’s Creed III. Analysen gjordes första gången spelet spelades och anteckningar fördes samtidigt som spelet spelades, alltså samma analysmetod som genomfördes med läromedlen. Tidsåtgången för analysen, huvuduppdraget, var ungefär 14 timmar. Datorspelen är två väldigt olika spel: Civilization V är ett turbaserat strategispel och Assassin’s Creed III är ett actionäventyr. Förklaringen av dessa spel kommer ske i resultatdelen.

Resultaten av analysen har jämförts mellan läromedlen och mellan datorspelen.

Jämförelsen har utgått utifrån vilka perspektiv och historiesyner läromedlen respektive datorspelen har/inte har. En diskussion huruvida det är möjligt att komplettera datorspel i historieundervisningen har sedan skett i diskussionsdelen utifrån svaren från resultaten. Svagheterna med detta arbete är att det är en liten undersökning som undersöker en begränsad period i historien. Dock är arbetets tidsåtgång anledningen till undersökningens begränsade antal både utav läromedel men också av datorspel. Det är viktigt att poängtera att Assassin’s Creed III tar lång tid att genomföra. Då analysmetoden har utgått ifrån endast två typer av historia förklaringsmodeller, då det finns fler, kan studien få ett annat resultat utifrån vilka historiska förklaringsmodeller man väljer att använda som analysmetod.

6. Resultat och analys

I detta avsnitt kommer först en beskrivning av läromedlen och sedan datorspelen. Därefter kommer resultaten presenteras, först från läromedlen och sedan datorspelen. Avslutningsvis kommer en jämförelse att ske mellan läromedlen och mellan datorspelen.

13

6.1 Beskrivning av läromedlen och datorspelen

Läromedlet Hi: historia 7–9 kommer att beskrivas först, sedan SO-S Historia. Därefter kommer Sid Meiers civilization V att beskrivas som följs av Assassin’s Creed III.

6.1.1 Beskrivning av Hi: historia 7–9

Läromedlet är från Gleerups och deras författare är lärare som har erfarenhet från klassrummet. Författarna som skrivit Hi: historia 7–9 är Erik Nilsson, Hans Olofsson och Rolf Uppström och sedan många år tillbaka verksamma som historielärare. Innehållsförteckningen tar oss igenom hela historien. Boken har nio stora kapitel som är indelade i mindre rubriker. De börjar med att förklara vad historia är genom minnen, spår och källor. Sedan tas antikens världar upp med fokus på Medelhavsvärldens antika kulturer, antikens Grekland och Romarriket. Nästa stora kapitel kallas ”Kulturmöten” och ”Kina under 2000 år - På andra sidan haven”. Därefter har boken kommit till 1700-talets revolutioner som detta arbetes analys kommer att fokusera på. Kapitlet tar upp tre revolutioner: industrialiseringen, amerikanska frihetskriget och franska revolutionen. Efter följer givetvis ”1800-talet” och de två underrubriker som framkommer är världen under 1800-talet och Sverige under 1800-talet. Därefter kommer kapitlet ”Världskrigens tid” som tar upp första världskriget, mellan två krig och andra världskriget. De två nästkommande kapitlen är ”Efterkrigstiden” och ”Sverige under 1900-talet”. Boken avslutas med kapitlet ”Mot en enad värld?” som handlar om nutidshistoria.

Boken följer världshistorien men innehåller också extra material i form av olika källövningar, fördjupningar och elevövningar som inte ingår i den centrala texten i boken. I exempelvis i kapitlet om 1700-talet i underrubriken Amerikanska frihetskriget finns källövningen ”Karikatyrer” på sidan 140. Där man förklarar först vad en karikatyr är där det finns en karikatyrbild över en speciell situation i Napoleons liv. Bilden är över den engelske kungen George III när han tittar förvånat på den lilla segelbåten som är på väg mot honom. Konstnären är James Gillray. Övningen går ut på att eleverna ska svara på två frågor utifrån bilden om eleven kan lista ut vilken situation det är och om tecknaren av bilden har en positiv eller negativ inställning till Napoleon och därefter motivera sitt svar.

14

6.1.2 Beskrivning av SO-S Historia

Läromedlet är från Liber och ingår i SO-serien från Almqvist & Wiksell. SO-serien är en serie med böcker som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i SO. Boken är indelad i 23 kortare kapitel som har fokus på specifika händelser/platser. Dessa kapitel är följande: Forntid– från samlare till stadsbo, Antiken – det gamla Grekland, antiken – det romerska riket, Medeltiden, Nya tiden, Sverige stormakt i Europa, Livet i Sverige under 1600-talet, Frihetstiden, Gustav III:s tid, Franska revolutionen, Fabriker byggs – den industriella revolutionen, Nya åsikter om hur samhället borde se ut, I industrisamhällets värld – imperialism, industri och demokrati i Sverige, USA – det nya landet, första världskriget och ryska revolutionen, Mellankrigstiden, Andra världskriget, Sverige och Västeuropa under efterkrigstiden, det kalla krigets tid, Afrika, Asien och Sydamerika under andra hälften av 1900-talet, Kommunismens fall – kalla krigets slut och 1900-2000. Boken har en central historieskrivning som behandlar de största historiska händelserna i den tidsepoken. Dock finns det olika fördjupningsavsnitt i de flesta kapitel. Ett exempel på detta är i kapitlet om Gustav III:s tid, där finns det en fördjupning på sidan 184 om kungens nya reformer.

6.1.3 Beskrivning av Sid Meiers Civilization V

Sid Meier’s Civilization V (Civilization V) är det femte spelet i Civilization serien. Spelet är ett turbaserat strategispel där du som spelare ser världen ifrån ett ovanifrånperspektiv. Du ska sträva efter att bli världsledare genom att utveckla och leda ett samhälle från mänsklighetens början till rymdens era. På väg till att nå ditt mål kan du starta krig, skapa fred, upptäcka nya teknologier, bygga stora imperium och stå öga mot öga mot historiens mäktigaste ledare. Spelet erbjuder en obegränsad mängd av miljöer som du som spelare kan utforska, slåss om för att själv ta kontroll över det. Som nybörjare i spelet får du hjälp och tips från olika rådgivare för att kunna utveckla ditt samhälle. Som spelare kan du skriva din egen historia och välja bland 18 historiska samhällen. Du kan även förhandla med historiens främsta ledare och skapa allianser som hjälper dig till ditt mål att bli världsledare (Civilization, 2016). Några exempel på ledare och samhällen man kan välja är: Alexander den store (Grekland), Julius Caesar

15

(Romarriket), Bismarck (Tyskland), Gandhi (Indien), Wu Zetian (Kina) och Elizabeth I (England). Varje ledare och samhälle har specifika förmågor som ska spegla det historiska som samhället är känt för som exempelvis Englands flotta kan röra sig längre på havet än andras på kartan, vanligtvis kan man röra sig fem rutor men England kan röra sig sju, Genghis Khan (Mongoliet) har starkare militär. Varje samhälle har också två unika enheter, eller en enhet och en byggnad som exempelvis en typ av soldat. Innan man börjar spela får man bestämma vilken ledare man vill spela som och därmed blir samhället kontrollerat efter vilken ledare man väljer. Om man väljer till exempel Washington spelar man som USA och attributen för det samhället är att militären kan se längre på kartan och det är billigare att köpa land. Efter att man valt ledare väljer man vilken typ av karta/värld man vill spela. De typer av kartor som finns att välja bland är: kontinenter, pangea, skärgården, fractal och hela världen. Vilken karta man väljer bestämmer hur världen ska se ut när man spelar. Man kan även välja storlek på kartan beroende på hur länge och hur många samhällen du vill spela mot. Som spelare har du också möjlighet att välja svårighetsgrad och i vilken takt spelet spelas. Man kan även välja att börja spela i en specifik tidsålder, annars börjar man alltid från början.

6.1.4 Beskrivning av Assassin’s Creed III

Assassin’s Creed III är ett actionäventyrspel som blandar snabbheten och striderna som ingår i actiongenren med den utforskning och pusslandet som ingår i äventyrsgenren. Spelet har ett tredjepersonperspektiv vilket betyder att man ser sin spelkaraktär röra på sig och att kameran vilar lite ovanför karaktären. Spelet är en narrativ berättelse som utspelar sig mellan åren 1754–1782. Spelet kan kopplas till den typ av ”Best Possible Story” spelgenre som Kee (2011) presenterar i sin studie, vilket är ett mytologiskt narrativt spel där spelaren delvis har ett mål att uppfylla. Majoriteten av spelet utspelar sig under det amerikanska frihetskriget och historiska personer som George Washington, Samuel Adams, Charles Lee, Thomas Jefferson och Benjamin Franklin är några som man får bekanta sig och integrera med. Historien börjar i nutid och man spelar som Desmond. Desmond och hans gäng försöker öppna en stor magisk dörr i en grotta men de behöver tre kraftkällor (power source i spelet) och en nyckel. Problemet är att Desmond och hans gäng vet inte var denna nyckel är och de använder därför en

16

högteknologisk apparat som gör att man kan uppleva sekvenser i historien för att ta reda på vad som egentligen har hänt. Desmond kopplar sig till apparaten och det första som sker är att man spelar som Thomas Hickey i Covent Garden 1754 i London. Det första målet är att stjäla ett magiskt halsband som utmärker sig som en nyckel, den nyckel som behövs för Desmond och hans gäng ska kunna öppna dörren. I berättelsen får Thomas Hickey en son med en indiankvinna. När indiansonen är ute och leker med andra barn från byn stöter de på Charles Lee och hans kompanjoner. Charles bränner ner indianbyn och pojkens mamma avlider tragiskt i elden. Några år senare får pojken ett uppdrag av en övernaturlig kvinna som berättar att han har ett öde vilket är att han ska rädda sin by från tempelriddarna. Indianpojken ska söka upp en man vid namn Achilles för att bli tränad av honom. Efter lite motgångar blir pojken till slut tränad av Achilles och får namnet Connor och blir en del av gruppen lönnmördarna (Assassins i spelet). Connor är ute efter att döda tempelriddarna för de är ansvariga för mordet på hans mamma samt att förhindra att de förstör hans indianby. Som hjälp på vägen får Connor stöd från den amerikanska armén i utbyte mot att Connor hjälper armén.

6.2 Analys av Hi: historia 7–9

Det första läromedlet som analyseras är Hi: historia 7–9 skriven av Erik Nilsson, Hans Olofsson och Rolf Uppström. Analysen sträcker sig enbart över kapitlet ”1700-talets revolutioner” som är från sida 98 till 142. I kapitlet nämns industriella revolutionen, amerikanska frihetskriget samt franska revolutionen. I början av kapitlet finns en summering av de tre revolutionerna.

6.2.1 Industriella revolutionen

Kapitlet börjar med en kort summering av hur den industriella revolutionen påverkade historien. Kapitlet fortsätter sedan med en kort bakgrund om hur Storbritannien såg ut som land och varför det var bra anpassat till en industriell revolution. Kapitlet är indelade i underrubriker som behandlar olika områden som utvecklades under revolutionen.

17

Kapitlet sträcker sig från sida 100 till 117. I första stycket står det följande: ”Vattenleder med kanaler och slussar gjorde det lätt att ta sig fram och frakta varor inom landet” (Nilsson, E, Olofsson, H, Uppström, R, 2013, s. 101). Detta är ett exempel på en materialistisk historiesyn då varor och handel är centrala drivkrafter för att utveckla ekonomi. Senare i samma stycke står det att det var regler/lagar som reglerade vad man gjorde och som gjorde att man lever tryggt i landet, samt stora förändringar i jordbruket som blev början på revolutionen. Detta tyder på att det är uppfinningar och handel som är de största drivkrafterna till att samhället utvecklades och därmed kan också kopplas till en materialistisk historiesyn. Vidare i kapitlet kommer en rubrik vid namn Industrin. I

första stycket under denna rubrik står följande: ”Det var en rad omständigheter som tillsammans gjorde att den industriella revolutionen startade just i Storbritannien under 1700-talets första hälft. Här följer de viktigaste” (Nilsson, E, Olofsson, H, Uppström, R, 2013, s. 103). Efter detta stycke tar författarna upp kapital, råvaror, arbetskraft, uppfinningar, marknad och industriägarna. Alla dessa omständigheter är kopplade till ekonomi vilket är de centrala drivkrafterna för en materialistisk historiesyn.

Därefter följer en källövning om livet i gruvorna som förklarar att det brittiska parlamentet undersöker förhållandena i gruvor och fabriker, mest på grund av antalet barn som jobbar där. Det är två utdrag ur Parliamentary Papers från 1842 som ska analyseras. Det ena utdraget är en beskrivelse av arbetsplatsen, troligen av en person från det brittiska parlamentet. Det andra utdraget är skrivet av en kvinnlig gruvarbetares egna erfarenheter.

Båda utdragen är skrivna ur ett aktörsperspektiv då det är individen och deras handlingar som står i centrum.

Nästa rubrik i kapitlet handlar om industrin förändrar världen och belyser hur spridningen av den industriella revolutionen påverkar människorna på flera områden. De områden som författarna belyser är befolkningsökningen och urbaniseringen. En elevuppgift kopplat till denna del handlar om smittkoppor och hur Jenner uppfinner vaccinet. Denna del av kapitlet avslutas med att förklara att en ny värld bildas. Följande citat är tagit från underrubriken En ny värld:

18

Industrialiseringen skapade en ny värld för människorna. Vetenskap och teknik förändrade vardagslivet på alla områden. Fabrikerna tillverkade nya varor i mängder man aldrig tidigare sett. Ångbåtar och järnvägar gjorde det enklare att resa inom och mellan länder. (Nilsson, E, Olofsson, H, Uppström, R, 2013, s. 110).

I citatet är det tydligt att uppfinningarna är de centrala drivkrafterna för att utveckla samhället. Därmed är den materialistiska historiesynen den övergripande förklaringsmodellen.

I detta avsnitt finns ännu en elevuppgift som heter Ett stort steg för mänskligheten. Denna förklarar problematiken med att lägga ut telegrafkablar till havs då drottning Victoria skickade ett telegram till USA:s president 13 augusti 1858. Övningen är ännu ett exempel på hur uppfinningar är drivkrafterna för att föra samhället framåt. Nästa avsnitt i kapitlet kallas ”industrialiseringen kommer till Sverige” och förklarar närmre hur textil-, skogs-, verkstads- och järn- och stålindustrin utvecklades. I nästa avsnitt skriver författarna närmre om levnadsvillkoren för människorna som arbetar inom industrin i Sverige. De områden som behandlas är förhållandena i bostäderna och hur arbetsmiljön är. Kapitlet avslutas med en elevuppgift/källövning som heter ”Den vita pesten” som är en djupdykning om hur lungsot och lungtuberkulos breder utsäg i en källtext från en pojke vid namn Nils, källan är från 1898.

Genom hela kapitlet förklaras utvecklingen av den industriella revolutionen med ett strukturperspektiv. Väldigt få enskilda individer nämns vid namn förutom vid speciella avsnitt som antingen är en källuppgift eller en fördjupning som inte är en del i själva brödtexten. Exempel på aktörer som nämns är vid uppgiften om telegrammet där Drottning Victoria skriver ett telegram till USA:s president. Trots att en aktör nämns är det inte aktörens handlingar som är den centrala drivkraften.

6.2.2 Amerikanska frihetskriget

Kapitlet börjar med att förklara Boston Tea Party i en kort summering. Kapitlet sträcker sig från sidan 118 till 127 med totalt nio sidor, vilket är en stor skillnad gentemot

19

industriella revolutionen som beskrivs på 17 sidor. Kapitlet börjar på liknande sätt som industriella revolutionen genom att förklara hur miljön och landet såg ut när händelserna började utveckla sig. Det första avsnittet heter Besegrade fiender och nya skatter och förklarar hur bland annat bråket om skatterna var en drivkraft för det amerikanska frihetskriget. Detta ger en materialistisk historiesyn på frihetskriget. Vidare i avsnittet skrivs det om britternas syn på utvecklingen i kolonierna. I underrubriken ”självständighetsförklaringen” summeras kriget på följande sätt:

Strider bröt snart ut på många ställen i Amerika. Samtidigt som dessa pågick samlades valda ombud för kolonierna i Philadelphia och efter många och långa diskussioner förklarade amerikanerna sig till sist för självständiga från Storbritannien. (Nilsson, E, Olofsson, H, Uppström, R, 2013, s. 120).

Som man ser i citatet ger författarna inga detaljerade förklaringar på vad som hände utan ger mer generella förklaringar. Författarna fortsätter med att förklara att kriget fortsatte under flera år och att Storbritannien inte erkände förrän 1783 den nya staten USA, vilket är sju år efter självständighetsförklaringen. Nästa avsnitt heter Amerikanska frihetskrigets betydelse där man förklarar likt titeln vilken betydelse kriget hade för historien. Författarna beskriver också att en koloni som gjorde uppror mot sitt moderland var något nytt i historien och att denna nyhet spreds runt hela jordklotet och man diskuterade om man var för eller emot i många länder. Författarna beskriver också vad för betydelse det amerikanska frihetskriget fick. I det första stycket står det följande:

I självständighetsförklaringen från den 4 juli 1776 förklarade upprorsmännen att ”alla människor har skapats lika” med rätt till ”liv, frihet och strävan efter lycka”. De hävdade också att en regerings viktigaste uppgift var att trygga dessa rättigheter. (Nilsson, Olofsson och Uppström, 2013, s. 121).

Detta är ett tydligt exempel på en idealistisk historiesyn där idéer som exempelvis mänskliga rättigheter står i centrum.

I avsnittet som följer tar författarna upp en del missnöjda grupper om den nyblivna staten och grupperna får ett kollegialt aktörsperspektiv som enligt Lilliestam (2013) klassas som primärt oorganiserat. De primära oorganiserade grupper som nämns är kolonister,

20

britter, lojalister, det vanliga folket, kvinnorna, slavarna och ursprungsbefolkningen. Författarna framhäver de olika gruppernas perspektiv på att kolonisterna lyckades få självständighet från Storbritannien.

Kapitlet om det Amerikanska frihetskriget avslutas med en övning om historieanvändning samt en källövning. Övningen om historieanvändning handlar om Mount Rushmore och att den amerikanska historieskrivningen nästintill bara handlar om vita människor där andra etniska grupper hamnar i skymundan. Källövningen handlar om ett foto som påstås föreställa indianhövdingen Crazy Horse.

6.2.3 Franska revolutionen

Kapitlet börjar med en kort summering av stormningen av Bastiljen. Kapitlet sträcker sig från sidan 128 till 143 ett omfång om 15 sidor. Detta kapitel följer samma mönster som föregående kapitel, och börjar med en förklaring av hur landet såg ut innan revolutionen började. I ett stycke under första avsnittet står det följande:

Frankrike hade tvingats ta stora lån för att bygga krigsskepp och köpa vapen, och den som lånar måste till sist betala tillbaka. Men den franska statens kassakista var nästan tom. Vem skulle betala? Och kunde någon betala? (Nilsson, Olofsson och Uppström, 2013, s. 129).

I citatet ser man att det är de ekonomiska drivkrafterna som är viktiga vilket tyder på en materialistisk historiesyn. När man läser vidare i kapitlet under underrubriken ”ja, vem kunde betala?” står det att Frankrikes befolkning tillhörde tre olika stånd. Beskrivningarna av stånden tyder på primära oorganiserade grupper vilket är prästerna, adeln och det tredje ståndet. Det är ett kollegialt aktörsperspektiv med inslag av en materialistisk historiesyn som diskuterar hur och vem skatterna skulle betalas av. Precis som beskrivningen av det amerikanska frihetskriget börjar den franska revolutionens historiesyn med materialistiska inslag av skatter. Under nästa avsnitt, Revolution, förklarar författarna hur generalständerna blir en nationalförsamling och fördelningen av rösterna bland de tre stånden blir mer rättvis. I nationalförsamlingen skrivs det till en deklaration om de mänskliga rättigheterna. I boken står det följande: ”Den började med

21

orden: ’Människorna föds och förblir fria och lika i rättigheter’. Det dröjde inte länge förrän ’frihet, jämlikhet, broderskap’ blev revolutionens slagord.” (Nilsson, Olofsson och Uppström, 2013, s. 132). Citatet visar att det är idéer som nu blir de centrala drivkrafterna för beskrivningen av den franska revolutionen.

Nästa avsnitt heter Husarrest och flyktförsök där man tar upp kvinnotåget till Versailles där de beskriver att många politiska förändringar var bra, men att bröden inte blivit fler eller billigare. I början av oktober gick tusentals kvinnor framför rådhuset i Paris för att kräva bröd och sedan fortsatte ca 5,000 av dem till Versailles beväpnade med sopkvastar, pikar och gevär. Många adelsmän var missnöjda med samhällsutvecklingen och försökte fly landet. Även kungafamiljen försökte fly men kungen avslöjades och kungafamiljen fick återvända. Nu började olika åsikter om kungen födas då många ansåg att enligt kungens flyktförsök var han en förrädare. Två motpoler växte fram där jakobiner/vänstern ville införa en republik precis som i USA och där högern ville bevara monarkin. Detta är ännu ett exempel på ett kollegialt aktörsperspektiv med primära oorganiserade grupper. Avsnittet fortsätter med att kungen låtsades stödja revolutionen för att fortsätta delta i landets styrelse. Flera grannländer var rädda att revolutionen skulle spridas och Ludvig XVI övertalade nationalförsamlingen att starta krig med grannländerna runt Frankrike. Dock var detta ett dubbelspel av kungen då han ville att Frankrike skulle förlora och att han återigen skulle komma till makten. Det är ett exempel på hur en aktörs (Ludvig XVI) handlingar påverkar samhällsutvecklingen. Nästa avsnitt heter Giljotinen regerar och beskriver händelserna när kungen grips och ställs inför rätta och sedan avrättas. Trots att det kollegiala aktörsperspektivet är det centrala perspektivet i avsnittet finns det exempel på enskilda aktörer och en sådan är Robespierre. Författarna beskriver den franska revolutionens fortsatta utveckling med hjälp av Robespierres handlingar och vad för konsekvenser de fick. Följande citat är taget från hur Robespierre tyckte Frankrike skulle räddas: ”Enligt Robespierre kunde Frankrike bara räddas genom ’en enda vilja’. Och med hårdhet och kraft försökte han nu slå ner alla revolutionens fiender.” (s. 135, Nilsson, Olofsson och Uppström, 2013).

Det näst sista avsnittet heter ”Napoleon tar makten” och tar upp historien om hur Napoleon tar makten. I underrubriken ekonomisk krigföring står det följande:

22

Efter misslyckandet vid Trafalgar bestämde sig Napoleon istället för ekonomisk krigföring. 1806 införde Frankrike kontinentalblockaden. Det innebar att de europeiska länderna inte längre fick köpa några brittiska varor. Napoleon hoppades att detta skulle leda till ekonomisk kris och oroligheter i Storbritannien. I så fall skulle landet till sist tvingas gå med på fred.” (Nilsson, Olofsson och Uppström, 2013,s.137–138).

I citat ovan ser man tydligt hur det är ekonomiska faktorer som är drivkraften bakom historieskrivningen och därmed en materialisk historiesyn. I det sista avsnittet framställs vad som blev kvar av revolutionen. Här listas flera mål och några exempel: mänskliga rättigheter var lag i Frankrike, slaveriet började avskaffas i kolonier, lagen var lika för alla, tortyren avskaffad i fängelser, religionsfrihet, tullar togs bort inom landet, pressfrihet infördes. Det listas primärt idealistiska faktorer men även en materialistisk faktor, vilket är att tullar tog bort inom landet.

6.3 Analys av SO-S Historia

Analysen kommer behandla de avsnitten som tar upp 1700-talet i boken: Frihetstiden, Gustav III:s tid, Franska revolutionen, Fabriker byggs – den industriella revolutionen samt, Nya åsikter om hur samhället borde se ut.

6.3.1 Frihetstiden och Gustav III:s tid

I början av kapitlet om frihetskriget summeras de största händelserna under denna tid. Frihetskriget sträcker sig mellan sidorna 160–177. I den korta summeringen i början av kapitlet står det följande: ”Det var en tid med stora förändringar. Sverige påverkades av nya idéer från Europa.” (Ivansson, E & Tordai, M, 2008, s. 161) Citatet tyder på en idealistisk historiesyn då texten styrker att idéer har påverkat Sveriges utveckling. Vidare i kapitlet beskrivs utvecklingen av de första politiska partierna utifrån Arvid Horns handlingar. Författarna beskriver hur Arvid Horn var en klok och modig general men som politiker blev han lite mer försiktig. Detta är ett exempel på en enskilds aktörs påverkan på samhällsutvecklingen. Författarna beskriver sedan att ordet frihetstiden

23

används för att svenskarna var fria att styra sitt land men att det var långt ifrån sanningen då de flesta inte hade en politisk makt. Nästa stycke förklarar att 1738 fick Arvid Horn många motståndare och fick därmed avgå. Hattarna tog makten och startade ett krig mot Ryssland som slutade med att ryssarna segrade stort och kunde tagit hela Finland från Sverige men kejsarinnan Elisabet bestämde att bara ta några södra bitar av Finland i utbyte mot att få bestämma vem som skulle bli nästa kung i Sverige. År 1751 dog Sveriges dåvarande kung och den ryska kejsarinnans släkting Adolf Fredrik blev svensk kung. Detta är ett tydligt exempel på hur författarna framför ett aktörsperspektiv både från enskilda aktörer som den ryska kejsarinnan Elisabet men också primära oorganiserade grupper som mössorna och hattarna. Efter detta ger boken elevuppgifter som 13 frågor på texten och tre frågor där man ska arbeta med texten och sedan ytterligare två frågor där man ska fundera och diskutera.

Vidare i kapitlet berättas det hur jordbruket förbättrades på grund av olika uppfinningar som tex skiftesreformen. Uppfinningar som är drivkrafter tillhör som tidigare redovisats en materialistisk historiesyn. Den materialistiska historiesynen visar sig också i en fördjupning kring hur samerna tvingades betala höga skatter. Vid en bildtext står det följande: ”Samerna skulle betala skatt till svenska staten. Vid bordet lämnar några samer skinn som betalning till skatteindrivaren.” (Ivansson, E & Tordai, M, 2008, s. 171). Nästa avsnitt heter Upplysning och vetenskap och förklarar hur olika idéer sprider sig, som exempelvis tryckfriheten. I de två första styckena förklaras hur de olika idéerna växer fram ur ett strukturperspektiv. Ett exempel av strukturperspektivet är i följande citat: ”I Europa började vissa författare sprida nya tankar som handlade om att alla människor hade vissa medfödda rättigheter. (Ivansson, E & Tordai, M, 2008, s. 172). I slutet av avsnittet tas Carl Linnaeus historia upp; hur han gick till att vara en ung student i Uppsala till en av historiens främsta vetenskapsmän. Man följer Carls handlingar hur han som enskild aktör förändrade samhället. Avsnittet har en övergripande materialistisk historiesyn med både struktur- och aktörsperspektiv.

Nästa kapitel sträcker sig från sidan 178–187 och berör Gustav III:s tid och är väldigt aktörbaserat då kapitlet fokuserar på berättelsen om hur kronprins Gustav blir kung. I

24

kapitlet finns det exempel på både materialistisk och idealistisk historiesyn. Ett exempel på idealistisk historiesyn framkommer i följande citat: ”Samtidigt som Sverige fått en enväldig kung spreds upplysningens tankar i Europa. De handlade om mänskliga rättigheter och att folken själva borde styra sina länder” (Ivansson, E & Tordai, M, 2008, s. 184). Den materialistiska historiesynen träder fram i kapitlet när man beskriver hur Stockholm såg ut under 1700-talet. I följande citat kan man se en tydlig materialistisk historiesyn:

Till Stockholm skeppades det mesta som skulle exporteras till andra länder. Därför flyttade många till Stockholm. De som tjänade pengar på sjöfarten och handeln byggde upp stora vackra palats efter kajen mitt i staden (det som idag är Gamla stan). Dessa människor levde ett gott liv med mycket pengar och lyx. (Ivansson, E & Tordai, M, 2008, s. 182).

6.3.2 Franska revolutionen

Kapitlet börjar med en väldig kort sammanfattning om revolutionen och sträcker sig mellan sidorna 188–201. Det är tydligt redan i första stycket i ”det mäktiga Frankrike” att den idealistiska historiesynen träder fram. Författarna skriver om trender inom mode, konst, dans och musik som ofta kom från Frankrike. Nya böcker och teaterpjäser var ofta på franska. Därefter följer rubrikerna Varför blev det revolution? Och Revolutionen börjar. I underrubriken Varför blev det revolution tar författarna upp tre orsaker till varför det blev revolution. Den första orsaken är att det började komma fler böcker och tidningar som handlade om att det var orättvist att styra landet på det gamla vanliga sättet. Den andra orsaken var att kungen Ludvig XVI var varken en stark makthavare eller särskilt smart och att statens pengar gick till dyrbara krig, praktfulla kläder, stora slott och annan lyx. Den tredje orsaken var att landet drabbades av svår missväxt vilket i kombination till att bönderna behövde betala allt mer pengar till staten på grund av deras konsumtion av lyxvaror gjorde att man inte fick råd att köpa bröd. Dessa orsaker berättas från ett strukturperspektiv och den första orsaken har en idealistisk historiesyn dock har orsak två och tre en materialistisk historiesyn då de handlar om betalande av skatter. Ett ytterligare exempel på idealistisk historiesyn är hur riksdagen beskrivs när nationalförsamlingen bildades samt hur ståndssamhället avskaffades, vilket beskrivs i följande citat:

25

Bråket slutade med att riksdagsmännen från tredje ståndet bestämde sig för att bojkotta kungens riksdag. I stället bildade de en egen riksdag som de kallade

nationalförsamlingen. Där fanns inga stånd, utan där gällde regeln en man en röst.

(Ivansson, E & Tordai, M, 2008, s. 192).

I slutet av kapitlet ändras det till ett aktörsperspektiv när författarna beskriver Napoleon ur hans perspektiv. Ett tydligt exempel är följande citat: ”Till slut, 1799, gjorde en ung general militärkupp och tog makten ifrån politikerna. Hans namn var Napoleon Bonaparte.” (Ivansson, E & Tordai, M, 2008, s. 197). Trots att kapitlet främst har ett strukturperspektiv framkommer det en del primära oorganiserade aktörer. Ett exempel är i underrubriken skräckväldet när man beskriver hur männen och medelklassens intentioner som är de centrala drivkrafterna i utvecklingen av samhället.

6.3.3 Fabriker byggs och nya åsikter om hur samhället bör se ut

I boken har den industriella revolutionens kapitel fått namnet Fabriker byggs och sträcker sig mellan sidorna 202–215. Precis som föregående kapitel börjar det med en kort summering om vad som hände och hur det förändrade samhället. I första avsnittet beskrivs det hur en av orsakerna till hur den industriella revolutionen satte igång är att uppfinningar utvecklade den industriella revolutionen. En annan förändring som författarna nämner som orsak till industriella revolutionen är att fabriker byggs för att tillverka tyg och att spinnmaskiner uppfanns och en konsekvens av detta blev att produktionen ökade. Detta är tydliga exempel att boken har en materialistisk historiesyn. Texten beskriver också händelseförloppet ur ett strukturperspektiv då man skriver hur dessa uppfinningar påverkade samhället. Kapitlet följer samma struktur på nästkommande sidor där rubriken är England hade allt som behövdes för den industriella revolutionen. I slutet av kapitlet får läsaren ta del av olika levnadsvillkor från olika typer av grupper i samhället. Dessa olika grupper är klassade som primära oorganiserad och framställs i boken som: fabriksarbetarna, arbetarkvinnorna och medelklassen. Följande citat tyder på att det är idealistisk historiesyn när man beskriver levnadsvillkoren för fabriksarbetarna:

26

Om arbetarna på en fabrik vägrade att jobba för att de ville ha högre lön, kunde det komma polis eller militär. Att strejka var nämligen olagligt. Att bilda fackföreningar som arbetade för att höja lönerna var också förbjudet. (Ivansson, E & Tordai, M, 2008, s. 209).

I kapitlet nya åsikter om hur samhället borde se ut börjar med en kort summering om de ideologier som utvecklades och sträcker sig mellan sidorna 216–225. Hela kapitlet är väldigt styrt av en idealistisk historiesyn som redan träder fram i summeringen: ”Ungefär samtidigt med den stora samhällsomvandlingen kom en rad nya viktiga idéer om hur samhället borde se ut.” (Ivansson, E & Tordai, M, 2008, s. 216). I kapitlet tas några ideologier upp som till exempel liberalism, nationalism och socialism. I texten framhävs varje ideologi till en specifik primär oorganiserad grupp och därmed blir det en blandning av kollektiv aktör och en idealistisk historiesyn. Exempelvis att författarna framför socialismen som arbetarnas ideologi.

6.4 Analys av Sid Meier’s Civilization V

För det första spelet valdes Washington som ledare och därmed USA som samhälle. Typ av karta som valdes var kontinenter och storleken liten. Svårigheten sattes till nybörjare och tidsåtgång standard. Tiden sattes till renässansen, vilket enligt spelet är från 1250 e.v.t, detta för att kunna se hur valen jag gjorde påverkade tiden vid 1700-talet. Spelet börjar med att man får tre grupper med militärer, två grupper med nybyggare och en grupp arbetare. Nybyggarna behövs för att kunna bygga upp en stad och arbetarna jobbar inom stadens gränser för att antingen öka produktion av material eller mat. Nybyggarna byggde två städer Washington respektive New York. När en stad grundas sätts en gräns som expanderar allt eftersom staden växer. Kartan är designad utifrån hexagoner där varje hexagon räknas som ett steg och kan innehålla olika typer av material som behövs för att etablera en civilisation. Washington placerades nära tillgång till vin och mat medan New York placerades nära ett vattenhål samt guld. När man har börjat bygga städer får man olika alternativ att börja forska om nya uppfinningar. Eftersom spelet började från 1250 får man automatiskt alla uppfinningar som hör till de tidigare epokerna. Uppfinningarna är indelade i olika epoker där ”ancient era”, som kan

27

översättas till den antika epoken, innefattar krukmakeri, djurskötsel, pilbågsskytte och gruvarbete. Varje uppfinning leder sedan till en ny typ av uppfinning och du som spelare får själv välja vilka uppfinningar du vill forska om. Under renässansepoken kan man forska om astronomi, akustik, bankväsendet, tryckpress och krut. Jag valde att forska om krut för att kunna använda den speciella enhet som tillhör USA. Den speciella enheten kallas i spelet för ”minutemen” och är en av spelets första militärenheter som använder sig av skjutvapen. Dessa uppfinningar tyder på en tydlig materialistisk historiesyn för uppfinningarna har en central roll i spelet för att kunna utveckla samhället.

Efter forskning har valts kan man välja mellan olika sociala strategier. Från år 1250 kan man välja mellan åtta sociala strategier (i spelet kallat policies) där varje strategi ger samhället unika egenskaper. De sociala strategier som man kan välja bland vid denna tidpunkt är: tradition, liberty, honor, piety, patronage, freedom, rationalism och commerce. Från början är det bara möjligt att välja två sociala strategier och de jag valde var rationalism och freedom men allt eftersom tiden går kan man utöka sina sociala strategier. Freedom innebär att alla städer man äger får mer försvar mot attacker. Inom ”freedom” kan man välja ytterligare egenskaper där ”civil society” är en egenskap som menas att alla specialister konsumerar bara hälften av mat som en medborgare gör. Detta är en viktig del av spelet på grund av desto fler medborgare du har i en stad desto mer mat konsumeras och därmed måste produktionen öka. Om du inte behöver lika mycket mat behövs inte lika stor produktion av specifikt mat och du kan därmed fokusera att utveckla andra produktioner. Den sociala strategin rationalism är designad för att öka forskningar kring uppfinningar. Man får 10% effektivare forskning så länge ditt imperium är glada. Inom rationalism finns det också ytterligare egenskaper där humanism är en av dem vilket ger +1 lycka från varje universitet, observatorier och skolor städerna har. Den egenskapen tyder klart att man vill främja den idealistiska historiesynen genom att lägga stor vikt vid byggandet av exempelvis skolor för att främja kunskapen i samhället. Med de val som nu har gjorts är den övergripande historiesynen idealistisk, med argument för att de sociala strategierna du väljer formar vilket typ av samhälle och imperium du vill utveckla och bygga. Det finns tendenser på en materialistisk historiesyn med utvecklandet av uppfinningar vilket spelar stor roll för hur samhället utvecklar sig men det är inte den övergripande historiesynen.

28

Som jag nämnde i första stycket av detta avsnitt väljer man en ledare som representerar samhället. När en ledare är vald och spelet ska ta sin början dyker det upp ett fönster med historiska fakta om den valde ledaren. För ledaren Washington för USA kommer följande citat från texten:

The United States is a nation of immigrants, filled with optimism and determination. They lack only a leader to help them fulfill their promise. President Washington, can you lead the American people to greatness? Can you build a civilization that will stand the test of time? (Civilization V, 2010).

Trots att ledarna är en central del i spelet är det inte ledarnas intentioner som är den centrala drivkraften. Ledaren agerar som samhällets front när man stöter på andra samhällen. Annars är det strukturen och hur samhället ska byggas upp som är den övergripande drivkraften. Det är spelaren som bestämmer hur samhället ska utvecklas och vilka sociala strategier samt forskning som imperiet ska byggas på. Därför är det strukturperspektivet som är det övergripandet perspektivet. När ledarna möts för att diskutera statusförhållanden mellan varandra möts man av en bild av respektive samhällens ledare. Dock är det fortfarande samhället som står i centrum oavsett vad ledarna bestämmer. Exempelvis kan ledarna bilda en vänskap genom handel för att utbyta material som respektive samhälle är i behov av.

Spelet visar både en materialistisk historiesyn genom att välja uppfinningar som påverkar hur samhället utvecklas och en idealistisk historiesyn då de sociala strategierna vilar på idéer om hur samhället ska formas. Spelet har ett tydligt strukturperspektiv då det är samhällets uppbyggnad och struktur som är det centrala i spelet.

6.5 Analys av Assassin’s Creed III

Assassin’s Creed III har ett tydligt aktörsperspektiv genom hela spelet. Man får bekanta sig med både aktörer som är fiktion men även som har funnits genom historien. Ett exempel på en fiktionsaktör är lönnmördaren Connor som spelaren får kontrollera. Man får aktivt vara med under flera historiska händelser. Ett exempel som styrker att spelet har ett aktörs perspektiv är att man som Connor hjälper Samuel Adams att förstöra handeln för britterna genom att kasta te från fartyg i hamnen. I uppdraget får man aktivt

29

kasta te överbord samtidigt som man skyddar Paul Revere och William Molineux från brittiska soldater. Både slagen vid Lexington och Concord och slaget vid Bunker Hill har man som spelare viktiga uppgifter för att den amerikanska armén ska lyckas att stå emot britterna. Efter slagen vid Lexington och Concord träffar Connor George Washington första gången och följande citat är från mötet:

Samuel Adams: ’Connor, allow me to introcude you to our newly appointed

Commander-in-Chief, George Washington’. Washington: ’Ah! So you’re the one who saved Sam and John at Lexington.’ Connor:’It was the Patriots who did that. I merely lent support.’ Washington: ’As humble as he is brave. We could use more men like you.’ (Assassin’s Creed III, 2012).

Citatet visar hur starkt aktörsperspektivet är i spelet och man som spelare får ett hum om hur detta hade kunnat se ut i verkligheten. I slaget vid Bunker Hill har Connor en uppgift att mörda John Pitcairn men problemet är att han är i Boston med tusen soldater som skyddar honom. Connor och general Israel Putnam kommer på en plan att Connor ska utplåna de två skepp som konstant skjuter på den amerikanska armén i ett försök att locka fram britterna. Detta lyckas såklart och det kända slaget vid Bunker Hill tar sedan vid.

Den övergripande historiesynen är idealistisk. Det är centralt i flera uppdrag att patrioterna (amerikanska armén) vill slå sig fri från britterna och styra över sitt eget land. Samtidigt har tempelriddarna en egen agenda och vill ha frihet, rättvisa och självständighet. I Connors första möte med sin far Haythem förklarar Haythem tempelriddarnas sanna agenda, citatet som följer är hämtat från deras första möte:

Haythem: ’The templars do not fight for the crown. We seek the same as you, boy!

Freedom. Justice. Independence.’ Connor: ’But…’ Haythem: ’Hmmm! But what?’

Connor: ’Johnson. Pitcairn. Hickey. They sought to steal land. To sack towns. To

murder Geroge Washington.’ Haythem: ’Johnson sought to own the land that we might keep it safe. Pitcairn aimed to encourage diplomacy – which you cocked up thoroughly enough to start a god-damned war! And Hickey? George Washington is a wretched leader. He’s lost nearly every battle in which he’s taken part. The man’s wracked with uncertainty and insecurity. Only look at Valley Forge to know my words are true. We’re all be better off without him. (Assassin’s Creed, 2012).

30

Citatet visar hur komplex denna historia är och att Connor för första gången tvekar på sitt eget mål. Ända fram till sitt möte med sin far har Connor varit säker på sitt mål: att döda alla tempelriddare (däribland sin far) för att skydda sin hemby från att förstöras. Citatet visar också att det är idéen om ett bättre land som är det centrala i spelet. Idéerna är drivkraften för att utkämpa alla krig för att till slut bli självständiga från britterna. I slutet av spelet får man reda på varför Desmond och hans gäng vill öppna dörren. Världen är på väg att gå under och de söker efter en lösning vilket de tror finns om man öppnar dörren. Detta är två tydliga exempel på att det är den idealistiska historiesynen som är drivkrafterna i spelet. Trots att det finns tecken på en materialistisk historiesyn är de inte den centrala drivkraften utan de är där för att fylla ut den stora historiesynen. Ett exempel på en materialistisk historiesyn är när Connor mördar Thomas Hickey och får reda på att han väljer deras sida på grund av att de betalade honom mest pengar. Följande citat är från dialogen mellan Connor och Hickey:

Connor: ’You chose to side with men who would rob us of our humanity simply

because it was more profitable?’ Hickey: ’Wot else is there? I’m not some blind fool who’d give up all I’ve got on principle. What IS principle anyway? Can ya bring it to the bank?’ (Assassin’s Creed, 2012).

Trots att det finns tecken på materialistisk historiesyn är det fortfarande den idealistiska historiesynen som spelet bygger på. Det perspektivet som är genomsyrande i spelet är ett aktörsperspektiv. Det är aktörernas handlingar och agendor som de centrala drivkrafterna bygger på. Man får se hur aktörers små handlingar kan har stor betydelse för historiens gång.

6.6 Jämförelser av läromedlen samt datorspelen

I resultatdelens sista del kommer läromedlen att jämföras med varandra och sedan kommer datorspelen att jämföras. Jämförelsen kommer att beröra både struktur och förklaringsmodeller.

31

6.6.1 Jämförelse av läromedlen

I boken Hi: historia 7–9 är kapitlet om 1700-talet från sidan 98 till sidan 142 och är indelat i tre revolutioner. Till skillnad från boken SO-S Historia där 1700-talet sträcker sig över fem kapitel från sidan 160 till sidan 225. Hi: historia 7–9 har totalt 44 sidor och SO-S Historia har totalt 45 sidor om 1700-talet. I SO-S Historia fokuserar författarna mer på Sverige under 1700-talet. De två första kapitlen beskriver hur Sverige såg ut som land och historien om hur Gustav III kom till makten, vilket inte nämns alls i Hi: historia 7–9. Det vi får reda på om Sverige under 1700-talet i Hi: historia 7–9 är främst i kapitlet om industrialisering och i avsnittet som heter ”industrialiseringen kommer till Sverige”. Avsnittet har ett strukturperspektiv och en materialistisk historiesyn när författarna beskriver hur industrin utvecklades.

Det är två revolutioner som båda böckerna tar upp och det är industrialiseringen och franska revolutionen. I Hi: historia 7–9 börjar författarna förklara hur industrialiseringen började i Storbritannien och de uppfinningar som hjälpte samhällets utveckling. Kapitlet tar även upp hur industrialiseringen utvecklades i Sverige. I SO-S Historia börjar med att ge olika orsaker till att den industriella revolutionen satte igång och likt kapitlet i den andra läroboken tar man även upp uppfinningar som hjälpte samhället att utvecklas. Den största skillnaden är att man inte tar upp det svenska perspektivet i SO-S Historia.

Franska revolutionen beskrivs på liknande sätt i båda läromedlen. Författarna förklarar hur revolutionen började och hur nationalförsamlingen bildades. Båda böckerna tar upp Robespierre som aktör och har en underrubrik kallad ”skräckväldet”. De tar även upp Napoleon och hur han kom till makten. Båda böckerna har ett avsnitt som handlar om vad som revolutionen efterlämnade. I Hi: historia 7–9 heter avsnittet ”Vad blev kvar av revolutionen?” och punktar upp 12 saker som blev kvar på grund av revolutionen. Till skillnad från SO-S Historia där underrubriken är Varför var franska revolutionen viktig? och beskriver i löpande text vad som revolutionen lämnade efter sig. Avsnitten har en övergripande idealistisk historiesyn på grund av att det är idéerna som står i centrum. Den största skillnaden mellan böckerna är att i SO-S Historia nämns knappt det amerikanska frihetskriget. Frihetskriget förklaras på följande sätt: