Den andra delen av resultatkapitlet presenterar ensemblelärarnas strategier att motverka könsmönster och integrera jämställdhet i ensembleundervisningen. Utöver det presenteras ensemblelärarnas arbetssätt utifrån styrdokument och deras tankar kring potentiella förbättringar i jämställdhetsarbete.
6.2.1 JÄMSTÄLLDHETSARBETE I ENSEMBLEUNDERVISNINGEN
Lärare 1 berättade att hans undervisningssätt bygger på att se alla elever på samma sätt. Strategin är att jämna ut samtalsklimatet i ensemblesalen genom att uppmärksamma de tysta eleverna och dämpa de högljudda. Gällande könsskillnaderna yttrade Lärare 1 följande:
Jag uppmärksammar könsskillnaderna genom att aktivt inte prata om dem. Genom att visa att jag inte bryr mig om deras kön och bakgrund. För mig är det självklart att se på människor på samma sätt. Här ska vi göra vårt jobb, vi ska göra det tillsammans, vi ska ha roligt, vi ska hjälpas åt och försöka förstå varandra (Lärare 1).
Genom att inte fokusera på skillnaderna mellan könen och istället arbeta för att tillhandahålla eleverna lika förutsättningar för platstagande och inflytande går det, enligt Lärare 1, att bidra till en jämställd ensembleundervisning. Lärare 1 påpekade att det fortfarande kan förekomma att tjejer får mindre handlingsutrymme. Ensemblelärarnas uppdrag blir då att påverka situationen och jämna ut elevernas handlingsutrymme genom verbal kommunikation. Gällande lärares roll i ensembleundervisningen påstod Lärare 3 följande:
Det är viktigt att belysa problemet och ta upp det med eleverna. Det handlar om att vara närvarande och konfrontera dem när det dyker upp (Lärare 3).
Lärare 2 talade om sina sätt att arbeta med jämställdhet som också bygger på att tillhandahålla alla elever lika förutsättningar men också se till att uppmärksamma tjejer som inte får tillräckligt med plats för agerande:
Eftersom jag har den erfarenheten av att vara tjej så förstår jag deras situation i en ensemblesal. Om man är pedagogisk så märker man snabbt vilka det är i den gruppen som tar plats. Min strategi är att alla ska få höras lika mycket, men att man är lite mer noggrann med att tjejer ska våga ta plats och säga något (Lärare 2).
Lärare 1 och Lärare 2 menade att utveckling av elevernas förmågor att ta och ge plats samt samverka i grupp kan resultera i utveckling av användbara egenskaper hos eleverna som kan vara lönsamma i deras framtida liv. Både Lärare 1 och Lärare 2 tog upp en annan betydelsefull aspekt i ensembleundervisningen, nämligen uppmärksamhet av det tekniska elementet. Det är viktigt för eleverna att känna till tekniken bakom musiken, framförallt när det handlar om tjejer som inte har kunskaper om det. Lärare 2 yttrade följande:
Jag ser till så att de som har sång som huvudinstrument lär sig ställa in sitt ljud, ställa EQ och reverb, lyssna efter hur de hörs och våga sjunga och ratta samtidigt inför de andra. För att när en elgitarrist kommer in då är det aldrig något tjafs, de är ju aldrig tysta och vågar spela både fult och falskt. Men sång blir ju så personligt och jag tycker att eleverna måste kunna tekniken bakom. Det gör ju dem tryggare med (Lärare 2).
6.2.2 JÄMSTÄLLDHETSARBETE UTIFRÅN STYRDOKUMENT
Gällande skolans jämställdhetsarbete utifrån styrdokument yttrade Lärare 1 att den aktuella skolan inte arbetar med styrdokument öppet men lärarnas arbete alltid går i linje med det. Det utförs kompetensutvecklande föreläsningar för pedagoger som handlar om jämställdhet och jämlik undervisning. Skolans värdegrundsarbete bygger primärt på frågan om samma förutsättningar för alla elever. Lärare 1 talade om sin uppfattning av jämlik undervisning:
Det handlar om att [...] alla elever [...] som att de inte har något kön, hudfärg, religion. De är bara tomma papper som ska fyllas med kunskap. Det är lärarens jobb att lyfta alla elever, att ge alla elever lika förutsättningar. Om man inte gör det som lärare så är man nog på fel plats. Det är ingen elev som får köra över någon annan (Lärare 1).
Lärare 2 sade också att den aktuella skolans värdegrundsarbete främst handlar om att se individen snarare än könet. En betydelsefull del av lärarnas arbete är att lyfta alla elever utifrån deras personliga styrkor och inte fokusera på elevernas kön. Enligt Lärare 2 handlar det mycket om hur man uttrycker sig som pedagog. Att inte uppmärksamma könsskillnaderna mellan eleverna i verbal kommunikation är en del av vägen till en jämställd undervisning.
Lärare 3 berättade att jämställdhetsarbete utifrån styrdokument lyfts på den aktuella skolan på olika sätt, till exempel i form av stormöten och veckobrev. Gällande individuellt jämställdhetsarbete i ensembleundervisningen yttrade Lärare 3 följande:
I ensemblerum [...] man är ju där och tar tag i det när det dyker upp. Det är inte så att jag i ensembleundervisningen har en färdig plan, att man pratar om just genusaspekten, så planerar jag inte. Men man belyser det självklart när ett problem dyker upp (Lärare 3).
6.2.3 POTENTIELLA FÖRBÄTTRINGAR I JÄMSTÄLLDHETSARBETE
Enligt Lärare 1 en strategi som alltid ska finnas i hans arsenal av undervisningsmetoder är ett aktivt uppmärksammande av elever som inte får tillräckligt med handlingsutrymme. Lärare 1 menade att genom att ge de tysta eleverna möjligheten att delta i diskussioner går det att utveckla deras självförtroende i musicerandet. Både Lärare 1 och Lärare 2 noterade vikten av utveckling av elevernas självförtroende oavsett kön. Enligt dem kan detta genomföras genom uppmuntran, feedback och komplimanger. Båda lärarna nämnde också att det är viktigt att kunna placera om eleverna i rummet och ge respektive könen möjligheten att prova en ny roll i samspelssituationer.Lärare 2 uppmärksammade återigen vikten av att främst se elevens personlighet och berättade om sin syn på ensemblelärares roll i undervisningen:
Jag tänker att vår uppgift som lärare är att lyfta fram eleverna så att de vågar göra saker som de inte har vågat tidigare, och bevisa för dem men också för en själv att det faktiskt funkar. Man får inte vara rädd för att sätta tjejerna på de nya positionerna. Det värsta som kan hända är att går åt skogen, men då beror det kanske mer på personlighet än på kön (Lärare 2).
Lärare 3 påstod att det är betydelsefullt för alla lärare att kunna arbeta kollektivt och samtala om varandras undervisningsmetoder med avsikt att utveckla sin kompetens kring jämställdhetsarbete. Gällande individuellt arbete yttrade Lärare 3 att det inte finns någon mening med att fokusera på genusmönster och könsskillnader. En bättre strategi är att koncentrera på elevens personlighet och samtidigt kunna lösa genusrelaterade problem, när de framkommer, genom verbal kommunikation med eleverna.
Samtliga lärare yttrade att i dagsläget är eleverna mycket mer medvetna om genus, jämställdhetsfrågan och olika genusmönster som kan förekomma i ensembleundervisningen. Enligt dem har jämställdheten genomgått en stor utveckling de senaste åren. Det har blivit mer könsneutralt mellan eleverna och det är framförallt tjejer som är mer medvetna om sina rättigheter idag och vågar stå upp för sig själva.