Jämställdhet mellan flickor och pojkar

7.7 Jämställdhet mellan flickor och pojkar

Förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. Hur förskolan organiserar utbildningen, hur barnen blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på barnen bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt.

Förskolan ska därför organisera utbildningen så att barnen möts, leker och lär tillsammans, samt prövar och utvecklar sina förmågor och intressen, med samma möjligheter och på lika villkor, oberoende av könstillhörighet. (Lpfö 18)

Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen

Samtliga rektorer ser detta som ett ständigt pågående utvecklingsarbete där pedagogiska diskussioner utifrån jämställdhet mellan kön är en naturlig del av vardagsarbetet på förskolorna. De beskriver även hur de systematiskt strävar efter att ge flickor och pojkar samma möjligheter och förutsättningar till utveckling, lärande, social kompetens och utmaningar utan att fastna i traditionella könsmönster. Det är en del av

värdegrundsarbetet.

Miljöerna på förskolorna är i stort sett könsneutrala och stöder på detta sätt likvärdigheten mellan flickor och pojkar.

Rektorerna väljer unisont att även fortsättningsvis lägga extra fokus på

jämställdhetsfrågan i sin lokala kompetensutvecklingsplan. Detta styrker uppfattningen

att det är ett ständigt pågående kvalitetsarbete.

Vi behöver fortsätta att utveckla vårt aktiva arbete kring jämställdhet genom att:

 Vi arbetar för att det material som barnen erbjuds inte är könskodat.

 Vi behöver öka kunskapen kring normkritik.

 Vi behöver undersöka vilka val pojkar och flickor erbjuds.

 Vi behöver undersöka hur mycket talutrymme och uppmärksamhetsutrymme pojkar respektive flickor får.

 Vi behöver se över den litteratur som används på förskolan så att barns möjligheter att identifiera sig med rollkaraktärerna har en hög variation.

Några enheter beskriver att de använder skolverkets webbkurs:Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan. Webbkursen har enligt rektorerna gett deltagarna input och möjlighet till gemensamma diskussioner om förhållningssätt och bemötande på förskolan. Pedagogerna får olika uppdrag som de genomför i barngruppen för att sedan återkoppla och dela med sig av deras olika erfarenheter. Syftet är att sprida kunskaper och leda kollegorna mot ett gemensamt interkulturellt förhållningssätt.

En rektor skriver:

För att få en genusmedveten pedagogik, där alla har samma möjligheter, krävs en medveten reflektion över barns intressen, behov, förutsättningar och möjligheter oavsett kön. ”Könsneutrala miljöer och lekar” är ett uttryck som kräver en särskild diskussion.

Vad betyder det? Kan vi få det? Ska vi ha det? Vi kan konstatera att en genusmedveten pedagogik inte handlar om att ta bort något, utan istället att om tillföra i både pojkars och flickors miljö. Alla kan vara med på allt, och ibland erbjudas att pröva på mera eller något nytt, i både sin tanke och sin handling. Varje barn har rätt att få blir

betraktad som en egen individ och få utveckla en god självkänsla, vare sig man är pojke eller flicka. Pedagogerna uttrycker att skogen, naturen är platser där barnen mer frekvent blandar sig oavsett kön i lekar och undersökande. Vi behöver titta närmare på vad som grundar denna teori i kommande reflektionsforum.

Resultat och analys

Det har skett en stor utveckling i det material verksamheten erbjuder barnen, en större känsla för avkodat material, naturmaterial, återvinningsmaterial mm. Här ser vi att de studiebesök vi genomfört de senaste åren har satt tydliga spår. Rektorsgruppen har besökt Hallonet i Jönköping samt Trollet i Kalmar som båda varit förebildande för Upplands-Bros förskoleverksamhet. Det påbörjade arbetet har enligt rektorernas bedömning skapat en synligt ökad medvetenhet hos alla pedagoger, samt satt igång en process av systematiskt arbete som är tydligt levande i utbildningens olika delar, mest tydligt syns och hörs detta i lärmiljö och undervisningen.

Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 2018-19 35(41)

En intressant reflektion från Våga visa enkäten gör oss uppmärksamma på förhållandet mellan hur vårdnadshavare till flickor respektive pojkar upplever verksamheten.

Generellt sett upplever vårdnadshavare till flickor verksamheten mer positivt.

På frågan: Mitt barn är tryggt i verksamheten är skillnaden störst, 51% av

vårdnadshavare till pojkar upplever att verksamheten är trygg för deras barn till skillnad från vårdnadshavare till flickor där 66% upplever att deras barn är tryggt. Den här frågan behöver verksamheten diskutera och reflektera kring.

Trots en ökad medvetenhet som är syn- och hörbar, finns variationer i hur man

genomför arbetet i verksamheten kring jämställdhet. Därvid finns mycket kvar att göra, vilket även rektorerna beskriver i sitt systematiska kvalitetsarbete. Målet följer med sen tidigare år och en central satsning bör därför göras för att stötta upp arbetet.

Förskoleenheternas prioriterade målområden

Namn på prioriterat och mätbart mål

Rektors bedömning (pågående / uppnått och avslutas)

Att ge flickor och pojkar samma möjlighet till utveckling, kunskap, social kompetens, glädje och utmaningar utan

att hämmas av traditionella könsmönster pågående

Öka trygghet för pojkar i verksamheten ej påbörjat

Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår

 Lyfta frågan om jämställdhetsarbete utifrån arbetet med Plan mot kränkande behandling, samt tillgänglig undervisning och likvärdig förskola. Detta görs som uppstart via ett verksamhetsmöte med rektorerna där målen i SKA-planen är sammanställda i en mind-map, samt i kvalitetsdialog höst och vår. Arbetet följs upp i SKA-rapport januari 2020, samt augusti 2020.

 Huvudmannens satsning 2020, på utbildningsinsats utifrån verksamhetsområdets gemensamma Handlingsplan för att skapa en trygg miljö och förebygga risker vid utsatta situationer i förskolan, kommer rikta in sig på detta

utvecklingsområde.

 I verksamhetsgruppen för rektorer arbeta aktivt med resultatet av Våga Visa, där vårdnadshavare till pojkar upplever en betydligt lägre känsla av trygghet för sitt barn i vår verksamhet. Analysera vad det kan bero på och vad vi kan göra för att förbättra tryggheten för pojkar i verksamheten under 2019 och framåt.

Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 2018-19 37(41)