Generel indledning Formål og
Fakta
Det nordiska jämställdhetssamarbetet inleddes 1974 och ministerrådet för jämställdhet (MR-JÄM) etablerades 1980. De nordiska ländernas samarbete kring jämställdhetsfrå-gor drivs av en gemensam nordisk vision om ett jämställt Norden med lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter för alla invånare oberoende av kön.
Strategiske målsætninger 2016
Samarbetet baserar sig på samarbetsprogram, Tillsammans för jämställdhet – ett star-kare Norden. Programmet gäller för 2015-2018 och innehåller två övergripande teman: det offentliga rummet och välfärd och innovation. Dessutom har programmet två tvär-gående teman: män och jämställdhet och hållbar utveckling med ett fokus på mångfald. Samarbetsprogrammet konkretiseras genom årliga sektorsprogram och budgeten. Under 2016 fortsätter MR-JÄM genomföra samarbetsprogrammet Tillsammans för jämställdhet – ett starkare Norden. Sektorn kommer särskilt att fokusera på nolltolerans mot könsrelaterat våld samt jämställdhet och könsperspektiv i media.
Ministerrådets resultater i 2014
Samarbetsprogrammet Jämställdhet skapar ett hållbar samhälle – Nordiskt jämställd-hetspolitiskt samarbete 2011-2014. Det isländska ordförandeskapet prioriterade 40-års jubileumet för det nordiska jämställdhetssamarbetet, nolltolerans mot könsrelaterat våld, jämställdhet på arbetsmarknaden och män och jämställdhet. Utöver detta fokuserade sektorn på jämställdhet i Västnorden.
40-års jubileumet fokuserade på jämställdhet och utbildning, män och jämställdhet samt barn och unga och kulminerade i en jubileumskonferens i Reykjavik för att diskutera samarbetets resultat och framtidsmål, med fokus på jämställdhet på arbetsmarknaden, utbildning och mäns och pojkars ökade deltagande i jämställdhetsarbetet samt demokra-tins status utifrån kvinnors politiska deltagande. I en paneldebatt som ordnades i samar-bete med Ungdomens Nordiska Råd om ungdomars framtidssyn i jämställdhetsfrågor betonades att det nordiska samarbetet gett goda resultat under de senaste årtiondena och att samarbetet med Västnorden behöver stärkas och att det måste garanteras att samar-betet har en internationell effekt. Konferensens konklusion var att det är viktigt att öka mäns och ungdomens deltagande i jämställdhetsdebatten och garantera att olika syn-punkter i den offentliga debatten.
Könsrelaterat våld är ett folkhälsoproblem som är systematiskt, utbrett och tar sig många former. För att uppnå resultat är det nödvändigt att olika yrken samarbetar, att problem diagnostiseras på ett tidigt stadium och att det måste finnas en handlingsplan. För att förebygga problemet krävs inte minst en ökad kunskap och en satsning på jäm-ställdhetsundervisning i allmänhet. Det är viktigt att öka det nordiska samarbetet inom detta område, vi kan lära oss mycket av varandra och bl.a. göra en gemensam gransk-ning av hur det går att uppfylla Istanbulkonventionen när den antagits. Det var konklus-ionerna vid ett expertsymposium om metoder som gett bäst resultat i kampen mot köns-relaterat våld med utgångspunkt i Europarådets Istanbulkonvention.
Jämställdhetssektorn visade sitt internationella engagemang genom närvaro vid FN:s kvinnokommission i mars 2014 som överordnat fokuserade på FN:s milleniemål. MR-JÄM arrangerade en ministerpaneldebatt om utbildning som en väg till jämställdhet och ett stärkande av kvinnors situation. Ministrarna diskuterade bl.a. hur myndigheters be-slut och direkta åtgärder kan uppmuntra flickor och kvinnor att utbilda sig och arbeta inom naturvetenskapliga och tekniska yrken och öka antalet kvinnor i ledande
position-er. MR-JÄM arrangerade också ett expertsymposium jämställdhetsutmaningar och hin-der inom utbildningssystemet och på arbetsmarknaden.
MR-JÄM stödde Nordiskt forum 2014 i Malmö. Nordiskt forum 2014 arrangerades av organisationer ur den nordiska kvinnorörelsen och besöktes av ca 20 000 personer. MR-JÄM var i en paneldebatt om det nordiska jämställdhetssamarbetets utveckling under 40 år och framtida planer, överens om att det nordiska samarbetet ökat kunskapen om jäm-ställdhetsfrågor och fört länderna närmare målsättningen om nordiska samhällen av välfärd, rättvisa och demokrati. Ministrarna uppmärksammade vikten av att Norden gemensamt deltar aktivt och bär ansvar på den internationella arenan. De nordiska jäm-ställdhetsministrarna deltog även vid avslutningsceremonin där de tog emot slutdoku-mentet där kvinnorörelsen i Norden påminner myndigheterna om de åtaganden som de antog när de undertecknade handlingsplanen från FN:s 4.e kvinnokonferens i Peking 1995.
MR-JÄM bidrog till en tvådagars konferens om jämställdhet i Arktis där kvinnors och mäns förhållanden i de arktiska områdena i ett större sammanhang granskades och in-tresse riktades bl.a. mot tillgången och bestämmanderätten över naturtillgångar, könens deltagande i beslutsfattande och politik, demografisk utveckling, och säkerhet och all-män välfärd samt könsideal i de arktiska områdena. Konferensen följs upp med en rap-port och uppbyggande av ett samarbetsnät mellan forskare och andra aktörer på de ark-tiska områdena, t.ex. om ett ökat deltagande av kvinnor i politik och beslutsfattande, hälso- och sjukvårdsfrågor, socialtjänst, distansundervisning, kamp mot våld m.m., in-leds.
”Part-Time Work in the Nordic Region II” fokuserar på de bakomliggande orsakerna till varför kvinnor arbetar deltid mer än män. Rapporten är skriven av Arbeidsforskningsin-stittutet i Norge, med bidrag från forskare i alla nordiska länder. En grupp forskare med nordisk bredd har fungerat som stöd för. Rapporten beskriver den forskning som finns kring följande tre huvudförklaringar till varför kvinnor arbetar deltid nämligen hälsore-laterade förklaringar, balansering av familje- och arbetsliv eller inte möjligt att få hel-tidsarbete. Rapporten diskuterades under en konferens som arrangerades i samma för-bindelse som en likalönskonferens.
Utan myndigheters policyutformning och samarbete med arbetsmarknadsparternas or-ganisationer skulle det ta mycket lång tid att upplösa könsarbetsdelningen på arbets-marknaden och utjämna löneskillnaderna konkluderade deltagarna i en likalönskonfe-rens som diskuterad möjliga framgångsrika vägar för att utjämna kvinnors och mäns ställning på arbetsmarknaden och vilka åtgärder som effektivt minskat könsbundna lö-neskillnader. Lag – och avtalsbestämmelser behövs men man måste också uppmärk-samma indirekt diskriminering som bl. a. visar sig i ett ogenomskinligt och komplicerat överklagandesystem och könsdiskriminering när det gäller antalet som väljer deltidsar-bete för att kunna harmoniera familje- och arbetsliv och hur föräldraledigheten tas ut. Könsbunden lönediskriminering är ett mångfacetterat problem som bl. a. bygger på könsbundna utbildnings- och yrkesval konstaterade specialister och representanter för arbetsmarknadsparternas organisationer från hela Norden. En attitydförändring är nöd-vändig. Arbetsmarknaden måste vara attraktiv för båda könen och glesbygder måste kunna erbjuda välutbildade kvinnor välavlönade arbeten för att stoppa trenden med att unga familjer flyttar iväg. Det upprepades att arbetsmarknadsparternas organisationer bär ansvar och att det är nödvändigt att finansiera forskning om hur avtal sluts på ar-betsmarknaden. Konklusionen av diskussionen är att jämställdhet på arbetsmarknaden är mycket aktuellt ämne i Norden och Europa – det nordiska nätverket för likalön är viktig redskap för att förmedla diskussionen och utvecklingen i länderna.
Nordic Gender and Media Forum, http://www.nordicgenderandmediaforum.se/, var ett projekt som samlade experter och intressenter till diskussioner om jämställdhet i film,
reklam, datorspel och journalism. Inom ramen för projektet genomfördes fyra diskuss-ionstillfällen, en konferens i Bergen i samband med mediedagarna där och en boklance-ring i samarbete med European Institute for Gender Equality (EIGE) i Vilnius. En bokantologi Making Change var ett av projektets slutprodukter. Projektet har lyft fram ojämställdhet och missrepresentation i media genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte som även väckt internationellt intresse bland annat i samband med FN:s kvinnokom-mission CSW (Comkvinnokom-mission on the Status of Women).
Under 2014 togs även det nya samarbetsprogrammet fram. I processen deltog Nordiska rådet, facksektorerna i Nordiska ministerrådet hördes och såväl organisationer som indi-vider i Norden hade möjlighet att ge inspel via en öppen remissrunda som arrangerades av samarbetsorganet NIKK. Tillsammans för jämställdhet – ett starkare Norden, gäller för perioden 2015-2018.
Budget Budget Difference
2016 2015 +/- %
MR-Jäm (TDKK) 9.023 8.873 150 1,7%
Projektmedel 9.023 8.873 150 1,7%
6-4410 Projektmedel - Jämställdhet 3.552 3.493 59 1,7%
6-4420 MR-JÄMs stödordning 2.890 2.842 48 -
6-4480 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) 2.581 2.538 43 1,7%
Opdelt på kategorier 9.023 8.873 100% 100%
Projektmidler 6.442 6.335 71,4% 71,4%
Programlignende aktiviteter 2.581 2.538 28,6% 28,6%
6-4410 Projektmedel – Jämställdhet
Projektmidler
Valuta Budget 2016 Budget 2015 Budget 2014 Disp./bud. 14 Budget disp. af
DKK 3.552.000 3.493.000 6.379.000 100% MR/Äk-JÄM
Formål Jämställdhetssektorns projektmedel syftar till att verkställa Nordiska ministerrådets samarbetsprogram för jämställdhetssamarbetet: Tillsammans för jämställdhet – ett star-kare Norden.
Medlen indelas i tre delar:
1. genomförande av det årliga sektorsprogrammet 2. ad hoc-initiativ (politiska prioriteringar) 3. sektorspecifik administration
Mål og resultatopfølgning
2016 - Mål 2015 - Mål 2014 – Opnåede resultater
Jämställdhetssektorn syftar under året att arbeta med samarbetspro-grammets tema jämställdhet och det offentliga rummet.
Fokus under år 2015 är att igång-sätta arbetet med att verkställa det nya samarbetsprogrammet, Tillsammans för jämställdhet –
Budgetpostens medel användes 2014 för att förverkliga samar-betsprojekt inom temana jäm-ställdhet på arbetsmarkanden,
Mål og resultatopfølgning
2016 - Mål 2015 - Mål 2014 – Opnåede resultater
Jämställdhetssektorn syftar vidare att arbeta för att uppnå samar-betsprogrammets målsättning om att nolltolerans mot könsrelaterat våld.
En målsättning är att öka samar-betet kring män och jämställdhet, genom att presentera en nordisk kartläggning med best cases samt komma med förslag till åtgärder. Jämställdhetssektorn syftar vidare till att fortsatt stöda Nordiska ministerrådets arbete med jäm-ställdhetsintegrering.
MR-JÄM indgår i Nordisk Mini-sterråds nye tværsektorielle pro-gram mod menneskehandel. Pro-grammet har til formål at bidrage til landenes arbejde med forebyg-gelse af menneskehandel, retsfor-følgelse af menneskehandlere og beskyttelse af ofre for menneske-handel.
Under året har jämställdhetssek-torn fokus på det offentliga rum-met samt på jämställdhet och utbildning.
våld och mäns/pojkars aktiva deltagande. Vidare utgjorde 2014 40-års jubileumsår för det nor-diska jämställdhetssamarbetet. Exempel på aktiviteter som ge-nomförts 2014 är projektet Del-tid, kön och ekonomisk fördel-ning samt nätverk och konferens kopplade till lika lön, jämställd-het på arbetsmarknaden i Väst-norden, expertseminarium om nolltolerans mot könsrelaterat våld, jämställdhet i Arktis och Nordiskt forum för jämställdhet i medierna. Nordiska ministerrådet stödde Nordiskt Forum i Malmö 2014 och var närvarande vid FN:s kvinnokommissions möte genom en ministerpanel och en expertpanel.
6-4420 MR-JÄMs stödordning
Projektmidler
Valuta Budget 2016 Budget 2015 Budget 2014 Disp./bud. 14 Budget disp. af
DKK 2.890.000 2.842.000 0 0% MR/Äk-JÄM
Formål Stödordningen skall stimulera nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet inom ramen för jämställdhetsministrarnas samarbetsprogram och dess prioriteringar. Stödordningen syftar till att stöda projekt som inbegriper såväl nordiskt mervärde som ett jämställd-hetspolitiskt mervärde. Stödordningens riktlinjer beslutas av ÄK-JÄM.
Mål og resultatopfølgning
2016 - Mål 2015 - Mål 2014 – Opnåede resultater
MR-JÄMs stödordning stimule-rar nordiskt samarbete genom projektstöd för aktiviteter som inbegriper nordiskt och jäm-ställdhetspolitiskt mervärde.
MR-JÄMs stödordning ska för tredje året stimulera nordiskt sam-arbete om jämställdhet. MR-JÄMs samarbetsprogram Tillsammans för jämställdhet – ett starkare Nor-den, är utgångstpunkten för stöd-ordningen.
MR-JÄMs stödordning andra utlysning medverkade till att förverkliga nordiskt jämställd-hetssamarbete inom ramen för jämställdhetsministrarnas priori-teringar om jämställdhet på ar-betsmarknaden, jämställdhet och utbildning, könsrelaterat våld och kön, etnicitet och jämställdhet. Totalt tretton projekt beviljades medel av 41 ansökningar.
6-4480 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK)
Programlignende aktiviteter
Valuta Budget 2016 Budget 2015 Budget 2014 Disp./bud. 14 Budget disp. af
DKK 2.581.000 2.538.000 2.540.000 100% MR/Äk-JÄM
Formål NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, är jämställdhetsministrarnas samar-betsorgan med främsta syfte att förmedla och synliggöra nordisk jämställdhetspolitik.
Forvaltnings- organ
Nationella sekretariatet för genusforskning
Mål og resultatopfølgning
2016 - Mål 2015 - Mål 2014 – Opnåede resultater
NIKKs huvudsakliga syften är att synliggöra och förmedla nordisk jämställdhetspolitik och praktik, samt att fungera som projektsek-retariat för MR-JÄM.
2015 är sista verksamhetsår inom ramen för NIKKs nuvarande mandat. Under året skall beslut fattas om NIKK efter 2015.
Under 2014 prioriterade NIKK att synliggöra jämställdhetssek-torns arrangemang, att vidareut-veckla webbplatsen och nyhets-brev och administration av MR-JÄMs stödordning.