Källförteckning
Arman, L. (1974). Brev till SÖ om samgymnastik. Tidskrift i gymnastik, 7, 233-236. Svenska gymnastikläraresällskapet.
Backlund, U. (1979). Kommentarer till läroplansförslaget. Tidskrift i gymnastik, 6, 211-213.
Dunberger, B. (1975). Redaktörsskifte. Tidskrift i gymnastik, 8, 293.
Engström, L-M. (1975). Ungdomens motionsintresse sjunker i övre tonåren. Tidskrift i gymnastik, 9, 333-337.
Ericsson, B. (1970). Till Graz 1970 för fortbildning! Tidskrift i gymnastik, 3, 84-86.
Hedberg, G. (1976) Skelettmuskelfiberkomposition och fysisk aktivitet. Tidskrift i gymnastik, 6, 205-214.
Henricsson, I. (1977). SÖ:s arbetsgrupp inte ensam om att vilja undvika tävling och utslagning. Tidskrift i gymnastik, 7, 240-241.
Holmdahl, I. (1976). Bosökonferens om förslaget till nytt läroplanssupplement i gymnastik. Tidskrift i gymnastik, 1, 8-11.
Karlsson, I. (1977). Jag hamnade på… Tidskrift i gymnastik, 9, 327-328.
Karlsson, S. (1973). Könsskillnadsdebatten. Tidskrift i gymnastik, 8, 362-364.
Karlsson, S. (1975). Ledaren. Tidskrift i gymnastik, 8, 290-292.
Karlsson, S. (1978). Skolans tvångsidrott stukar de svagaste? Tidskrift i gymnastik, 7, 234- 237.
Malmgren, S. (1973). Om Kost och Motion och könsskillnadsdebatt. Tidskrift i gymnastik, 7, 298-301.
Moberg, G. (1968). Från försöksverksamhet med individualiserad undervisning i gymnastik och idrott. Tidskrift i gymnastik, 2, 57-59.
Nordlund, A. (1969). Bör flickor och pojkars fysiska träning differentieras före puberteten på grund av olikheter i fysiologisk utveckling? Tidskrift i gymnastik, 12, 362-366.
Nyblom, B. (1974). Den nya gymnastiken snabbt favoritämnet. Tidskrift i gymnastik, 1.
Nylin, V. (1968). Ge flickorna plats på isen! Tidskrift i gymnastik, 3, 127-129.
Näsmark, A-L. (1974). Två uppvisningar. Tidskrift i gymnastik, 6, 217-222.
Rolander, I. (1978). Jämställdhet och internationell förståelse. Tidskrift i gymnastik, 3, 100.
Rolander, I. (1978). Vårt sällskaps arbetsformer. Tidskrift i gymnastik, 8, 283-288.
Sandström, E. (1970). Svenska Gymnastikläraresällskapets årsmöte 1970. Tidskrift i gymnastik, 6-7, 204-205.
Thorén, C. (1973). Fysisk fostran av barn i skolåldern. Tidskrift i gymnastik, 9, 380-388.
Tolgfors, B. (1976). Försök med samundervisning vid GIH-Örebro. Tidskrift i gymnastik, 6, 200-203.
Tolgfors, B. (1978). ”Den förbannade skolgymnastiken”. Tidskrift i gymnastik, 4, 121-124.
Tolgfors, B., & Höberg, P. (1973). Könsroller och utbildning. Tidskrift i gymnastik, 3, 117- 122.
Åstrand, P-O. (1973). Kommentarer till en rapport till Nordiska Ministerrådet om könsrollsforskning och könsrollerna i utbildningen. Tidskrift i gymnastik, 4, 171-179.
Litteraturförteckning
Annerstedt, C. (1989). Skolgymnastikens utveckling i Sverige. Göteborg: Göteborgs universitet.
Annerstedt, C. (1991). Idrottslärarna och idrottsämnet: utveckling, mål, kompetens : ett didaktiskt perspektiv. Göteborg: Göteborgs universitet.
Berglund, L., & Ney, A. (2015). Historikerns hantverk: om historieskrivning, teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Boréus, K. (2015). Att läsa texter och se på bilder. I G. Ahrne, P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder, 2. uppl., Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Stockholm.
Carli, B. (2004). The making and breaking of a female culture: the history of Swedish physical education 'in a different voice'. Göteborg: Göteborgs universitet.
Donnelly, M., & Claire, N. (2011). Doing history, London: Routledge.
Engman, K. (1995), Kvinnor i bildningens tjänst, Stockholm: Brevskolan.
Hedenborg, Susanna & Wikander, Ulla (2003), Makt och försörjning, Lund: Studentlitteratur.
Hedin, M. (2004). Lilla genushäftet 2,0: Om genus och skolans jämställdhetsmål. Växjö: Linne universitetet: Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap
.
Hellspong, L., & Ledin, P. (1997). Vägar genom texten – Handbok i brukstextanalys, Lund: Studentlitteratur.
Hirdman, Y. (1990). Vi bygger landet: den svenska arbetarrörelsens historia från Per Götrek till Olof Palme, 2. uppl., Stockholm: Tiden
Hirdman, Y. (1998). Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Uppsala: Maktutredningen.
Hirdman, Y. (1998). Med kluven tunga: LO och genusordningen. Stockholm: Atlas.
Hirdman, Y. (2003). Genus :om det stabilas föränderliga former, 2. uppl., Malmö: Liber.
Linderborg, Å. (2001). Socialdemokraterna skriver historia: historieskrivning som ideologisk maktresurs 1892-2000. Stockholm: Atlas.
Marklund, S. (1992). Från parallellskolesystem till enhetsskola. I G. Richardson (Red.), Ett folk börjar skolan- folkskolan 150 år : 1842–1992. Stockholm: Allmänna förlag.
Nordström, M. (1987). Pojkskola, flickskola, samskola: Samundervisningens utveckling i Sverige 1866–1962. Lund: University Press.
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne, P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder, 2. uppl., Stockholm: Liber.
Richardson, G. (2010). svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu, 8. Uppl., Lund: Studentlitteratur.
Rydström, J., & Tjeder, D. (2009). Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria. Lund: Studentlitteratur.
Sainsbury, D. (1993). Från familj till individ i socialpolitiken. I L. Sjöstedt (Red.), Kvinnornas historia: den osynliga historien. Stockholm: Forskningsrådsnämnden. Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne, P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder, 2. uppl., Stockholm: Liber.
Tosh, J. (2001). Historisk teori och metod, 3. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2003). Forskningsetiska principer för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Waldemarson, Y. (2000). Kvinnor och klass - en paradoxal skapelseberättelse: LOs kvinnoråd och makten att benämna 1898-1967. Stockholm: Stockholms universitet.
Wernersson, I. (1977). Könsdifferentiering i grundskolan. Göteborg: Göteborgs universitet.
Widén, P. (2019). Kvalitativ textanalys. I A. Fejes, R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys, 3. uppl., Stockholm: Liber.
Åkerblom, C. (2009). När kvinnor fick rättigheter: Sverige 1700–2010. Lund: Studentlitteratur.
Elektroniska källor
Gibbons, S. L., & Humbert, L. (2008). What are middle-school girls looking for in physical education? Canadian Journal of Education, 31(1), 167-186.
Guadalupe, T., & Curtner-Smith, M. D. (2019a). “We Know What We Like to Do:”Effects of Purposefully Negotiating the Curriculum on the Girls in One Middle School Class and Their Teacher. Journal of Teaching in Physical Education, 39(2), 147-155.
Guadalupe, T., & Curtner-Smith, M, D. (2019b). ’She was really good at letting us make decisions:’ influence of purposefully negotiating the physical education curriculum on one teacher and a boys’ middle school minority class. Curriculum Studies in Health and Physical Education,10(2), 109-125.
Hart, L. C. (2015). BENEFITS BEYOND ACHIEVEMENT? A Comparison of Academic Attitudes and School Satisfaction for Adolescent Girls in Single-Gender and Coeducational Classrooms. Middle Grades Research Journal, 10(2), 33-48.
Hill, J. (2015). Girls’ active identities: Navigating othering discourses of femininity, bodies and physical education. Gender and education, 27(6), 666-684.
Hill, G, M., Hannon, J, C., & Knowles, C. (2012). Physical Education Teachers’ and University Teacher Educators’ Perceptions Regarding Coeducational vs. Single Gender Physical Education. The Physical Educator, 69(3), 265-288.
Hills, L. A., & Croston, A. (2012). ‘It should be better all together’: Exploring strategies for ‘undoing’gender in coeducational physical education. Sport, Education and Society, 17(5), 591-605.
Kastrup, V., & Kleindienst-Cachay, C. (2016). ‘Reflective co-education’or male-oriented physical education? Teachers' views about activities in co-educational PE classes at German secondary schools. Sport, Education and Society, 21(7), 963-984.
Larsson, H. (2017). Undervisning i idrott och hälsa: mellan traditionella könsnormer och religionsfrihet. Tidskrift för genusvetenskap. 38(3), 102-112.
Lyu, M., & Gill, D. L. (2011). Perceived physical competence,enjoyment and effort in same‐ sex and coeducational physical education classes. Educational Psychology, 32(2), 247-260.
Nationalencyklopedin. (2020). Tidskrift i gymnastik och idrott. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020, 1 november från: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tidskrift-i- gymnastik-och-idrott (hämtad 2020-11-01)
Skolverket. (2010). På pojkarnas planhalva?: ämnet idrott och hälsa ur ett jämställdhets- och likvärdighetsperspektiv. Stockholm: Skolverket.
Vetenskapsrådet. (2020, 1 november). Etik i forskningen. Tillgänglig:
https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html
Williams, S., & Hannon, J. C. (2018). Physical Activity Levels in Coed and Same-Sex Physical Education Using the Tactical Games Model. The Physical Activity,75(3), 525-545.