Adler-Nissen, Rebecca. (2014). “Stigma Management in International Relations: Transgressive Identities, Norms, and Order in International Society”, International
Organization 68(1): 143-176.
Arensmeier, Cecilia. (2013). Studiecirklar och socialt kapital. I Gustavsson, Bernt och Wiklund, Matilda. (red.). Nyttan med folklig bildning. En studie av kapitalformer i
folkbildande verksamhet. Lund: Nordic Academic Press, 113-147.
Arnett, Jeffrey Jensen. (2016). Socialization in Emerging Adulthood. I Grusec, Joan E. och Hastings, Paul D. (red.). Handbook of Socialization. Theory and Research. New York; London: The Guilford Press, 85-108.
Björkman, Kristin Franke och Spehar, Andrea. (2018). Ny i staden: Hur upplever nyanlända
flyktingar mottagande och integration i Göteborgs Stad, 2015-2017. Göteborg: Göteborgs
Universitet.
Bryman, Alan. (2008). Social Research Methods. Oxford: Oxford University Press. Celikaksoy, Aycan och Wadensjö, Eskil. (2017). “Ensamkommande flyktingbarns väg till utbildning och arbetsmarknad”, Arbetsmarknad & Arbetsliv 23(1): 101-115.
Chen, Xinyin, Fu, Rui och Zhao, Siman. (2016). Culture and Socialization. I Grusec, Joan E. och Hastings, Paul D. (red.). Handbook of Socialization. Theory and Research. New York; London: The Guilford Press, 451-471.
Colesso, Walter; Cusinato, Mario och L’abate, Luciano. (2013). Self-Identity Differentiation: A Supermodel Expanded into Two Other Models. I Thomas, S. och Anderson, E.
Socialization: Theories, Processes and Impact. New York: Nova Science Publishers, 79-100.
Crandall, Christian S. (2003). Ideology and Lay Theories of Stigma: The Justification of Stigmatization. I Heatherton, Todd F., Kleck, Robert E., Hebl, Michelle R. och Hull, Jay G. (red.). The Social Psychology of Stigma. New York; London: The Guilford Press, 126-150. Dovidio, John F., Major, Brenda och Crocker, Jennifer. (2003). Stigma: Introduction and Overview. I Heatherton, Todd F., Kleck, Robert E., Hebl, Michelle R. och Hull, Jay G. (red.).
Enelo, Jan-Magnus. (2013). Folkbildning och Bourdieus kapitalformer. I Gustavsson, Bernt och Wiklund, Matilda. (red.). Nyttan med folklig bildning. En studie av kapitalformer i
folkbildande verksamhet. Lund: Nordic Academic Press, 62-80.
Eriksen, Thomas Hylland. (2002). Ethnicity and Nationalism - Anthropological Perspectives. London: Pluto Press.
Eriksson-Sjöö, Tina; Ekblad, Solvig och Kecklund, Göran. (2010). “Hög förekomst av sömnproblem och trötthet hos flyktingar på SFI: konsekvenser för inlärning och hälsa”,
Socialmedicinsk tidskrift 87(4): 302-309.
Flanagan, Cara. (1999). Early Socialisation: Sociability and Attachment. London; New York: Routledge.
Goffman, Erving. (2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet. Lund: Studentlitteratur. Hallin, Anette och Helin, Jenny. (2018). Intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Hellum, Merete. (2009). “Ungdomar, backpacking och droger. Erfarenheter som kulturellt kapital”, Tidsskrift for ungdomsforskning 9(1): 3-20.
Holme, Idar Magne och Solvang, Bernt Krohn. (1997). Forskningsmetodik - Om kvalitativa
och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Jönhill, Jan Inge. (1995). “Människan som individ i sociala systems omvärld. Om individ och person i Niklas Luhmanns systemteori”, Sociologisk Forskning 32(3): 61-88.
Keel, Sara. (2016). Socialization: Parent-Child Interaction in Everyday Life. London; New York: Routledge.
Laible, Deborah, Thompson, Ross A. och Froimson, Jill. (2016). Early Socialization: The Influence of Close Relationships. I Grusec, Joan E. och Hastings, Paul D. (red.). Handbook of
Socialization. Theory and Research. New York; London: The Guilford Press, 35-59.
Lundberg, Sandra och Josefsson, Henrietta. (2016). Riktlinjer för integrationsarbete,
Verksamheten ensamkommande barn - delaktighet och möjligheter till egna val. Malmö stad.
Länsstyrelsen. (2020). Ensamkommande barn i kommunen.
https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/samhalle/social-hallbarhet/integration/ensamkomman de-barn.html (Hämtad 2020-10-05).
Maccoby, Eleanor E. (2016). Historical Overview of Socialization Research and Theory. I Grusec, Joan E. och Hastings, Paul D. (red.). Handbook of Socialization. Theory and
Miller, Carol T. och Major, Brenda. (2003). Coping with Stigma and Prejudice. I Heatherton, Todd F., Kleck, Robert E., Hebl, Michelle R. och Hull, Jay G. (red.). The Social Psychology
of Stigma. New York; London: The Guilford Press, 243-272.
Morey, Brittany N. (2018). “Mechanisms by Which Anti-Immigrant Stigma
Exacerbates Racial/Ethnic Health Disparities”, American Journal of Public Health 108(4): 460-463.
Payne, Malcolm. (2002). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur. Persson, Bengt och Persson, Elisabeth. (2016). Inkludering och socialt kapital. Skolan och
ungdomars välbefinnande. Lund: Studentlitteratur.
Piuva, Katarina, Karlsson, Lis Bodil och Boklund-Palm, Ann. (2011). Mellan emancipation och rehabilitering - En studie av ett arbetskooperativ. I Starrin, Bengt och Rönning, Rolf (red.). Socialt kapital - i ett välfärdsperspektiv. Malmö: Liber, 163-175.
Raj, Stacey P. och Raval, Vaishali V. (2013). Parenting and Family Socialization within a Cultural Context. I Thomas, Sophia. och Anderson, Ethan. Socialization: Theories, Processes
and Impact. New York: Nova Science Publishers, 57-78.
Rigaud, Joseph. (2020). “The theory of empowerment: A critical analysis with the theory evaluation scale”, Journal of Human Behavior in the Social Environment 30(2): 138-157. Riss, Ilan. (2012). “Living systems theory and typology of migrations”, Systems research and
behavioral science 31(1): 67-76.
Ryen, Anne. (2011). Kvalitativ intervju - från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber. Statens offentliga utredningar. (2008). Egenansvar - med professionellt stöd. Stockholm: Edita Sverige AB.
Sengupta, Enakshi och Blessinger, Patrick. (2018). “Refugee Education: Integration and Acceptance of Refugees in Mainstream Society”, Innovations in Higher Education Teaching
and Learning, vol. 11. United Kingdom: Emerald Publishing Limited.
Socialstyrelsen. (2016). Analys av situationen i socialtjänsten.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2016-5 -25.pdf (Hämtad 2020-10-05).
Socialstyrelsen. (2016). Ensamkommande barn och unga - Handbok om socialnämndens
ansvar och uppgifter.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2 016-11-8.pdf (Hämtad 2020-10-05).
Stangor, Charles och Crandall, Christian S. (2003). Threat and the Social Construction of Stigma. I Heatherton, Todd F., Kleck, Robert E., Hebl, Michelle R. och Hull, Jay G. (red.).
The Social Psychology of Stigma. New York; London: The Guilford Press, 62-87.
Starrin, Bengt. (2011). Socialt kapital och hälsa. I Starrin, Bengt och Rönning, Rolf (red.).
Socialt kapital - i ett välfärdsperspektiv. Malmö: Liber, 91-106.
Starrin, Bengt och Rönning, Rolf. (2011). Socialt kapital - ett fruktbart begrepp. I Starrin, Bengt och Rönning, Rolf (red.). Socialt kapital - i ett välfärdsperspektiv. Malmö: Liber, 23-39.
Thomsen, Jens Peter Frölund och Olsen, Mark. (2017). “Re-examining Socialization Theory: How Does Democracy Influence the Impact of Education on Anti-Foreigner Sentiment?”,
British Journal of Political Science 47(4): 915-938.
Trost, Jan. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Turner, Sandra G. och Maschi, Tina. (2015). “Feminist and empowerment theory and social work practice”, Journal of Social Work Practice 29(2): 151-162.
Unicef. (2020). Barn på flykt i Sverige. https://unicef.se/fakta/barn-pa-flykt-i-sverige
(Hämtad 2020-10-04).
Vogel, Joachim, Amnå, Erik, Munck, Ingrid och Häll, Lars. (2003). “Föreningslivet i Sverige: Välfärd, socialt kapital och demokratiskola”, Sociologisk forskning 40(2): 53-89. Åberg, Linnea. (2020). “Interprofessionellt arbete och standardisering: Spänningar i kvalitetssäkring av samhällsorientering för nyanlända”, Arbetsmarknad & Arbetsliv 26(1): 8-29.
Öquist, Oscar. (2003). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia Fortbildning.