7.1 Vetenskaplig litteratur
Ahrne, G & Svensson, P, (red). (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Alvesson, M & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och Reflektion: Vetenskapsfilosofi och Kvalitativ
metod (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Anothny, R N., Govindarajan, V, Hartman, F G. H., Kraus, K & Nilsson, G. (2014).
Management Control Systems (European edition). McGraw-Hill Education,
Bell, E., Bryman, A. & Harley, B. (2019). Business Research Methods. Oxford, Storbritannien: L.E.G.O. S.p.A.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Stockholm: Liber.
Bryman, A & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder (3 uppl.). Stockholm: Liber.
Cummings, T G. & Worley C. G. (2008). Organization Development & Change (9 uppl.). Cengage Learning.
Dalen, M. (2015) Intervju som metod. Malmö: Gleerups.
David, M & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Ely, M. m. fl. (1993). Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Hrastinski, H, (red). (2018). Digitalisering av högre utbildning. Lund: Studentlitteratur.
Iveroth, E, Lindvall, J & Magnusson, J, (red). (2018). Digitalisering och styrning. Lund: Studentlitteratur.
80
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Kvale, S & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Larsson, P & Löwstedt, J. (2014). Strategier och förändringsmyter. Ett organiseringsperspektiv på
skolutveckling (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Merchant, K. A. & Van der Stede, W. A. (2017). Management Control Systems (kapitel 16) (4 uppl.). Pearson.
Nylén, U. (2005). Att presentera kvalitativa data: framställningsstrategier för empiriredovisning Malmö: Liber.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Rienecker, L & Stray Jørgensen. P. (2014). Att skriva en bra uppsats (3 uppl.) Stockholm: Liber.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Yin, R. K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. Malmö: Liber.
Ödman, P.J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Finland: Norstedts Akademiska Förlag.
7.2 Vetenskapliga artiklar
Alexander, L.D. (1985). Successfully Implementing Strategic Decisions. Long Range Planning, vol. 18, upplaga 3, s. 91-97.
Angelopoulos, S., Kitsios F., Kofakis, P. & Papadopoulos, T. (2010). Emerging Barriers in E-
Government Implementation. Lecture Notes in Computer Science, vol. 6228, s. 216-225.
81
Conference on E-Learning in Corporate, Government, Healthcare and Higher Education, s. 106- 113.
Belanger, F. & Carter, L. (2008). Trust and risk in e-government adoption. Journal of Strategic Information Systems, vol. 17, s. 165-176.
Bharadwaj, A., El Sawy, O.A., Pavlou, P.A. & Venkatraman, N. (2013). Digital Business
Strategy: Toward a Next Generation of Insights. Management Information Systems Quarterly, vol.
37, upplaga 2, s. 471-482
Blinkenberg Federspiel, S. (2014). IT, organisation og digitalisering: Insitutionelt arbejde i den
kommunale digitaliseringsproces. Copenhagen Business School (öppet arkiv)
Blinkenberg Federspiel, S. (2015). Making it Work. Institutionalizing Digitalization in
Danish Public Administrations. Scandinavian Journal of Public Administration, vol. 19, upplaga 3,
s. 21-42.
Bredmar Krister. (2017). Digitalisation of Enterprises Brings New Opportunities to
Traditional Management Control. Business Systems Research, Vol 8, Iss 2, Pp 115-125
Burn, J. & Robins, G. (2003) Moving towards e-government: a case study of organisational
change processes. Logistics Information Management, vol. 16, upplaga 1, s. 25-35.
Carter, L. & Belanger, F. (2005). The utilization of e-government services: citizen trust, innovation
and acceptance factors, vol. 15, s. 5-25.
Cunningham, J.B. & Kempling, J.S. (2009). Implementing change in public sector
organizations. Management Decision 47(2), pp. 330-344.
Dickson, P.E., Warshow, D.I., Goebel, A. C., Roache, C.C. & Adrion, W.R. (2012).
Student Reactions to Classroom Lecture Capture. Annual Conference on Innovation and
82
Dunleavy, Patrick. Margetts, Helen. Bastow, Simon. Tinkler, Jane. (2006). New Public
Management Is Dead - Long Live Digital-Era Governance. Journal of Public Administration
Research and Theory, Volume 16, Issue 3, 1, Pages 467–494
Ebrahim, Zakareya., Irani, Zahir. (2005). E-government adoption: Architecture and barriers. Business Process Management Journal 11(5), pp. 589-611.
Edmiston, Kelly D. (2003). State and Local E-government Prospects and Challenges. American Review of Public Administration 33(1), pp. 20-45.
Hannan, M.T. & Freeman, J. (1984). Structural Inertia and Organizational Change.American Sociological Review, vol. 49, upplaga 2, s.149-164.
Hew, Khe Foon & Cheung, Wing Sum. (2014). Students’ and instructors’ use of massive open
online courses (MOOCs): Motivations and challenges. Educational Research Review Volume 12,
June 2014, Pages 45-58.
Hoag, B.G., Ritschard, H.V. & Cooper, C.L. (2002). Obstacles to Effective Organizational Change:
The Underlying Reasons. Leadership & Organization Development Journal, vol. 23, upplaga 1, s. 6-
15.
Hrebiniak, L.G. (2006). Obstacles to Effective Strategy Implementation. Organizational Dynamics, vol. 35, upplaga 1, s. 12-31.
Kane, G. C., Palmer, D., Phillips, A. N., Kiron, D., & Buckley, N. (2015). Strategy, not
technology, drives digital transformation. MIT Sloan Management Review and Deloitte University
Press, ss. 1-27.
Keymolen, E., Prins, C., Raab, C. (2012). Trust and ICT: New challenges for public administration. Innovation and the Public Sector 19, pp. 21-35.
Kotter, J.P. (1995). Leading Change: Why Transformation Efforts Fail. Harvard Business Review, s. 59-67.
83
Lam, W. (2005). Barriers to e-government integration. Journal of Enterprise Information Management. Vol. 18, upplaga 5, s. 511-530.
Matt, C., Hess, T & Benlian, A. (2015). Digital Transformation Strategies. Business & Information Systems Engineering, vol. 57, upplaga 5, s. 339-343.
McPherson, Maggie & Baptista Nunes, Miguel. (2006). Organisational issues for e-learning:
Critical success factors as identified by HE practitioners. International Journal of Educational
Management 20(7), pp. 542-558.
Mintzberg, H., Westley, F., (1992). Cycles of organizational change. Strategic Management Journal, vol. 13, s. 39-59.
Pierson, P. (2000). Increasing Returns, Path Dependence, and the Study of Politics. American Political Science Review, vol. 94, upplaga 2, s. 251-267.
Plesner, U, Justesen, L & Glerup, C. (2018). The Transformation of Work in Digitized Public
Sector Organizations. Journal of Organizational Change Management, vol. 31, upplaga 5, s. 1176-
1190.
Polites, G.L. & Karahanna, E. (2012). Shackled to the Status Quo: The Inhibiting Effects of
Incumbent System Habit, Switching Costs, and Inertia on New System Acceptance. MIS Quarterly,
vol. 36, upplaga 1, s. 21-42.
Pucciarelli, Francesca & Kaplan, Anderas. (2016). Competition and strategy in higher education:
Managing complexity and uncertainty. Business Horizons Volume 59, Issue 3, May–June 2016,
Pages 311-320.
Samuelson, W & Zeckhauser, R. (1988). Status quo bias in decision making. Journal of Risk and Uncertainty Volume 1. Issue 1. pp 7–59
84
Organisational Processes. Business Process Management Journal, vol. 12, upplaga 2, s. 149-161.
Teece, D.J., Pisano, G. & Shuen, A. (1997). Dynamic Capabilities and Strategic Management
Strategic Management Journal, vol. 18, upplaga 7, s. 509-533.
Venkatesh, V. & Bala, H. (2008). Technology Acceptance Model 3 and a Research Agenda on
Interventions, vol. 39, upplaga 2, s. 273-315.
Weick, K.E. & Quinn, R.E. (1999) Organizational Change and Development. Annual Review of Psychology, vol. 50, s. 361-386.
7.3 Elektroniska källor
Andréasson, E. (2015). Digitalisering i den offentliga förvaltningen: IT, värden och legitimitet (avhandling). Tillgänglig på:
<https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:859892/FULLTEXT01.pdf> (2019-03-04)
Brorström, B. (2019). Att leda en högskola och driva verksamhetsutveckling. KFi-rapport nr. 150. Tillgänglig på:
<https://www.kfi.se/wp-content/uploads/2019/03/150.pdf> (hämtad 2019-03-25)
CIO. (2015). Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras. Och gissa vem som frodas
då?. Tillgänglig på:
<https://cio.idg.se/2.1782/1.644118/allt-som-kan-digitaliseras (hämtad 2019-01-07)
CIO. (2019). GDPR: Här är allt du behöver veta om EU:s dataskyddsregler. Tillgänglig på: <https://cio.idg.se/2.1782/1.674864/gdpr-konsekvenser-utvecklare>
(hämtad 2019-02-21)
85
Ekonomistyrningsverket. (2018). Offentlig 85ector behöver bli bättre på digitalisering. Tillgänglig på:
<https://www.esv.se/press/nyheter/2018/offentlig-sektor-behover-bli-battre-pa-digitalisering/> (hämtad 2019-02-13)
Ekonomistyrningsverket. (2018). Rapport: Digitaliseringen av det offentliga Sverige. Tillgänglig på: <https://www.esv.se/contentassets/2f2cf52e9f66478787bb76a4524f9848/2018-31-
digitaliseringen-av-det-offentliga-sverige-en-uppfoljning.pdf> (hämtad 2019-02-13)
Gröning, L & Wihlborg, E, (red). (2018). Ett smartare samhälle? – sju perspektiv på
digitaliseringen av vår vardag. Linköping: LiU-tryck. Tillgänglig på:
<http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148523> (hämtad 2019-02-24)
Linköpings universitets hemsida (2013). LISAM – ett virtuellt campus för LiU. Tillgänglig på: <https://liu.se/pedagogiskaspranget/nyhetsarkiv-for-pedagogiska-
spranget/1.435890?l=sv&path=3781&action=showReportForm> (hämtad: 2019-02-27)
Linköpings universitets hemsida (2019). Strategikarta för Linköpings universitet. Tillgänglig på:
<http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/876977> (hämtad: 2019-03-22)
Linköpings universitets hemsida (2019). Organisation. Tillgänglig på: <https://liu.se/om-liu/organisation>
(hämtad 2019-03-22)
Oxford Dictionary. (2019). Definition av digitalisering. Tillgänglig på: <https://en.oxforddictionaries.com/definition/digitization>
86
Regeringskansliet. (2011). Pressmeddelande: regeringen inrättar Digitaliseringsrådet. Tillgänglig på:
<https://web.archive.org/web/20110611040844/http://www.regeringen.se/sb/d/14479/a/162816> (hämtad: 2019.02-11)
Regeringskansliet. (2016). Lag (2016:1145) om offentlig upphandling. Tillgänglig på: http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2016:1145
(hämtad: 2019-05-02)
Regeringskansliet. (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Bilaga till regeringsbeslut I:1. Tillgänglig på:
<https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/nationell- digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf>
(hämtad: 2019-02-11)
Riksdagen (2013). Organisering av den offentliga förvaltningen. Tillgänglig på: <https://data.riksdagen.se/fil/E921438E-ACEC-4263-A00C-707E1842AC59> (hämtad: 2019-02-12)
Svenska dagbladet. (2013). Universiteten som försvann: en oro för MOOC.s. Tillgänglig på: <https://www.svd.se/universiteten-som-forsvann>
(hämtad: 2019-02-28)
Sveriges Television. (2016). Digital undervisning – ett ökande fenomen. Tillgänglig på: <https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/digital-undervisning-ett-okande-fenomen>
(hämtad 2019-01-07)
Sveriges Television. (2016). Föreläsningar på nätet oroar studenter. Tillgänglig på: <https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/forelasningar-pa-natet-
oroar?fbclid=IwAR1NjVPX_49txHbXrnE7fVnzaoNDtP7KOo9BkZ5eqc7FNVH-PZkN-MLl2pU> (hämtad 2019-01-07)
87
Univeristy of Cambridge. (2018). Lecture capture. Tillgänglig på: <https://www.cctl.cam.ac.uk/projects/lecture-capture>
(hämtad 2019-02-01)
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Tillgänglig på:
<https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God- forskningssed_VR_2017.pdf>
88
8. Bilagor
8.1 Intervjumall 1.
(allmänna frågor som alla respondenter fick besvara)
Inledning: Din bakgrund, vår bakgrund, uppsatsens syfte etcetera. 1. Implementeringsprocessen av ett digitalt verktyg i ett universitet - Hur ser implementeringsprocessen ut?
- Vilka är med och beslutar kring vilka digitala verktyg som ska införas i ett universitet?
2. Användning och utveckling av digitala verktyg i offentlig sektor (och i synnerhet universitet) - Hur bidrar digitala verktyg till att förbättra och utveckla organisationer/universitet?
3. Externa problem eller hinder vid implementeringen
- Vilken roll spelar politiska direktiv vid införande av digitala verktyg i ett universitet?
- Finns det särskilda direktiv från stat hur man ska arbeta med digitala verktyg?
- Vilka typer av hinder finns från politiska aktörer i implementeringsprocessen?
4. Interna problem eller hinder vid implementeringen
- Vilka interna hinder kan uppstå när ett digitalt verktyg ska implementeras?
- Hur hanterar en offentlig organisation/universitet interna problem som kan uppstå i en implementeringsprocess?
5. Framtiden för svenska universitet gällande digitala verktyg
- Vilka konsekvenser för universitetets organisation kan fler digitala verktyg innebära? - Påverkar externa hot från andra universitet LiU:s syn på digitalisering (exempelvis MOOC:s och Flipped Classroom)?
Avslutning: Med tanke på vår uppsats syfte som är “att bidra med förståelse för organisatoriska hinder vid digitalisering av universitet”, finns det något mer som du vill lyfta fram/berätta?
89
8.2 Intervjumall 2.
(enskilda frågor till enskilda respondenter).
1. Design av IT
- Vilka faktorer bör man tänka på vid design av nya IT-verktyg inom offentlig sektor?
- Kan design av nya IT-verktyg vara ett hinder för implemeteringen? Hur påverkas processen? 2. Digitalisering och samhällsutveckling
- Hur stort ansvar bör LiU ta i den digitala samhällsutvecklingen (kurser, implementering av nya digitala verktyg, etcetera)?
- Vad finns det för organisatoriska samt strategiska hinder mot mer e-förvaltning? 3. Involvering av intressenter vid utvecklingsarbete i en offentlig organisation - Vad betyder behovsdriven utveckling?
- Hur kan man förbättra förståelsen så att e-tjänster utformas på bästa sätt? 4. Digitalisering i offentlig verksamhet
- Vilka interna förutsättningar krävs för lyckade IT-implementeringar i en offentlig organisation? - Vilka typer av hinder behöver offentlig sektor hantera gällande IT-implementeringar, som privat sektor inte behöver hantera?
5. IT-system på LiU