Berglund M, Andréasson S, Franck J, Fridell M, Håkanson Ingrid, Johansson B- A, Lindgren A, Lindgren B, Nicklasson L, Rydberg U, Salaspuro M, Thelander S och Öjehagen A (2001). Behandling av alkohol- och narkotikaproblem. En evidensbaserad kunskapssammanställning.Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU)
Bernler, Gunnar & Johnsson, Lisbeth (1995). Teori för psykosocialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur
Blomgren, Christer (2009). Forskning och praktik- två sidor av socialt arbete. Socionomen, nr 1
Blomqvist, Jan & Wallander, Lisa (2004). Åt var och en vad hon behöver? En vinjettstudie av socialarbetares bedömningar och val av insatser vid
missbruksproblem. Stockholm: Socialtjänstförvaltningens Forsknings- och Utvecklingsenhet, rapport nr 8.
Cullberg, Johan (2003). Dynamisk psykiatri i teori och praktik. Finland: WS Bookwell
Davidson, Bo & Patel, Runa (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Fridell, Mats (22.06.2008). Lundaforskare bidrar till bättre missbrukarvård. Sydsvenskan. Debatt.
Goldberg, Ted (2005). Samhället i narkotikan. Solna: Academic Publishing of Sweden.
Gustafsson, H, Blomqvist, J, Fridell, M, Heilig, M, Hansagi, H, Kahn, U,
Lindqvist, P, Romelsjö, A (2006), Hur kan vården bli bättre och vilken är vägen ur missbruk och beroende? Rapport 19
Heilig M, Kakko J, Svanborg KD, Kreek MJ (2003), Placebo-controlled trial The Lancet - Vol. 361, No. 9358:662-668
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12788596
Jergeby, Ulla (2008). Evidensbaserad praktik för socialt arbete. Stockholm: IMS och Gothia förlag.
Johnson, Björn (2005). Metadon på liv och död. En bok om narkomanvård och narkotikapolitik i Sverige. Lund: Studentlitteratur
Larsson, Gerhard (05.03.2010). Effektivare missbruksvård sparar pengar och räddar liv Dagens Nyheter, Debatt.
Nyström, S, (red.) Cronqvist, A, Engström, C, Jäderland, A, Ekblom,G, Lood, C (2003), Metoder för missbrukarvården ASI-intervjun i praktisk tillämpning, (CUS) Bergslagens Grafiska AB, Lindesberg
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Robson, C (2002). Real World Research. Oxford: Blackwell publishing Ronnby, Alf (2006). Det sociala arbetets konst. Socionomen nr 6 Rosengren, Karl Erik & Arvidson, Peter, (2005). Malmö: Liber AB
Rothstein, Bo (1986). Den socialdemokratiska staten. Lund: Studentlitteratur Sand M. & Romelsjö (2005). A. Opiatmissbrukare i Subutexbehandling på 3 olika enheter och i metadpn behandling – en jämförelse.SoRAD.
Stockholm.SOSFS 2004:8(M). Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen, (2003). Socialtjänsten i Sverige- en översikt. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen, (2004). Narkomanvård på lika villkor? Art.nr.2004-103-6. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen, (2007). Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende - Rapport från en nationellt samordnad granskning. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen, (2008). Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – tillnytta för brukaren (SOU 2008:18). Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen, (2009). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende, SOSFS 2009:27. Stockholm: Socialstyrelsen
SoRAD, (2009). Forskningsrapport nr 57 www.sorad.su.se
Svensson, Bengt (2005). Heroinmissbruk. Lund: Studentlitteratur Sveriges lagar (2009). Lund: Studentlitteratur
United Nations- Office on Drugs and Crime (2002). Contemorary drug abuse treatment, UNODC:Wien
http://www.unodc.org/docs/treatment/Review
http://www.fhi.se/Metoder/Halsoframjande-och-forebyggande-metoder http://www.polisen.se/Dalarna/sv/Om-polisen/lan/Da/op/Polisen-i-Dalarnas-
http://www.stat-inst.se/faktabank/metoder-inom-vard-och-behandling Vetenskapsrådet - Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning (2010-11-28)
http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000360/HS_15.pdf Wigzell, Kerstin (26.01.1999). Personalen skyddas- inte klienterna. Dagens Nyheter, Debatt.
Wigzell, Kerstin & Pettersson, Lars (06.10.1999). Hjälp till svaga bara chansning. Dagens Nyheter, Debatt.
Bilaga A Metadon
”Hoechst 10820” så kallades Metadon från början. Substansen uppfanns 1939 av två tyska forskare Max Bockmühl och Gustav Ehrhar. ”Hoechst 10820” eller polamidon (morphone eller opioid alkaloids) var ett smärtstillande läkemedel som skulle kunnat användas vid operationer för de skadade i kriget. Det är inte säkert att detta var själva målet eftersom forskningen inte hade något samband med krigsförberedelserna, utan hade inlett redan i början av 1920-talet. Målet var att ta fram ett smärtstillande läkemedel som skulle vara enkelt att använda vid
operationer, men som samtidigt skulle kunnat ha en lägre beroendepotential än morfin. Kliniska tester med” Hoechst 10820” inleddes inte förrän 1942, när Wehrmacht gav preparatet ett kodnamn, ”Amidon”(www.varldenshistoria.se, gwww.wordiq.com)
Efter andra världskriget köpte det amerikanska läkemedelsföretag ”Eli Lilly” rätten att tillverka preparatet som ett nytt smärtstillande läkemedel under
varunamnet ”Dolophine”. Det finns inga fakta som belägger varför preparatet fått detta namn, men vissa rykten gör gällande att namnet kommer från de latinska orden dolor (smärta) och finis (slut). En annan teori som spreds bland
amerikanska och svenska metadonmotståndare på 1970-talet hävdar att den tyska apotekare som utvecklade medlet gav namnet ”Dolophine” efter tysklans Führer Adolf Hitler. Sitt nuvarande namn fick preparatet en kort tid därefter, när
produktion inleddes av en dottersbolag Mallinckrodt Pharmaceuticals. (www.varldenshistoria.se, www.drugwiki.net)
På 1950-talet började metadon användas vid Addiction Research Center i Lexington, Kentucky inom narkomanvården, ursprungligen för avgiftning av heroinmissbrukare. Det dröjde fram till 1960- talet innan metoden att
långtidsbehandla heroinister med metadon utarbetades av farmakologen Marie Nyswander och psykiatrikernVincent Dole vid Rockefelleruniversitetet i New York. Den första vetenskapliga studien av metadonbehandling publicerades 1965. Därefter spreds behandlingsformen snabbt, både i USA och i andra länder.
Bilaga B
6.5 Finns det insatser som inte existerar idag som borde finnas? IP1” Det går alltid att vidareutveckla insatser och behov förändras över tid. Jag tror att alla kommuner, även vi i de mindre kommunerna, måste inse att vi måste ha adekvata boendealternativ för målgruppen liksom adekvata
sysselsättningsverksamheter. Detta är inte minst en politisk fråga där politiker måste ta sitt ansvar för att påverka fastighetsägare, arbetsgivare etc.”
IP 2 ”Många gånger handlar det om det basala. T.ex. hur man tar hand om sin ekonomi. Jag skulle önskat mig att få mera resurser till att träna klienterna sådana saker…”
IP 3 ”Nätverket utanför missbrukskretsarna är ofta litet eller obefintligt. Missbruket har medfört att individen förlorat, eller aldrig lyckats etablera en förankring i samhället. Individen hamnar utanför socialförsäkringssystem med arbetslöshet, skulder och bostadslöshet. Den psykiska hälsan är ofta dålig. Dels p.g.a. missbruket i sig och dels p.g.a. den livsföring det medfört. Det kan även handla om obearbetade upplevelser tidigare i livet. Kanske finns behov av en neuropsykiatrisk utredning.”
IP 4 ”Jag anser att det saknas anpassade psykosociala insatser kopplade till situationen som klienten befinner sig i när han ingår i/utsätts för upplägget på resp. underhållsmedicineringsprogram. Jag anser också att det saknas ett utarbetat realistiskt behandlingsprogram för individer som vill sluta med sin underhållsmedicinering.”
IP 5 ”Om jag skulle få önska så skulle jag önskat att det fanns mer pengar till att hjälpa klienterna med att fixa sina tänder. Har man ont i käken, så kanske man tar smärtstillande och då åker man ut från programmet om det upptäcks. Har man ruttna tänder så vågar man inte le bland andra människor och har svårt att knyta normala kontakter med t.ex. en arbetsgivare.”
IP 6 ”Vi har ju metoder men dessa räcker ju inte, man träffar sin
socialsekreterare en gång i veckan, men sen är det många timmar till nästa gång man träffas och under den tiden måste ens egen motivation bära. Kort till en träningsanläggning för de som vill ägna sig åt fysisk träning. Vi som jobbar med människor vet att kropp och själ hör ihop. Många vi träffar vill träna. De vill bygga upp sin kropp och hälsa, vilka de har brutit ner under flera år.”
Bilaga C