Ahlbom, Jakob & Andersson, Ulrika. 2018. Nyhetsintresse och medieattityder. SOM-rapport: 35. Göteborg: SOM-institutet.
Ahmed, Anis, K. 2018. In Bangladesh: Direct Control of Media Trumps Fake News. The Journal
of Asian Studies 77 (4): 909-922.
Andersson, Ulrika. 2018. Det prasslar inte lika mycket om tidningsläsningen som förr. I Andersson, Ulrika, Carlander, Anders, Lindgren, Elina & Oskarson, Maria (red.). Sprickor i
fasaden. Bohus: Ale Tryckteam. 213-231.
Andersson, Ulrika, Carlander, Anders, Lindgren, Elina & Oskarson, Maria . (red.). 2018.
Sprickor i fasaden. Bohus: Ale Tryckteam.
Andersson, Ulrika, Ohlsson, Jonas, Oscarsson, Henrik & Oskarson, Maria. (red.). 2017. Larmar
och gör sig till. Bohus: Ale Tryckteam.
Andersson, Ulrika & Weibull, Lennart. 2017. Litar vi på medierna?. I Andersson, Ulrika, Ohlsson, Jonas, Oscarsson, Henrik & Oskarson, Maria. (red.). Larmar och gör sig till. Bohus: Ale Tryckteam. 97-112.
Andersson, Ulrika & Weibull, Lennart. 2018. Polariserat medieförtroende. I Andersson, Ulrika, Carlander, Anders, Lindgren, Elina & Oskarson, Maria. (red.). Sprickor i fasaden. Bohus: Ale Tryckteam. 71-92.
Berlo, K. David, Lemert, B. James & Mertz, J. Robert. 1970. Dimensions of evaluating the acceptability of message sources. The Public Opinion Quarterly. 33 (4): 563-576.
Casey, Anne, Mary & Krueger, A Richard. 2009. Focus Groups: A Practical Guide for Applied
Research. California: Sage Publications, Inc.
Dahlin-Ivanoff, Synneve. 2002. Focus Group Discussions as a Tool for Developing a Health Education Programme for Elderly Persons with Visual Impairment. Scandinavian Journal of
Occupational Therapy. 9 (1): 3-9.
Dahlin-Ivanoff, Synneve. 2015. Fokusgruppsdiskussioner. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter. (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann & Wängnerud, Lena. 2017.
Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. uppl. Stockholm:
Wolters Kluwer Sverige AB.
Europeiska kommissionen. 1999. Eurobarometer - Public opinion in the European union. Rapport: 51. Bryssel: Public Opinion Analysis Unit.
Gaziano, Cecilie & McGrath, Kristin. (1986) Measuring the Concept of Credibility. Journalism
& Mass Communication Quarterly 63 (3): 451–462.
Golan, J. Guy. 2010. New Perspectives on Media Credibility Research. American Behavioral
Scientist 54 (1): 3-7.
Hassan, Abu Musa, Mehrabi, Davood & Shahkat Ali Sham Muhamad. 2009. News Media Credibility of the Internet and Television. European Journal of Social Sciences 11 (1): 136-148. Heider, Don, Poindexter, M. Paula & Smith, Laura. 2003. Race and Ethnicity in local Television News: Framing, Story Assignments, and Source Selections. Journal of Broadcasting &
Electronic Media 47 (4): 524-536.
Hovland I. Carl, Irving L. Janis & Kelley H, Harold. 1953. Communication and persuasion.
Psychological studies of opinion change. New Haven, CT: Yale University Press.
Hvitfelt, Håkan. 2008. Det går allt snabbare – om medieutveckling och demokrati. I Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar. (red.). På väg mot medievärlden 2020 - journalistik, teknik, marknad. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur AB. 29-53.
Internetstiftelsen. 2019. Svenskarna och internet 2019. Stockholm: Internetstiftelsen.
Jacobsen, Tonje. 2018. Trusting News Online - A qualitative study of perceptions of online
newspaper credibility among young Norwegian adults. Diss., Norges teknisk-naturvitenskapelige
universitet.
Kiousis, Spiro. 2001. Public Trust or Mistrust? Perceptions of Media Credibility in the Information Age. Mass Communication and Society 4 (4): 381-403.
Kohring, Matthias & Matthes, Jörg. 2007. Trust in news media - Development and Validation of a Multidimensional Scale. Communication Research 34 (2): 231-254.
Lee, Tien-Tsung. 2010. Why They Don´t Trust the Media: An Examination of Factors Predicting trust. American Behavioral Scientist 54 (1): 8-21.
McCombs, E. Maxwell & Shaw, L. Donald. 1972. The Agenda-Setting Function of Mass Media.
Public Opinion Quarterly. 36 (2): 176-187.
McQuail, Denis. 2010. McQuail´s Mass Communication Theory. 6. Uppl. London: Sage Publications Ltd.
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper. 2018. Svenska valrörelser: Väljare, medier och partier under
2000-talet. Tyskland: Santérus Förlag.
Rimmer, Tony & Weaver, David. 1987. Different Questions, Different Answers? Media Use and Media Credibility. Journalism Quarterly. 64 (1): 28-44.
Roper, W. Burn. 1985. Public attitudes toward television and other media in a time of change. New York: Television Information Office.
Strömbäck, Jesper. 2015. Social sammanhållning och medieanvändning. I Bergström, Annika, Johansson, Bengt, Oscarsson, Henrik & Oskarson, Maria (red.). Fragment. Bohus: Ale
Tryckteam. 63–79.
Tewksbury, David & Althaus L. Scott. 2000. Differences in Knowledge Acquisition among Readers of the Paper and Online Versions of a National Newspaper, Journalism & Mass
Communication Quarterly. 77 (3): 457–479.
Tsfati, Yariv. 2010. Online News Exposure and Trust in the Mainstream Media: Exploring Possible Associations. American Behavioral Scientist 54 (1): 22-42.
Wanta, Wayne. 1997. The Public and The National Agenda - How People Learn About
Important Issues. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, Inc.
Westley, H. Bruce & Severin, J. Werner. 1964. Some Correlates of Media Credibility.
Journalism Quarterly. 41 (3): 325-335.
Whitehead, L. Jack. 1968. Factors of source credibility. Quarterly Journal of Speech. 54 (1): 59-63.
Zhang Hongzhong, Zhou Shuhua & Shen Bin. 2014. Public trust: a comprehensive investigation on perceived media credibility in China. Asian Journal of Communication 24 (2): 158-172.
8. Bilagor
Bilaga 1 Frågeformulär Hur gammal är du?
______________________________________________________________________________
Vilket kön definierar du dig som?
______________________________________________________________________________
Vilket eller vilka nyhetsmedie/-r konsumerar du till vardags?
______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________
Vilket nyhetsmedium uppfattar du som mest trovärdigt?
______________________________________________________________________________
Vilken/vilka plattform/-ar tar du del av nyheter igenom? (teven, deras hemsida, app, radion, papperstidning, sociala medier, annan isf vilken)
______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________
Hur mycket tid i minuter skulle du säga att du lägger på nyheter under en vanlig dag?
______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________
Om du skulle ta del av motstridiga eller annorlunda rapporter kring samma nyhet från radion, televisionen, papperstidningen, nyhetssajten eller sociala mediet vilken av de fem skulle du vara mest benägen att tro på - den från radion, den från televisionen, den från papperstidningen, den från nyhetssajten eller den från sociala mediet?
Rangordna från 1 (den du tror på mest) till 5 (den du tror på minst).
_____________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________
Bilaga 2 Intervjuguide
1) Varför tar ni del av nyheter?
Källors trovärdighet
2) Vilka nyhetsmedier uppfattar ni som mest trovärdiga?
Nu ska ni arbeta tillsammans och rangordna dessa lappar efter er uppfattning om vilken som är mest trovärdig, respektive minst trovärdig. Diskutera om varför ni tycker som ni gör och det är okej att vara oense så länge ni alla i gruppen tillslut kommer överens om en rangordning.
3) Varför tror ni att den som ni rangordnat först uppfattas som mest trovärdig? Varför tror ni att den som ni rangordnat sist uppfattas som minst trovärdig?
4) När man pratar om trovärdighet och tilltro för nyheter så pratar människor ofta om olika kvaliteter och egenskaper, vilka kvaliteter och egenskaper skulle ni säga kännetecknar ett trovärdigt nyhetsmedium? (skriv ned dessa)
Nu ska ni återigen få arbeta tillsammans med lappar som innehåller några karaktärsdrag som förknippas med trovärdighet. Rangordna dessa tillsammans utifrån vad som är viktigast kontra minst viktigt för er uppfattning av trovärdighet, dessa åtta är: Rättvis, opartisk, berättar hela historien, “exakthet/precis”, respekterar människors integritet, har samhällets välmående i åtanke, separerar fakta och åsikter och utbildade reportrar.
Medieplattformars trovärdighet
5) Vilken nyhetsplattform uppfattar ni som mest trovärdig? Varför är denna mer trovärdig? (Radion, televisionen, papperstidningen, tidningar på internet, sociala medier)
6) Vilken nyhetsplattform uppfattar ni som minst trovärdig? Varför är denna mindre trovärdig?
7) På vilket sätt uppfyller X (fråga 5) de kvaliteter och egenskaper kopplat till trovärdighet som ni tidigare kommit fram till, och på vilket sätt saknar Y (fråga 6) dessa?
Avslutande frågor
8) Hur viktigt skulle ni säga att det är att ett nyhetsmedium är trovärdigt/går att lita på?