6.1 Slutsatser
För att undersöka vårt syfte framställdes tre frågeställningar, den första var: Vilka nyhetsmedier
uppfattade gymnasieeleverna som mest trovärdiga. Av det empiriska materialet som insamlats
till denna studie framgår det att Svt och Tv4 uppfattades som de mest trovärdiga nyhetskällorna bland respondenterna, vilket möjligen också kan betyda att televisionen är den nyhetsplattform som respondenterna anser vara den mest trovärdiga vilket går att jämföra med Jacobsens (2018, 44) resultat. Emellertid ansåg deltagarna i denna studie också att det fanns andra nyhetsmedier som de uppfattade som trovärdiga så som Dagens nyheter och Sveriges radio, detta resultat går att jämföra med det som SOM-institutets studie (Ahlbom, Andersson 2018, 4) har visat på.
Ytterligare syftade denna studie till att undersöka mer bakomliggande faktorer till varför
nyhetsmedier uppfattades som trovärdiga eller ej, detta med hjälp av den andra frågeställningen som löd: Hur bedömer gymnasieelever trovärdigheten hos ett nyhetsmedium. Där visade det empiriska materialet på att fakta, forskning och statistik tillsammans med förstahandskällor, att vara på plats där saker händer och intervjua människor som själv bevittnat händelser samt att nyhetsmediet är obundet i den utsträckning det går gav ett trovärdigt intryck. Ytterligare fick deltagarna utvärdera åtta stycken kriterier, utvunna ur Gaziano och McGraths (1986, 454) studie. Där kriterierna “opartisk”, “separerar fakta från åsikter” och “berättar hela historien” ansågs som de viktigaste för ett nyhetsmedias trovärdighet bland deltagarna. Samtidigt som kriterierna “rättvis” och “har samhällets välmående i åtanke” ansågs som de minst viktiga kriterierna för hur
trovärdig ett nyhetsmedium uppfattades. Dessa resultat kan också jämföras med de som Jacobsen (2018, 40-42) hittade.
Den tredje och sista frågeställningen som löd: Vilken roll spelar gymnasieelevers uppfattade
trovärdighet av ett nyhetsmedium för konsumtionen av det. Här visade det insamlade materialet
att respondenterna konsumerar nyhetsmedier med innehåll som de ej uppfattar som trovärdigt, men samtidigt att det är ett medvetet val. De menade på att valet av vad som skall konsumeras delvis styrde hur pass viktigt det var att nyhetsmediet var trovärdigt. Exempelvis uppfattade deltagarna Expressen och Aftonbladet som inte särskilt trovärdiga informationskällor, men att de ändå kunde konsumera tidningarnas innehåll om de var ute efter nyheter om kändisar och
skvaller. Ytterligare uppgav deltagarna att de ofta konsumerade sociala medier och tog del av nyheter via denna plattform, oftast inte med syfte att konsumera nyheter utan att de dök upp i flödet ändå, däremot sökte de sig till andra informationskällor för att säkerställa om
informationen faktiskt stämde eller inte. Jacobsen (2018, 35-36) hittade också ett resultat som är jämförbart med det som denna studie nått fram till. Alltså ter det sig som att deltagarna värderar vissa medier som mer kvalitativa och trovärdiga, exempelvis Svt och DN. Däremot konsumerar de dessa desto mindre, samtidigt som de konsumerar de medier som de värderar som mindre kvalitativa och trovärdiga desto mer, vilket kan ses som paradoxalt. Därmed är deltagarna selektiva i sin medieanvändning men inte enbart utifrån kvaliteten utan de har en mer
instrumentell hållning till sin nyhetskonsumtion. Det vill säga, är de intresserad av förströelse snarare än informationsinhämtning, vilket det verkar som att de oftare är, kan de exempelvis konsumera sociala medier även om de värderar det mediets trovärdighet som lågt. Därmed verkar det som att valet av vilket medie som konsumeras styrs av många andra faktorer än enbart trovärdighet. Med det sagt ter det sig som att valet av vilket nyhetsmedium som skall
konsumeras är ett komplext fenomen, vilket också Westley och Severin (1964) redovisade tecken på (Kiousis 2001, 384).
Vi ämnade att undersöka varför gymnasieelever uppfattar vissa nyhetsmedier som mer
trovärdiga än andra samt på vilket sätt de resonerar och värderar vad trovärdighet innebär utifrån sitt egna perspektiv samt hur det påverkar deras konsumtion av nyhetsmedier, ytterligare ämnade studien att undersöka de kriterier som gymnasieelever tillskriver ett trovärdigt nyhetsmedium samt hur de korrelerar med de kriterier som tidigare studier har tagit fram.
Resultatet av det empiriska materialet tyder på att gymnasieeleverna som undersökts verkar uppfatta nyhetsmedier som ger ett mer seriöst intryck och inte är lika beroende av externa faktorer, såsom intäkter och partibeteckningar som mer trovärdiga nyhetskällor. Ytterligare pekade de på att nyhetsmedier som existerat under en längre period, är nationella och
konsumeras av ett större antal individer värderades som mer trovärdig. Deltagarna i denna studie pekade också, likt Jacobsens (2018, 40-41) respondenter, på att attribut kopplade till
tabloidisering, exempelvis “clickbaits” för att locka konsumenter till att köpa lösnummer eller in på hemsidan för att på så sätt generera annonsintäkter hade en negativ inverkan på hur trovärdig nyhetsmedierna uppfattades. Deltagarna uttryckte oro för att den digitala utvecklingen har bidragit till att människor i dag omedvetet eller medvetet kan utsättas för en mer ensidig information, och att de formar sin världsbild utifrån vad de själva väljer att konsumera tillsammans med internets mekanik för anpassat innehåll. Detta skulle kunna betyda att redaktören och nyhetsmediernas roll i sättandet av allmänhetens dagordning har kommit att överlåtas i högre grad åt individerna själva, vilket Tewksbury och Althaus (2000, 458-459) hade tidiga föraningar om. Emellertid är resultatet av denna studie baserade på ett begränsat antal gymnasieelever och bör hanteras därefter, däremot visar resultatet på liknande tendenser som tidigare nationella och internationella studier redovisat vilket gör att mer omfattande
undersökningar på området kan vara av intresse.
6.2 Diskussion
I ett landskap där medieutbudet är betydligt större än vad den en gång varit, finns större möjligheter för att välja och framför allt välja bort vad som skall konsumeras, vilket i sin tur möjligen kan leda till olika uppfattningar om hur omvärlden ser ut inom olika grupperingar, det vill säga en mer polariserad bild av verkligheten. Samtidigt skulle detta kunna generera en lägre social tillhörighet till samhället i stort, men en högre social tillhörighet till den grupp som
gemensamt exponeras för liknande medier och medieinnehåll samt åsikter och värderingar, alltså en förstärkt “vi och dem” mentalitet. Den objektiva verkligheten, om sådan existerar, blir kanske inte lika intressant eller viktig i detta samhälle, trovärdigheten av nyhetsmedierna utvärderas möjligen enbart för de som representerar “dem” och inte “vi”. Även om flertalet av medierna högst troligt inte representerar “vi eller dem” tolkas de som representanter för båda sidor beroende på vilken av dem som utför tolkningen. Trots det tyder resultaten i denna studie på att det finns en medvetenhet hos de undersökta ungdomarna om att vissa nyhetsmedier möjligen är mer trovärdiga än andra, och att de till följd av det också väljer vilka nyhetsmedier de skall konsumera beroende på vilken karaktär informationen de är ute efter har. Anses informationen som mer viktig verkar alltså ett mer trovärdigt nyhetsmedia krävas och är den mer till för förströelse är trovärdighetsaspekten inte lika viktig. En annan intressant aspekt är hur den kommersialisering som har skett inom massmedier dels verkar ha skapat flera olika typer av medier, och att nyhetsmedier möjligen har kommit att påverkas av detta. Framför allt genom att det råder en kamp om konsumenternas tid, vilket i sådana fall gör att arenan som medierna spelar på möjligen har kommit att förändras rejält och att den publika kommunikationen eventuellt kommit att adresserat allmänheten mer som konsumenter än medborgare, vilket möjligen
bidragit till en logik bland konkurrensaktiga massmedier där de erbjuder ett mer sensationellt och sammanfattat innehåll. På ett sätt kan man tycka att det inte är mediernas fel att politik och nationella samt internationella angelägenheter inte tillhör de mest attraktiva innehåll som
mediemarknaden erbjuder, å andra sidan kan detta också ses som problem för mediernas möjlighet att bidra till en informerad debatt och skapa likvärdiga grunder för medborgarna att forma beslut och åsikter utifrån. Men det som resultatet av denna studie tillsammans med andra tycks visa på är att de medier som följer denna logik utvärderas som mindre trovärdiga, och att de mer traditionella medierna som riktar sig till allmänheten mer som medborgare utvärderas som mer trovärdig. Samtidigt som de sistnämnda typerna av medierna paradoxalt nog tycks konsumeras i mindre utsträckning. Ytterligare studier kring varför man konsumerar olika typer av nyhetsmedier, och möjligen undersöka om de nyhetsmedier som uppfattas som mest
trovärdiga konsumeras mindre och de nyhetsmedier som uppfattas som minst trovärdiga konsumeras mer och i sådana fall varför det är så, skulle vara av intresse.