Andersson, Daniel och Sander, Åke. (2009) Religion och religiositet i en pluralistisk och föränderlig värld - några teoretiska, metodologiska och begreppsliga kartor. I Andersson, Daniel och Sander, Åke (Red.) Det mångreligiösa Sverige - ett land i
förändring, Studentlitteratur, Lund
Blumenfeld, Warren J. (2006) Christian Privilege and the Promotion of “Secular”
and Not-So “Secular” Mainline Christianity in Public Schooling and in the Larger Society. Routledge Taylor & Francis Group
Bryman, Alan. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, Malmö
Eurobarometer. (2005) Social values, Science and Technology, European Commission Frisk, Liselott. (1998) Nyreligiositet i Sverige, Nya Doxa, Nora
Hagevi, Magnus. (2007) De postsekulära generationerna. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red.) Det nya Sverige: Trettiosju kapitel om politik, medier och
samhälle, SOM-institutet, Göteborgs universitet, Göteborg, ss. 59-73.
Jackson, Robert. (2004) Rethinking religionus education and plurality - Issues in
diversity and pedagogy. Routledge Falmer, London
Kvale, Steinar. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund. Owen, Suzanne. (2011) The World Religions paradigm - time for a change, SAGE Publications.
Skeie, Geir. (2007) Religion and education in Norway. I Robert Jackson, Siebren Miedema, Wolfman Weisse och Jean-Paul Willaime (Red.) Religion and Education in
Europe - Developments, Contexts and Debates, Waxmann Verlag GmbH, Münster
Skolverket. (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011, Edita, Västerås
Thompson, Penny. (2004) Whose confession? Which tradition. British Journal of Religious Education.
Weibull, Lennart. (2012) Världsreligioner i Sverige. I Weibull, L. Oscarsson, H. Bergström, A (red.) I framtidens skugga, SOM-institutet, Göteborgs universitet, Göteborg, ss. 545-556.
55
8.1 Internet källor
Claphaminstitutet, 2010, Behåll kristendomens särställning i skolans religionskunskap, http://claphaminstitutet.se/2010/02/03/behall-kristendomens- sarstallning-i-skolans-religionskunskap/ (Hämtad:2012-10-16).
Skolverket, Religionskunskap , Lpf94, http://www.skolverket.se/forskola-och- skola/gymnasieutbildning/gymnasieskola-fore-ht-2011/kursplaner/sok-amnen-och- kurser/subjectKursinfo.htm?subjectCode=RE (Hämtad: 2012-11-02)
SvD, 2010, Björklunds omarbetning rimmar illa,
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/bjorklunds-omarbetning-rimmar- illa_5503331.svd (Hämtad: 2012-10-16).
SvD, 2010, Kristendomen ska prioriteras i skolan,
www.svd.se/nyheter/inrikes/kristendomen-ska-prioriteras-i-skolan_5483341.svd (Hämtad: 2012-10-16).
SvD, 2010, Myt att kristendomen byggt Sverige,
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/myt-att-kristendomen-byggt- sverige_4344755.svd (Hämtad: 2012-10-16).
8.2 Intervjuer
Lärare 1, 2012-10-11 Lärare 2, 2012-10-11 Lärare 3, 2012-10-11 Lärare 4, 2012-10-10 Lärare 5, 2012-10-10 Lärare 6, 2012-10-1256
9. Appendix
9.1 Appendix 1
Religionskunskap A (lpf94)
Religionskunskap 1 (gy11)
Ämnets syfte
Utbildningen i ämnet religionskunskap syftar till att ge möjligheter att reflektera över existentiella och etiska frågor ur olika perspektiv samt till att ge ökad förståelse för att andra kan komma till andra tolkningar än den egna.
Ämnet religionskunskap syftar till att ge kunskaper om trons innehåll och traditioner inom olika religioner och andra livsåskådningar och skapa medvetenhet om att begrepp, kunskaper och analysredskap behövs för att kunna värdera och ta ställning. Utbildningen ger därmed fördjupade kunskaper samt ökad förståelse för människor med olika religioner och livsåskådningar.
Behovet av en medveten etik baserad på en i samhället allmänt accepterad värdegrund blir allt tydligare både för den enskilde och för samhället. Syftet med ämnet är att ge kunskaper om olika uppfattningar i etiska frågor, som möter den enskilde i samhället, analyserade i ett individuellt och ett socialt perspektiv.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven utvecklar sin personliga hållning i livs- och moralfrågor på grundval av kunskaper om olika traditioner och med respekt för grundläggande mänskliga rättigheter, fördjupar sin förmåga att reflektera över och argumentera kring existentiella frågor som rör tro, etik och livsåskådning, utvecklar sin förmåga att beskriva, analysera och förstå hur och varför levnadsvillkor, traditioner och samhällssystem samspelar med religion och livsåskådning, utvecklar sina insikter i kristendomens och andra världsreligioners och livsåskådningars huvudtankar, värderingar, traditioner, uttrycksformer och urkunder, utvecklar sin förståelse för hur religion och livsåskådning tar
Ämnets syfte
Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om religioner, livsåskådningar och etiska förhållningssätt och olika tolkningar när det gäller dessa. Kunskaper om samt förståelse för kristendomen och dess traditioner har särskild betydelse då denna tradition förvaltat den värdegrund som ligger till grund för det svenska samhället. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald. Eleverna ska ges möjlighet att diskutera hur relationen mellan religion och vetenskap kan tolkas och uppfattas, till exempel beträffande frågor om skapelse och evolution.
Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur människors moraliska förhållningssätt kan motiveras utifrån religioner och livsåskådningar. De ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att analysera och värdera hur religion kan förhålla sig till bland annat etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
57
sig uttryck i människors sätt att tänka, skapa och handla, fördjupar sin förtrogenhet med de språk, begrepp, berättelser och bilder som uttrycker religioners och livsåskådningars tolkningar av livet. Mål
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall
kunna beskriva och förstå hur religion och livsåskådning tar sig uttryck i människors sätt att tänka och handla
känna till kristendomens och några andra världsreligioners och andra livsåskådningars grundläggande uttrycksformer, tro och idéer
kunna relatera religioners och andra livsåskådningars uttrycksformer, tro och idéer till problemsituationer i vardags- och yrkesliv
kunna samtala om problemsituationer i vardagen och i yrkeslivet utifrån en given etisk och moralisk utgångspunkt
kunna identifiera och ta ställning till sådant som befrämjar eller som strider mot grundläggande värden i samhället
kunna reflektera över andra människors olika sätt att tänka om liv, tro och etik
förstå vad de egna värderingarna betyder för självuppfattningen och för hur man uppfattar människor i sin omgivning.
ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
1. Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.
2. Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar. 3. Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt förmåga att analysera dessa.
4. Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.
5. Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
* Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden. * Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner.
* Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet.
* Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser.
* Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebatten.
* Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara.
58
9.2 Appendix 2
Intervjuguide
Hej! Vi är två lärarstudenter som skriver vårt examensarbete om religionslärarens syn på den nya kursplanen i religionskunskap och dess påverkan på religionsundervisningen. Vi vill genom denna intervju få reda på din uppfattning och inställning till vårt val av ämne. Frågorna här nedanför kommer att ställas i en samtals liknande situation och därför finns det inga givna följdfrågor formulerade i förväg. I vår uppsats kommer all identitet vara konfidentiell och du kommer att pressenteras med en siffra eller bokstav, t.ex. Lärare 1 eller lärare A.
Hur ser din religionsundervisning ut idag?
Vilka religioner/livsåskådningar brukar du gå igenom under ett läsår?
Finns det något i din undervisning som du prioriterar/inte i din undervisning? Hur är elevernas reaktioner på din religionsundervisning?
Hur ser du på de nya kursmålen och de förändringar som gjorts i den nya läroplanen (GY2011) för religionskunskap?
Hur ser du på den debatten som förts om att kristendomen är prioriterad i den nya kursplanen?
Känner du att den nya kursplanen påverkat din undervisning på något sätt, sett i jämförelse med den gamla kursplanen?
Finns det något som du själv hade velat ändra i kursplanen, om du haft möjlighet till det och vad skulle det i så fall vara?
Vi tackar för att du tar dig tiden och hjälper oss med vårt examensarbete. Afrim Ismani och Nejra Suljagic.