ALLEA. (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet. Reviderad utgåva.
Hämtad från:
https://www.allea.org/wpcontent/uploads/2018/06/SW_ALLEA_Den_europeiska_kodexen_f
%C3%B6r_forskningens_integritet_digital_FINAL.pdf
Andersson, K., & Ahnlund, P. (2009). Urvalets betydelse för kvalitativa intervjustudier i teori och praktik. I.A. Dahlgren, L., & Sauer, L. (Red.), Att forska i socialt arbete – utmaningar, förhållningssätt och metoder. (s. 181–196). Lund: Studentlitteratur AB
Arbetsmiljöverket. (2015). Organisatorisk och social arbetsmiljö. (AFS 2015:4). Hämtad från: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-socialarbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf
Arbetsmiljöverket (2018). Projektrapport “Socialsekreterares arbetsmiljö”. Hämtad från:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/slutrapport-socialsekreteraresarbetsmiljo.pdf
Astvik, W., & Melin, M. (2013). Överlevnadsstrategier i socialt arbete: Hur påverkar copingstrategier kvalitet och hälsa. Arbetsmarknad och arbetsliv, 19(4). Hämtad från:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:732846/FULLTEXT01.pdf.
Barck-Holst, P., Nilsonne, Å., Åkerstedt, T., & Hellgren, C. (2021). Coping with stressful situations in social work before and after reduced working hours, a mixed-methods study.
European Journal of Social Work, 24(1), 94–108.
https://doi.org/10.1080/13691457.2019.1656171
Barford, S. W. & Whelton, W. J. (2010). Understanding Burnout in Child and Youth Care Workers. Child Youth Care Forum. 39, 227–287.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Carlander, J., & Wedeen, A. (2019). Att förstå sin egen utsatthet: stöd för professionella i människovårdande yrken (Första upplagan). Liber.
Collins, S. (2008). Statutory Social Workers: Stress, Job, Satisfaction, Coping, Social Support and Individual Differences. British Journal of Social Work, 38(6), 1173–1193.
doi:10.1093/bjsw/bcm047.
37 Cuartero, L., & Campos-Vidal, P. (2019). Self-care behaviours and their relationship with Satisfaction and Compassion Fatigue levels among social workers. Social Work in Health Care, 58(3), 274–290. https://doi.org/10.1080/00981389.2018.1558164
Dalen, M. (2015). Intervju som metod (2. utök. uppl. ed.). Malmö: Gleerups utbildning.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (3). Lund: Studentlitteratur AB.
Eliasson-Lappalainen, R. (2016). Om olika vägar till kunskap. Meeuwisse, A., Swärd, H., Sunesson, S., & Knutagård, M. Socialt arbete: en grundbok (3., [rev. och utök.] utg.). Natur
& Kultur.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2019). Handbok i kvalitativ analys (Upplaga 3). Liber.
Gerdes, K. E. & Segal, E. (2011). Importance of Empathy for Social Work Practice:
Integrating New Science. Social Work. 56 (2), 141–148.
Gümüscü, A. (2019). Socialtjänsten och familjen: socialarbetares konstruktion av familj och insatser i familjerelaterad komplexitet. Umeå universitet.
Hansson, M., & Sellergren, S. (2011). Leda känslomässigt krävande arbete: för dig som är chef inom socialt arbete och omsorg (1. uppl.). Gothia.
Hägg, K., & Kuoppa, S. (2007). Professionell vägledning: med samtal som redskap (2., [rev.]
uppl.). Studentlitteratur.
Kim, H. & Stoner, M (2008). Burnout and Turnover Intention Among Social Workers:
Effects of Role Stress, Job Autonomy and Social Support. Admninistration in Social Work.
32(3), 5–25.
Lazarus, R.S. & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping. New York: Springer.
Moesby-Jensen, C., & Nielsen, H. (2015). Emotional labor in social workers’ practice.
European Journal of Social Work, 18(5), 690–702.
https://doi.org/10.1080/13691457.2014.981148
Molander, J. (2003). Vetenskapsteoretiska grunder: historia och begrepp (1. uppl.).
Studentlitteratur.
Nordin, M. (2010). Det sociala stödets betydelse för utslagning och inlåsning på
arbetsmarknaden. Härenstam, A., & Bejerot, E. Sociala relationer i arbetslivet: studier från föränderliga arbetsplatser (1. uppl.). Gleerups utbildning.
38 O'Driscoll, M. P., & Brough, P. (2010). Work organization and health. In S. Leka & J.
Houdmont (Eds.), Occupational health psychology (p. 57–87). Wiley-Blackwell.
Olsson, E., & Sundh, M. (2019). Perception of time in relation to work and private life among Swedish social workers - the temporal clash between the organisation and the individual.
European Journal of Social Work, 22(4), 690–701.
https://doi.org/10.1080/13691457.2018.1423549
Regeringen. (2011). Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen Bilagor (SOU 2011: 39). Elanders Sverige AB. Hämtad från:
https://www.regeringen.se/48e9fa/contentassets/ea6e518fe95e4f95a11b024bb800d030/likvar diga-forutsattningar---oversyn-av-den-kommunala-utjamningen-bilaga-6-11-sou-201139
Senreich, E., Straussner, S., & Steen, J. (2020). The Work Experiences of Social Workers:
Factors Impacting Compassion Satisfaction and Workplace Stress. Journal of Social Service Research, 46(1), 93–109. https://doi.org/10.1080/01488376.2018.1528491
Siebert, D. (2006). Personal and Occupational Factors in Burnout Among Practicing Social Workers: Implications for Researchers, Practitioners, and Managers. Journal of Social Service Research, 32(2), 25–44. https://doi.org/10.1300/J079v32n02_02
Socialtjänsten. (2015). Utreda barn och unga - Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2019). Barn och unga i socialtjänsten. Hämtad från:
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/
Stamm, B.H. (2010). The Concise ProQOL Manual. Pocatello, ID: ProQOL.org
Statistiska centralbyrån. (2020). Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2020 och befolkningsförändringar 1 januari - 31 mars 2020. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-
statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2020/
Straussner, S., & Senreich, E. (2020). Productive Aging in the Social Work Profession: A Comparison of Licensed Workers 60 Years and Older with Their Younger Counterparts.
Clinical Social Work Journal, 48(2), 196–210. https://doi.org/10.1007/s10615-020-00747-y
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & kultur.
Tham, P. (2008). Arbetsvillkor i den sociala barnavården: förutsättningar för ett kvalificerat arbete. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Stockholms universitet.
39 Tham, P. & Meagher, G. (2008). Working in Human Services: How Do Experiences and Working Conditions in Child Welfare Social Work Compare? British Journal of Social Work Advance Access.
Waldenström, K. (2010). Lågt socialt stöd i arbetet och psykisk ohälsa. Härenstam, A., &
Bejerot, E. Sociala relationer i arbetslivet: studier från föränderliga arbetsplatser (1. uppl.).
Gleerups utbildning.
Wilke, D., Randolph, K., & Olson, C. (2020). Examining occupational stress in early-career child welfare workers. Journal of Workplace Behavioral Health, 35(3), 158–174.
https://doi.org/10.1080/15555240.2020.1807354
Winter, K., Morrison, F., Cree, V., Ruch, G., Hadfield, M., & Hallett, S. (2019). Emotional Labour in Social Workers’ Encounters with Children and Their Families. The British Journal of Social Work, 49(1), 217–233. https://doi.org/10.1093/bjsw/bcy016
40
Bilaga 1
Informationsbrev
Hej,
Vi är två socionomstudenter på Institutionen för Socialt arbete vid Umeå Universitet som skriver vår kandidatuppsats. I utbildningen ingår det att genomföra en studie som kommer att presenteras i en skriftlig rapport vid universitetet.
Studiens syfte är att få ökad kunskap och förståelse kring socialsekreterares upplevelser av att
“ta med sig jobbet hem”, samt vilka strategier som finns för att hantera arbetslivets olika påfrestningar.
Inom socialt arbete möter vi människor i olika problematiska situationer med olika livsvillkor och utöver det kan organisatoriska faktorer påverka hur den professionella mår.
Socialsekreterare inom socialtjänsten är yrkesverksamma som kan befinna sig i situationer som är emotionellt slitsamma och stressfulla. En effekt av detta är att socialsekreteraren kan ha svårt att släppa jobbet trots att arbetsdagen är slut.
Vi söker yrkesverksamma socialsekreterare som är villiga att ställa upp på en intervju angående detta. Deltagande i studien är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan eller välja att inte svara på en fråga. Intervjuerna kommer att ske digitalt med anledning av rådande omständigheter där tid och datum bestäms i samråd med dig. Intervjun beräknas ta ca en timme och hela intervjun kommer att spelas in och transkriberas. Materialet från intervjun kommer att hanteras konfidentiellt och ingen obehörig kommer att kunna ta del av det. Inga enskilda personer kommer att kunna identifieras i examensarbetet.
Hör gärna av dig om du har frågor. Du som önskar delta kan kontakta oss via mejl eller telefon, gärna så snart som möjligt.
Med vänliga hälsningar,
Victoria Löfgren Sigrid Widén
41
Bilaga 2
INTERVJUGUIDE
BAKGRUND
Personliga frågor (arbetserfarenhet, anställning, arbetstid) Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?
Hur upplever du din arbetsbörda?
Händer det att du jobbar utanför arbetstid? Stannar kvar längre än du egentligen ska?
Har du upplevelser av prestationskrav och hur se de ut i så fall? (både uppsatta av en själv och av arbetsgivare, klienter och anhöriga)
Vad tänker du på när du hör vårt ämne, dvs vad tänker du att det innebär att ta med jobbet hem?