Remiss
Källförteckning
Skriftliga källor
Budget 2017 med verksamhetsplan 2018–2019, ”Alltid hälsosamt dricksvatten med miljö och samhällsnytta i fokus”. Norrvatten.
Dricksvattenförekomster i Stockholms län – prioriteringar för långsiktigt skydd. VAS-rådet m fl, rapport nr 6, 2009.
Dricksvattenstrategi Skåne – Vattenresurser av regional betydelse för dricksvattenförsörjningen.
Delrapport 2016-06-02. Länsstyrelsen Skåne, m fl. 2016.
En trygg dricksvattenförsörjning – bakgrund, överväganden och förslag. SOU 2016:32.
Förstudie om regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län. VAS-rådets rapport nr 14.
Förstudie regional vattenförsörjning från Vättern, steg 2 och 3. Norconsult 2011.
Förvaltningsplan Norra Östersjöns Vattendistrikt. 2016-2021. DEL 4. Åtgärdsprogram 2016–2021.
Åtgärder riktade till myndigheter och kommuner samt konsekvensanalys. Vattenmyndigheten Norra Östersjön, Länsstyrelsen Västmanlands län.
Guide för planering av nödvattenförsörjning. Livsmedelsverket. 2017.
Handbok om vattenskyddsområde, Naturvårdsverket. Handbok 2010:5, 2011.
Handlingsplan vattenbrist 2017. Länsstyrelsen Stockholm, plan/strategi, 2017.
Håller VA-systemen för framtidens klimatförändringar? VAS-rådets rapport nr 15, 2017.
Investeringsbehov och framtida kostnader för kommunalt vatten och avlopp. Svenskt Vatten, Rapport, 2017.
Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning. Delbetänkande av dricksvattenutredningen. SOU 2015:51.
Mälaren om 100 år – förstudie om dricksvattentäkten Mälaren i framtiden. Länsstyrelserna, 2011.
Mälarens och Saltsjöns framtid i ett brett perspektiv – dricksvatten, bebyggelse, ekosystem.
Länsstyrelserna, 2013.
Norrvattens prognosmodell. Reviderad prognos 2015. Norrvatten, 2016.
Regional miljöstrategi för vatten – nuläge 2014. En beskrivning av landstingets arbete för hållbar förvaltning av länets vattenresurser. Stockholms läns landsting.
Regional risk- och sårbarhetsanalys 2015 – Geografiskt område. Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2015:32, 2015
Regional Utvecklingsplan för Stockholmsregionen. RUFS 2050. Europas mest attraktiva
storstadsregion. Utställning. Tillväxt- och regionaplaneförvaltningen, Stockholms läns Landsting, 2017.
Regional vattenförsörjningsplan för Skåne län. Utpekande av vattenresurser av regional betydelse för dricksvattenförsörjningen i Skåne idag och i framtiden. Länsstyrelsen i Skåne län. 2012:2, 2012.
Regionala vattenförsörjningsplaner. Strategier för långsiktig planering för dricksvatten-försörjning.
Maria Sävström. Examensarbete, Stockholms Universitet, 2015.
Regional VA-samverkan i Stockholms län. VAS-rådets rapport nr 13, 2014.
Risk- och sårbarhetsanalys 2012 – klarar Stockholms län krisen? Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2012:28, 2012.
KÄLLFÖRTECKNING
Remiss
Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län. VAS-rådets rapport nr 10, 2011.
Rutiner för nödvattendistribution. VAS-rådets rapport nr 9, 2010
Samhällsekonomisk värdering av rent vatten. Fallstudier av Vombsjön och Mälaren. Svenskt vatten Utveckling. Rapport nr 2014-14, 2014.
Strategisk plan. Norrvatten 2026. Norrvatten, 2017
Tekniska försörjningssystem för vatten och avlopp. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Stockholms läns Landsting. Rapport 2017:03, 2017.
VA-plan för Södertälje kommun 2017–2030. Södertälje kommun, 2017.
Vattenförsörjningsplan – identifiering av vattenresurser viktiga för dricksvattenförsörjning. SGU-rapport 2009:24, 2010.
Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen. Göteborgsregionens kommunalförbund – maj 2014.
Verktyg för måluppföljning i regionala vattenförsörjningsplaner med Hållbarhetsindex som utgångspunkt. Svenskt Vatten Utveckling, Rapport nr 2017-14, 2017.
Muntliga källor
Lena Blom, Göteborgs stad, 2016-06-03 Kristina Ekholm, Uppsala Vatten, 2017-02-07
Peder Eriksson, Vättervattenprojektet, Länsstyrelsen Örebro, 2015-03-31 Kristina Nordensten, Livsmedelsverket, 2017-09-19
Liselotte Tunemar, SGU, 2016-09-01
Webbplatser
Kemikalieinspektionen 2017: https://www.kemi.se/om-kemikalieinspektionen/verksamhet/
handlingsplan-for-en-giftfri-vardag/hogfluorerade-amnen-pfas
Regeringskansliet, 2017: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/06/regeringen-satsar-200-miljoner-pa-att-forebygga-torka-och-pa-fordjupade-kartlaggningar-av-grundvattenresurser/
SCB, 2017: http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/folkmangd-i-riket-lan-och-kommuner-31-december-och-befolkningsforandringar/
SCB, 2017: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Sveriges-befolkning-okar--men-inte-i-hela-landet/
SGU, 2017: http://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2017/maj/grundvattennivaer-i-maj/
Stockholmsåsens grundvattenråd, 2017: http://www.vattenorganisationer.se/stockholmsgvr/
Svenskt Vatten, 2017: http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/dricksvattenfakta/
Vatteninformationssystem Sverige (VISS), 2017: http://viss.lansstyrelsen.se/
BILAGOR
Remiss
Bilagor
Bilaga 1: Befolkningsprognoser 2030 och 2050
Bilaga 2: Metod för urval och prioritering av vattenresurser Bilaga 3: Prioritering av vattenresurser
Bilaga 4: Projektorganisation
Bilaga 5: Ord- och begreppsförklaringar
BILAGOR
Remiss
BILAGA 1: Befolkningsprognoser 2030 och 2050
Kommun Befolkning
2015 Prognos 2030,
BAS Prognos 2050,
BAS Prognos 2030,
HÖG Prognos 2050,
HÖG
Botkyrka 89 425 110 300 122 600 112 500 131 300
Danderyd 32 421 43 300 50 900 45 300 57 700
Ekerö 26 984 33 800 38 000 34 700 41 700
Haninge 83 866 103 100 121 300 104 900 132 800
Huddinge 105 311 127 300 145 500 129 500 157 800
Järfälla 72 429 101 700 121 700 105 100 134 800
Lidingö 46 302 55 900 63 600 57 800 70 700
Nacka 97 986 130 900 167 300 134 600 188 900
Norrtälje 58 669 77 500 88 100 79 500 95 600
Nykvarn 10 192 12 800 14 900 13 400 16 700
Nynäshamn 27 500 33 400 37 200 34 200 40 600
Salem 16 426 19 400 21 300 20 100 23 200
Sigtuna 44 786 56 000 63 300 57 700 69 900
Sollentuna 70 251 90 000 104 600 92 000 114 100
Solna 76 158 107 400 141 900 110 800 162 000
Stockholm 923 516 1 147 300 1 371 400 1 170 900 1 511 800
Sundbyberg 46 110 73 500 101 100 76 600 116 700
Södertälje 93 202 116 600 131 100 118 600 141 100
Tyresö 46 177 54 700 62 400 56 400 69 200
Täby 68 281 98 100 127 200 100 100 142 700
Upplands Väsby 42 661 53 100 58 800 54 800 63 600
Upplands-Bro 25 789 34 000 39 800 35 600 44 100
Vallentuna 32 380 44 900 51 000 46 700 55 800
Vaxholm 11 380 15 000 17 000 15 800 18 900
Värmdö 41 107 58 100 66 100 59 900 73 200
Österåker 42 130 52 100 60 200 53 800 67 200
Totalt i
Stockholms län 2 231 439 2 850 200 3 388 300 2 921 300 3 742 100
BILAGOR
Remiss
BILAGA 2: Metod för urval och prioritering av vattenresurser
Urval och prioriteringar av vattenresurserna har gjorts av Länsstyrelsen. Metoden har ut-vecklats under arbetets gång och kommer att utvecklas ytterligare till slutversionen av den regionala vattenförsörjningsplanen. De prioriteringar som gjorts här är därför preliminära.
Resultatet av prioriteringarna finns i bilaga 3.
Uppgifterna kan naturligtvis även behöva uppdateras eftersom olika typer av förändring-ar kan och kommer att ske över tid i form av till exempel ny kunskap, ny teknik och föränd-rade naturförutsättningar, etc.
Det första urvalet
I ett första urval av potentiella vattenresurser ingår de vattenresurser som i VAS-rapport nr 6, Dricksvattenförekomster i Stockholms län – prioriteringar för långsiktigt skydd givits prioritet
”Hög” för vattenförsörjning. I detta urval finns även de vattenresurser som om fattas av EU-direktivets artikel 7, för vilka Sverige som medlemsland är skyldiga att säker ställa erforderligt skydd (se avsnitt 7.2). Utöver dessa ingår vattenresurser som, under arbetet med vattenför-sörjningsplanen, av länets kommuner nämnts som potentiellt intressanta.
Prioritering
Utifrån de potentiella vattenresurserna i det första urvalet har en prioritering gjorts. I priori-teringen ingår nedanstående aspekter. Aspekterna poängsätts från 1–3. Parametern vatten-tillgång har dock en skala på 1–5, men har inte vägts in i prioriteringen på samma sätt som övriga aspekter (se Vattentillgång nedan). Ju högre siffra desto bättre.
- Användning
Eftersom aspekterna bedömts väga olika tungt, viktas de enligt de procentangivelser som redovisas nedan vid respektive aspekt. Totalen uppgår sålunda till 100 procent.
I de fall data saknas har ett antagande om poäng gjorts utifrån befintlig kunskap. Under remisstiden kommer bedömningarna att ses över och så långt som möjligt kompletteras.
De prioriteringsnivåer som är aktuella är:
- Regionalt mycket högt prioriterad vattenresurs – totalpoäng 5,0 - Regionalt högt prioriterad vattenresurs – totalpoäng 4,0–4,9 - Regionalt lägre prioriterad vattenresurs – totalpoäng 2,1–3,9
Vattenresurser som har fått en totalpoäng lägre än 2,1 har inte bedömts vara regionalt prioriterade.
Metoden att bedöma vattenresursens prioritet genom ovan uppräknade aspekter och den vägning och poängsättning som görs av dem i denna modell innebär att prioritets-bedömningen blir något ”mekanisk” och inte tar hänsyn till vissa förekommande aspek-ter som kan ha betydelse men som inte passar in i modellen. Den totala poängen ska ses som en hjälp och en grund för prioriteringen, men Länsstyrelsen har valt att också göra en erfaren hetsmässigt samlad bedömning för respektive resurs. I kommentarsfältet anges exempel vis om vattenresursen flyttas till en annan prioritetsklass än den erhållit utifrån sin totalpoäng, samt motivering för detta.
BILAGOR
Remiss
Användning (8 %)
Här har bedömts i vilken utsträckning vattenresursen används för dricksvattenförsörjning.
Poäng har satts enligt följande:
1 = Vattenresursen används inte och inget arbete med att ta den i bruk pågår.
2 = Resursen utreds.
3 = Vattenresursen används.
Om en vattenresurs redan används är det högst sannolikt att den har betydelse för dricks vattenförsörjningen. Det innebär också att det finns infrastruktur för att producera och distribuera vattnet. Det är dock inte säkert att resursen i ett regionalt perspektiv, och utifrån exempelvis behov och kvalitet, är den mest lämpade dricksvattentäkten. Aspekten har där-för givits ett där-förhållandevis lågt procenttal i viktningen.
Inom vattenskyddsområde (8 %) Poäng har satts enligt följande:
1 = Resursen omfattas inte av något vattenskyddsområde.
2 = Området ligger delvis inom ett vattenskyddsområde eller utreds för att ingå i ett sådant.
3 = Vattenresursen omfattas av vattenskyddsområde. Det kan vara ett vattenskyddsområde som inrättats för vattenresursen ifråga eller att resursen ligger inom ett vattenskydds-område som inrättats för en annan vattenresurs.
Att en vattenresurs omfattas av ett vattenskyddsområde indikerar att den används för dricksvattenförsörjning. Den har då också ett skydd i och med de skyddsföreskrifter som gäller för området. Vattenskyddsområdet i sig säger är dock inte avgörande för om resursen har höga värden för den regionala dricksvattenförsörjningen. Det finns resurser som inte är vattentäkter men som är belägna inom ett vattenskyddsområde på grund av att de lig-ger inom en annan resurs tillrinningsområde. Det kan också finnas resurser som kan få en stor betydelse för regionens dricksvattenförsörjning men som saknar vattenskyddsområde.
Aspek ten har därför givits ett förhållandevis lågt procenttal i viktningen.
Läge (25 %)
Denna parameter avser i första hand var vattenresursen ligger i förhållande till befintlig in-frastruktur för dricksvattenförsörjning.
Vid poängsättningen har en bedömning gjorts av närhet till vattenverk, känd större dricksvattenledning eller tätare bebyggelse där befintliga dricksvattenledningar antas fin-nas. Exempel på osäkerhetsfaktorer är att det inte är givet att en viss vattenresurs enkelt kan användas för att den ligger nära en befintlig ledning, då det avgörs av bland annat av ledningarnas tekniska prestanda.
I bedömningen av läge har viss hänsyn tagits till hur stort behov vattenresursen kan antas fylla. I de fall en vattenresurs har bedömts få felaktiga poäng på läge ur ett behovsperspektiv har hänsyn tagits till det i den slutliga prioriteringen.
Poäng har satts enligt följande:
1 = Vattenresursen ligger långt från befintlig infrastruktur och långa och dyra ledningar bedöms krävas.
2 = Vattenresursen ligger förhållandevis nära befintlig infrastruktur 3 = Vattenresursen ligger nära eller har redan befintlig infrastruktur
BILAGOR
Remiss
Om det finns flera dricksvattenresurser med liknande egenskaper att välja på för att finna en dricksvattentäkt, och en av dem ligger mycket långt ifrån befintlig infrastruktur och de områden som har ett dricksvattenbehov, är det inte sannolikt att denna resurs väljs. Ur ett flergenerationsperspektiv kan den dock ändå ha betydelse, då andra vattenresurser kanske inte kan användas, behovet ökar eller ny bebyggelse och infrastruktur hamnar närmare den aktuella resursen. Aspekten har bedömts ha förhållandevis stor betydelse i viktningen.
Intressekonflikter (25 %)
Med intressekonflikter avses att det i vattenresursens närhet eller inom avrinningsområdet finns pågående eller planerade exploateringar, grus- eller bergtäkter, större hårdgjorda ytor, verksamheter som kan orsaka föroreningar eller andra faktorer som riskerar att ha en nega-tiv inverkan på vattenresursen. Ur ett långsiktigt perspeknega-tiv är det viktigt att de vattenresur-ser som prioriteras inte riskerar att utsättas för en alltför stor påverkan, eftersom det kan ge upphov till föroreningar som vi idag kanske inte ens känner till och kan utgöra en risk för människors hälsa .
Poäng har satts enligt följande:
1 = Stora intressekonflikter 2 = Små till måttliga konflikter
3 = Så gott som obefintliga intressekonflikter.
Resultatet av att det finns intressekonflikter kring en dricksvattenresurs kan potentiellt skada resursen. En resurs med få eller inga intressekonflikter har bättre förutsättningar att leverera bra dricksvatten även i framtiden. Denna aspekt har tydliga kopplingar till vatten-kvalitet. Aspekten har bedömts ha förhållandevis stor betydelse i viktningen.
Kvalitet (34 %)
För ytvatten har följande faktorer beaktats och viktats likvärdiga vid bedömning av kvalitet:
- Djupförhållanden (medeldjup, maxdjup)
- Organiskt material (Totalt organiskt kol (TOC), Humus mätt som absorbans vid 420 nm i 5 cm-kyvett (ABS F420/5))
- Näringsförhållanden (Totalfosfor (PTOT), Totalkväve (NTOT), Klorofyll A (Chl A)) - Antropogen påverkan/föroreningsgrad (Urban mark, semiurban mark)
Uppgifter om djupförhållanden är från SMHI:s sjöregister eller Länsstyrelsens interna vat-tenarkiv. Uppgifter om vattenkemi kommer från Länsstyrelsens regionala vattenkemidatabas som innehåller mätdata från nationella, regionala och lokala vattenmiljöundersökningar. För att få ett homogent dataset som duger för jämförelser mellan sjöar, har endast ytvattenprov tagna efter år 2000 och under stabil sensommarperiod använts. Andelen hårdgjord yta har använts som ett mått på för okänd eller diffus antropogen påverkan. Uppgifter om urban eller semiurban mark härrör från SMHI:s vattenweb.
Utifrån ovanstående faktorer har ytvattenresurserna rankats och poängsatts enligt följande:
1 = Sämre (<11 rankningspoäng) 2 = Bättre (11<17 rankningspoäng) 3 = Bäst (>17 rankningspoäng)
BILAGOR
Remiss
För grundvatten har kvalitet bedömts utifrån förekomst av miljögifter och oönskade ämnen så som klorid eller organiskt material när data finns tillgänglig. Data kommer från vattenverkens provtagning och regional och nationell miljöövervakning. Temperaturen är ofta jämn över året i grundvatten och ingen indelning på brunnsdjup eller mäktighet har analyserats. När data saknas, vilket det ofta gör med avseende på miljögifter i både grund- och ytvatten, används en påverkansanalys och total påverkansfaktor på grundvattenföre-komsten. Påverkansfaktor har beräknats främst utifrån förekomst av potentiellt förorenande områden, markanvändning, miljöfarligverksamhet och vägar .
Poäng för grundvatten har satts enligt följande:
1 = Vattnet har så dålig kvalitet i att det begränsar användningen. Vattenverk kan ha stängts på grund av till exempel miljögifter.
2 = Vattnet kan ha vissa kvalitetsproblem som kan reduceras med reningssteg. Påverkans-graden kan utgöra problem för vattenkvaliteten, nu eller i framtiden.
3 = God kvalitet och lägre påverkansgrad. Vattnet kan troligen användas utan kostsamma reningssteg, framförallt med avseende på miljögifter.
Vattenresurserna har rankats utifrån råvattenkvalitet och påverkansgrad, och hänsyn till detta har tagits vid prioriteringen. Vattenresurser som bedömts särskilt viktiga att skydda utifrån ett flergenerationsperspektiv har i vissa fall flyttats till en högre prioriteringsklass.
Även om det finns många ämnen som kan renas i ett vattenverk är det billigare och säkrare att kunna använda ett råvatten som redan från början har god kvalitet. I det sammanhanget tas även hänsyn till att nya typer föroreningar kan/kommer att kunna hota våra dricksvatten på längre sikt. Kvalitet har tydliga kopplingar till intressekonflikter, men inbegriper även na-turgivna förutsättningar som humus och påverkan från klimatförändringar m. m. Aspekten har bedömts ha förhållandevis stor betydelse i viktningen.
Vattentillgång
Denna aspekt ingår inte i viktningen. Ur ett storregionalt perspektiv är vattentillgång den kanske mest betydande parametern eftersom stora volymer vatten behövs. Samtidigt kan mindre vattenresurser ha stor betydelse lokalt, eller i kombination med andra resurser då de kan avlasta det större systemet och bidra till minskad sårbarhet Det är därför angeläget att en vattenresurs som får höga poäng på övriga parametrar inte klassas ned på grund av att den inte tillhör de största resurserna. Likaså bör vattenresurser med god vattentillgång inte kunna få en hög totalpoäng om poängen på övriga parametrar är väldigt låga. Hänsyn till uttagsmöjligheter har dock tagits i den slutliga prioriteringen – det vill säga en vattenresurs som har medelhöga poäng på övriga parametrar och dessutom mycket god vattentillgång kan hamna i en högre prioriteringsklass än vad totalpoängen motsvarar. Detsamma gäller exempelvis grundvattenresurser som förstärks eller har god potential att förstärkas genom infiltration av ytvatten.
Vattentillgång uttrycks dels som maximalt uttag vid kontinuerlig drift, vilket motsvarar genomsnittlig tillrinning (l/s), och dels som maximalt uttag under en månad vid en meters sänkning, när det gäller ett ytvatten (l/s). Det sistnämnda är tänkt att ge en indikation på i vilken utsträckning vattenresursen lämpar sig för tillfälliga större uttag. Det bör här nämnas att för vissa vattenresurser kan en meters sänkning vara mer än vad som är lämpligt, medan för andra skulle sänkningen kunna vara större. En meters sänkning är alltså i praktiken inte möjligt för samtliga vattenresurser, utan har här använts som en schablonsiffra. En månad har valts för att svara mot målet i denna vattenförsörjningsplan (se avsnitt 3.1). Med andra valda siffror skulle resultatet kunna bli ett annat.
BILAGOR
Remiss
Det är heller inte realistiskt att hela maximala uttagsmöjligheten kan utnyttjas eftersom den hydrologiska påverkan på nedströmsliggande sjöar och vattendrag blir alltför stor.
Maximalt uttag ska därför främst ses som ett sätt att kunna jämföra olika vattenresursers potential.
För ytvattenresurserna har båda vattentillgångsparametrarna beräknats utifrån uppgifter om medelavrinning, djup och sjöareor från SMHI.
För grundvattenresurser utgår maximalt uttag vid kontinuerlig drift huvudsakligen från uppgifter från SGU. I vissa fall har uppgifterna justerats av exempelvis kommunen. Det sak-nas tillräcklig kunskap om brunnars tillrinning för att på ett korrekt sätt kunna beräkna ut-tagsmöjligheterna under en månad. Vid poängsättningen har därför antagandet gjorts att ett sådant uttag inte skiljer sig från ett uttag vid kontinuerlig drift. Likväl kan poängen för de två olika typerna av uttagsmöjligheter bli olika.
Poäng har satts enligt följande:
Poäng Uttag vid kontinuerlig drift Uttag under en månad
1 <25 l/s <125 l/s
2 25–125 l/s 125–500 l/s
3 125–500 l/s 500–1 000 l/s
4 500–1 000 l/s 1 000–2 000 l/s
5 >1 000 l/s >2 000 l/s
49 BILAGOR
Remiss
BILAGA 3: Vattenresurser som bedömts för länets vattenförsörjning Färgerna motsvarar följande poäng:
4 och 5 ges endast för vattentillgång. Se även metodbeskrivning, bilaga 2.
1 2 3 4 5
50 BILAGOR
Remiss
51 BILAGOR
Remiss
52 BILAGOR
Remiss
53 BILAGOR
Remiss
54 BILAGOR
Remiss
55 BILAGOR
Remiss
56 BILAGOR
Remiss
57 BILAGOR
Remiss
58 BILAGOR
Remiss
59 BILAGOR
Remiss
60 BILAGOR
Remiss
BILAGOR
Remiss
BILAGA 4: Projektorganisation
Projektet avrapporteras till uppdragsgivarna. Förankring sker genom uppdragsgivarna till det regionala miljö- och samhällsbyggnadsrådet. Styrgruppen hanterar större strategiska vägval, medan projektledningen samordnar projektet och utför större delen av arbetet.
Projektgruppen tar fram underlag och håller kontinuerlig kontakt med projektledarna.
Referensgruppen bidrar med inspel och tips, samt informerar/förankrar i sina respektive organisationer. Resurspersonerna på Länsstyrelsen engageras vid behov som bollplank och bidrar med sakkunskap vid avstämningar samt textläsning. Övriga som omnämns har bidra-git i prioriteringsarbetet, bistått med GIS-hjälp, kartor och layout, eller varit behjälpliga med analyser till planen.
Därutöver finns en kontaktperson på varje kommun. De har fungerat som projektets ingång till kommunen. I den rollen kan de förmedla kontakt med andra kompetenser, vara behjälpliga med att ta fram underlag, bidra med sakkunskap samt ansvara för förankring i sin organisation.
Uppdragsgivare
Länsstyrelsen i Stockholms län Storsthlm
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Stockholms läns landsting
Styrgrupp
Jessica Andersson, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Stockholms läns landsting Mikael Algvere, VAS-rådet
Maria Heymowska/Johan Beckman, Länsstyrelsen Thomas Fredriksson, Storsthlm
Lena Pettersson, Länsstyrelsen Göran Åström, Länsstyrelsen (ordf.)
Projektledning
Anna Dominkovic, Länsstyrelsen Maria Sävström, Länsstyrelsen
Projektgrupp
Maja Berggren, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Stockholms läns landsting (till höst 2017)
Hans Gillsbro, Norrvatten (till sommar 2017) David Heldt, Norrvatten (från sommar 2017) Erik Karlsson, Stockholm Vatten (från vår 2017) Susanne Lindhe, Stockholm Vatten (till vår 2017)
Elisabeth Mårell, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Stockholms läns landsting (från höst 2017)
Elisabet Öhman, Telge Nät
BILAGOR
Remiss
Referensgrupp
Göran Andersson, Svealands kustvattenvårdsförbund (till höst 2016) Tobias Arvidsson/ Maria Lindkvist-Pettersson, Norrtälje kommun Fredrik Drotte, Upplands Väsby kommun
Gisela Holm, Svenskt Vatten
Håkan Karlsson/Peter Rohberg, Telge Nät Andreas Klingström, Södertälje kommun
David Liderfeldt, Mälarens vattenvårdsförbund (till höst 2016) Johanna Lindgren/Margareta Mizgalewicz, Norrvatten
Krister Schultz, Stockholm Vatten
Resurspersoner Länsstyrelsen
PetraMy Börjesson, enheten för kommunikation
Kerstin Hägg, enheten för samhällsskydd och beredskap (till vår 2017) Andreas Johansson, enheten för lantbruk och livsmedel (från höst 2017) Johnny Källström, enheten för näringslivsutveckling
Martin Olgemar, enheten för miljöanalys och miljöplanering Bodil Schöneberg, enheten för djurskydd (till vår 2017)
Rebecca Strömberg, enheten för samhällsplanering (till vinter 2017) Karin von Sydow, enheten för samhällsplanering
Lars Åkerblad, enheten för miljöskydd
Övriga
Karl-Martin Calestam, Länsstyrelsen (enheten för miljöskydd)
Herman Carr, Länsstyrelsen (enheten för miljöanalys och miljöplanering) Kristian Herner, Länsstyrelsen (enheten för samhällsplanering)
Joakim Pansar, Länsstyrelsen (enheten för enheten för miljöanalys och miljöplanering) Uwe Stephan, Länsstyrelsen (enheten för samhällsplanering)
Christina Fagergren, Länsstyrelsen (enheten för kommunikation) Lena Tilly, Tyréns
Krister Törneke, Tyréns
BILAGOR
Remiss
BILAGA 5: Ord- och begreppsförklaringar
ANTROPOGEN: Processer eller effekter som kan härledas ur mänskliga aktiviteter, i motsats till fenomen som ägt eller äger rum i ett naturligt, av människan icke påverkat, tillstånd.
Avrinningsområde: Ett avrinningsområde avgränsas ytterst av en ytvattendelare och omfattar både markytan och ytan av det begränsande områdets sjöar. Ett avrinningsområde kan bestå av flera delavrinningsområden.
ENSKILD VATTENFÖRSÖRJNING: Vattenuttag för dricksvattenförsörjning som understiger 10 kubikmeter per dygn i genomsnitt eller betjänar mindre än 50 personer. Mindre vattenuttag som används för kommersiell eller offentlig verksamhet räknas inte till enskild vattenförsörjning.
GRUNDVATTEN: Det vatten som finns i den del av marken där alla porer är fyllda med vatten. Begränsas uppåt av grundvattenytan och markvattenzonen.
GRUNDVATTENMAGASIN: En avgränsad grundvattenförande geologisk bildning.
KONSTGJORD INFILTRATION: Ytvatten infiltreras genom till exempel en grusås och bildar därigenom grundvatten.
NÖDVATTEN: Det akuta och högst tillfälliga dricksvatten som kan användas då det ordinarie
NÖDVATTEN: Det akuta och högst tillfälliga dricksvatten som kan användas då det ordinarie