Källmaterial och avgränsningar

Uppsatsens huvudsakliga källmaterial består av alla utgivna nummer av tidskriften Morgonbris mellan år 1904–1916. Dessa årtal är delvis valda med hänsyn till att det är de

24 Detta är givetvis en benämning som också bör ses som en definitionsfråga (vad innebär ”störst”?), men i sammanhanget åsyftas det faktum att Socialdemokraterna hade ledande position i den svenska politiken mellan åren 1936–1976 och att deras reformistiska politik också starkt kom att prägla hur välfärdssamhället och folkhemsstaten växte fram. Jag menar att det finns poänger att undersöka socialdemokratiska uttryck som en del av en vidare arbetarrörelse, för att på så vis kunna undersöka den stora folkrörelse som arbetarrörelsen var vid tiden för uppsatsen.

13 första 12 årgångarna av tidskriften som också omfattar tidskriftens tre första redaktörskap (med Anna Lindhagen avgåendes år 1916). Det finns en poäng att vara hängiven

redaktörskapet i urvalet av empirin, eftersom man kan anta att innehållet i viss mån präglas av respektive redaktör. Denna avgränsning motiveras alltså med hänsyn till kontextbundenhet.

Vidare är 12 år en tidsrymd som ger utrymme för att se mönster och för att kunna dra slutsatser utifrån innehållet i den specifika tidsramen. Därtill är tiden runt sekelskiftet 1900 händelserik gällande arbetarrörelsens framväxt och de tillhörande bildningsidealen, klassideal och organisatoriska ideal. Dessutom är detta en tidsperiod då fackföreningsrörelsen varit växande under några decennier men så också socialdemokratin, samtidigt som kvinnlig organisering är ett fenomen som expanderar. Demokratiska spörsmål gällande villkor för medborgerlighet ligger på agendan vid denna tid, varför jag menar att ideal kring bildning och organisering är två viktiga ingångar för att förstå de politiska aktiviteterna som pågick under denna tid. Det är också en tid präglad av många yttre faktorer, såsom nattarbetsförbudet, rösträttsfrågan, moderskapsförsäkringen, emigrationen till Nordamerika, en nationellt och internationellt växande arbetarrörelse, nykterhetsrörelsen, fredsrörelsen, dyrtid, samt att första världskriget hinner bryta ut inom ramen för valda undersökningsperiod. Kärnan i uppsatsen ligger delvis däri, att redogöra för de uttryck som kan uttydas i strömningar beträffande bildning och organisering som pågick i samhället genom att undersöka valda material, med fokus på ideal riktade till kvinnor.

Tidskriften utkom med olika frekvens under den undersökta tidsperioden och med olika mängd sidor. Morgonbris första nummer utkom 1904, vilket också var det enda numret som utkom det året. Därefter utkom den med en intervall av fyra nummer per år (mellan 1905 och 1906), därefter med sex nummer per år (mellan 1907 och 1908) för att slutligen, från år 1909 och fram till 1916 publiceras månatligen, med tolv nummer per år. Tidskriftens olika nummer har därtill olika sidantal, från början bestod de av 8 sidor för att från och med nr 1 år 1907 till år 1916 bestå av 12 sidor per nummer, men med förminskat format. Vid enstaka tillfällen avviker sidantalet något nedåt, mig veterligen utan kommentar eller förklaring om varför, men man kan anta pga. tidsbrist bland skribenter och redaktion samt bristande ekonomisk täthet.

Under tidsperioden förekom också att decembernumret var ett s.k. ”julnummer” vilket bland annat märks genom att detta nummer bestod av 16 istället för 12 sidor. Det enda nummer som skiljer sig i uppsatsens granskade material, är det sista numret (Nr 12) från år 1914, vilket i egenskap av julnummer och jubileumsnummer utgörs av 20 sidor.

Tidskriften består av ett relativt brett innehåll, vilket innebär att jag som forskarsubjekt hade kunnat lägga mitt fokus på lite olika delar av innehållet. T.ex. förekommer skönlitterära

14 alster (både som prosa och lyrik) i varje nummer, vilka hade kunnat vara intressanta att

undersöka med ett litteraturvetenskapligt angreppssätt. Dessa texter är dock inte valda som ingång till undersökningen. Fokus har oftare legat vid att granska debattinlägg och artiklar som berör politiska, moraliska eller kulturinriktade spörsmål, resebrev (vilket är

uppdateringar från agitationsresor), uppdateringar från diverse socialdemokratiska kvinnoklubbar i landet, annonseringar gällande möten, listor över fackföreningar, litteraturrecensioner, berättelser från diverse nationella och internationella konferenser, redogörelser över organisering i utlandet, information från redaktion/verksamhetsutskott mm.

Urvalet baseras på ett fokus vid att läsa texter som explicit vidrör organisering och/eller bildning på ett eller annat sätt. Undersökningen har tidskriften som riktad utgångspunkt, och den har inga ansatser att undersöka den faktiska organiseringen som sådan – vilket givetvis hade kunnat vara ett intressant och givande perspektiv. Med andra ord görs inga källmässiga uppföljningar av protokoll eller annat från de olika klubbarna i fråga, vilket hade blivit en helt annan uppsats. Kärnan i ämnet rör sig därför kring talet och idén om organiseringen och bildning som sådan, och inte gällande hur organiseringen faktiskt ägde rum.

I tidskriften förekommer det bl.a. personporträtt av dåtida socialdemokratiska eller andra socialistiska kvinnor, dikter, andra skönlitterära kortare historier, artiklar om olika politiska spörsmål, debattinlägg samt reklam. Det förekommer också följetonger av diverse teman som då återkommer många nummer i rad. Tidskriften har också informativ karaktär, där läsaren får en ingång i parlamentariskt aktuella spörsmål. Det hade varit intressant att undersöka personporträtten och de skönlitterära verken mer ingående, detta hade dock passat bättre för en uppsats med andra frågeställningar och annat syfte. Min bedömning har varit att det hade funnits svårigheter att hålla tematiken enhetlig om ett alltför spritt material

undersöktes. Uppsatsen hade med fördel kunnat ha fler primärkällor med t.ex. arkivmaterial för att skapa en bredare förståelse av tiden och sammanhanget. Med tanke på omfånget av materialet skulle det dock möjligen varit till mer skada än nytta för en samlad analys, då materialet består av mer än 1000 sidor text. Här har jag varit tvungen att vara selektiv i vilka texter som jag har läst mer noggrant än andra.

Jag vill poängtera att uppsatsen inte primärt handlar om det socialdemokratiska kvinnoförbundet som sådant, utan att fokus ligger på att undersöka idéerna och innehållet i vad man kan benämna som deras primära medlemsorgan, nämligen tidskriften Morgonbris.

Tidskriften var från starten 1904 inte sammankopplat med socialdemokratiska

kvinnoförbundet, eftersom förbundet rent formellt inte bildades förrän 1920. Däremot fanns det olika typer av kvinnliga organiseringar som ändå kan sägas ha samröre med den tidiga

15 socialdemokratiska rörelsen. I uppsatsen ligger fokus tydligare på tidskriftens tilltänkta läsare, vilket bör vara arbetarkvinnor, socialistiska kvinnor och kvinnor inom arbetarrörelsen

generellt.