Uppsatsens metod

Uppsatsen är gjord med kvalitativ metod. Jag har systematiserat texterna utifrån de kategorier som är givna som ramar utifrån uppsatsens frågeställningar, det är alltså med andra ord med fokus på dessa teman som materialet i tidskrifterna har blivit sorterat (dessa teman återges

41 Edenheim, s.30.

42 Edenheim, s.27.

43 Martin Gustavsson & Yvonne Svanström (red.), Metod – Guide för historiska studier (Lund 2018), s.71.

20 nedan). Detta innebär att jag systematiskt har gått igenom innehållsförteckningarna för

tidskriften och sorterat ut vilka artiklar jag skall lägga fokus på vid inläsningen. Antalet grundligt genomgångna artiklar per tidskrift skiljer sig, men en bedömning är att åtminstone hälften av tidskriftens totala mängd artiklar blivit noggrant genomlästa. Jag vill dock

understryka att jag har läst alla artiklar i alla tidskrifter, med önskan att inte missa något som skulle kunna vara av värde för uppsatsens analys. Tonvikten har lagts vid läsande av artiklar som behandlar tematiken som uppsatsens syften och frågeställningar utgår ifrån, här har läsandet systematiserats utifrån ett urval, där jag har utgått från olika begrepp i artikelrubriker som jag har tolkat som relevanta i sammanhanget. Avsnitt som är relevanta har markerats, här har fokus legat vid diskussioner som rör organisering, ideal, agitation, bildning, kön, barn, klass, socialism, skola, litteratur, nykterism, Morgonbris samtidigt som min blick varit öppen för diskussioner som verkar förekomma återkommande. Dessa olika teman är valda med ingången att dessa olika ämnen på olika vis angränsar till uppsatsens syften och

frågeställningar. Någon bildanalys av bilder som förekommer i tidskriften har inte blivit gjord, material till analys är således genomgående texter av olika slag.

Göteborgs universitet har digitaliserat Morgonbris från 1904–1930, vilket finns att tillgå på deras hemsida för KvinnSam.⁴⁴ Därmed är allt källmaterial läst genom PDF-läsare. Primärt har sökfunktion i PDF-läsare inte använts, eftersom jag önskade komma nära materialet på ett sätt som jag inte tyckte att sökfunktionen kunde ge. Sökfunktionen blev i sammanhanget godtycklig, då felaktiga eller irrelevanta resultat kommer upp, med risk att viktig information går förbisedd. För att undvika risken att missa artiklar som är relevanta till uppsatsens syfte och frågeställningar gjordes därför en mer djupgående genomläsning av mitt källmaterial.

Detta har givetvis sina metodologiska svårigheter då det innebär högre fokus och mer tid av mig som läsare, samtidigt ser jag det kvalitativa värdet av att ge empirin den grundliga genomgång som jag anser att frågorna kräver.

Eftersom uppsatsens primärkällor har varit lästa som PDF-filer, har jag kunnat färgmarkera relevanta avsnitt i de artiklar som har varit mest intressanta, utöver detta har kommentarer också skrivits kontinuerligt i marginalen. Till en början arbetade jag med en systematik där jag renskrev citat eller formulerade tankar kring olika artiklar i tidskrifterna som skulle kunna ha relevans till analysen, vidare sorterades dessa in under olika

44 KvinnSam är ett bibliotek för genusinriktad forskning, tillika en forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet, där man kan söka på diverse relaterad litteratur samt arkivmaterial som rör genus och historia.

Beskrivning baserad på information från deras egen hemsida: http://www.ub.gu.se/kvinn/ källa tagen 2019-03-19.

21 underrubriker (med hänvisning till nummer och årtal och sida), detta arbetssätt tog dock alltför mycket tid i anspråk, varför ett nytt tillvägagångssätt fick utarbetas. Därefter utarbetade jag ett nytt förfarande beträffande tidskriftens årgångar 1910–1916, där jag vid återkommande genomläsning sparat de mest relevanta artiklarna som urklipp i JPG-format, där jag sedermera har sorterat in dessa urklipp i olika mappar baserat på årtal. I dessa mappar ligger JPG-filerna namngivna med årtal, nummer, sida samt de olika teman som anses vara bärande för

respektive urklipp. En fil kan med andra ord heta ”ideal”, ”upplysning”, ”organisering”,

”medborgerlighet”, ”bildning”, ”nykterhet” eller annat. Jag har på förhand haft en tematisk läsning av primärkällorna, där grundpremissen är att min ingång till källorna är mina valda frågeställningar och teman. Vidare har jag haft en förförståelse av materialets innehåll genom noga kontextuell genomläsning av litteratur som berör tiden och arbetarrörelsen generellt i Sverige, vilket har gjort att jag kunnat styra läsningen, samtidigt som jag också varit öppen för att låta materialet få säga sitt. Med andra ord har uppsatsen också ändrat riktning och karaktär efterhand genom studiet av empirin. Det är tydligt att en ytterligare klassificering av

materialet hade kunnat vara till gagn för uppsatsens analyser, där statistik hade kunnat genomföras i relation till olika ämnens frekvens i uppsatsen. Den typen av fördjupande i materialet har dock istället fått ge plats åt de mer textfokuserade analyserna.

Analysen underbyggs med hjälp av redogörelser från olika nummer av tidskriften, där citering förekommer när jag finner det vara av vikt för att kunna betona ordval och för att kunna göra poänger. Exemplen är tagna från hela den valda tidsperioden, och det är

uppsatsens tematik som har fått föranleda vilka årgångar som representeras mest. Därför gör jag inga anspråk på att analysen som sådan ger en jämbördig skildring rent mängdmässigt från alla årtal, utan utrymmet som ges till exemplen är förbehållet innehållet i respektive nummer.

Jag vill också uppmärksamma läsaren på att jag har varit tvungen att sålla bort oerhörda mängder av material, varför jag vill understryka att de citat som blivit utvalda är valda på premissen att dessa enligt mig svarar till uppsatsens syfte och frågeställningar. Där

författarnamn finns är det utskrivet i not, men jag vill göra läsaren uppmärksam på att såväl pseudonymer, förkortningar och initialer förekommer. Ibland saknas underskrift helt och hållet. Av denna anledning finns det svårigheter att kontextualisera författarna, vilket hade varit önskvärt att göra, då det hade gett en bredd till analysen. Man bör också vara

uppmärksam på att manskodade författarnamn kan vara pseudonym och att man därför inte bör lägga överdriven vikt vid könsaspekten (om det inte är ett väldigt välbekant och

återkommande namn) eftersom det kan ge felaktig information. Jag har återgett

underskrifterna så som dessa är skrivna i tidskriften, i fotnot, varför vissa fotnoter möjligen

22 kan uppfattas som märkligt skrivna. Av samma anledning är artiklarna från tidskriften

ordnade kronologiskt i uppsatsens käll- och litteraturförteckning, och inte alfabetiskt, eftersom bristen på namninformation gör den valda ordningen mer logisk.

Istället har fokus legat vid analys av Morgonbris som aktör och som ståendes bakom åsikterna som framförs (detta kan man också anta, eftersom tidskriften vid flera tillfällen förefaller vara noggrann med att tydliggöra när en artikels innehåll inte överensstämmer med redaktionens åsikt). Därmed blir texternas innehåll relevanta i relation till kunskapen om tidskriftens bakgrund, syfte och mål. Därmed blir inte författaren eller författarna bakom artikeln det intressanta för undersökningen, utan innehållet i dessa. Här har jag försökt hålla mig transparant inför den information jag inte kunnat nå. Likväl har slutsatser ändå dragits om den adresserade läsaren men också skribenter i generella termer, dessa är då baserade på den överhängande kontextuella bakgrund som jag redovisar i uppsatsen.

Utöver tidskriften har jag läst ett antal protokoll från Malmö kvinnliga

diskussionsklubb, vilka dock inte utgör primärkällor till uppsatsen.⁴⁵ Vid läsandet av dessa protokoll kunde jag påtala en skillnad mellan att undersöka t.ex. protokoll från en

fackförening eller diskussionsklubb och en tidskrift som Morgonbris. Båda är politiska, och skulle möjligen kunna ha samma skribenter, men formen skiljer dessa åt. Där det finns ”tyst kunskap” i protokollen gällande vad som nedtecknats och vad som valt att inte nedtecknas, är tidskriftens artiklar ofta tydligt uttryckta med åsikter i svart och vitt, och ofta med

uppfordrande karaktär. Därför kan man på ett sätt se tidskriftens artiklar som ”mer transparanta” som källmaterial, än vad protokollen är. I detta sammanhang ser jag på

protokollen mer som en informativ redogörelse över idealens faktiska och praktiska uttryck, medan tidskrifterna blir en slags dogmatisk och propagandistisk önskan om hur kvinnornas organisatoriska och bildningsmässiga ideal ser ut, men inte hur de faktiskt rent praktiseras i verkligheten. Detta hade med andra ord blivit en annan uppsats, med andra frågeställning, ingång och empiri. Ovan nämnt motsäger dock inte att materialen med fördel hade kunnat användas tillsammans som empiri, för ett annat typ av fördjupande.