Kännetecken ............................................................. Fel! Bokmärket är inte definierat

Frågan som uppstod när vi genomförde intervjuerna var hur informanterna uppfattar särskilda tecken på att en elev utsätts eller blivit utsatt för hedersrelaterat våld. Detta för att ta reda på hur informanterna arbetar med att fånga upp elever som far illa i tid. En informant beskrev att ett kännetecken kan ge till uttryck när en storebror till flickor håller allt mer koll på vad ens syster gör, exempelvis på rasterna i skolan. Även fast eleven var utan sina föräldrar i skolan påverkades hen genom att ofrivilligt avstå från att delta i olika aktiviteter och undervisning som ingick i skolan. Att närvara på simningen var något som informanterna återgav var ett pågående problem. När skolan väl var slut för dagen fortsattes begränsningarna, gå raka vägen hem från skolan var ett måste och att ta hem kompisar var ingen bra idé. Vi har inte funnit några specifika kännetecken från tidigare forskning. Dock kan vi tolka Regeringens skrivelse 2007/08:39 att vardagliga begränsningar kan räknas som kännetecken av hedersrelaterat våld.

Vi anser att tydliga riktlinjer på kännetecken skulle kunna vara behjälpliga för berörda instanser som möter individer som utsätts för hedersrelaterat våld. Enligt oss behövs tydliga verktyg för att kunna identifiera och uppmärksamma tecken på hedersrelaterat våld, på så vis tror vi att fler utsatta personer skulle få den hjälp och stöd de behöver.

Något som berörde oss extra starkt var berättelserna från informanterna där elever inte hade kommit tillbaka till skolan efter sommarlovet. Detta var mest vanligt med elever som blivit myndiga visar resultatet. Skogkär (2020) har i sin artikel “Förtryck utan heder” har också uppmärksammat de skolbänkar som ekar tomma efter det långa sommarlovet. Vi upplevde att skolkuratorernas arbete kunde vara nästintill omöjligt att utföra ibland då en elev fyllt 18 år.

En av informanterna berättade att om en elev plötsligt inte kommer tillbaka till skolan efter ett sommarlov och eleven är myndig är skolkuratorns arbete maktlöst. Informanten berättade att på deras skola behandlade de alla elever som att de var under 18 år för att själva veta att de gjort vad de kunnat och att det sedan var upp till socialtjänst och polis.

5.8 Elevers beteende och deras inre kamp

Informanterna beskrev elevers inre kamp och de svårigheter som eleverna lever med. De barn som har levt i frihet utan heder och förtryck har många regler och begränsningar när de är små.

När barnen sedan blir äldre släpps dessa regler och begränsningar mer och mer då barnet ska börja bli självständigt och bestämma över sitt eget liv. Ett barn som däremot lever under hedersförtryck har en stor frihet när de är unga, de får till exempel leka med vem dem vill oavsett kön och det läggs ingen större värdering vilka kläder ett barn har på sig. När barnet sedan blir äldre minskas denna frihet, begränsningar och regler smyger sig på allt mer och till slut eller i vissa fall ganska snabbt har den unga personen ingenting att säga till om när det gäller hens egna liv. Vi anser att begränsningarna kan leda till en känsla av isolering och utanförskap från övriga i samhället. Å andra sidan, om elever avviker och försöker att leva fritt som alla andra kan de riskera att bli utstötta från sina familjer eller i värsta fall förlora livet.

Detta pågår i ett land som Sverige trots barnkonventionen (Unicef, 2018) som lag och andra lagar som skall skydda barn från att fara illa. Ingen ska behöva uppleva minsta svårighet för att kunna leva ett fritt liv.

39

6. Slutsatser och avslutande diskussion

Avslutningsvis vill vi sammanfatta studiens syfte om hur skolkuratorer upptäcker samt stödjer elever som utsätts för hedersrelaterat våld. Utifrån tidigare forskning har vi ej funnit specifika kännetecken som kan kopplas till hedersrelaterat våld. Däremot har flera av våra informanter givit exempel på olika kännetecken och har därmed kunnat hjälpa eleverna. Av resultatet har olika metoder presenterats, dock har det visat sig att informanterna inte håller sig till en specifik metod. Samtliga informanter menar att val av metod har utvecklats tillsammans med de erfarenheter som uppkommit under åren som skolkurator. Skolkuratorerna har även stöd från Skolverket som med sina tydliga riktlinjer visar hur yrkessamma kan arbeta mot hedersrelaterat våld. Dock förändras och begränsas skolkuratorers arbete när eleven blivit myndig. När en person blivit myndig och förväntas kunna styra sitt eget liv kan vi dra slutsatsen att hedersproblematiken fortsätter trots samhällets förväntningar. Genom att förändra riktlinjerna att alla elever ska gå under samma regler trots ålder tänker vi att det hade varit ett gynnande sätt för att stötta skolkuratorerna i deras arbete och framförallt för att stödja eleverna. Vidare kan vi se att hedersrelaterat våld definieras liknande av våra deltagande informanter. Studiens informanter kopplade inte hedersrelaterat våld till specifik religion, kön och/eller kultur utan ansåg att våldet är på individnivå, detta skiljer sig från familj till familj. Definitionen som informanterna återgav var att våldet utövas av fler än en förövare, det vill säga på ett kollektivt sätt till skillnad från annat typ av våld. De uppgav att våldet utövas av både män och kvinnor samt att offren kan vara både pojkar och flickor. Av regeringens skrivelse (2007/08:39) samt andra forskningar (Mayeda & Vijaykumar, 2016; Hussien, 2017) har vi fått uppfattningen om att det är fokus på att flickor och kvinnor är offer och att insatser oftast riktas mot denna grupp.

En grupp som bör nämnas mer är HBTQ-personer, detta skriver Åkesson, Darj, Malmberg och Ravanbakhsh (2018) i sin rapport samt visas detta i studiens resultat. Under arbetets gång har vi kommit fram till att mer forskning skulle behövas för att inte glömma bort att pojkar samt HBTQ-personer också kan falla som offer. För att motverka hedersrelaterat våld anser vi att instanser behöver arbeta mer förebyggande. Mer omfattande insatser mot segregation skulle exempelvis kunna minska våldet, detta visar studiens resultat och tidigare forskning. Studien har dessutom visat en brytpunkt, det vill säga när flickor kommer in i puberteten, från och med då har det visat sig vara en påbörjan av hedersrelaterat våld. Detta är något som skulle vara bra att lägga mer resurs på. Flera av våra informanter poängterade vikten om ett fungerande samarbete med skolpersonal, socialtjänst och andra berörande instanser. Även etablerad normkritik och intersektionellt förhållningssätt hos yrkesverksamma visade ha stor betydelse i bemötandet gentemot förövare och offer. De användbara materialen som vi fått ta del av och studerat under studiens gång tar vi med oss. Vi utgår ifrån att kunskaperna om de olika metoderna samt våldets kännetecken kommer vara till stor nytta i vårt framtida yrkesliv.

40

41

Referenslista

Arbetsmarknadsdepartementet. (2019). 45 miljoner kronor för att motverka våld i nära relationer. Hämtad 15 mars, 2020, från Regeringskansliet,

https://www.regeringen.se/pressmeddekanden/2019/03/45-miljoner-kronor-for-att-motverka-vald-i-nara-relationer/

Baianstovu, R.Í., Strid, S., Särnstedt Gramnaes, E., Cinthio, H. & Enelo, J. (2019). Heder och samhälle: Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar (Working Papers and Reports Social work, nr 17). Örebro: Örebro University. Från

http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:1375562/FULLTEXT01.pdf

Bhanbhro, S., Cronin de Chavez, A., & Lusambili, A. (2016). Honour based violence as a global public health problem: A critical review of literature. International Journal of Human Rights in Healthcare, 9(3), 198-215.

Blom, B., & Morén, S. (2015). Teori för socialt arbete. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Boxholms kommun Barn-och utbildningsförvaltningen. (2012). Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck.

Braun, V., & Clarke, V. (2013). Successful qualitative research: a practical guide for beginners (1. ed.). Thousand Oaks, CA: SAGE Publications.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (Fjärde upplagan.). Lund: Studentlitteratur.

Edling, C., & Liljeros, F. (2016). Ett delat samhälle : makt, intersektionalitet och social skiktning (2. rev. och utök. uppl.). Stockholm: Liber.

Eriksson, M. (2020). Nationell kartläggning Bortförda personer i en hederskontext samt barn som uppges vara gifta – under 2019. (Rapport 2020:13). Linköping: Länsstyrelsen

Östergötland. Från

https://www.lansstyrelsen.se/download/18.1796b51f17112306794843/1585210561732/nation ell_kartlaggning_bortforda%20personer_mars2020.pdf#__utma=1.2005747555.1588617505.

1588617505.1588617505.1&__utmb=1.2.10.1588617505&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1588617505.1.1.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|utmctr=(not

%20provided)&__utmv=-&__utmk=265643663

Fejes, A., & Thornberg, R. (2019). Handbok i kvalitativ analys (Upplaga 3). Stockholm:

Liber.

Gruber, Sabine. (2011). Nationella föreställningar och gränser i skolans insatser mot

"hedersrelaterat" våld. NORDIC STUDIES IN EDUCATION, 149–164.

Hanberger, A. Ghazinour, M. Målard, G. (2004). Regeringens insatser mot hedersrelaterat våld 2003-2007- slutrapport från den nationella utvärderingen. Umeå: Centrum för

utvärderingsforskning (UCER), Umeå universitet. Evaluation Reports No 25. Umeå: Umeå University, Umeå Centre for Evaluation Research.

42 Hussein, J. (2017). Heder och hedersvåld: berättelser, fakta, fördomar. Göteborg: Korpen.

JuSoU1.(2008). Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Riksdagen Justitieutskottet. Tillgänglig:

https://data.riksdagen.se/fil/9739B40D-75B1-4FEC-BEAB-632C6455F60D [9 april, 2020]

Länsstyrelsen Östergötland (2020) Främjande och förebyggande arbete. Hämtad 4 april, 2020, från Hedersförtryck.se,

http://www.hedersfortryck.se/yrkesverksamma/skolan/forebyggande-arbete/

Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete teori, reflektion och praxis.

Johanneshov: MTM

Mayeda, D., & Vijaykumar, R. (2016). A Review of the Literature on Honor‐based Violence.

Sociology Compass, 10(5), 353–363.

Nationellt centrum för kvinnofrid. (2019). Hedersrelaterat våld och förtryck. Hämtad 20 mars, 2020, från Uppsala Universitet,

https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/hedersrelaterat-vald-och-fortryck/hedersrelaterat-vald-och-fortryck/

Rader, K. (2020, 1 april) Ökad oro för bortgifte under coronakrisen. SVT nyheter. Från

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/okning-av-orosamtal-i-coronatider?fbclid=IwAR1jzQuMUY6ouNbbcmDgmm7eljoZqm2ixkH3tCPdbNkl79f9MKC ndL1QDc0

Schlytter, A. & Rexvid, D. (2016). Mäns heder: att vara både offer och förövare. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Sedem, M., & Ferrer-Wreder, L. (2015). Fear of the Loss of Honor: Implications of Honor-Based Violence for the Development of Youth and Their Families. Child & Youth Care Forum.

Skogkär, M. (2020, 4 februari). Förtryck utan heder. Sydsvenskan. Från

https://www.sydsvenskan.se/2020-04-02/fortryck-utan- heder?fbclid=IwAR2kT3ajpIwHEY8HT4E1HtokclGUolSZLS-mRefrXMHY03-pzEaOy-J29uI

Skollagen (SFS 2010:800). Hämtad 5 mars 2020, från Riksdagen

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Skolverket. (2019). Barnkonventionen i skolan. Hämtad 7 april, 2020, från Skolverket, https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/barnkonventionen

Skolverket. (2018). Hedersrelaterat våld och förtryck: skolans ansvar och möjligheter.

Hämtad 8 april, 2020, från Skolverket,

https://www.skolverket.se/publikationsserier/stodmaterial/2018/hedersrelaterat-vald-och-fortryck---skolans-ansvar-och-mojligheter

43 UNICEF. (2018). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Hämtad 8 april, 2020, från Unicef, https://unicef.se/barnkonventionen

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wallin, G. (2019). Fånge i hederns famn: berättelser av hedersförtryckta kvinnor.

Stockholm: Lava.

Åkesson, E., Darj, F., Malmberg, L. & Ravanbakhsh, N. (2018). Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer. [Malmö]: Länsstyrelsen i Skåne län.

Åklagarmyndigheten. (2006). Hedersrelaterat våld handbok. Göteborg: Utvecklingscentrum.

Bilaga 1: Intervjuguide Bilaga 2: Informationsbrev

44

Bilaga 1.

Intervjuguide

1. Vad kännetecknar våld för dig?

2. Hur definierar du hedersrelaterat våld?

- Hur ser du att det finns så många definitioner av begreppet?

3. Hur definierar du utsatthet?

4. Hur kan du skilja på om det är ett annat typ av våld eller just hedersrelaterat våld?

5. Vilka former av hedersrelaterat våld är förekommande på ditt arbeta?

- Finns det möjligen olika grad av våldet?

6. Finns det någon eventuell anledning som leder till att eleverna utsätts för hedersrelaterat våld?

7. Vem/vilka utövar våldet? Vilka är offer? (kön, ålder, etnicitet, bakgrund) 8. Vilka faktorer (tror du) bidrar till att hedersrelaterat våld förekommer?

9. På vilket sätt märker du att en elev lever i hedersrelaterad utsatthet? Vilka tecken eller signaler utmärker hedersrelaterat våld?

- Hur tar sig våldet i uttryck hos eleven/eleverna?

- Vem är det som märker att en elev är utsatt för hedersvåld?

- Finns det elever som kontaktar dig och vill prata om problemet?

- Hur tror du att hedersrelaterad utsatthet påverkar elevernas liv i övrigt?

- Vilken skyldighet har du som kurator att agera om du misstänker att hedersrelaterat våld förekommer i elevens liv?

10. Finns det resurser i skolan för att arbeta förebyggande i frågan? På vilket sätt? Hur skulle det kunna bli bättre?

11. Vilka verktyg eller metoder använder du för att stödja elever som kommer i kontakt med dig angående hedersrelaterat våld?

12. Hur var det när du kom i kontakt med problematiken för första gången? /Hur skulle du kunna göra om du kommer i kontakt med problematiken idag?

13. Hur tror du eleverna vill bli bemötta?

14. Hur går du tillväga om du anser att en elev behöver mer omfattande hjälp/skydd än det skolan kan erbjuda?

15. Är det något du skulle vilja lägga till eller berätta om som har saknats under vårt samtal?

45

Bilaga 2.

Intervjuförfrågan/Mejl

Hej

Vi är två socionomstudenter som skriver vår c-uppsats om hedersrelaterat våld och utsatthet med inriktning på hur kuratorer i skolan ser tecken på problemet och stödjer eleverna. Ifall du som kurator inte ha mött elever i denna situation är det ändå av vårt intresse att höra dina tankar om hur du skulle kunna hantera det. Intervjutiden är beräknad på ungefär en timme. Intervjun kommer att ha semistrukturerad karaktär där vi utgår från ett antal öppna frågor. Om du önskar att få frågorna i förväg, vänligen hör av dig i samband med om du vill medverka samt med förslag på datum och tid.

Deltagandet är frivilligt och anonymt. Det insamlade materialet kommer att behandlas konfidentiellt.

Tack på förhand och vi ser fram emot att höra ifrån dig.

Kontakta oss gärna om du har någon fråga eller fundering.

072-### ## ##

076-### ## ##

xxxxxxxxxx@outlook.com xxxxxxxxxx@yahoo.com Med vänlig hälsning xxxx och xxxx